Hjärnans lober. 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen

Transkript

1 Hjärnans lober Pannlob Hjässlob Nacklob Vit substans Tinninglob 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Exekutiva funktioner kontrollera styra arbetsminne fokusering Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen Fundamentala funktioner känslor drivkrafter grundläggande vakenhet

2

3 Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras

4 Lekens betydelse för hjärnan I en studie av E.V. Orekhova m fl (2006) vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (EEG theta rhythm in infants and preschool children, Clinical Neurophysiology, 117, sid ) EEG på barn 8-12 mån och 3-6 år Resultat: thetarytm i EEG är kopplad till både känslomässiga och tankemässiga (kognitiva) processer. Rytmen verkar viktig för neural s k plasticitet och inkodning av information i barnets hjärna. (Använde såpbubblor, låda med små obekanta leksaker, vuxen pratar till barnet ; för 3-6 åringen: Sagan om musen som hade gått vilse). Lek och samvaro med andra människor tränar det potentiellt egenkontrollerade uppmärksamhetssystemet, men även det stimulusdrivna. EEG-rytmer Mer teta-rytmer i hjärnbarkens främre del när barnet undersökte något nytt och i den bakre när barnet lyssnande till en saga. (Kompletteras i stort av motsvarande förändring i känslohjärnans bark, cingulate cortex, där den anteriora (främre) delen har exekutiva funktioner och den posteriära (bakre delen) har värderande funktioner.) Viktig information från omgivningen som när någon leker eller pratar med barnet (eller barnet upptäcker och undersöker något nytt) ökar dess theta. Tidigare har man hos vuxna sammankopplat theta i baslinje-eeg med sömnighet och låg arousal. T ex hos patienter med ADHD ses det som ett index på kronisk hypo-arousal. Senare upptäckter gör att man i st betraktar theta-synkronisering har samband med fokuseringsförmåga och ett större engagemang med träning av hjärnan att styra beteendet. Parallellt tillkommer nya synapser och redan existerande förstärks liksom att minne och lärande förbättras. Slutsatsen blir att en stor del uppgiftsrelaterad theta-aktivitet i hjärnan spelar en avgörande roll för den höga plasticiteten och inlärningspotentialen hos den unga hjärnan.

5

6 Input Informationsprocess-modell för inlärning Exekutiv kontroll (metakognition): planera, värdera, reglera informationsbearbetningen Sensoriskt register KTM/arbetsminne Output LTM Episodiskt Semantiskt

7

8 Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt

9 Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt Ann N Y Acad Sci Jun;1021: Risk taking and novelty seeking in adolescence Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Tonåringen beter sig ofta på ett riskabelt sätt utan att fundera över vad det kan medföra framöver. Beteendena kan vara ett steg mot oberoende och att kunna klara sig utan föräldrarnas skydd, men de kan även medföra negativa konsekvenser. Risken för allvarlig skada eller död är högre under både barndom och vuxen ålder, och mängden depression, ångest, droganvändning, oskyddade samlag, ätstörningar m m ökar. Neurosci Biobehav Rev Dec 21 Neurobehavioral evidence for changes in dopamine system activity during adolescence. Wahlstrom D, White T, Luciana M. Department of Psychology, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA; Center for Neurobehavioral Development, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA. Tonåren utmärks av ökad risktagning, känslomässig labilitet och otillräckliga resurser för beteendereglering. Förändringarna har kommit att förknippas med förändringar i hjärnans struktur under denna period i livet, inte minst vad avser grå och vit substans, som ger tydliga avtryck i fördelningen av synapser i frontala, limbiska och striatala områden. Förklaringar kan även vara relaterade till förändringar i dopaminsystemets aktivitet, särskilt överaktivitet, under tonåren jämfört med i barndom och vuxenliv.

10 Nätverk i hjärnan spelar en nyckelroll vid vid känsloreglering och kognitivt fungerande. De genomgår tydliga mognadsförändringar under tonårsperioden. Det är klart belagt att tonåringar tänker och beter sig annorlunda än vuxna. Men vi vet relativt lite om exakt vilka mekanismer som ligger bakom dessa förändringar i hjärna och beteende. Stor förhoppning knyts f n till forskningen om prefrontala och kortikolimbiska nätverk och bansystem. Hjärnans utveckling under ungdomsåren Hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden blir fullt myeliniserade under småbarnsåren, men frontalloberna fortsätter att myeliniseras under ungdomsåren och kanske ännu längre. Detta syns på MRI-bilder som tillväxt av vit substans. MRI-bilder visar också att volymen av grå substans i frontalloberna når en höjdpunkt under förpuberteten. Därefter ligger den still under en period och sedan minskar den under ungdomsåren (tunnas ut) och ända in i tidig vuxenålder. (Giedd)

11

12

13

14

15 Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk

16 Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Ref.: Neurosci Lett Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. Alkohol och den mognande hjärnan Hippocampus och prefrontal cortex är bland de mest känsliga och sårbara områdena för de giftiga effekterna av t ex alkohol under tonåren. Alkohol är kopplad till cellers tillbakabildning, celldöd och hämning av neuronervcellers utveckling under ungdomsåren.

17 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Stressorer Organism Stressreaktioner Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende Stressor Individ Stressreaktion Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Risk- och skyddsfaktorer vid stress Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Stressorer för skolelever Känslomässigt betydelsefulla separationer, t ex vid skilsmässor och lärarbyten Vantrivsel i skolan, t ex pga upplevd otillräcklighet Relationsstörningar, t ex mobbning eller då skolklassen är för stor Traumatiska upplevelser, t ex efter övergrepp eller olyckor Tids- och beslutskonflikter, t ex att hinna med läxläsning och fritidsaktivitet Brister i trygghet och social stabilitet, t ex familjeproblem och sjukdom Hot Kortisolutsöndring Störd hippocampus Kronisk belastning Störd djupsömn Ökad ämnesomsättning

18 Hjärnförändringar vid stress