Ung Företagsamhet en gynnsam grogrund för nyföretagande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung Företagsamhet en gynnsam grogrund för nyföretagande?"

Transkript

1 Examensarbete Höstterminen 2003 MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Författare: Johan Athley Handledare: Karin Nyström Ung Företagsamhet en gynnsam grogrund för nyföretagande?

2 -Sammanfattning- Sammanfattning D enna uppsats behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept, vilket går ut på att eleven under ett år får starta upp, driva och sedan avveckla ett företag. För att utröna upplevelsen av UF-året har jag använt mig av litteraturstudier som metod samt genomfört en enkätundersökning. Den viktigaste slutsatsen är att det finns en god matchning mellan styrdokument och UF-konceptet. Men som UF bedrivits på denna skola, där eleverna upplevt att de inte varit delaktiga i metodval, nås kursmålen på bekostnad av övergripande mål i Lpf94. Viljan att starta eget företag efter genomgången utbildning är också oförändrad i den undersökta gruppen. Nyckelord: elevdemokrati, entreprenörskap, projekt, ung företagsamhet

3 -Innehållsförteckning- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND UTBILDNING OCH FÖRETAGANDE UNG FÖRETAGSAMHET UF PÅ SKOLAN SYFTE METOD LITTERATURSTUDIER ENKÄTUNDERSÖKNING... 5 Figur 1 Normalfördelningskurvan ENKÄTENS UTFORMNING... 6 Figur 2 Samband mellan kursmålen och enkätens utformning RESULTAT LITTERATURSTUDIER Lpf Programmål... 9 Hotell- och restaurangprogrammet... 9 Industriprogrammet... 9 Teknikprogrammet Ämnesmål Arbetsliv Teknikutveckling Kursmål Projekt och företagande, 50 poäng Teknikutveckling och företagande, 100 poäng SAMMANSTÄLLNING, ENKÄTUNDERSÖKNING Diagram 1 Elevens upplevelse av UF-året Diagram 2 förändring av elevens vilja att starta eget företag Diagram 3 Hur kom det sig att du arbetat med ett UF-företag? Tabell 1 Beskrivning av medelvärde och median, fråga fem Tabell 2 Beskrivning av medelvärde och median, fråga sex Diagram 4 Jämförelse mellan medelvärden, fråga fem och sex Diagram 5 Antal kontakter med representant för näringslivet DISKUSSION GENOMGÅNGEN AV LÄROPLAN, PROGRAM- ÄMNES- OCH KURSMÅL UTVECKLING AV ELEVENS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER VILJAN ATT STARTA EGET FÖRETAG RÅD TILL SKOLLEDNING OCH KOLLEGOR KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Andra källor BILAGA

4 1 BAKGRUND -Bakgrund- Med tanke på att både personlighet och ledarkompetens är centrala faktorer för framgång bör personliga färdigheter som är relevanta för entreprenörskap läras ut från tidigt stadium och upp på universitetsnivå, där tyngdpunkten kan ligga på att utveckla ledarförmåga. 1 Så uttrycker Europeiska kommissionen i sin grönbok om entreprenörskap i Europa utbildningssystemets roll när det gäller att skapa en gynnsam grogrund för nyföretagande i Europa. 1.1 Utbildning och företagande I Lissabon år 2000 satte Europeiska rådet upp långsiktiga mål för unionen, vilket bl a innebär att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Fram till 2010 avser rådet att det skall skapas 15 miljoner nya arbetstillfällen. För att detta skall lyckas har rådet antagit en stadga för småföretagande 2, vilken i korthet behandlar följande områden: Utbildning i företagaranda Undervisning i företagande bör ges främst vid gymnasier och högskolor. Dessutom skall företagarinitiativ främjas bland unga. Billigare och snabbare etablering Bättre lagstiftning och reglering Tillgång till färdigheter Utbildningen skall anpassas efter företagens behov. Den skall också vara återkommande. Bättre tillgång till Internet Större utdelning av den inre marknaden Den inre marknaden skall utformas till största möjliga nytta för företagen. Beskattning och finansiering Stärka småföretagens tekniska kapacitet Använda framgångsrika modeller för e-handel samt utveckla ett förstklassigt stöd till småföretag Utveckla en starkare, effektivare representation för småföretagens intressen på EUnivå och nationell nivå Kommissionen menar vidare i sin grönbok att samhället bör ta tillvara framgångssagor, dvs förebilder i syfte att skapa en positiv inställning till entreprenörskap. Man skriver: För att uppmuntra entreprenörskap måste samhället värdesätta och hylla framgångsrika entreprenörer och överse med misslyckande. 3 I anslutning härtill menar man att utbildningssystemet har en viktig funktion att fylla. I gymnasiekommitténs betänkande, Åtta vägar till kunskap en ny struktur för gymnasieskolan 4, slås det fast att: En välutbildad befolkning medför ökad tillväxt 1 Europeiska gemenskapernas kommission (2003), s Europeiska gemenskapernas kommission(2003), s :120 1

5 -Bakgrund- Det finns en positiv korrelation mellan utbildning och personlig framgång Kunskapskraven i arbetslivet ökar även i framtiden Kommittén ger uttryck för att det i framtiden kommer att finnas områden där efterfrågan på egensysselsatta vida överstiger utbudet. Dessutom diskuteras kompetensbegreppet och kommittén menar att behovet av generell kompetens kommer att öka. Till den generella kompetensen räknas baskunskaper som att läsa skriva och räkna och generella kunskaper som entreprenörskap, problemlösningsförmåga och kommunikativ förmåga. Också organisationen Svenskt Näringsliv driver tesen att entreprenörskap och nyföretagande måste in som en naturlig del i utbildningssystemet (se t ex skriften Sveriges väg till välstånd 5 ). På deras hemsida kan man läsa att: Vi samarbetar med och stödjer organisationer som Ung Företagsamhet, Venture Cup, Connect, Transfer och Founders Alliance samt organisationer inom vård och skola för att öka kunskaper om och intresset för företagande. Vi lyfter fram goda exempel på entreprenörer och företag Ung Företagsamhet Förbundet Ung Företagsamhet 7 som startade i Sverige 1980 vänder sig till ungdomar mellan år med sitt utbildningsprogram. Ungdomarna skall under ett år bedriva verksamhet i ett s k UF-företag (utbildningsföretag). Idén kommer ursprungligen från USA där organisationen Junior Achievement startades Ung Företagsamhet är partipolitiskt oberoende och drivs på ideell basis. Organisationen omsätter årligen ca 45 milj kronor och finansieringen kommer till största delen från Sveriges näringsliv. Ung Företagsamhet framhåller på sin hemsida att de har en oberoende ställning gentemot näringsliv, andra organisationer och skolväsende. Organisationen finns idag representerad i Sverige genom 24 regionala kontor som styrs av en enskild styrelse och en regionchef med en eller flera medarbetare. UF-utbildningen engagerade läsåret 2000/ gymnasielärare elever och i UF-företag på 300 skolor runt om i landet. 9 Ung företagsamhet producerar allt utbildningsmaterial själva och använder sig av en pedagogik som de själva beskriver som problembaserat lärande. Ung Företagsamhet följer dock inte den ursprungliga PBL-metodens sju steg 10. Under UF-året får deltagarna genomföra fem obligatoriska moment i sitt företagande: Registrera sitt företag hos Ung Företagsamhet Utarbeta en affärsplan på ca 5 sidor Medverka vid minst två säljtillfällen Sammanställa en årsredovisning Ha minst en kontakt med en utomstående personlig rådgivare till företaget Dessutom finns det ett antal tilläggsdelar, där företagarna måste välja minst tre stycken för att få erhålla ett intyg från Ung Företagsamhet. Tilläggsmomenten är av skiftande karaktär och kan innebära allt från att göra en reklamfilm till att göra en bolagsordning för företaget. UFföretagets medlemmar skall själva utveckla en affärsidé, skaffa fram riskkapital, utse i gruppen en VD och övriga funktioner i företaget, producera, marknadsföra och sälja 5 Johnson, Anders (2002) Förbundet Ung Företagsamhet (2002). 10 Se t ex Segerstad et al (1997) för en genomgång av PBL:s sju steg. 2

6 -Bakgrund- varan/tjänsten, sköta ekonomifunktioner som bokföring och årsredovisning samt avslutningsvis avveckla företaget. Utbildningskonceptet syftar till att eleverna genom praktiskt arbete skaffar sig kunskaper inom områdena entreprenörskap och företagande. Härigenom, menar organisationen, ska Sverige få fler företagare och företagsamma medborgare. I Förbundet Ung Företagsamhets målformulering står det att: Ung Företagsamhets mål är att: ge unga människor insikt om entreprenörskap och företagandets villkor och möjligheter ge träning i praktisk problemlösning och ansvarstagande skapa förutsättningar för att de enskilda ungdomarna blir goda medarbetare i morgon 11 Ung Företagsamhet föreslår i sin lärarhandledning 12 att nedanstående kurser är lämpliga då det gäller att bedriva UF-företagande: Projektarbete 100p Teknikutveckling och företagande 100p Projekt och företagande 50p Småföretagande A 50p Småföretagande B 100 p 1.3 UF på den undersökta skolan På den gymnasieskola där jag har min tjänst finns det en lång tradition att eleverna inom ramen för olika kurser på olika program får driva UF-företag. När jag tillträdde tjänsten vid årsskiftet 02/03 fick jag ta över handledarskapet för åtta UF-företag på hotell- och restaurang-, teknik- och industriprogrammen. Dessa företag hade startats i augusti 2002 och planerades att avvecklas under maj Eleverna bedrev sitt företagande i kurserna ARL1202 Projekt och företagande och TEU1209-Teknikutveckling och företagande. Sammanlagt 37 elever fullföljde utbildningen med UF-företagande Förbundet Ung Företagsamhet (2002) 3

7 -Syfte- 2 Syfte S yftet med uppsatsen är att undersöka om UF-konceptet som det bedrivits på den gymnasieskola där jag tjänstgör är en metod som: matchar gymnasieskolans läroplan, programmål, ämnes- och kursmål utvecklar elevens generella kunskaper och färdigheter, som t ex entreprenörskap och problemlösningsförmåga ökar viljan hos eleven att starta eget företag 4

8 -Metod- 3 METOD Ilinje med uppsatsens syfte har jag jämfört gymnasieskolans olika styrdokument med UF som metod. För att skatta upplevelsen av att ingå i ett UF-företag har jag dessutom valt en kvantitativ metod med enkätundersökningar. Ett alternativ till den valda metoden vore att göra djupintervjuer med ett mindre antal utvalda elever. Men då hade det inte varit möjligt att göra den statistiska sammanställning av upplevelsen av att bedriva UF, vilken redovisas i uppsatsens resultatdel. För att utröna om det finns ett samband mellan ökad vilja till företagande och UF krävs det också att man frågar ett större antal elever än vad som är praktiskt möjligt vid djupintervjuer. Samtliga 37 elever som ingått i något av UF-företagen på skolan har, efter avslutad kurs, fått besvara enkäten. 3.1 Litteraturstudier Litteraturstudierna har inneburit att jag stämt av UF-konceptet mot skolverkets läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94), programmålen för hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet och teknikprogrammet, ämnesmål för ämnena arbetsliv och teknikutveckling samt kursmålen för kurserna ARL1202 Projekt och företagande och TEU1209-Teknikutveckling och företagande. 3.2 Enkätundersökning Eftersom samtliga trettiosju elever besvarat enkäten är undersökningen en totalundersökning på den skola där jag tjänstgör. Däremot går det inte utifrån min urvalsmetod att dra några generella slutsatser kring upplevelsen av UF-företagandet i hela Sverige. Det ligger inte heller i linje med uppsatsens syfte. Däremot drar jag nytta av det faktum att de elever som läst enligt UF-konceptet på denna gymnasieskola ingår i ett urval från en större population. Enligt centrala gränsvärdessatsen ( se t ex Karlstads universitets distanskurs i statistik 13 för en genomgång och djupare förklaring av begreppet) så kommer ett urval av individer från en okänd fördelning att följa en normalfördelning (se figur 1 på nästa sida) med stickprovsmedelvärdet µ, då stickprovet är tillräckligt stort (empiriskt har det visat sig att antalet observerade individer skall överstiga ) Newbold, Paul (1988) 5

9 -Metod- Figur 1 Normalfördelningskurvan Källa: Nationalencyklopedin Härmed kan följande antagande göras om den undersökta populationen: så som enkäten är konstruerad (se nästkommande avsnitt, samt enkäten i bilaga 1) ligger det förväntade medelvärdet, µ, på frågorna fem och sex på 4. Eftersom undersökningen är en totalundersökning har ett antal felkällor som urvalsfel och bortfallsfel eliminerats. 15 De begrepp som tas upp i enkäten som samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga, organisationsförmåga, företagande, entreprenörskap och projekt är alla välbekanta för eleverna, då vi under kursernas gång använt oss av dessa. Härigenom torde reliabiliteten (tillförlitligheten) i undersökningen vara hög. För att nå en god validitet (att mäta rätt saker) i undersökningen har jag varit noga med att finna stöd i läroplan och kursplanerna för ovan nämnda begrepp (se nästa avsnitt, punkten 3.3 Enkätens utformning). För att i möjligaste mån undvika olika typer av slumpmässiga och systematiska fel som t ex bearbetningsfel har de erhållna svaren från respondenterna kodats och därefter lagts in och bearbetats i Excel. 3.3 Enkätens utformning Enkäten finns med i bilaga ett och här nedan förklaras/motiveras de olika frågeställningarna. Utifrån fråga ett går det att härleda huruvida eleven arbetat med UF-konceptet i kursen teknikutveckling och företagande, eller i kursen projekt och företagande. Fråga två finns med för att kunna se om det finns ett samband mellan gruppernas storlek och den enskilde elevens upplevelse av kursen. Fråga tre mäter elevens allmänna upplevelse av kursen. Fråga fyra knyter an till formuleringen i Lpf94 om elevens inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Frågorna fem, sex och sju är kopplade till de båda kursernas mål (se figur 2 på nästkommande sida). Fråga åtta mäter förändringen av elevens inställning till att starta eget företag. 15 Se t ex Eriksson, S (1978) för en genomgång av olika felkällor vid enkätundersökningar. 6

10 -Metod- Figur 2 Samband mellan kursmålen och enkätens utformning Teknikutveckling och företagande Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om projektarbete och samverkan i projektgrupper i arbetslivet ha kunskap om systematiskt utvecklingsarbete och ha erfarenhet av några av teknikutvecklingsprocessens faser ha kunskap om innebörden av och kunna diskutera förutsättningar för entreprenörskap, företagande och tillväxt samt ha erfarenhet av projektarbete kunna använda datorprogram för projektplanering, ritning, dokumentation eller presentation ha kunskap om företags arbete med teknikutveckling och om de överväganden som gjorts vid framtagande av någon kommersiell produkt Enkät Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Kunskap om företagande Kunskap om entreprenörskap Kunskap om att arbeta i projekt Kontakt med företag Projekt och företagande Mål som eleverna skall uppnått vid avslutad kurs Eleven skall ha utvecklat sin förmåga att skapa ett effektivt arbetsklimat och kunna samarbeta kunna ge förslag till finansiering och marknadsföring av projekt känna till grundläggande villkor för företagande inom valt verksamhetsområde ha grundläggande kunskaper om entreprenörskap och projekt som medel för utveckling kunna planera genomföra, dokumentera, redovisa och utvärdera projekt kunna söka bedöma och använda information från organisationer, myndigheter och företag 7

11 -Resultat- 4 Resultat K apitlets första del tar upp studier av läroplan, program- ämnes- och kursmål. Avsnitt två behandlar den genomförda enkätundersökningen. 4.1 Litteraturstudier Lpf94 I Lpf94 står det under rubriken Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna att Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra." 16 Detta stämmer väl överens med UF-konceptets metod som, enligt organisationen själv, kan liknas vid problembaserat lärande. Arbetsmetoden får också stöd under rubriken 2.1 Kunskaper, där Skolan skall sträva mot att varje elev, kan använda sina kunskaper som redskap för att, lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Vidare står det att: Skolan skall sträva mot att varje elev, kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem. 17 UF ställer som krav att varje företagare skall ha en rådgivare vilket stämmer överens med följande citat hämtat från punkt 2.4 Utbildningsval Arbete och samhällsliv: Personalen skall,.utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås. 18 UF-konceptet förutsätter att man arbetar utifrån deras metod, med UF:s undervisningsmaterial som grund. Detta står i konflikt med formuleringen i Lpf94 under punkten Elevernas ansvar och inflytande: Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 ). 19 Också längre fram i texten kommer detta till uttryck: Läraren skall, se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen Lpf94, s 7 17 Lpf94, s7 18 Lpf94, s Lpf94, s Lpf94, s 16 8

12 -Resultat Programmål Hotell- och restaurangprogrammet Programmålen för hotell- och restaurangprogrammet ger uttryck för att eleverna efter genomgången utbildning skall ha kännedom om bl a ekonomi. I programmålen står det att: Hotell- och restaurangverksamheten ställer krav på ekonomiskt tänkande i alla led och förmåga att planera på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Utbildningen behandlar förhållandet mellan ekonomi och kvalitet samt etiska frågor i samband med detta. 21 Vidare är det enligt programmålen skolans ansvar att eleverna efter fullföljd utbildning är ekonomiskt medvetna. Kursen projekt och företagande, 50 poäng ingår som gemensam kurs i programmet. Industriprogrammet I programmålen för industriprogrammet nämns företagande på ett ställe; i samband med begreppet arbetsplatsförlagd utbildning. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall bidra till förståelse för företagandets villkor. Efter fullföljd utbildning skall eleverna ha sådan kännedom om resursanvändning, produktionsekonomi och arbetsorganisation att de kan delta i produktionsplanering och produktion och utföra arbeten med kvalitet och ansvarskänsla. 22 Också inom industriprogrammet ingår kursen projekt och företagande, 50 poäng som gemensam kurs. Teknikprogrammet Programmålen för teknikprogrammet slår fast att programmet syftar till att utveckla insikter i företagandets villkor. Vidare står det att: Även om teknik ibland utvecklas enbart med utgångspunkt i mänsklig nyfikenhet och uppfinningsrikedom finns det en stark anknytning till företagsamhet och företagande. Teknikutveckling omfattar hela processen från idé och skapande till färdig produkt, men även en nöjd kund och ett lönsamt företag. 23 Inom programmets gemensamma kurser finns kursen teknikutveckling och företagande, 100 poäng. 21 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_8.html 22 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_10.html 23 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_1873.html 9

13 -Resultat Ämnesmål Arbetsliv Ämnet arbetsliv har två olika kurser, Arbetsmiljö och säkerhet samt Projekt och företagande och behandlar frågor som arbetsmiljöns betydelse för individ, samhälle och företag. Utbildningen syftar också till att stimulera intresset för entreprenörskap, företagande och projekt som arbetsform 24 Teknikutveckling Ämnet teknikutveckling, som är ett karaktärsämne i teknikprogrammet innefattar nio olika kurser som behandlar de olika faserna i teknikutvecklingsprocessen som t e x design, konstruktion, produktion, distribution och försäljning. Under senare tid har intresset riktats mot teknikutvecklingsprocessens gränser mot omvärlden, t ex i design, försäljning och kundstöd. Konsekvenser av detta är att kunskaper om hur människor använder teknik och förmåga att kommunicera om teknik får ökad betydelse Kursmål Projekt och företagande, 50 poäng I kursen projekt och företagande får eleverna studera projektet som arbetsform, entreprenörskap och företagande. I kursen ingår projektplanering, finansiering och marknadsföring av projekt. Kursen skall ge erfarenhet av att arbeta i projekt utifrån en verksamhetseller affärsidé och av att söka kunskap genom kontakter med företag, myndigheter och organisationer. 26 Teknikutveckling och företagande, 100 poäng Kursen teknikutveckling tar upp företags arbete med teknikutveckling, projektplanering, entreprenörskap och företagande. Kursen skall också ge möjlighet att utveckla praktisk erfarenhet inom några faser i en teknikutvecklingsprocess Sammanställning, enkätundersökning Enkäten besvarades av samtliga 37 elever. Av dessa gick 10 elever på hotell- och restaurangprogrammet. De hade tillsammans ett företag som gav ut en kokbok. 6 av eleverna gick på industriprogrammet, och de var uppdelade i två företag med tre elever i varje. Dessa 24 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_arl.html 25 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_teu.html 26 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_arl1202.html 27 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_teu1209.html 10

14 -Resultat- båda företag sysslade med tillverkning; ett företag producerade fläktgaller till datorer och det andra grillar för utomhusbruk. De övriga 21 eleverna gick på teknikprogrammet och drev tillsammans fem olika företag, med verksamheter som bokutgivning, tröjtryck, musikproduktion, vinställstillverkning samt produktion av hemsidor. Dessa företag hade mellan 3-6 deltagare vardera. När det gäller elevens allmänna upplevelse av UF-året så uppger en majoritet (22 elever eller 59 %) att det varit bra eller mycket bra. Elva (30%) av eleverna har svarat att de har intagit en neutral ställning till UF-året och fyra (11 %) har upplevt året som dåligt eller mycket dåligt. Diagram 1 Elevens upplevelse av UF-året 30 Antal elever Mycket bra/bra Neutral Dåligt/Mycket dåligt Huruvida UF-året påverkat elevens vilja att starta företag visas i diagram 2 nedan. Diagram 2 förändring av elevens vilja att starta eget företag Antal elever Minskat Oförändrad Ökat Nio (24,5 %) elever menar att UF-året ökat viljan att starta eget. Nitton (51 %) av eleverna anser att viljan att starta eget är oförändrad och hos nio (24,5 %) av eleverna har viljan minskat efter kursens avslutande. 11

15 -Resultat- Diagram 3 Hur kom det sig att du arbetat med ett UF-företag? Antal elever Eget önskemål Lärarens krav Annat Ovan, i diagram tre, visas svaret på fråga 4; Hur kom det sig att du arbetat med ett UFföretag? En elev uppger att han/hon arbetat med UF-konceptet utifrån eget önskemål, 23 elever menar att läraren krävde detta och 13 elever uppger andra skäl. Av de 13 som uppger annat som skäl till att arbeta enligt UF:s koncept upplever 11 av dem att momentet är obligatoriskt på programmet. De ena av de övriga två anför att skälet är att det är bra att lära sig sälja och den andra att han/hon egentligen inte skulle gått kursen, och därför inte bryr sig. I nedanstående tabeller redovisas resultatet av frågorna fem och sex, där eleverna fick skatta hur UF-året påverkat ett antal personliga egenskaper och kunskaper. Respondenterna fick på en sjugradig skala uppge om egenskapen/kunskapen kvarstått som oförändrad eller ökat. Värdet ett innebar att ingen förändring skett och värdet sju att en mycket stor förändring skett. Utifrån svaren har medelvärden och medianvärden uppdelat på förändring av viljan att starta eget efter genomgången kurs beräknats. Tabell 1 Beskrivning av medelvärde och median, fråga fem Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Vilja att starta Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Median företag: Minskad 2,67 3 2,89 3 2,78 3 Oförändrad 3,32 3 3,42 4 3,58 3 Ökad 3,78 4 4,00 4 4,00 4 Hela gruppen 3,27 3 3,43 4 3,49 3 Tabell 2 Beskrivning av medelvärde och median, fråga sex Företagande Entreprenörskap Arbeta i projekt Vilja att starta Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Median företag: Minskad 3,33 3 2,78 3 3,22 4 Oförändrad 4,26 5 3,47 4 3,95 4 Ökad 4,67 5 3,56 4 4,33 4 Hela gruppen 4,14 4 3,32 3 3,86 4 I diagram 4 på nästkommande sida visas en jämförelse mellan medelvärdena för fråga fem och sex, med samma indelning hur UF-året påverkat den enskilde elevens vilja att starta eget företag som i tabell 1 och 2. Värdena för hela gruppen har också lagts in. 12

16 -Resultat- Diagram 4 Jämförelse mellan medelvärden, fråga fem och sex Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Företagande Entreprenörskap Vilja att starta eget företag Arbeta i projektminskad Oförändrad Ökad Hela gruppen Diagram 5 Antal kontakter med representant för näringslivet Antal elever Ingen gång En gång 2-5 gånger Fler än fem gånger Diagrammet ovan visar antalet kontakter per elev med representanter för näringslivet. Medianvärdet för den grupp elever som uppgivit ett minskat intresse att starta eget var en träff 13

17 -Resultat- med en näringslivsrepresentant. Motsvarande värde för de neutrala och de positiva var 2-5 träffar med näringslivets representanter. 14

18 -Diskussion- 5 Diskussion I detta kapitel redovisas de slutsatser jag dragit angående UF-konceptet. Redovisningen av slutsatserna följer problemformuleringens frågeställningar. Kapitlet avslutas med tre generella råd till skolledning och kollegor. 5.1 Genomgången av läroplan, program- ämnes- och kursmål Genomgången i resultatkapitlet visar, enligt min mening, att det är möjligt, men inte nödvändigt, att använda sig av Ung Företagsamhets koncept inom i uppsatsen belysta program, ämnen och kurser. Det går att finna stöd för att använda sig av metoden på alla nivåer; i läroplan, programmål, ämnesmål och kursmål. Att generellt använda sig av UF som metod strider dock mot läroplanens riktlinjer beträffande elevens medinflytande, vilket redogjorts för i avsnitt Slutsatsen blir att det finns en god matchning mellan styrdokument och UF-konceptet. Men som UF bedrivits på denna skola, nås kursmålen på bekostnad av övergripande mål i Lpf Utveckling av elevens kunskaper och färdigheter I uppsatsens bakgrundsbeskrivning tar jag upp att Europeiska kommissionen och den svenska gymnasiekommittén har ett gemensamt intresse i att öka entreprenörskap och nyföretagande. Trots att antalet respondenter är få går det, enligt min mening att dra följande slutsatser utifrån enkätundersökningen: I tabell 1 och 2, samt i diagram 4 visar det sig att de erhållna medelvärdena och medianvärdena hamnar lågt i förhållande till de förväntade. På en sjugradig skala ligger de förväntade medel- och medianvärdena på 4, eftersom detta är det mittersta värdet. Den grupp som uppger en minskad vilja att starta eget företag når inte i något fall upp till det förväntade medelvärdet. Den neutrala gruppens medelvärden når över värdet fyra endast när det gäller kunskaper om företagande (4,26). Också gruppen positiva hamnar lågt i sina skattningar. De når inte över det förväntade medelvärdet i mer än i två fall; när det gäller skattningen av kunskaper om företagande (4,67) och att arbeta i projekt (4,33). Orsaken/orsakerna till detta är inte klarlagd i uppsatsen, men jag anser att elevens upplevelse av anledningen till att de arbetat med ett UF-företag har stor betydelse i detta sammanhang; elever som själva valt metod blir också mer motiverade, vilket torde påverka studieresultatet i positiv riktning. Samtidigt bör det, enligt min mening, föras en diskussion ute på skolorna hur man skall möta EU-kommissionens mål att öka elevernas färdigheter i entreprenörskap. 5.3 Viljan att starta eget företag Majoriteten av de elever som deltagit i undersökningen har upplevt UF-året som positivt, vilket visas i diagram 1. Trots detta har elevernas vilja, som grupp betraktat, att starta eget företag inte ökat. Detta visas i diagram 2, där lika många elever har svarat att viljan att starta eget företag har minskat som ökat. Det går inte, utifrån resultatet av enkätundersökningen, att 15

19 -Diskussion- dra några generella slutsatser huruvida UF-konceptet påverkar elevernas vilja att starta eget företag. Dels är undersökningsmaterialet för litet och dels är den undersökta gruppen inte representativ för alla som driver UF-företag. Den undersökta gruppen har, som tidigare visats, inte valt metoden själv, utan upplever att läraren krävt detta alternativt att UF-företagandet ingått som ett obligatoriskt moment i utbildningen (se diagram 3). Enligt min tolkning av resultatet, beror den oförändrade viljan att starta eget, i detta specifika fall, på elevens bristande möjlighet till medinflytande när det gäller val av metod. 5.4 Råd till skolledning och kollegor Inget tvång! Att tvinga elever att använda sig av en specifik metod påverkar med stor sannolikhet studieresultatet negativt. Valbara kurser! Gör alla kurser som använder sig av Ung Företagsamhets koncept valbara. Härigenom ökar sannolikheten att eleverna är högmotiverade, vilket torde påverka studieresultatet positivt. Utvärdera! Genom utvärdering undviker man att leva i tron att bara för att eleverna driver ett UFföretag så ökar nyföretagande och entreprenörsanda i Sverige. Utvärderingen kan ligga till grund för mer allmänna diskussioner om hur vi får eleverna att utveckla de färdigheter som ligger till grund för ett ökat nyföretagande. 16

20 -Källförteckning- Källförteckning Litteratur Eriksson, Sven (1978): Statistisk undersökningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Europeiska gemenskapernas kommission (2003). Grönbok, Entreprenörskap i Europa. Bryssel. Förbundet Ung Företagsamhet (2002). Lärarguide för företagsamma. Stockholm. Hård af Segerstad, Helene, Helgesson, Marianne, Ringborg, Magnus & Svedin, Lena (1997): Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber. Johnson, Anders (2002). Entreprenörerna Sveriges väg till välstånd. Stockholm: Svenskt Näringsliv. Newbold, Paul(1988): Statistics for business and economics. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall. Utbildningsdepartementet (1994) års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes. Andra källor SOU 2002:120. Gymnasiekommitténs betänkande. Åtta vägar till kunskap en ny struktur för gymnasieskolan

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Benjamin, Beppe, Singer

Benjamin, Beppe, Singer Så här känner jag Benjamin, Beppe, Singer Pappa Make Lärare i kemi/fysik/matematik på gymnasiet Före detta rektor Programledare/producent Produktutvecklare Författare Trummis Hobby-korv-stoppare Hjärnkontoret

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

UF-företags- och rådgivarresursen

UF-företags- och rådgivarresursen UF-företags- och rådgivarresursen INNEHÅLL Inledning Förberedelser Möte 1 - Starta Affärsplan och mål Möte 2 - Driva Profilering och varumärkesbyggnad Produktion och inköp Sälj Möte 3 - Driva Sälj Ekonomi

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Vad är Ung Företagsamhet?

Vad är Ung Företagsamhet? Ung Företagsamhet Kalmar Län Starthäfte- Elev - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 13/14 Att driva ett UF-företag innebär att under

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Avveckla UF-företaget

Avveckla UF-företaget Avveckling Avveckling Avveckla UF-företaget Leverera beställningar Sälja slut på lager Betala leverantörer och andra skulder Få betalt från kunderna för de sista fakturorna Se till att bokföringen är i

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola 32 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Starthäfte för lärare

Starthäfte för lärare Starthäfte för lärare Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är intresserad av UF-företagande! Den här häftet är till för dig som är lärare. Vi vill på

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Starthäfte för elever

Starthäfte för elever Starthäfte för elever Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är nyfiken på UF-företagande! Detta häfte riktar sig till dig som är nyfiken på hur det fungerar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vad är Ung Företagsamhet?

Vad är Ung Företagsamhet? Ung Företagsamhet Kalmar Län Starthäfte- Elev - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 13/14 Att driva ett UF-företag innebär att under

Läs mer

Rådgivarguide 2013-2014

Rådgivarguide 2013-2014 Rådgivarguide 2013-2014 Jag får vässa mig själv när jag ger av mina erfarenhet samtidigt som jag får en insikt i hur unga människor tänker och resonerar. Året som Rådgivare Vi vill börja med att tacka

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet

UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet Örjan Ahlin Ung Företagsamhet Sverige 073-2323049 orjan.ahlin@ungforetagsamhet.se Olof Gränström Ung Företagsamhet Sverige 08-783 80 68 olof.granstrom@ungforetagsamhet.se

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan från studentarbeten Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan med näringslivet i form av bl.a. APU/APL har varit ett återkommande tema i enskilda för examensarbeten och enskillda arbeten

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG. TACK FÖR ATT DU ENGAGERAR DIG FÖR SVERIGES FRAMTID.

ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG. TACK FÖR ATT DU ENGAGERAR DIG FÖR SVERIGES FRAMTID. Ung Företagsamhet utbildar unga i entreprenörskap. På riktigt. ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG. TACK FÖR ATT DU ENGAGERAR DIG FÖR SVERIGES FRAMTID. Tack för ditt engagemang för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Årets UF-företag Örebro Län

Årets UF-företag Örebro Län Årets UF-företag Örebro Län Deadline: 13 februari 2017 kl. 13.00 Har du en vara eller tjänst som du har du sålt, har du kollegor, har det gått lite upp och ner i företaget, har du lärt dig något med andra

Läs mer

Årets UF-företag - Västerbotten Deadline: 10 februari 2017

Årets UF-företag - Västerbotten Deadline: 10 februari 2017 Årets UF-företag - Västerbotten Deadline: 10 februari 2017 Alla UF-företag som ställer ut på mässan Entreprenörskap på riktigt i Skellefteå den 23-24 mars har möjlighet att delta i tävlingen Årets UF-företag.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

RÅDGIVARGUIDE TACK FÖR ATT DU ENGAGERAR. Under året kommer dina elever att starta, driva och avveckla ett företag. DIG FÖR SVERIGES FRAMTID.

RÅDGIVARGUIDE TACK FÖR ATT DU ENGAGERAR. Under året kommer dina elever att starta, driva och avveckla ett företag. DIG FÖR SVERIGES FRAMTID. Ung Företagsamhet utbildar unga i entreprenörskap. På riktigt. ungforetagsamhet.se RÅDGIVARGUIDE ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE INOM UNG FÖRETAGSAMHET Under året kommer dina elever att starta, driva

Läs mer

Lärarseminarium. Steg 2: DRIVA. ett UF-företag. 19 november. Steg 3: AVVECKLA ett UF-företag 10 mars. Steg 1: STARTA. ett UF-företag.

Lärarseminarium. Steg 2: DRIVA. ett UF-företag. 19 november. Steg 3: AVVECKLA ett UF-företag 10 mars. Steg 1: STARTA. ett UF-företag. Lärarseminarium Steg 2: DRIVA ett UF-företag 19 november Steg 1: STARTA ett UF-företag 9 september Steg 3: AVVECKLA ett UF-företag 10 mars Hur väl förberedd känner du dig inför att handleda ett UF-företag?

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Naturvetenskapsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Naturvetenskapsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Naturvetenskapsprogrammet 2 Att vara forskare är att vara projektledare Karin Lundberg, Docent Karolinska Institutet Introduktion Det är vår förhoppning att det här

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Sammanfattning av Open Space - diskussioner

Sammanfattning av Open Space - diskussioner Sammanfattning av Open Space - diskussioner under konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 20 januari 2010, Malmö Förklaring Innehållet i följande sammanställning är bara exempel på vad som sagts

Läs mer

Årets UF-företag - region Värmland

Årets UF-företag - region Värmland Årets UF-företag - region Värmland Deadline: 8 februari 2017 kl. 12.00 Har du en vara eller tjänst som du har du sålt, har du kollegor, har det gått lite upp och ner i företaget, har du lärt dig något

Läs mer

Elevinflytande Programstyrelse med elevmajoritet. MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Malmö PPU 40 SÄL II

Elevinflytande Programstyrelse med elevmajoritet. MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Malmö PPU 40 SÄL II MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Malmö PPU 40 SÄL II Elevinflytande Programstyrelse med elevmajoritet. Ronnie Jensen Norra Järnvägsgatan 0 593 30 Västervik Examensarbete, 5p Handledare: Karin Nyström

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer