Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken. Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende

Transkript

1 Folkhälsoenhetens konferens E? go? liv för barn och unga Elite Stadshotell, Växjö 13 mars 2013 Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins2tu2onen för psykologi Uppsala universitet Om hjärnans utveckling, speciellt under tonårsperioden. Vad betyder det för risktagande, omdöme, förståelse av konsekvenser av det man gör, sug eker nyheter, förändringar, spänning, starka känslor, inte minst passionerad kärlek och debut av psykiska störningar. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken Varje cell har ett stort antal förgreningar och genom inbördes kontakter (synapser) bildas nätverk av cellutskott (dendriter och axoner). Genom dessa flödar information i form av elektriska och kemiska signaler. Tillblivelsen av synapser, synapsogenes: * Under det första levnadsåret tjugodubblas antalet synapser. * Fram 2ll å?aårsåldern finns en krakig successiv ökning av synapsbildningen. * DäreKer viss utplaning och 2llbakagång. * Ny ökning i års ålder. * Utrensning ( use it or lose it ) under tonårsperioden av såväl neuron som synapser * Även antalet gliaceller mångfaldigas. Olika former av s2mulans via sinnesorganen sä?er hjärnan i arbete och gör a? den utvecklas. Nätverken av nervceller förtätas och blir mer och mer effek2va. 1. Hjärnan är beroende av sfmulans för sin uppbyggnad från allra första stund! 2. SFmulansen behöver vara av många olika slag: t ex sensorisk, motorisk, språklig, kognifv, musikalisk, social, emofonell 3. Lagom mängd i förhållande Fll det enskilda barnets känslighet och mognad ger bra utveckling. 1

2 4. Den s k sociala hjärnan utvecklas inte utan nära och upprepat samspel med människor. Den innehåller känslor, social förståelse i t ex kommunikafon, språkförståelse m m 5. Stora delar av hjärnan medverkar och måste tränas och användas för aq samarbetet mellan nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan ska fungera smidigt och elegant Fllsammans. De regioner som myeliniseras först kontrollerar rela2vt enkla rörelser och sensoriska analyser, medan de regioner som myeliniseras senare kontrollerar de högsta mentala funk2onerna. Högre mentala funkfoner Sensorik Grå substans Vit substans Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras 1) Under människans första eq och eq halvt år: bygga upp en uppfa?ning om andra människor Tillit - Misstro PosiFvt resultat: Barnet får 2llit både 2ll sig själv och 2ll omgivningen. Skapar en inre trygghet, 2llförsikt och känsla av de också har något a? ge 2ll andra människor. Anknytning Åke Pålshammar Videofilmad föreläsning: h?p://media.medfarm.uu.se/media330 NegaFvt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resigna2on, 2llbakadragande. 2

3 Hjärnans utveckling vid Barnmisshandel/Neglekt Onormal cor2kal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad höger- vänster kor2kal integra2on (Teicher m fl, 2002) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik0gt förödande: ex de utvecklar lä?are social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Hjärnans utveckling: Barn behöver s2mulans och någon som har 2d och bryr sig och som engagerar sig på rik2gt! 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en 2llit 2ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiFvt resultat: Vilja, självkontroll, posi2v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak2viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaFvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov a? göra. IniFaFv - Skuld PosiFvt resultat: Presta2onsglädje, nyfikenhet E? bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av a? kunna ta ini2a2v, vilket ger ap2t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus a? pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaFvt resultat: Hämning, ini2a2vlöshet, passivitet. Barnet upplever a? det inte rik2gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna a? de tänker, känner och handlar fel, vilket leder 2ll passivitet och brist på ini2a2v i både handling och känsla. 4) Mellan 6 12 år: Vill känna a? de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkFvitet - Underlägsenhet PosiFvt resultat: Kompetens, känsla av a? duga som människa, duga för det barnet gör och a? det därmed klarar av a? själv söka kunskap och inrä?a si? liv även 2llsammans med andra. NegaFvt resultat: O2llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, a? det inte klarar av saker och 2ng och a? det inte duger som det är eller för det det gör. 3

4 5) Mellan år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de 2digare iden2teterna skapas nu e? slags pussel ur vilken den sexuella iden2teten, yrkesiden2teten och den personliga iden2teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenFtet - IdenFtetsförvirring PosiFvt resultat: Integrerad jagbild, fram2dstro. Integrerar erfarenheter från 2digare faser 2ll en stabil helhetsbild, som i stort se? ska utgöra grunden för hela den vuxna iden2teten. NegaFvt resultat: Spli?rad jagbild, trots, nega2v iden2tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna a? komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller 2ll a? konflikten vänds inåt (depression). Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt Könshormoner Nyfikenhet Osårbarhet Osäkerhet Testa gränser Kompistryck Föräldrar mindre vik2ga Ökad stress Egocentrism Ungdoms2den Tre olika sorters koncentrafonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet 2ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op2mal vakenhetsgrad är vik2g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SFmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras 2ll något ny? eller särskilt intressant i omgivningen: e? plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för a? koncentrera oss på en specifik uppgik: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. Droger kan skapa beroende: Legala droger Alkohol Niko2n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin, PCP (fenylcyklidin är en hallucinogen, angel dust ) många 2ll Kemikalier Lösningsmedel, lim Under in(lytande av alkohol försämras en rad förmågor och upplevelser: Frontalloberna (A): Blir ologisk, orädd, mindre hämmad, tappar social ;iness, blir mer (alltför) pratsam and kan inte utnyttja sin intelligens, sluddrigt tal, sämre motorik Parietalloberna (B): försämrad känsel, längre RT, får svårare att hitta platser Temporalloberna (C): sämre hörsel, svårare förstå vad någon säger Occipitalloberna (D): sämre, suddigare syn, dålig avståndsbedömning Cerebellum (lilla hjärnan) (E): Muskelkoordination och balans Hjärnstam (F): Förlust av vitala funktioner 24 4

5 Även vissa beteenden kan utvecklas Fll beroenden: Spel- Internet- poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi2onsträning Flertalet droger är relaterade Fll signalämnen av typen dopamin och serotonin När en drog konsumeras eller e? belönande beteende unörs ökar mängden frisa? dopamin i synapserna i de olika hjärnområden, som nås av dopamininnehållande nervtrådar. Det gäller bl a nucleus accumbens, prefronalkortex, amygdala och hippocampus. De?a leder 2ll eufori. Det räcker dock inte med den omedelbara njutningskänslan för a? e? drogberoende ska uppstå. Belöningssystemets kopplingar 2ll storhjärnebarken innebär a? missbrukaren får starka posi2va minnen av ruset, vilket leder 2ll emo2onell koppling 2ll, och allt större längtan eker, drogen. Fullt utvecklat missbruk innebär förlust av kontroll. Den beroende kan inte motstå impulserna a? ta drogen och tar irra2onella beslut a? konsumera den, trots vetskap om a? drogen är skadlig för hälsan och a? den orsakar lidande när kicken klingat av. Många delar av hjärnan har då hunnit bli påverkade, områden som är vik.ga för belöningsupplevelsen, emo.onell bearbetning, riskvärdering, impulskontroll, minne och inlärning. Denna sam2diga ökning av dopaminfrisä?ning i många hjärnregioner bidrar även 2ll a? stärka kopplingen 2ll olika y?re omständigheter som plats, doker, personer, drogförpackning. I tonåren är man extra känslig för dopamin! 5

6 Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar! Den har inte myeliniserats och organiserats färdigt förrän vid 25 års ålder (i genomsniq)! Exekutiva funktioner kontrollera initiera kreera planera programmera övervaka korrigera utvärdera empati omdöme = belöningskärna (nucleus accumbens) Tonårshjärnan: Prefrontala cortex Tänkande hjärnan Kognitiva funktioner ta emot information koda analysera lagra plocka fram känna igen Fundamentala funktioner uppmärksamhet aktivering/hämning av högre processer drivkrafter affekt/emotion Neurovetenskaplig forskning visar a? hjärnan och inte minst hjärnans prefrontala hjärnbark genomgår drama2ska förändringar under ungdomsåren. Genom tonåren finns en sårbarhet/skörhet/känslighet hos den utvecklande hjärnan som innebär risker och utmaningar kopplade 2ll en oerhörd kapacitet för utveckling och mognad. Grundidéer: En tonårshjärnas exekufva funkfoner är under Fllväxt. Men den går inte aq lita på fullt ut. Erfarenheter skulpterar och formar hjärnan neurala nätverk formas genom a? hjärnan används. ( Use it or lose it! ) Hur tonåringen använder sin 2d är avgörande för hur (bra) uppkopplad hjärnan blir. Beteendemässiga och kognifva funkfoner i prefrontala cortex Exempel på s k exeku2va funk2oner: * Kontrollera impulser * Hämma olämpligt beteende * Ini2era lämpligt beteende * Kunna anpassa beteendet när situa2onen förändras * Ha 2llfälligt mentalt arbetsutrymme för arbetsminne * Organisera saker och 2ng * Utveckla strategier och planer för vad man ska göra * Prioritera mellan uppgiker och mål * Fa?a beslut, välja * Empa2 * Känslighet för återmatning, feedback (belöning och bestraffning) Förståelse, insikt Koncentra2onsstyrning & arbetsminne Hur man uppfa?ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa2onssökeri avgörs 2ll stor del av ak2vitet i de fornarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Svårigheten a? kontrollera känslor och beteenden är e? dominant inslag under tonårsperioden. 6

7 Limbiska system Kännande hjärnan Med början i puberteten drivs drama2ska ökningar av hormoner tonåringens beteende. Det limbiska systemet är mycket ak2vt och kan förorsaka starka, spontana känsloreak2oner. Grundidéer: Tonåringen vill känna kärlek men sam2digt oberoende från vuxna. Tonåringen har problem med a? styra känsloreak2oner och a? kontrollera impulser Tonåringen missuppfa?ar oka känslosignaler: reagerar överkänsligt och överdrivet på andras kommunika2on. Tonårsbeteenden styrs oka av jakten på njutning. Tonårshjärnan är kopplad så a? den söker sig 2ll riskabla upplevelser, som ger starka känsloreak2oner. Hjärnstammen Överlevnadshjärnan Tonåringar visar lä? s k överlevnadsstrategier när de blir stressade. Förvarsbeteenden framträder och den tänkande hjärnan stängs ner. Grundidéer: Stressen och risken för depression ökar under ungdomsåren. Tonåringar behöver en trygg, närande/uppmuntrande miljö och strategier som kan lugna dem. För a? klara stress (och för en sund hjärnutveckling) behöver tonåringar åtminstone 9 2mmars sömn, bra mat och mo2on. Påverkan av droger på utvecklingen av prefrontala cortex: Drama2ska förändringar gör ungdomshjärnan mer sårbar/känslig/ skör än den vuxna hjärnan. Droger stör prefrontala hjärnans kapacitet a? tänka och andra exeku2va funk2oner. Missbruk av kemiska ämnen interfererar med naturliga intressen och hälsosamma ak2viteter. De?a kan medföra a? man missar avgörande 2llfällen 2ll a? utveckla neurala ledningssystem och nätverk för inlärning och framgångsrika livsfärdigheter. Påverkan av droger på känslohjärnan: Droger s2mulerar hjärnans njutningssystem genom a? förändra kemin i hjärnan. Drogmissbruk stör naturliga feedback- loop i hjärnans belöningssystem vilket leder 2ll behov av ökad s2mulering från drogen (större doser) för a? uppnå den 2digare behagskänslan. Tar över från naturliga hälsosamma njutningar och stör mo2va2onen. Begränsar neurala system involverade i impulskontroll. Ökar farlig risktagning; kan etablera e? problemmönster. Påverkan av droger på överlevnadshjärnan: Starkt stressade tonåringar är mer benägna a? röka, dricka eller missbruka andra droger i e? försök 2ll självmedicinering. Stressreak2oner skapar onda cirklar. Beroende och tonårshjärnan: Tonåringen är mer benägen a? experimentera med och har högre risk a? bli beroende av droger än vuxna. Några korta enkla råd: Möt en tonårings grundläggande behov av a? känna sig trygg, säker och älskad. Var en coach ge råd och stöd. Hjälp tonåringen hantera stress. Var en posi2v förebild. Lär dig känna igen riskfaktorer och varningssignaler vid beroende. Skaffa hjälp beroende är en sjukdom Visa tålamod och konsistens Förlora inte hoppet. Det är aldrig för sent hjärnan är remarkabel i sin förmåga a? läka och forma nya kopplingar. Under tonåren uppvisar ungdomar mer av s k riskbeteende än både 2digare och senare 7

8 Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med 200% - inte pga cancer, hjärtsjukdom eller underliga infektioner. Nej, det har att göra med svårigheter att kontrollera beteende och känslor. Risktagning, sensationssökeri och vårdslöshet, obetänksamhet, lättsinnighet Svårigheten a9 kontrollera känslor och beteenden är e9 dominant inslag under tonårsperioden. Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor a? dö pga riskbeteenden. Sam2digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. h?p:// Målgruppen för Internetdroger är främst ungdomar och unga vuxna, och priset för en missbruksdos är rela2vt lågt. Materialet skickas hem i diskreta posnörsändelser och är således lätllgängligt över hela landet. Drogerna säljs under olika produktnamn, och ingående ämnen eller halter framgår inte all2d av innehållsförteckningen 8

9 NarkoFkaklassade 1- Bensylpiperazin/BZP/A2 Bromo- Dragonfly Butylon/bk- MBDB 2C- B (2,5- dimetoxi- 4- bromfenetylamin) CP- 47,497- C6-9 (Spice) DOB (2,5- dimetoxi- 4- bromamfetamin) DOC (2,5- dimetoxi- 4- kloramfetamin) DMT (dimetyltryptamin) Fenazepam Flefedron/4- FMC (4- fluormetka2non) 3- FMC (3- fluormetka2non) 4- Fluoramfetamin HU- 210 (Spice) Ibogain JWH- 018 (Spice) JWH- 073 (Spice) JWH- 081 (Spice) JWH- 200 (Spice) JWH- 250 (Spice) MDPV (3,4- metylendioxipyrovaleron) Mefedron/4- MMC (4- metylmetka2non) Meskalin Metedron Metka2non/Efedron Metylon Nafyron Psilocin Klassade som hälsofarlig vara PSYKISK OHÄLSA: Andelen barn och ungdomar som rapporterar a? de har symtom på nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter har stadigt ökat sedan talet. Ökningen är tydligast för flickor i högstadiet, där nästan var tredje flicka uppger a? de känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Några av de angivna tänkbara orsakerna: Den höga arbetslösheten Stress i skolan Ökad segrega2on Brist på vuxenstöd Mobbning IT- stress (webb- ) För mycket valfrihet Orealis2ska kroppsideal m m Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en ur2dsmänniska. * Hippocampus krymper: Försämrat minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: Försämrade exeku2va funk2oner: ex allvarliga bedömnings-, kontroll-, organisa2ons- och planeringsproblem, men även minskad empa2 och ökat svart- vi? tänkande. * Hjärnans stamceller påverkas: Stopp i nybildningen av hjärnans stamceller (i hippocampus) SAMMANFATTNING: Tre faktorer som bidrar Fll riskbeteenden i tonårsperioden En omogen hjärna, som särskilt mycket styrs av driker och känslor pga a? känslohjärnan är mer mogen än bromsande, kontrollerande hjärndelar Påfrestningar, ex stress, som ger en sämre blodgenomströmning 2ll de bromsande, kontrollerande delarna En alkohol/drog- påverkan som minskar förnuk och kontroll i frontalloberna Social ångest Social fobi Ex från en skolklass, UR Klicka: se fler filmer En hjärnas födelse och död, del

10 Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat: prozac, lyckopiller ) Hämmar återupptaget av serotonin (den mängd som återförs 2ll sändarcellen) Mer serotonin blir då 2llgängligt i den synap2ska klykan Posi2v effekt vid behandling av depression och ångeststörningar fluoxe2n, fluvoxamin, sertralin, citalopram, paroxe2n (fontex), (fevarin), (zoloh), (cipramil), (seroxat) RaFonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram2dsorientering, förmågan a? vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nå? samma nivå i 16- årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. 55 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press 10