Hjärnan i fokus I huvudet på en tonåring
|
|
- Vilhelm Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Visby 8 oktober, 2014 Hjärnan i fokus I huvudet på en tonåring Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins5tu5onen för psykologi Uppsala universitet Nyfikenhet Osårbarhet Osäkerhet Syns i tonåren Testa gränser Kompistryck Föräldrar mindre vik5ga Ökad stress Egocentrism Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt Förståndshjärnan måste lära sig samarbeta med de delar, som styr driaer och känslor Exekutiva funktioner kontrollera korrigera Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra: minnen Fundamentala funktioner känslor drivkrafter 1
2 Stadierna Dygd Tillit - Misstro Hopp ( ) Autonomi - Skam/Tvivel Vilja Erik H Erikson Ini5a5v - Skuld Målmedvetenhet Verksamhet - Underlägsenhet Kompetens Iden5tet - Iden5tetsförvirring Trohet In5mitet - Isolering Kärlek Genera5vitet - Stagna5on Omsorg Integritet - Förtvivlan/Avsmak Visdom 1) Under människans första eo och eo halvt år: bygga upp en uppfauning om andra människor Tillit - Misstro PosiSvt resultat: Barnet får 5llit både 5ll sig själv och 5ll omgivningen. Skapar en inre trygghet, 5llförsikt och känsla av de också har något au ge 5ll andra människor. NegaSvt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resigna5on, 5llbakadragande. Anknytning Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande typ Ambivalent typ Desorienterad typ Vad som krävs för en trygg anknytning är: Kon$nuitet, Värme/kärlek, Responsivitet och Sensi$vitet (lyhördhet) Har man deua i 5llräckligt stor mängd ( good enough ) brukar barn få en trygg anknytning Jämför det mer begränsade begreppet prägling, som används för djur. Konsekvenser av trygg resp otrygg anknytning rör fr a den socioemo5onella kompetensen, som säus ner vid otrygg anknytning. Trygg anknytning Posi5v och balanserad självbild Posi5va föräldra- och kamratrela5oner (social kompetens, popularitet, social kogni5on) Effek5v emo5onsreglering och förståelse för emo5oner God anpassning 5ll skolan, men IQ orelaterat Undvikande (A) och ambivalent (C) anknytning Högre grad av internaliserande problem (ångest, depression, social 5llbakadragenhet, psykosoma5sering). Högre grad av externaliserande beteendeproblem (hos5litet och aggressivitet mot andra, olydnad, hög ak5vitetsnivå, bristande impulskontroll). Desorganiserad anknytning Högre grad av internaliserande och externaliserande problem. Predicerar dissocia5on och psykopatologi upp i sena tonår (Carlson, 1998). D- anknytning är en allvarlig riskfaktor för maladap5v socioemo5onell utveckling och psykopatologi (van IJzendoorn m.fl., 1999). 2
3 Riskfaktormodell (Greenberg, et al., 2001) Svårigheter/ motgångar för familjen Otrygg anknytning Atypiska egenskaper hos barnet Ineffek5va föräldra- beteenden Svårhanterligt temperament * KogniSva brister * ADHD Utveckling av uppförandeproblem Konflik_ylld hemmiljö, slapp och inkonsekvent uppfostran Uppförande- problem hos barnet Avvisande från problemfria kamrater Svårigheter i skolan Umgänge med avvikande kamrater BroOslighet AnSsocial personlighet Anknytning - en av flera riskfaktorer. Otrygg anknytning är ej detsamma som psykopatologi! Större antal riskfaktorer högre risk för psykopatologi. BARNDOMSÅREN SKOLÅLDERN TONÅREN Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning (för au överleva) som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik$gt förödande: Förhöjd risk au de utvecklar olika former av social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Hjärnans utveckling vid Barnmisshandel/Neglekt Onormal cor5kal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad höger- vänster kor5kal integra5on (Teicher m fl, 2002) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) Scien5fic American Mind (January/February 2013), 23, 11 Published online: 19 December 2012 doi: /scien5ficamericanmind a Brain Imaging Troubled Family Life Changes Kids' Brains Konflikter och neglekt/vanvård påverkar hälsan genom hela barndomen och vuxenlivet. Stress and neglekt i hemmet utgör stora påfrestningar på barn under uppväxten.. Många decennier av forskning har visat på de psykologiska konsekvenserna i vuxenlivet med t ex depressiva besvär och äktenskapsproblem. Och med mer varak5ga rela5oner med andra människor. Nu finner man 2012 au svårigheter hemma har omfauande effekter på neural utveckling, dvs hjärna och nervsystem. 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en 5llit 5ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiSvt resultat: Vilja, självkontroll, posi5v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak5viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaSvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 3
4 3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov au göra. IniSaSv - Skuld PosiSvt resultat: Presta5onsglädje, nyfikenhet EU bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av au kunna ta ini5a5v, vilket ger ap5t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus au pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaSvt resultat: Hämning, ini5a5vlöshet, passivitet. Barnet upplever au det inte rik5gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna au de tänker, känner och handlar fel, vilket leder 5ll passivitet och brist på ini5a5v i både handling och känsla. 4) Mellan 6 12 år: Vill känna au de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkSvitet - Underlägsenhet PosiSvt resultat: Kompetens, känsla av au duga som människa, duga för det barnet gör och au det därmed klarar av au själv söka kunskap och inräua siu liv även 5llsammans med andra. NegaSvt resultat: O5llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, au det inte klarar av saker och 5ng och au det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de 5digare iden5teterna skapas nu eu slags pussel ur vilken den sexuella iden5teten, yrkesiden5teten och den personliga iden5teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenStet - IdenStetsförvirring PosiSvt resultat: Integrerad jagbild, fram5dstro. Integrerar erfarenheter från 5digare faser 5ll en stabil helhetsbild, som i stort seu ska utgöra grunden för hela den vuxna iden5teten. NegaSvt resultat: SpliUrad jagbild, trots, nega5v iden5tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna au komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller 5ll au konflikten vänds inåt (depression). Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt Tonårsperioden Ur Katarina Kieri, Morbror Knuts sorgsna leende: Steget från au studsa bollar och sjunga skolavslutningssånger på rasterna 5ll au siua på cementringar med öppen dunjacka och 5gga cigarenimpar var försvinnande kort, rundpingis och Domusjeans byues under loppet av en eoermiddag ut mot boots och Explorer direkt ur flaskan. Tonårshjärnan är i obalans. Det är som au en stark högpotent motor skulle samspela med riskabelt svaga bromsar och styrsystem. Den mest omvälvande 5den i varje människas liv är de år som barnet blir vuxen. I eu slag, under några veckor, kanske månader händer det. Hormonerna ställer sig i givakt och påbörjar sin korta men oerhört omvälvande vandring. Ref: Magnus Dahlerus, UNT kultur, 29 aug
5 Ann N Y Acad Sci Jun;1021: Risk taking and novelty seeking in adolescence: introducson to part I. Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin- Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Risk taking and novelty seeking are hallmarks of typical adolescent behavior. Adolescents seek new experiences and higher levels of rewarding s5mula5on, and oben engage in risky behaviors, without considering future outcomes or consequences. These behaviors can have adap5ve benefits with regard to the development of independence and survival without parental protec5on, but also render the adolescent more vulnerable to harm. Indeed, the risk of injury or death is higher during the adolescent period than in childhood or adulthood, and the incidence of depression, anxiety, drug use and addic5on, and ea5ng disorders increases. Brain pathways that play a key role in emo$onal regula$on and cogni$ve func$on undergo dis$nct matura$onal changes during this transi$on period. It is clear that adolescents think and act differently from adults, yet rela$vely ligle is known about the precise mechanisms underlying neural, behavioral, and cogni$ve events during this period. Increased inves5ga5on of these dynamic altera5ons, par5cularly in prefrontal and related cor$colimbic circuitry, may aid this understanding. Moreover, the inves5ga5on of mammalian animal models of adolescence- such as those examining impulsivity, reward sensi5vity, and decision making- may also provide new opportuni5es for addressing the problem of adolescent vulnerability. Ann N Y Acad Sci Jun;1021: Risk taking and novelty seeking in adolescence Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Tonåringen beter sig ofta på ett riskabelt sätt utan att fundera över vad det kan medföra framöver. Beteendena kan vara ett steg mot oberoende och att kunna klara sig utan föräldrarnas skydd, men de kan även medföra negativa konsekvenser. Risken för allvarlig skada eller död är högre under både barndom och vuxen ålder, och mängden depression, ångest, droganvändning, oskyddade samlag, ätstörningar m m ökar. Neurosci Biobehav Rev Dec 21 Neurobehavioral evidence for changes in dopamine system activity during adolescence. Wahlstrom D, White T, Luciana M. Department of Psychology, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA; Center for Neurobehavioral Development, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA. Tonåren utmärks av ökad risktagning, känslomässig labilitet och otillräckliga resurser för beteendereglering. Förändringarna har kommit att förknippas med förändringar i hjärnans struktur under denna period i livet, inte minst vad avser grå och vit substans, som ger tydliga avtryck i fördelningen av synapser i frontala, limbiska och striatala områden. Förklaringar kan även vara relaterade till förändringar i dopaminsystemets aktivitet, särskilt överaktivitet, under tonåren jämfört med i barndom och vuxenliv. Nätverk i hjärnan spelar en nyckelroll vid vid känsloreglering och kognitivt fungerande. De genomgår tydliga mognadsförändringar under tonårsperioden. Det är klart belagt att tonåringar tänker och beter sig annorlunda än vuxna. Men vi vet relativt lite om exakt vilka mekanismer som ligger bakom dessa förändringar i hjärna och beteende. Stor förhoppning knyts f n till forskningen om prefrontala och kortikolimbiska nätverk och bansystem. Ann N Y Acad Sci Mar;1124: The adolescent brain. Casey BJ, Jones RM, Hare TA. Sackler Ins5tute, Weill Cornell Medical College of Cornell University, 1300 York Avenue, Box 140, New York, NY 10021, USA. bjc2002@med.cornell.edu Adolescence is a developmental period characterized by subop$mal decisions and ac$ons that are associated with an increased incidence of uninten$onal injuries, violence, substance abuse, unintended pregnancy, and sexually transmiged diseases. Tradi5onal neurobiological and cogni5ve explana5ons for adolescent behavior have failed to account for the nonlinear changes in behavior observed during adolescence, rela5ve to both childhood and adulthood. This review provides a biologically plausible model of the neural mechanisms underlying these nonlinear changes in behavior. We provide evidence from recent human brain imaging and animal studies that there is a heightened responsiveness to incen$ves and socioemo$onal contexts during this $me, when impulse control is s$ll rela$vely immature. These findings suggest differen$al development of bogom- up limbic systems, implicated in incen$ve and emo$onal processing, to top- down control systems during adolescence as compared to childhood and adulthood. This developmental pauern may be exacerbated in those adolescents prone to emo5onal reac5vity, increasing the likelihood of poor outcomes. Åsa Gravander, Malin Widerlöv och Kris5na Sjögren delar frikos5gt med sig av sina upplevelser under tonåren i boken "AU handskas med livet". De har trots olika neuropsykiatriska diagnoser samstämmiga erfarenheter. Tonårs5den har utgjort en svår 5d i livet. "Jag saknade gränser, iden5tet och grupp5llhörighet. Jag saknade förmåga au tänka med logik och förnuo. Konsekvenserna av miu handlande kunde jag varken förutse eller bry mig om. Det enda som styrde mig var känslan" (Gravander et al 1999 s.30) 5
6 Belöningsområden i hjärnan, Striatum Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både $digare och senare i livet. En vik4g del av hjärnan är Prefrontala cortex, som härbärgerar s k exeku5va funk5oner och fungerar som hjärnans händelsecentrum : planering arbetsminne organisa5on och strategitänkande uppmärksamhetsanpassning humöranpassning konsekvenstänkande Olika minnessystem Koridsminne LångSdsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt PRS Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Stress- och ålderskänsligt Episodiskt SemanSskt Procedur Hjärnans utveckling under ungdomsåren Hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden blir fullt myeliniserade under småbarnsåren, men frontalloberna fortsätter att myeliniseras under ungdomsåren och kanske ännu längre. Detta syns på MRI-bilder som tillväxt av vit substans. MRI-bilder visar också att volymen av grå substans i frontalloberna når en höjdpunkt under förpuberteten. Därefter ligger den still under en period och sedan minskar den under ungdomsåren (tunnas ut) och ända in i tidig vuxenålder. (Giedd) Långsam mognad i den mänskliga hjärnan Blå färg markerar en mogen del av hjärnan Inte förrän vid 25 års ålder fungerar hela hjärnan op5malt - ur eu biologiskt perspek5v prefrontala hjärnbarken (cortex) mognar sist av alla delar Det limbiska systemet ( känslohjärnan ) mognar mycket 5digare 6
7 Generellt seu brukar en 5llväxtspurt ske i 11- årsåldern för flickor och i 12- årsåldern för pojkar. Temperamentsfaktorer 1. AkSvitetsnivå 2. Rytmicitet 3. Distraherbarhet 4. Närmande undvikande 5. Anpassningsbarhet (Adaptabilitet) 6. Uppmärksamhet 7. ReakSonens intensitet 8. Responströskel (känslighet) 9. Sinnesstämning The Big Five Brukar användas som beteckning på fem stora kluster av personlighetsegenskaper, som förblir rela5vt stabila över 5d hos den vuxna människan. Extroversion (utåtvändhet): Utåtriktad, självsäker, entusias5sk, sällskaplig, bestämd, ak5v, spänningssökande och posi5v. Agreeableness (vänlighet, behaglighet): vänlig, hjälpsam, läu i siu säu, tar livet läu (ingen dysterkvist ). Openness (öppenhet för nya erfarenheter): öppen för nya intryck, fantasifull, känslomässig, idérik och värderingsliberal. NeuroScism (emosonell instabilitet): orolig, stressad, ilsken, reserverad, depressiv, impulsiv och sårbar. ConscienSousness (målmedvetenhet, ansvarskänsla): samvetsgrann, organiserad, noga, försik5g, foglig. En gång var jag så nervös i skolbespisningen att jag la upp maten direkt på brickan utan att ta en tallrik Sophie Zelmani om blygheten i skolan SvD 23 februari 2007 De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor au dö p g a riskbeteenden. Sam5digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. 7
8 Tonårshjärnan: 1. Prefrontala cortex Tänkande hjärnan Neurovetenskaplig forskning visar au hjärnan och inte minst hjärnans prefrontala hjärnbark genomgår drama5ska förändringar under ungdomsåren. Genom tonåren finns en sårbarhet/skörhet/känslighet hos den utvecklande hjärnan som innebär risker och utmaningar kopplade 5ll en oerhörd kapacitet för utveckling och mognad. Grundidéer: En tonårshjärnas exekusva funksoner är under Sllväxt. Men den går inte ao lita på fullt ut! Erfarenheter skulpterar och formar hjärnan neurala nätverk formas genom au hjärnan används. ( Use it or lose it! ) Hur tonåringen använder sin 5d är avgörande för hur (bra) uppkopplad hjärnan blir. Beteendemässiga och kognisva funksoner i prefrontala cortex Exempel på s k exeku5va funk5oner: * Kontrollera impulser * Hämma olämpligt beteende * Ini5era lämpligt beteende * Kunna anpassa beteendet när situa5onen förändras * Ha 5llfälligt mentalt arbetsutrymme för arbetsminne * Organisera saker och 5ng * Utveckla strategier och planer för vad man ska göra * Prioritera mellan uppgioer och mål * FaUa beslut, välja * Empa5 * Känslighet för återmatning, feedback (belöning och bestraffning) * Förståelse, insikt * Koncentra5onsstyrning & arbetsminne Hur man uppfauar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa5onssökeri avgörs 5ll stor del av ak5vitet i de for arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Tonårshjärnan: 2. Limbiska system Kännande hjärnan Med början i puberteten drivs drama5ska ökningar av hormoner tonåringens beteende. Det limbiska systemet är mycket ak5vt och kan förorsaka starka, spontana känsloreak5oner. Grundidéer: Tonåringen vill känna kärlek men sam5digt oberoende från vuxna. Tonåringen har problem med au styra känsloreak5oner och au kontrollera impulser Tonåringen missuppfauar ooa känslosignaler: reagerar överkänsligt och överdrivet på andras kommunika5on. Tonårsbeteenden styrs ooa av jakten på njutning. Tonårshjärnan är kopplad så au den söker sig 5ll riskabla upplevelser, som ger starka känsloreak5oner. 8
9 Tonårshjärnan: 3. Hjärnstammen Överlevnadshjärnan Tonåringar visar läu s k överlevnadsstrategier när de blir stressade: fight or flight Förvarsbeteenden framträder och den tänkande hjärnan stängs ner. Grundidéer: Stressen och risken för depression ökar under ungdomsåren. Tonåringar behöver en trygg, närande/uppmuntrande miljö och strategier som kan lugna dem. För au klara stress (och för en sund hjärnutveckling) behöver tonåringar åtminstone 9 5mmars sömn, bra mat och mo5on. Påverkan av droger på utvecklingen av prefrontala cortex: Drama5ska förändringar gör ungdomshjärnan mer sårbar/känslig/ skör än den vuxna hjärnan. Droger stör prefrontala hjärnans kapacitet au tänka och andra exeku5va funk5oner. Missbruk av kemiska ämnen interfererar med naturliga intressen och hälsosamma ak5viteter. DeUa kan medföra au man missar avgörande 5llfällen 5ll au utveckla neurala ledningssystem och nätverk för inlärning och framgångsrika livsfärdigheter. Påverkan av droger på känslohjärnan: Droger s5mulerar hjärnans njutningssystem genom au förändra kemin i hjärnan. Drogmissbruk stör naturliga feedback- loop i hjärnans belöningssystem vilket leder 5ll behov av ökad s5mulering från drogen (större doser) för au uppnå den 5digare behagskänslan. Tar över från naturliga hälsosamma njutningar och stör mo5va5onen. Begränsar neurala system involverade i impulskontroll. Ökar farlig risktagning; kan etablera eu problemmönster. Påverkan av droger på överlevnadshjärnan: Starkt stressade tonåringar är mer benägna au röka, dricka eller missbruka andra droger i eu försök 5ll självmedicinering. Stressreak5oner skapar onda cirklar. AvsniU ur En hjärnas födelse och död, del 2 (Utbildningsradion, Sverige) 9
10 Svårigheten ag kontrollera känslor och beteenden är eg dominant inslag under tonårsperioden. Belöningssystemet mognar 5digare än prefrontalcortex Det finns en mycket högre känslighet för signalämnet dopamin under tonåren än både 5digare och senare i livet. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk Dopamine- driven accelera$on of incen$ve mo$va$on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. Beroenden typ droger: Legala Alkohol Niko5n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin m m Beroenden typ beteenden: Spel- Internet- poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi5onsträning 10
11 Belöningsområden i hjärnan Hur man uppfauar och bedömer risker i samband med t ex oskyddad sex avgörs 5ll stor del av ak5vitet i de for arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både $digare och senare i livet. Det feta myelinet får nervimpulser au gå mycket snabbare Dopamin, Serotonin Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Myelinisering är eu index på hjärnans mognad EU nätverk av nervceller Ref.: Neurosci Lett Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. Alkohol och den mognande hjärnan Hippocampus och prefrontal cortex är bland de mest känsliga och sårbara områdena för de giftiga effekterna av t ex alkohol under tonåren. Alkohol är kopplad till cellers tillbakabildning, celldöd och hämning av neuronervcellers utveckling under ungdomsåren. Två områden är speciellt känsliga för droger hos den unga hjärnan under utveckling Prefrontal cortex sårbar! Hippocampus, sårbar! 11
12 Dopamin Dopaminsystemet stimuleras av alkohol. Hjärnans belöningssystem aktiveras. Det gör en upprymd, euforisk, lycklig. Då vill man känna det igen och igen och därför dricka igen och igen reward, pleasure Serotonin Alkohol stimulerar också serotoninsystemet. Det gör en glad och vänskaplig och motiverar en att dricka mer. Serotoninsystem störs efter lång tids användning av alkohol. Use it or lose it Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras Träning gör au nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäure sammankopplade med varandra Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Neurons that fire together wire together 12
13 EAer en halvsmmes övning: På bara en halvsmme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång$dspoten$ering, en slags neural inlärningsmarkör Träning under dagen NaOen eaer träningen Tre olika sorters koncentrasonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet 5ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op5mal vakenhetsgrad är vik5g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SSmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras 5ll något nyu eller särskilt intressant i omgivningen: eu plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. Vad betyder f ö de nya medierna, som stormar in redan i små barns liv? På kort sikt? På lång sikt? För kärleken? 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för au koncentrera oss på en specifik uppgio: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. Dataspel: köra bil på bana 13
14 RaSonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram5dsorientering, förmågan au vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nåu samma nivå i 16- årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. Ref. Läkar5dningen, nr 6, 2010 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Andelen barn och ungdomar som rapporterar au de har symtom på nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter har stadigt ökat sedan talet. Ökningen är tydligast för flickor i högstadiet, där nästan var tredje flicka uppger au de känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Några av de angivna tänkbara orsakerna: Den höga arbetslösheten Stress i skolan Ökad segrega5on Brist på vuxenstöd Mobbning IT- stress (webb- ) För mycket valfrihet Orealis5ska kroppsideal m m Intensiv och långvarig stress ger bland annat: Stressorer Organism Stressreaktioner Sänkt immunförsvar Svårigheter ao fokusera Försämrat minne Ökad känslighet för ny stress Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende 14
15 Stressor Individ Stressreaktion Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Risk- och skyddsfaktorer vid stress Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Stressorer för skolelever Känslomässigt betydelsefulla separationer, t ex vid skilsmässor och lärarbyten Vantrivsel i skolan, t ex pga upplevd otillräcklighet Relationsstörningar, t ex mobbning eller då skolklassen är för stor Traumatiska upplevelser, t ex efter övergrepp eller olyckor Tids- och beslutskonflikter, t ex att hinna med läxläsning och fritidsaktivitet Brister i trygghet och social stabilitet, t ex familjeproblem och sjukdom Mobilisering Hemvärnet Stress kan skada hjärnan! Ökad risk med ökad stress att nervceller tillbakabildas och dör i hippocampus (men även i frontalloberna) Binjurarna > 87 < Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en ur$dsmänniska. * Hippocampus krymper: dåligt minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: dåligt omdöme Nybildning av neurala stamceller i hjärnan minskar eller upphör: sämre repara5on av hjärnan * Amygdala ökar i storlek: ger ökad känslighet Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta 5d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SSmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aksvitet (Mo5on) Peter Eriksson 15
16 SAMMANFATTNING: Risktagningen ökar under tonåren 1. En omogen hjärna med eu heu limbiskt system, men eu for arande inte färdigmyeliniserade kontroller ( bromsar ) i frontala hjärnbarken = en obalans, som gör au tonåringen styrs av känslorna mer än av logiskt tänkande speciellt när ak5veringen i hjärnan ökar (t ex vid stress, när man möter kompisar, har kul etc.) 4. Upplevelsen av au vara mer stressad än 5digare sänker blodflödet 5ll prefrontala hjärnbarken med följdverkan au man blir sämre på au hämma och kontrollera sina beteenden 5. Neuropsykiatriska problem, typ ADHD, ooa kopplad 5ll sämre fungerande frontallober 2. Högre känslighet för dopamin: större drivkrao Dopamine- driven accelera4on of incen4ve mo4va4on 3. Berusningsdrickande försämrar kapaciteten i frontalloberna i hippocampus: sämre exeku5va funk5oner och minne Ungdomars hjärnor är under en riskabel omvandling och utvecklas snabbt och har stora förutsäuningar. De ska våga slita sig loss och "pröva sina vingar". Risken kommer sig av au hjärnans känslo- och driossystem utvecklas 5digare och kraofullare än den kontrollerande och styrande delen av hjärnan. Barn & ungdomar behöver s5mulans och någon som har 5d och bryr sig och som engagerar sig på rik5gt! Först i 25- årsåldern matchar kontrollsystemet det system som har med känslor och drioer au göra. 16
Hjärnans lober. 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen
Hjärnans lober Pannlob Hjässlob Nacklob Vit substans Tinninglob 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Exekutiva funktioner kontrollera styra arbetsminne fokusering Sensoriska och kognitiva funktioner ta
Läs mer13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.
Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.
Läs merI huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling
Malmö, SUS 6 februari 2014 Unga och risktagande I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling Vet inte den unge ac oskyddat sex kan vara farligt? AC intellektuellt förstå riskerna med ec
Läs merÅ&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$
Föreläsning+vid+jubileumsdag+ Språklärarnas+riksförbund+ Riddarhuset,+9+november+2013+ Flerspråkighet,.. språkinlärning.. och.hjärnan. Åke.Pålshammar. Institutionen+för+psykologi+ Uppsala+universitet+
Läs mer15-11-06. Vad händer när någon6ng inte fungerar? PosZrauma6skt stressyndrom PTSD
Örnsköldsvik 18.00-20.30 Faktorer som påverkar folkhälsan Hjärnans roll i tankar, känslor och beteenden. Vad händer under livsresans gång och när ohälsa uppstår? Åke Pålshammar senioruniversitetslektor
Läs merTillit - Misstro. I huvudet på en tonåring 13-01- 22. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken INNEHÅLL:
I huvudet på en tonåring Utbildningsdag i Alingsås den 22 januari 2013 Palladium 12.45-15.40 INNEHÅLL: Om tonårshjärnans förändring och dess konsekvenser. Vad sker i hjärnan rent fysiologiskt och hur kan
Läs merSå lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan!
Hjärnans utveckling och påverkan i rela6on 6ll den omgivande miljön ÅKE PÅLSHAMMAR Institutionen för psykologi Uppsala universitet SIS: Trygghet, trivsel och hälsa i skolan, Stockholm, 27.9, 2011 Om hur
Läs merHjärnan under utveckling och påverkan
Furuboda folkhögskola Yngsjö 16 november 2015 Hjärnan under utveckling och påverkan Utveckling av hjärnan hos barn och ungdomar. Hur påverkas hjärnan av olika förhållanden som t.ex skärmar i dator, Ipad
Läs merHVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet
18-03-20 HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Hjärnans roll vid beteenden och känslor,
Läs mer15-01- 29. Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress - vägar 7ll ohälsa
Psykisk (O)Hälsa, Samhällets barn & unga, Folkets hus, Stockholm, 29 jan 2015 Barndom Tidig skolålder Tonår Vuxen ålder Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress - vägar 7ll ohälsa Åke Pålshammar Uppsala
Läs merI huvudet på en tonåring om tonårshjärnan och dess konsekvenser. Nervceller i hjärnbarken. Det kan tolkas på två sätt:
Skolsköterskekonferens I huvudet på en tonåring om tonårshjärnan och dess konsekvenser Folkets hus, Stockholm 19 april 2012 Senioruniversitetslektor Uppsala universitet Nervceller i hjärnbarken Schematisk
Läs mer13-03- 10. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken. Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende
Folkhälsoenhetens konferens E? go? liv för barn och unga Elite Stadshotell, Växjö 13 mars 2013 Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende Åke Pålshammar senioruniversitetslektor
Läs merTonårshjärnan och riskbeteende
Ungdomsmottagningskonferens Sälen, Lindvallen 11 april 2011 Tonårshjärnan och riskbeteende Åke Pålshammar Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga
Läs merTonårshjärnan. Vad som erfordras är: Lugn och ro Stimulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aktivitet (Motion)
Ungdomskonferens Smart Söderhamn, Verkstäderna 16 april 2011 Tonårshjärnan Åke Pålshammar Uppsala universitet Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merHjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv
FKS Inspirationsdagar 14 mars 2018 Stockholms Sjukhem Hjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv Åke Pålshammar Neuropsykolog, senioruniversitetslektor Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merValpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
Läs merBarn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram
Läs merBarn har lämare än vuxna am lära, am bilda nya nät av förbindelser mellan hjärnans celler.
Tonårshjärnans förvandling: konsekvenser för uppmärksamhet och percep8on SFSP:s Rikskonferens Stadshuset, Västerås, 21 september 2012 Åke Pålshammar Senioruniversitetslektor i psykologi Uppsala universitet
Läs merKronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merMÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merKärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström
Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merPeter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut
Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och
Läs merVarför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merUngdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?
Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merTonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet
Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet Kajsa Lönn Rhodin 2015-09-22 Tonårstiden "Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor. De säger emot
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merGUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING
GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merINTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI
VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR
Läs merADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet
ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merSå lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344
Läs mer13-01- 22. Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar!
13-01- 22 = belöningskärna (nucleus accumbens) Kognitiva funktioner Exekutiva funktioner kontrollera initiera kreera planera programmera övervaka korrigera utvärdera empati omdöme ta emot information koda
Läs merDepression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Läs merFörstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Läs merAndelen trygga relationer i förskolan
Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merOm att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri Vad är det som förändras
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs mer1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars
Läs merHjärnans utveckling och sårbarhet
Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min
Läs merDen utmanande tonårshjärnan. Carola Lindholm- Gerlin, Ab Carolin Oy, carola.lindholm- gerlin@carolin.fi. 0503378528
Den utmanande tonårshjärnan Carola Lindholm- Gerlin, Ab Carolin Oy, carola.lindholm- gerlin@carolin.fi. 0503378528 Utgångspunkt Vad är skillnaderna mellan ungdomshjärnan och den vuxna och hur beakta dessa
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merNÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.
Läs merPERSONLIGA VÄRDEN Sorteringskort VIKTIGT FÖR MIG. PERSONAL VALUES Card Sort MYCKET VIKTIGT FÖR INTE VIKTIGT FÖR MIG IMPORTANT TO ME NOT FÖRSIKTIGHET
PERSONLIGA VÄRDEN Sorteringskort W. R. Miller, J. C de Baca, and D.B. Matthews University of New Mexico, 1999 Översättning: Carl Åke Farbring PERSONAL VALUES Card Sort MYCKET VIKTIGT FÖR University MIG
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merSkolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.se Psykisk hälsa Inte bara frånvaro av ohälsa. En resurs som
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merPsykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare
Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och
Läs mer- - - - Smärta är inomt förknippad med vårt känsloliv. Redan Sigmund Freud beskrev hur smärta kan förstärkas och förskjutas av psykologiska skäl.
Svensk barnsmär.örenings vårmöte 14-15/4 2011 Tema: smärta hos barn på sjukhus Akademiska sjukhuset, Grönwallsalen 14 april 2011, kl 9.10-10.10 Barns psykologiska utveckling kopplat 3ll smärtupplevelser
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merFöräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.
Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund
Läs merForskning om unga som skadar sig genom sex
Forskning om unga som skadar sig genom sex Segesholms behandlingshem & Off.Clinic Linda Jonsson Socionom, Doktorand vid Linköpings universitet 2014-10-26 1 BUP Elefanten 2014-10-26 2 3 Sexuella övergrepp
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merPå väg Enkät för föräldrar
På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs mer