I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling

Transkript

1 Malmö, SUS 6 februari 2014 Unga och risktagande I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling Vet inte den unge ac oskyddat sex kan vara farligt? AC intellektuellt förstå riskerna med ec visst agerande är en sak, ac handla i enlighet med denna kunskap är en annan. Det blir fokus på hur tonårshjärnan fungerar och deca kopplas 9ll förekomsten av riskbeteende i förhållande 9ll bl a sexualitet bland unga. Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins9tu9onen för psykologi Uppsala universitet Exempel på förändringar i tonåren * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar Många områden och strukturer måste samarbeta * Tänkandet mot mer abstrakt tankeförmåga * Bilda kärleksförhållanden pröva relationer * Ökat ansvar & oberoende - utbildning, hushåll, klara sig själv, lämna hemmet * Hjärnan når successivt mognad Åsa Gravander, Malin Widerlöv och Kris9na Sjögren delar frikos9gt med sig av sina upplevelser under tonåren i boken "AC handskas med livet". De har trots olika neuropsykiatriska diagnoser samstämmiga erfarenheter. Tonårs9den har utgjort en svår 9d i livet. "Jag saknade gränser, iden9tet och grupp9llhörighet. Jag saknade förmåga ac tänka med logik och förnuu. Konsekvenserna av mic handlande kunde jag varken förutse eller bry mig om. Det enda som styrde mig var känslan" (Gravander et al 1999 s.30) De beskriver en period i livet som varit kantad av asociala handlingar. De har 9digt berusat sig på alkohol och även provat andra droger. De umgicks med knarkare, raggare, utstöca, sniffare och andra människor som i största allmänhet inte platsar i samhället. 1

2 "Jag sökte mig ständigt 9ll farliga situa9oner, men råkade egentligen aldrig rik9gt illa ut någon gång. Redan som 13- åring befann jag mig på en synnerligen olämplig plats, massfabrikens arbetarbaracker. Hembränd sprit flödade och minst 9o år äldre "pojkar" raglade, spydde och låg utslagna runt omkring mig. MiC i röran var jag, lycklig över allt det nya och spännande. (Gravander et al 1999) De klädde sig extremt och sminkade sig hårt. Kris9na och Åsa beskriver hur det var totalt befriade från rädsla, de körde bil och motorcykel utan vare sig körkort eller hjälm. För Malin var tonårs9den extremt ånges`ylld då hon bar på tunga minnen från barndomen. Malin blev sexuellt utnycjad som barn vilket sace stora spår både i henne och hela familjen. Som 17- åring fick hon sic första barn. Svårigheten a6 kontrollera känslor och beteenden är en dominant aspekt under tonåren. Olyckor och dödsfall ökar med 200 % under den perioden av livet. Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Ref.: Neurosci Lett Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor ac dö p g a riskbeteenden. Sam9digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. 2

3 Det sexuella risk- beteendet har ökat Mellan 1997 och 2007 mer än trefaldigades klamydiafallen i landet. Den största ökningen har skec bland unga. Förra året smicades nästan personer av klamydia och nära 500 av hiv. De gamla könssjukdomarna gonorré och syfilis, som nästan var försvunna i Sverige början av talet, har börjat spridas igen. Det sexuella riskbeteendet har ökat, framför allt under talet, och framför allt bland tonåringar och unga vuxna, säger docent Claes Herlitz. Man har fler sexpartners, och fler Ellfälliga sexuella kontakter. Men kondomanvändningen har inte ökat under samma Ed. På uppdrag av bland andra Socialstyrelsen har Claes Herlitz följt befolkningens kunskaper om hiv, sexuella beteende och aityder. AFtyderna Hll Hllfälliga sexuella kontakter ändrats, de har blivit mycket mer Hllåtande. Förändringen har skec successivt, allra mest hos de unga kvinnorna. Numera ser man ingen skillnad när det gäller tjejer och killar där, säger Claes Herlitz. Långsam mognad i den mänskliga hjärnan Blå färg markerar en mogen del av hjärnan Inte förrän vid 25 års ålder fungerar hela hjärnan op9malt - ur ec biologiskt perspek9v Prefrontala hjärnbarken (cortex) mognar sist av alla delar Det limbiska systemet ( känslohjärnan ) (inne i hjärnan) mognar mycket 9digare Olika delar av hjärnan måste lära sig samarbeta även om de mognar i olika takt. Exekutiva funktioner kontrollera korrigera initiera kreera planera programmera utvärdera Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra: minnen Fundamentala funktioner känslor drivkrafter En vik4g del av hjärnan är Prefrontala cortex, som härbärgerar s k exeku9va funk9oner och fungerar som hjärnans händelsecentrum : planering arbetsminne organisa9on och strategitänkande uppmärksamhetsanpassning humöranpassning konsekvenstänkande 3

4 Belöningssystemet mognar 9digare än prefrontalcortex Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både 9digare och senare i livet. Dopamine- driven accelera4on of incen4ve mo4va4on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. Beroenden typ droger: Legala Alkohol Niko9n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin m m Beroenden typ beteenden: Spel- Internet- poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi9onsträning Hur man uppfacar och bedömer risker i samband med t ex oskyddad sex avgörs 9ll stor del av ak9vitet i de for`arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Det feta myelinet får nervimpulser ac gå mycket snabbare Dopamin, Serotonin Myelinisering är ec index på hjärnans mognad EC nätverk av nervceller 4

5 EPer en halvhmmes övning: På bara en halvhmme har nya knoppar i neuronen bildats LTP: långedspoteneering, en slags neural inlärningsmarkör Träning gör ac nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäcre sammankopplade med varandra Neurons that fire together wire together Träning under dagen NaRen eper träningen Use it or lose it Tre olika sorters koncentrahonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet 9ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op9mal vakenhetsgrad är vik9g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SHmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras 9ll något nyc eller särskilt intressant i omgivningen: ec plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. Pga hjärnans stora plasticitetet kommer kanske det myckna nätanvändandet och s k multitasking medföra att de neurala nätverk som sysslar med att scanna, skumma och ha flera saker i huvudet samtidigt expanderar och förstärks, medan de som används för att läsa och tänka djupt, med bibehållen koncentration, försvagas. 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för ac koncentrera oss på en specifik uppgiu: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. 5

6 Forskare från Stanford University rapporterade under 2009 att de funnit tecken på att en sådan skiftning redan var på G. De gav ett batteri kognitiva test till en grupp med omfattande media- och multitask-erfarenhet och jämförde den med en grupp med mindre sådan erfarenhet. Ungdomar med omfattande erfarenhet blev mycket lättare distraherade av irrelevanta stimuli, hade signifikant mindre kontroll över innehållen i sina arbetsminnen, och var i allmänhet mindre kapabla att bibehålla koncentrationen på en specifik uppgift. Ref.: Eyal Ophir, Clifford Nass, and Anthony D. Wagner, Cognitive Control in Media Multitaskers, Proceedings of the National Academy of Sciences, August 24, 2009, hcp://news.stanford.edu/news/2009/august24/mul9task- research- study html Alkohol och den mognande hjärnan Hippocampus och prefrontal cortex är bland de mest känsliga och sårbara områdena för de giftiga effekterna av t ex alkohol under tonåren. Alkohol är kopplad till cellers tillbakabildning, celldöd och hämning av neuronervcellers utveckling under ungdomsåren. Två områden är speciellt känsliga för droger hos den unga hjärnan under utveckling Prefrontal cortex sårbar! Hippocampus, sårbar! Dopamin Dopaminsystemet stimuleras av alkohol. Hjärnans belöningssystem aktiveras. Det gör en upprymd, euforisk, lycklig. Då vill man känna det igen och igen och därför dricka igen och igen Dopaminkänsligheten är allra störst i ungdomsåren och avtar sedan successivt och planar ut reward, pleasure Dataspel: köra bil på bana 6

7 RaHonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram9dsorientering, förmågan ac vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nåc samma nivå i 16- årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. Ref. Läkar9dningen, nr 6, 2010 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Temporalloben Amygdala! Hippocampus! Stress kan skada hjärnan! Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en uredsmänniska. * Hippocampus krymper: dåligt minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: dåligt omdöme * Nybildning av neurala stamceller i hjärnan minskar eller upphör: sämre repara9on av hjärnan * Amygdala förstoras: man blir läcare skrämd & orolig Binjurarna 7

8 Risktagningen ökar under tonåren 1. Högre känslighet för dopamin 2. En omogen hjärna med ec hec limbiskt system, men ec for`arande inte färdigmyeliniserade kontroller ( bromsar ) i frontala hjärnbarken = en obalans, som gör ac tonåringen styrs av känslorna mer än av logiskt tänkande speciellt när ak9veringen i hjärnan ökar (t ex vid stress, när man möter kompisar, har kul etc.) 3. Upplevelsen av ac vara mer stressad än 9digare sänker blodflödet 9ll prefrontala hjärnbarken med följdverkan ac man blir sämre på ac hämma och kontrollera sina beteenden 4. Alkohol försämrar kapaciteten i frontalloberna Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta 9d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SHmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk akhvitet (Mo9on) Peter Eriksson Ungdomars hjärnor är under en riskabel omvandling och utvecklas snabbt och har stora förutsäcningar. De ska våga slita sig loss och "pröva sina vingar". Risken kommer sig av ac hjärnans känslo- och driussystem utvecklas 9digare och kraufullare än den kontrollerande och styrande delen av hjärnan. Först i 25- årsåldern matchar kontrollsystemet det system som har med känslor och driuer ac göra. 8