ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE"

Transkript

1 ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE En förstudie om somaliernas behov av information och stöd inför Somali Information and Business Centres framtida verksamhet Amina Jama Mahmud

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 SIBC idag... 3 Projektets syfte och mål... 3 Deltagare och aktiviteter... 3 Företagsrådgivning:... 4 Samhälls- och hälsoinformation... 4 Jobbsökarträffar... 4 Forskning... 4 Förstudiens syfte... 5 Frågeställningar i behovsanalysen... 5 Datakällor och datainsamling... 5 Etiska aspekter... 6 Avgränsning... 6 Förstudiens resultat... 7 Somali Information and Business Centre, en stödjande miljö och kunskapscenter Vilka behov finns hos somalier i Skåne?... 8 Företag... 8 Jobb och arbetsliv Föreningsverksamhet Samhälle- och hälsa (se bilaga. Kommer separat)... Fel! Bokmärket är inte definierat. SIBC Personal Myndigheter/medverkande partners Sammanfattande reflektioner Rekommendationer Stärka SIBC roll som en stödjande mötesplats Systematisera och syntetisera aktiviteterna på SIBC Introducera förebilder och mentorskap som en del av SIBC Konklusion

3 Sammanfattning Somali Business and Information Centre (SIBC) är ett projekt som startades i våren Projektet ingår i en regional överenskommelse för Skåne län (RÖK) och finansieras huvudsakligen med medel från Europeiska Socialfonden (ESF). SIBC ägs av Herbert Felix Institutet och är en del av den regionala verksamheten Partnerskap Skåne. Huvudkontoret ligger i Malmö med filialer i Eslöv och Kristianstad. SIBC samverkar med och stöds av en rad myndigheter, däribland Länsstyrelsen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Kristianstad, Eslöv och Svalövs kommuner. Hösten 2013, bildades en regional somalisk paraplyorganisation där merparten av somaliska föreningar i Skåne ingår. För att stärka relationen mellan den somaliska befolkningen och SIBC anordnades en serie möten och en dialog upprättades mellan SIBC:s partners och representanter från de somaliska föreningarna under våren-sommaren I de dialogerna identifierades förbättringsmöjligheter, framförallt behovet av att ge den somaliska befolkningen mer inflytande i projektet. Detta skulle göras genom att involvera dem i SIBC:s beslutprocesser samt anpassa SIBC:s framtida verksamheter till gruppens behov. Denna förstudie är ett led i den föreslagna förbättringsprocessen. Syftet med denna förstudie var att ta reda på om det finns behov av ett Somali Information and Business Centre och kartlägga behov av stöd och information hos den somaliska befolkningen i Skåne. Data insamlades genom deltagande observationer, fokusgruppsdiskussioner och individuella intervjuer. Totalt deltog 61 personer; 37 män och 25 kvinnor mellan 19 och 46 år. Deltagare rekryterades från aktiviteter som organiseras av SIBC and dess projektpartners samt representanter från lokala somaliska föreningar i Malmö, Eslöv, Kristianstad, Tomelilla och Svalöv. De myndigheter som är representerade i styrgruppen har också deltagit i studien. Resultatet visade att somalierna i Skåne har stora och varierande behov beroende på hur länge de bott i Sverige och vilka fokus deras förening har. Övergripande behov som studien identifierade i samtliga grupper är behov av saklig och pålitlig information på eget språk, motivation, förebilder och mentorer från den egna gruppen. Denna förstudie föreslår utveckling av en stödjande miljö. Stödjande miljö kan skapas genom att syntetisera olika aktiviteter som erbjuds på SIBC för att hitta metoder och skapa förutsättningar för deltagare att fatta informerade beslut. En hjälp till självhjälp modell. Mer tid och resurser bör läggas på information och stödjande aktiviteter som likt den som görs på företagsrådgivning. Detta kan uppnås genom ökat deltagande, insyn och inflytande av somalierna i SIBC:s dagliga verksamhet. För att SIBC ska kunna fortsätta vara en bro och mötesplats mellan myndigheter och den somaliska befolkningen (liksom en regional mötesplats för somalierna) behövs fortsatt och bättre kontakt och stöd från myndigheterna. 2

4 Inledning Somali Business and Information Centre (SIBC) är ett projekt som startades våren Projektet ingår i en regional överenskommelse för Skåne län (RÖK) och finansieras huvudsakligen med medel från Europeiska Socialfonden (ESF). SIBC har Herbert Felix Institutet som huvudman och är en den regionala verksamheten Partnerskap Skåne. Huvudkontoret ligger i Malmö med filialer i Eslöv och Kristianstad. SIBC samverkar med och stöds av en rad myndigheter, däribland Länsstyrelsen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Kristianstad, Eslöv och Svalövs kommuner. Ursprungligen var det tänkt att SIBC skulle kunna verka som en paraplyorganisation för somaliska föreningar i Skåne samt etablera ett informations- och kunskapscenter för somalier i Skåne med fokus på entreprenörskap och arbetsliv. Den visionen uppnåddes inte av olika anledningar som ligger utanför ramen av denna studie (information om orsakerna kan läsas i utvärderingsrapporten). SIBC fortsatte som ett projekt med tre ben: Företagsrådgivning, jobbsökaraktiviteter och samhälls-och hälsoinformation. Hösten 2013 bildades en regional somalisk paraplyorganisation där merparten av somaliska föreningar i Skåne ingick. För att stärka relationen mellan den somaliska befolkningen och SIBC anordnades en serie möten och en dialog upprättades mellan SIBC:s partners och representanter från de somaliska föreningarna under våren-sommaren I de dialogerna identifierades förbättringsmöjligheter, framförallt behovet av att ge den somaliska befolkningen mer inflytande i projektet. Detta skulle göras genom att involvera dem i SIBC:s beslutprocesser samt anpassa SIBC:s framtida verksamheter till gruppens behov. Denna förstudie är ett led i den föreslagna förbättringsprocessen. SIBC idag Projektets syfte och mål SIBC:s syfte är att stärka individer från Somalia och deras förutsättningar att starta eget företag samt träda in på de reguljära arbetsmarknaden. SIBC har följande mål: 1. Fördubbling av antalet somaliskt ägda företag i Skåne 2. Ökad förståelse för kulturella likheter och olikheter 3. Deltagarna ska uppleva att de kommit närmare svensk arbetsmarknad samt ökat sin möjlighet att få jobb 4. Deltagarna ska uppleva en attitydförändring gentemot företagande i Sverige 5. Majoriteten av deltagarna ska uppleva förbättrat psykiskt och fysiskt välbefinnande Deltagare och aktiviteter SIBC har två kategorier av deltagare: självremitterade och remitterade. Självremitterade deltagare är personer som söker sig frivilligt till centret. Merparten av dessa kommer för företagsrådgivning, vilket är SIBC:s kärnverksamhet. Remitterade deltagare är individer som skickas till SIBC av centrets samarbetspartners för att delta i aktiviteter i centrets lokaler. Dessa aktiviteter är en del av samarbetspartnernas etableringsplan. Aktiviteterna består av jobbsökarträffar som arrangeras av arbetsförmedlingen och samhälls- och hälsoinformation som drivs av länsstyrelsen. 3

5 Företagsrådgivning: SIBC erbjuder individuell rådgivning kring nyföretagande utan kostnad samt ger handledning och stöd under tiden företaget utvecklas. Klienten erbjuds hjälp med allmän rådgivning om att starta eget företag, expandera, diskutera affärsidéer, upprätta affärsplan och budget, registrera företaget samt information om myndigheter och olika tillstånd. SIBC anordnar även starta eget -utbildningar på somaliska. SIBC samarbetar med bl.a. ALMI, Nyföretagarcentrum, Försäkringskassan och JAK-banken. Samhälls- och hälsoinformation: Länsstyrelsens samhälls-och hälsoorientering på somaliska är förlagd till SIBC:s lokaler. Samhälls-och hälsoorienteringen erbjuds av hälsokommunikatörer och använder sig av dialog som metod i sin undervisning. Undervisningen förhåller sig till de nyanländas faktiska behov och förutsättningar enligt hälsokommunikatören. Jobbsökarträffar: SIBC arrangerar i samarbete med Arbetsförmedlingen jobbsökarträffar och ger utbildning på somaliska om bl.a. olika metoder att profilera sig, hur man söker jobb, sociala koder på den svenska arbetsmarknaden, arbetsmarknadssituation och information om bristyrken m.m. Forskning: Verksamheten kvalitetssäkras fortlöpande genom kontinuerlig utvärdering i samarbete med professor Benny Carlson från Lunds Universitet som också publicerar rapporter om somaliskt entreprenörskap och integration. SIBC-projektet går mot sitt slut med avslutningsdatum juni Projektet har haft en del svårigheter under sin tid, bl.a. beviljades inte projektansökan inom område 1 som avser etablering av informations- och kunskapscenter, förankringen av projektet i de somaliska föreningarna var bristfällig och bidrog till stor personalomsättning 1 i projektet. Sedan hösten 2013 har SIBC haft en stabil projektledning och merparten av de uppsatta målen har kunnat uppnås 2. Vidare har ett samarbete etablerats med existerande somaliska föreningar i Skåne genom bl.a. en nystartad somalisk paraplyorganisation som numera ingår i styrgruppen. För att stärka sitt band med målgruppen och samhället har SIBC det senaste halvåret bedrivit en aktivt uppsökande verksamhet gentemot målgruppen och myndigheten genom riktade aktiviteter som inspirationsdag 2 och sökande efter flera samarbetspartners i närliggande kommuner bl.a. Helsingborg, Svedala och Tomelilla. Vidare visar verksamhetsberättelsen 3 på ökad genomströmning av självremitterade besökare och ökat intresse för starta eget - program bland somalier i Skåne och andra delar av landet. Den största utmaningen för SIBC-projektet har varit relationen till och den dåliga förankring av projektet hos målgruppen såväl som upplevd bristfällig representation av målgruppen i beslutfattandet kring SIBC:s aktiviteter. I nästa steg krävs en seriös dialog som kan leda SIBC till en verksamhet med metoder och målsättningar som upplevs som väsentliga av alla inblandade parter. Detta görs utifrån lärdomar som SIBC gjort hittills under projekttiden och genom att kartlägga behoven hos målgruppen. Det är viktigt att ge somalier i Skåne, som är den främsta målgruppen, en möjlighet att uttrycka sina behov av stöd som SIBC skulle kunna bistå med. Detta skulle kunna leda till en mer välgrundad behovsbaserad verksamhet. För att 1 Benny Carlsson (2013), SIBC halvtid: En svår men en svårundviklig läroprocess 2 SIBC Årsrapport SIBC Årsrapport

6 kunna göra det krävs att man involverar målgruppen i kartläggning och analys av SIBC:s framtida verksamhet. Att involvera målgruppen i utformningen av SIBC framtida verksamheten underlättar kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling som är viktiga i en förberedelse för målgruppen eventuella övertagande av projektet. Delaktighetsstudier visar att maktdelning med berörda grupper genererar lösningar som upplevs som hållbara, meningsfulla och relevanta för den avsedda målgruppen 4. Förstudiens syfte Föreliggande förstudie har två primära syften: 1. Att ta reda på om det finns behov av ett Somali Information and Business Centre 2. Att kartlägga vilka behov av stöd och information som finns hos SIBC:s målgrupp, dvs. somalier i Skåne, och hos myndigheter som arbetar med integration, företagande och/eller arbetsmarknadsfrågor Frågeställningar i behovsanalysen 1. Behövs SIBC i Skåne? 2. Vilka behov finns det hos i) den somaliska befolkningen i Skåne, ii) de presumtiva och befintliga företagarna, iii) de lokala somaliska föreningarna? 3. På vilket sätt kan SIBC tillgodose de identifierade behoven? 4. Vilka förändringar/förbättringar behövs göras för att tillgodose de identifierade behoven? Datakällor och datainsamling Förstudien har genomförts som en kvalitativ studie där deltagande observation, fokusgrupper och individuella intervjuer användes för att samla data. Rekrytering av informanterna skedde främst via befintliga grupper i olika aktiviteter på SIBC. Personer som på olika sätt medverkat i projektet, tagit del av aktiviteterna på SIBC eller tillhör målgruppen, dvs. somalier i Skåne (Eslöv, Kristianstad, Malmö, Svalöv och Tomelilla), ombads medverka i individuella intervjuer eller grupp/fokusgrupp-diskussioner. Totalt deltog 61 personer; 37 män och 25 kvinnor mellan 19 och 46 år. Deltagande observationer utfördes i jobbsökarträffar och i samhälls- och hälsoinformationgrupperna. Åtta fokusgrupper med 5-12 personer i varje grupp och åtta individuella intervjuer som varade minuter, genomfördes under studietiden. Fokusgrupper (figur 1) indelades i fyra grupper men i en del grupper utfördes flera fokusgruppdiskussioner (FG) för att inkludera alla SIBC:s filialer. FG1 bestod av en grupp somaliska företagare. FG 2, bestådd av deltagare i samhälls-och hälsoinformation i Eslöv (FG i), Kristianstad (FG i) och Malmö (FG iii). FG 3 bestod av somaliska föreningar som inte var 4 SPRINGETT, J Participatory approaches to evaluation in health promotion. WHO regional publications. European series, 83. 5

7 med i den somaliska paraplyorganisationen vid den tiden; FG i Malmö, FG ii Svalöv. Sist FG 4 som bestod av representanter från den somaliska paraplyorganisationen. En förfrågan om att medverka i en referensgrupp skickades till den somaliska paraplyorganisationen och till somaliska föreningar som inte ingick i paraplyet, men som ansågs representera en viktig grupp som kvinnor (Figur 1). Projektledning, personal och styrgruppsmedlemmar vid SIBC har också agerat som bollplank/referensgrupp i förstudien. Intervjuerna genomfördes i februari och mars Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 1 Somaliska företagare Samhäll& hälsoinformation Fokusgrupp 3 Somaliska föreningar Projekt styrelsen Möte /dialog Arbetsförmedling Regionskåne Fokusgrupp 4 Somali Paraply Organisation individuella intervjuer Mitt val min hälsa Företagsrådgivning Förstudie Fokusgrupp 5 SIBC Personal En Figur. 1: Olika grupper som bidragit till förstudien. Figuren visar vilka grupper som medverkade i referens grupper. Etiska aspekter De grundläggande forskningsetiska kraven för individskydd i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, dvs. krav på information, frivillighet, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (HSFR, 1990), beaktades inför utvärderingen. Data från deltagande observation, fokusgrupper och enskilda intervjuer integrerades i denna slutliga rapport. Data representerar en liten verksamhet och ett fåtal respondenter som känner varandra varför det är av stor vikt att anonymiteten respekteras så att presentationen inte skadar eller utlämnar någon. Avgränsning Kartläggningen och analysen av behov är baserad på de somaliska deltagarna från föreningarna, deltagare i de olika aktiviteternas eller personer som har fått annan hjälp från SIBC. Myndighetspersoner som är med i styrgruppen samt personalen på SIBC tillfrågades om att bidra med synpunkter utifrån sitt verksamhetsintresse respektive erfarenheter från sitt arbete. 6

8 Förstudiens resultat Alla informanter från myndigheter och somalier som intervjuades uttryckte stort stöd för en fortsättning av SIBC:s verksamhet. Alla somalier som på något sätt har kommit i kontakt med eller fått hjälp av SIBC uppgav att centret utför ett viktigt arbete som underlättar deras förståelse av samhället såväl som deras dagliga liv. Myndigheterna upplever att SIBC utför ett viktigt och värdefullt arbete som skapar goda förutsättningar för ökad sysselsättning och förbättrad folkhälsa. Dataanalysen belyser viktiga områden att förbättra samtidigt som den visar vilken enorm resurs och motivation SIBC har varit för den somaliska befolkningen i stort. Resultatet visar att det finns ett stort behov av olika insatser hos den somaliska befolkningen i Skåne. Behoven varierar hos de tillfrågade men samtidigt syns många gemensamma behov som SIBC skulle kunna arbeta mer med i framtiden. De övergripande behoven som har identifieras är information, motivation och inspiration inom olika områden som är väsentliga för den enskilda personen att klara vardagen i sitt nya hemland. Somali Information and Business Centre, en stödjande miljö och kunskapscenter. SIBC beskrevs av intervjupersonerna som en viktig arena, en mötesplats för somalier. Många anser att SIBC fyller en viktig social funktion genom att skapa en mötesplats för viktiga myndigheter och den somaliska målgruppen samtidigt som centret har utvecklats till en stödjande miljö som kompliterrar de befintliga samhällstjänster. Behovet av information, stöd och vägledning är mycket stort hos den somaliska gruppen enligt de tillfrågade. Informanter berättade att de upplevde att det förväntats att hjälpsökande vet vad som finns för hjälp att få hos olika myndigheterna och hur den ska sökas. Detta oftast gjorde att många vände sig till sina landsmän för att få vad som uppfattades som tillförlitlig och viktig information som de inte kan få från befintliga samhällstjänster. Som en informant sade, tror du att de berättar om alla hjälp som du kan få? Min dotter fick ett intyg från läkare att hon hade allergi... som gör att hon få astma. Det huset vi bodde, luktade rök hela vägarna. Jag träffade kurator, distriktsjuksköterska, alla. Ingen hjälpte jag fick hjälp av en somalisk man. Han sade att jag kunde få bidrag för att byta tapet eller måla De (sjukvårdspersonal) vill inte berätta för det kostar (Fokusgrupp 3ii) Samtidigt påpekades att det finns en risk att den information man får av sina landsmän kunde vara osann eller ej relevant för den sökande och av inget värde till någon annans situation Man vet inte vad som är sant eller falskt med somaliernas utsagor. Jag är jätterädd för att förlora mina barn. Alla säger att myndigheterna tar somaliernas barn om de misstänker minsta lilla här får man inte tillrättavisa sitt barn, annars kommer de att tas ifrån en. Jag har frågat om det inte finns lagar men nej så är det bara. Jag väntar på mina barn men ibland ber jag att om Gud vet att de kommer att hamna i andras hander, då vill jag inte återförenas med dem.jag svär vid Gud, (när jag tänka på det) jag har ont i magen (Fokusgrupp 2iii) I FG-diskussionerna framkom att språksvårigheter är ett stort hinder för integration och självständighet för den somaliska gruppen. Andra bidragande faktorer som nämndes är exkludering från samhällets sida genom brist på information på annat språk än svenska, dåliga språkkunskaper hos tolkar och segregerade skolor som bidra till sämre språk även hos barn. SIBC ansågs därför utgöra en viktig resurs för saklig information om arbetsmarknaden, samhället och företagande i Sverige. Många påpekade dock att placeringen av SIBC utgör ett 7

9 hinder för många, varför flytt till lokal i närheten till målgruppen föreslogs av merparten, särskilt deltagare från Malmö. Många av de intervjuade personerna i Kristianstad och Eslöv uppgav att de har sökt och fått annan hjälp efter att ha varit antingen på jobbsökarträffar eller samhälls- och hälsoinformation. Personalen vittnade också om att de ofta fick in personer som behövde hjälp med att läsa/tolka brev eller dokument från olika myndigheter, dvs. personalen utför tjänster som informatörer, coacher, aktivister, rådgivare, advokat. Roller som ofta kräver kunskap och färdigheter som man inte alltid besitter. Det förekommer enligt personalen på SIBC att besökare får hjälp med att skriva ansökan, överklaga beslut eller ta kontakt med olika myndigheter. Flera av de intervjuade somaliska deltagarna bekräftar den enorma information och stöd som SIBC personalen bistår med dagligen. De beskrev informationsflödet i Sverige som en översvämning från alla håll och kanter, särskilt när man är ny i landet, arbetslös eller sjuk. Analysen visade att åtgärden att förlägga samhälls- hälsoinformation och jobbsökarträffar till SIBC har resulterat i synergieffekter som gagnat den somaliska gruppen. Personalen gav flera exempel på hur personer som deltagit i samhällsinformations utbildning eller jobbsökarträffar sedan fick ta del av företagsrådgivning och nu är på väg till egen försörjning. Ett annat exempel som en i personal nämnde var att en deltagare fått arbete, tack vare kontakter förmedlade av SIBC. Vilka behov finns hos somalier i Skåne? Företag Presumtiva och etablerade företagare påpekade att det största hindret för somaliska företagare att starta och/eller expandera i Sverige är brist på kapital. De efterfrågar investerare eller andra lånemöjligheter såsom möjlighet till räntefria lån, mikrolån och att SIBC kan gå in som borgensman. Detta för att de flesta somalier saknar fast arbete samt att deras samlade inkomst inte anses vara tillräcklig då inkomsten oftast är låg i förhållande till familjestorleken. Andra vill inte låna med riba eller ränta som är förbjudet inom Islam. Andra hinder som togs upp i FG 1-diskussionerna är behov av ett nätverk, en databas med nyttig information som berör företagande men ännu viktigare lessons learned, tips på prisvärda revisorer samt mentorskap. De etablerade företagarna efterfrågade mentorer med lång erfarenhet i det svenska eller europeiska näringslivet medan de nystartade företagarna efterfrågade investerare och mentorer med somalisk bakgrund. I dessa diskussioner ansågs SIBC kunna utgöra en utmärk mötesplats för de föreslagna aktiviteterna samt ett viktigt informations center med databas som kan vara tillgängliga vid företagsrådgivning. I de individuella intervjuerna med presumtiva företagare (som gjordes efter inspirationsdag med starta eget tema), framkom att deltagarna uppskattade den informationen som de fick under inspirationsdagar. Vidare uppgav de att det finns ett stort behov av utbildning om regelverk som gäller både företag och sociala frågor som bostadsbidrag, föräldrapenning i samband med startande av företag på somaliska men ännu viktigare efterlyste de förebilder som kan motivera folk. De berättade att flera personer fick ögonen upp för SIBC, enligt en informant fattade de att SIBC är en seriös verksamhet, inte en förening som skapar arbete för sina egna. Personalen på SIBC märkte en viss ökning av antalet besökare till SIBC efter inspirationsdagen. Motivation eller brist på den återkom även i diskussionen med den somaliska paraplyorganisationen där många uppfattade att det kan finnas många somalier som 8

10 har både kapital (i sina madrasser som en del sade) och viljan att starta ett företag men saknar kunskap om vad de ska investera i och hur de ska gå tillväga. Brist på förtroende eller uppfattning om orättvis behandling av somalierna uppgavs också vara faktorer som leder till att många antingen ger upp eller låter bli att försöka. En av deltagarna förklarade känslan så här; alla säger att somalierna inte vill arbeta titta på denna lokal, vi ansökte om att starta en förskola (dagis). Vi fick avslag! Sen två månader senare fick de ****** (namn på en etnisk grupp) i nästa byggnad tillstånd att bedriva dagis! Lokalerna är samma och de är också en förening förstår du?... Samhälle och hälsa För denna del intervjuades deltagare i Eslöv, Kristianstad och Malmö. Data analysen visade att deltagarna i denna grupp var mycket nöjda med den utbildning de fått. Enligt flera deltagare har utbildningen gett dem värdefulla hälsokunskaper, nya perspektiv på sitt nya hemland, ökat självförtroende och förståelse för hur samhället fungerar. Vidare ansåg de att, efter avslutad utbildning kunde de fungera bättre i samhället tack vare kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har som individer och familjer Tack vare ****(namn på hälsokommunikatör) må Allah belöna henne, vet jag vilka rättigheter och skyldigheter jag har i detta samhälle. Jag vet när jag ska ringa till vårdcentralen, varför det tas skatt och hur den används. Jag har nu också kännedom om vilka bidrag jag ha rätt till och.att det kosta pengar att missa läkartid t.o.m. varför skåningarna pratar som danskarna! (skratt). I FG-diskussionerna framkom att samhälls- och hälsoinformation ansågs vara en viktig utbildning och ett värdefullt verktyg för att etablera sig i det nya samhället. Deltagarna tyckte därför att utbildningen skulle ges samma status som svenska för invandrare (SFI). Informanterna beskrev värdet utbildningen har haft i deras liv Tack vare samhälls och hälsoinformation kan jag nu förstå samhällskunskap. Det är roligare att gå i skolan för att jag har förkunskaper om samhället som jag har tagit del av på somaliska. Jag tror inte att jag hade hängt med på lektionerna om jag hade börjat direkt på Komvux (Kvinna 26år) jag springer inte längre till akuten när mitt barn får feber nej jag går faktiskt inte längre till vårdcentralen heller förrän det har gått fyra-fem dagar. Jag försöker förklara för min granne som tror att vårdcentralens- personal är diskriminerande. Det handlar inte om det utan kroppen ta hand om feber och förkylning. Genom utbildningen, tror jag att jag blivit en tryggare mamma än min granne som har bott i Sverige i nästan tio år (FG2 iii) ****(namn på Hälsokommunikatör) använde sig av både svenska och somaliska när hon undervisade. Detta är jättebra för att det gör att jag nu känner mig säkrare. Även om jag inte kan svenska, kan jag känna igen vissa ord när jag prata med socialen eller vårdpersonal. Det har hänt att jag sade ifrån när en tolk misstolkade t.ex. en tolk sade levern när läkaren pratade on gallan (FG 2 ii) 9

11 Samhälls- och hälsoinformationen underlättade inte bara etableringsprocessen men också bidrog till värdefull hälsokunskap samt ett ökat självförtroende hos deltagarna. Av de anledningarna värdesatte deltagarna utbildningen, och önskar att den skulle förlängas och erbjudas även till somalier som har bott i Sverige en längre tid. Ensamkommande barn, kvinnor och anhöriga som vårdar sina föräldrar i hemmet nämndes som särskilt utsatta grupper som skulle haft nytta av utbildningen. Språket och metoder som används för undervisningen är bidragande faktorer till den upplevda nyttan av samhälls- och hälsoinformation. Under utbildningen använde sig hälsokommunikatören av dialog som redskap på ett innovativt sätt. Svenska och somaliska språken integrerades på ett naturligt och kompletterande sätt. Vidare hälsokommunikatören använde sig somaliskt ordspråk och exempel som deltagarna kände igen sig själva, även om de flesta koncepten som socialförvaltning, försäkringskassan, skatt osv. var främmande. Ett av de livligaste moment som vittnades under deltagar- observationen var lektionerna om sexuellhälsa. Ämnet diskuterades och debatterades av både män och kvinnor i gruppen. I FG diskussionerna berättade deltagarna hur svårt det var i början att diskutera ämnet sex och sexual överförbara sjukdomar i blandade grupper. De betonade att det blev lättare eftersom den erbjöds som en del av en pågående utbildning, det hade varit värre om det handlade enbart om sexual hälsa menade dem. De flesta deltagare ansåg att fördelarna med blandade grupper övervägde nackdelarna. det hjälper inte att man ge denna informationen till bara män eller bara kvinnor, sex handla om en relation mellan man och kvinna. Båda ska kunna sitta och diskutera tillsammans. På det sättet kan vi få en inblick i hur den andra uppfattar saker och ting även om det är inte min man som sitta här så är det en man min man tänker säkert likadant (skrattar) jag har lärt mig oerhört mycket jag visste inte att t.ex. Hepatit C är så farlig eller så smittsam att det inte finns bot lika farlig som HIV! Informanterna som intervjuades individuellt uppgav att det hade varit bättre med separata grupper. Anledningen som angavs var att det är svårt att diskutera intima problem i närheten av män. På frågan om hur de ser på kopplingen mellan SIBC och samhälls- och hälsoinformation uppgav de flesta deltagare att de inte riktigt förstådd att det fanns någon koppling. Under FGdiskussionerna framkom dock att flertal har fått hjälp med olika privata ärenden och har varit på företagsrådgivning. Detta är en intressant observation eftersom samhälls-och hälsoinformation är en av de viktigaste källor för deltagare för SIBC:s företagsrådgivning dvs. de flesta deltagare i företagsrådgivning kommer från denna grupp eller har fått tips av SIBC:s företagsrådgivning av deltagare i denna grupp. Jobb och arbetsliv Enbart deltagare i jobbsökarträffar som hålls av arbetsförmedlingen (AF) i Malmö och Kristianstad tillfrågades för denna förstudie samt personer som hade sökt arbete eller hjälp med frågor som berörde arbetsliv på Malmö-kontoret. Dataanalysen tyder på jobbsökarträffgruppen är mer missnöjd än andra remitterade grupper. De upplevde att de inte fick någon konkret hjälp utan fick samma fråga om och om igen. 10

12 Analysen visar att de flesta inte hade riktigt förstått arbetsförmedlingens roll. Det fanns en viss skillnad mellan deltagare i Malmö och Kristianstad hur de upplevde nyttan av jobbsökarträffar. I Kristianstad kallade man samma grupp flera gånger och erbjöd olika teman, där fanns en känsla av kontinuitet. I Malmö, däremot, bjöd man olika grupper varje gång (även om det kunde hända att samma person blev kallad två gånger). Av den anledningen kan dessa grupper inte jämföras. De intervjuade personerna i jobbsökargrupperna frågade efter riktigt arbete. Enligt en del intervjupersoner skulle SIBC kunna bidra till att deltagare kommer ut till arbetsplatserna för studiebesök. De efterfrågade också möten med förebilder, etablerade somalier med olika yrkesbakgrund som kan dela med sig av sina erfarenheter. En deltagare förklarade vikten av förebilder med ett somaliskt ordspråk. Rati walba ratiga ka horeyse bay saantiisa raacda detta betyder att varje kamel följer fotstegen av kamelen framför sig Jag bor i en liten by har arbetat med företag hela mitt liv i Kenya, India, China och Dubai, jag har försörjt min och min pappas familj.men när jag kom hit för ett år sen, mött jag passiva och negativa personer som varken har arbete eller liv! Alla bara säger att det inte är lönt, du får aldrig ett arbete och företagande kan du glömma varje kamel följer fotstegen av den kamelen framför sig, vilken fotstegen ska jag följa om den framför mig är sjuk och ligger ner (helt enkelt blockerar vägen)? Många deltagare i intervjuerna pekade på frånvaron av somalier i de offentliga verksamheterna och menade att man ser alla andra invandrargrupper representerade men sällan somalier. Detta tolkades som att det finns ett systematiskt motstånd hos myndigheterna mot att anställa somalier, något som påverkar motivationen och tilltron till egna jobbmöjligheter i Sverige. De flesta deltagare i jobbsökarträffar hade dålig kunskap om SIBC och vad SIBC gör. Deltagare i jobbsökarträffen i Kristianstad kände till SIBC och en del hade kommit i kontakt med personalen men hade inte riktigt förstått relationen mellan jobbsökarträffar och SIBC. Under fokusgruppdiskussionerna i både Kristianstad och Malmö framkom att merparten gick eller hade gått på samhälls- och hälsoinformation. Där såg deltagarna ingen självklar koppling mellan samhälls- och hälsoinformationen och SIBC. Att förlägga jobbsökarträffar till SIBC:s lokaler har haft positiva effekter på deltagare enligt Arbetsförmedlingens (AF) personal i Kristianstad. Deltagarna var öppnare och vågade prata och diskutera mer fritt jämfört med när man organiserade samma träffar i AF:s lokaler. Här är jag ingen myndighetsperson, då får jag bättre feedback och lära känna dem bättre. Samtidigt upplevde AF-personalen i både Kristianstad och Malmö att kommunikationen mellan SIBC och AF har fungerat dåligt. De har inte kunnat hänga med i förändringarna som skedde i projektet, bl.a. byte av personalen. Överlag ansåg AF att samarbetet med SIBC var bra i början och att SIBC har gjort ett gott arbete. Samtidigt uttryckte de oro för att inte kunna fortsätta samarbetet i sin nuvarande form pga. ekonomiska svårigheter. Deltagande observationer visade dock att jobbsökarträffar bidrog till deltagarnas kunskap och bättre förståelse för arbetsförmedlingens roll och funktion, inte bara som en tvångsmyndighet som bestämde över deras inkomst. Deltagarna lärde sig också en del om informationssökning när arbetsförmedlarna i Kristianstad visade arbetsförmedlingens hemsida. Informationen som var på svenska kunde förklaras på somaliska och möjligheten 11

13 gavs till frågor och funderingar hos deltagarna. Frågor som vilka regler som gällde kring flytt till andra delar av Sverige eller Europa samt praktik där det finns arbete om man själv fixar det. En del av frågorna kunde inte besvaras av AF- personalen, vilket gjorde att denna interaktion till ett viktigt lärande moment för båda parter. Att aktiv lyssna in och skapa dialog är en metod som arbetsförmedlare som medverkat i SIBC anknuten jobbsökarträffarna tillägnat sig denna uppmärksamhet och det öppna förhållandet uppskattades av AF-personalen men det kunde också ställa maktbalansen på sin spets. Det som kunde observeras är att AF- personalen arbetar efter givna riktlinjer och fokuserade på att få ut folk till arbete. Detta gör att yrkesutbildning som städ, tolk och vård/undersköterska uppges som enda möjlighet till arbete för somalierna. Denna linje riskerade att döda motivationen hos personer som kommit in med hög utbildning och vill läsa vidare eller skaffa ett annat yrke. Ett exempel på detta inträffade när deltagare skulle berätta vad de ville arbeta med i Sverige och en deltagare uppgav att han hade läst på ett universitet i Syrien men hade inte sina papper med eftersom han flydde under inbördeskriget. Denna deltagare uppgav att han ville studera vidare. AF- personalen sen berättade hur svårt det är med att skaffa högskoleutbildning i Sverige, det tar många år och lämnade sen frågan och fortsatte prata om yrkesutbildningar som de kunde sökas istället. I jobbsökarträffgruppen fanns unga personer födda under 90- talet. De flesta trodde att undersköterske- utbildningen skulle ge behörighet till högskoleutbildning men detta var inte fallet, utan AF- utbildningen skilde sig från andra undersköterske- utbildningar som andra aktörer som KOMVUX erbjuder. Denna viktiga information kom aldrig fram förrän frågan om andra möjligheter till vidareutbildning och tillgodoräknade av utländska examen togs upp av SIBC personal. Föreningsverksamhet Behovet hos föreningarna varierar beroende på hur etablerade de är eller hur länge de har varit verksamma. De etablerade föreningarna, speciellt i Malmö, betonade vikten av att föra politisk dialog för att hjälpa den somaliska befolkningen. De efterfrågade en mer aktiv roll i SIBC:s verksamheter och att SIBC ska arbeta aktivt för att förändra den negativa bilden av somalier. Enligt de etablerade föreningarna, däribland den somaliska paraplyorganisationen, ska SIBC sätta högre mål vad det gäller att öka antal företagare, belysa de resurserna som finns hos den somaliska gruppen samt lobba för att fler somalier ska få arbete i offentliga verksamheter. Detta ses som ett arbete som föreningarna och SIBC kan göra tillsammans. En annan rekommendation som togs upp av gruppen var ett samarbete mellan Malmö stad och andra kommuner där SIBC är verksamma. Detta samarbete ansågs vara viktigt, särskilt vid frågor om lokaler för företag. SIBC:s engagemang bör breddas enligt föreningsmedlemmar som deltagit i studien. Många menar att SIBC- lokalen är otillgänglig och för att SIBC ska anses som en genuin representant för somalier, bör interagera mer med somaliska befolkningen ute i föreningarna. En rad konkreta exempel togs upp på hur detta kunde genomföras: SIBC skulle hålla företagsrådgivning och andra aktiviteter på föreningarna; således ska SIBC bedriva en mobil verksamhet och inte sitta på kontoret och samarbeta/samverka i olika projekt som berör särskilda grupper som ungdomar, kvinnor och de äldre samt erbjuder mer insyn SIBC:s verksamheter. 12

14 Deltagare från de nya föreningarna, speciellt i Svalöv och Kristianstad, uttryckte önskemål om stöd och utbildning om var och hur man kan söka pengar. Hjälp med att hitta lokaler och kontakter med kommuner också kom upp. Jämställdhet och kvinnofrågor kom också upp i de flesta diskussioner, särskild i FG 3. Det finns en uppfattning att kvinnor är dåligt representerade i somaliska föreningar generellt och där de finns representerade, har de ingen makt. Detta gör att problemen som berör kvinnor och familjer generellt inte tas upp. En deltagare uttryckte sin frustration så här vem är det som ta hand om barn? Det är vi! Vi går till föräldramöte, sjukhusbesök, ta hand om de äldre, bli diskriminerade på arbetsplats alla problem händer de somaliska kvinnorna men när de vill prata om de problemen som somalier har, fråga de männen! Ni har också bjudit föreningar, hur många kvinnor kom till er? De finns inte i ledningen (FG 3ii) SIBC Personal SIBC- personalen bekräftade den komplexitet och de varierande behov som de möter i det dagliga arbetet på SIBC. De bekräftade den stora information, vägledning och motivation som den somaliska gruppen behöver. Personalen berättade att de sällan möter personer som bara behöver hjälp med en sak. vi hade en kvinna som ville starta ett företag och allting var klart, hon hade till och med finansiering klar. När vi skulle planera för de praktiska detaljerna, började hon bete sig konstigt hon var hyper, pratade osammanhängande Jag visste inte vad jag skulle göra men sen fick jag veta att hon hade psykos då. På samma sätt dyker sociala och rättsliga frågor upp på företagsrådgivning som personalen kan tvingas att hantera. Personalen uppmärksammade behov av information på ett sätt som skapade en ökad tillit bland somalierna själva och förståelse gentemot myndigheterna. Många är rädda för att förlora sin inkomst/bidrag om de väljer att starta eget. Ett exempel nämndes om presumtiva kvinnoföretagare som oftast står inför svåra val om att vara bidragstagande arbetslösa hemmafruar eller egenföretagare och riskera förlora viktiga bidrag som bostadsbidrag. Detta gör att SIBC personal bli mer än rådgivare. De bli personer som klienterna anförtror sina hemligheter och oro i hopp om att kunna få hjälp som passar just dem. SIBC- personalen utför därmed mycket mer än det som står i arbetsbeskrivningen och det ibland upplevs som både spännande och påfrestande enligt (FG 5) diskussionen. Ett önskemål som kommit fram, är ett ändrat arbetssätt med mer fokus på kvalitet mer än kvantitet. Med det menar en deltagare i FG 5 att man ska arbeta bredare med information till och motivation av målgruppen och inte enbart jaga statisk som hon uttryckte. Dessutom togs behovet om utbildning och fortbildning upp med tanken på det breda spektrum av behov som de möter i det dagliga arbetet. Vidare behövs insyn och medbestämmande om innehållet av aktiviteterna och projektbudgeten samt bättre feedback och öppnare mötesformer med myndigheter. Myndigheter/medverkande partners Det finns ett brett stöd i styrelsegruppen som representerar en rad myndigheter men även de tillfrågade såsom region Skånes representanter som arbetar med folkhälsa. SIBC anses ha åstadkommit bra resultat under sin projekttid och utgör därmed en värdefull resurs för en annars svårnådd grupp. Det finns dock ett behov av att se över hur man bör samarbeta framöver. Tydliga roll fördelningar, ansvarsområde och förväntningar bör prioriteras i 13

15 kommande projektperioden. Inför hösten 2014, uppger AF att de kan ha svårt att hålla i jobbsökarträffar i de nuvarande form dvs. en gång varannan vecka i Malmö och en gång i månad i Kristianstad. Detta gör att arbetslivsmarknadsaktiviteter kommer behöver ses över om de ska finnas kvar som SIBC:s ben. Sammanfattande reflektioner SIBC som brobyggare och en viktig mötesplats mellan det svenska samhället och somalier. SIBC kan fortsätta bidra till att minska somaliernas rädsla för myndigheter. SIBC är en neutral mötesplats där myndigheterna kan träffa målgruppen under avslappnade former och hålla en dialog. Därmed utgör SIBC en viktig resurs både för den somaliska målgruppen och för myndigheterna. Det finns dock en hel del som kan förbättras och utvecklas för att SIBC ska kunna tillgodose målgruppens behov och bidra till att förbättra sysselsättning och hälsa hos somalier i Skåne. SIBC anses ha potential att bli en viktig mötesplats för att knyta viktiga kontakter, slussa deltagare vidare till rätt instans och hjälp samt vara en plats för att nätverka. Denna studie är för liten för att kunna dra stora konklusioner. Det behövs fördjupade studier för att analysera de problemen som har tagits upp i de olika aktiviteter som SIBC erbjuder t.ex. bristande eller felaktig information och misstro mot myndighet som uppges som orsaker till många somalier inte våga satsar på företagande. Eller varför det finns en djup föreställning om att somalier diskrimineras på arbetsmarknaden som en förklaring till varför de inte syns i samhället eller behandlas annorlunda när de söka tillstånd att starta verksamhet som exemplet i studien om att starta ett dagis. Rekommendationer Resultatet visar att det finns stora och varierande behov som SIBC omöjligen på egen hand kan tillgodose. Däremot kan SIBC skapa förutsättningar som gör det möjligt att tillgodose de behoven. Förutsättningar kan skapas genom att: i) stärka SIBC:s roll som en stödjande mötesplats ii) systematisera och syntetisera de olika aktiviteterna som erbjuds på SIBC iii) introducera förebilder och mentorskap som en del av SIBC Stärka SIBC roll som en stödjande mötesplats SIBC:s verksamhet vilar idag på tre ben: företagsrådgivning, jobbsöksaktiviteter och samhälls och hälsoinformation. Resultatet av denna förstudie visar dock att SIBC:s personal utför betydligt fler tjänster än dessa tre. Processen inleds ofta med att klienten börjar i en av de nämnda aktiviteterna men utveckla senare till information, rådgivning och annan praktisk hjälp som har lite att göra med det ursprungliga problemet eller tjänsten de sökte för. För att förstärka den stödjande och kommunikativa rollen hos SIBC, krävs det mer tid och andra resurser för bl.a. utveckling av informationsmaterial på somaliska. Tillgänglig och lättförståelig information på somaliska skulle kunna bidra till ökad självständighet hos de sökanden om den används på rätt sätt. Detta förutsätter att informationen är lättförståelig och tillgänglig, men också att det finns hjälp till sökande som gör det möjligt att förstå och omsätta informationen utifrån sin egen kontext. Den fysiska hjälpen är viktigt särskilt med tanke på den stora delen analfabeter i målgruppen. 14

16 Uppmärksamhet bör ägnas åt de kommunikationsmetoder som används i de olika aktiviteterna. Resultatet visar att företagsrådgivning och samhälls- och hälsokommunikation är aktiviteter som gått bäst på SIBC om man utgår från hur nöjda deltagarna är. De här två aktiviteterna har två saker gemensamt; de använder sig av flexibla metoder och är anpassade till deltagarnas egna önskemål. Dessutom används dialog som redskap där deltagare ges stora möjlighet att delta på egna villkor. Där det är svårt att förstå, inhämtas exempel från målgruppens egna referensramar och verklighet. Ett exempel är när hälsokommunikatörer använda sig av somaliska ordspråk för att förklara ett svenskt koncept. Den somaliska gruppen i Skåne har nu mer än någonsin tidigare börjat mobilisera sig, SIBC har spelat en stor roll i denna process (även om den var negativ i början). Som en neutral part och i samarbete med somaliska paraplyorganisationen (och andra somaliska föreningar som inte ingår i paraplyet) kan SIBC främja en positiv bild av svensk-somalier i Skåne. Samarbete och samverkan med olika aktörer och somaliska föreningar ska därför ges betydligt större utrymme än vad som har gjorts hittills. Vidare bör samarbete intensifieras med andra aktörer särskilt när det gäller arbetsmarknadsfrågor/åtgärder, näringsverksamhet och finansieringsbolag. Att flytta SIBC- kontoret till område där målgruppen bor skulle underlätta samverkan och samarbetsprocessen med andra grupper. SIBC har haft nyanlända i etableringssystemet som främsta målgruppen för sina aktiviteter, denna har varit en stor begränsning eftersom i vissa fall finns det större behov hos de personer som har bott länge i Sverige. Inför fortsatt arbete, skulle SIBC projektet behöva breda ut sin verksamhet och inkludera även personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden såsom kvinnor men också ungdomar. Den somaliska gruppen i Skåne är en växande grupp i Sverige. Den ökningen berör främst familjeåterförening och ensamkommande barn. Med den erfarenhet som somali information and business centre har samlat på under de senaste åren innebär att centret har kompetensen och kapacitet att kunna stödja både de gamla och nya grupper. Detta kräver dock ett strukturerat och integrerat arbetssätt. Systematisera och syntetisera aktiviteterna på SIBC Resultatet tyder på att de olika aktiviteterna på SIBC utförs i stuprör. Även där det förekommer samarbete som t.ex. när en deltagare slussas från samhälls- och hälsoinformationsgruppen till företagsrådgivning, sker denna process som två separata. Detta trots att det finns ett tema som handlar om sysselsättning och egen försörjning i Sverige inom samhälls- och hälsoinformations utbildning. Här finns det möjlighet att ägna lite tid till att prata om hur det är att starta företag i Sverige. Företagen bli det då ett alternativ försörjningen möjlighet redan från början, samma gäller arbetsmarknadsåtgärder som jobbsöksträffar. Det gäller att så frön tidigaste möjliga tillfälle. Introducera förebilder och mentorskap som en del av SIBC Det finns ett behov av att identifiera SIBCs funktion och roll i det fortsatta arbetet. Utifrån föreliggande förstudie kan det konstateras att SIBC ska vara ett komplement till de befintliga samhällstjänsterna. De aktiviteterna bör ge mervärde till deltagarna och inte vara upprepning av samma tjänster. Annars är risken att deltagare uppfattar dem som tidsfördriv och tappar lust att aktivt engagera sig de olika aktiviteterna. Det som tycks behövas mest förutom kulturoch språkanpassad information och/ eller aktiviteter, är metoder och strategier som avser att motivera och inspirera deltagare. Förebilder och mentorer används ofta i empowerment syfte särskilt i samhällets svaga grupper. Det är dock av yttersta vikt att förebilder integreras i den 15

17 dagliga verksamheten och inte användas som exotiska inslag i tema möten då och då. Förebilderna kan t.ex. bjudas till arbetsmarknadsaktiviteter och ger tips om hur de harlyckats i arbetsmarknaden. Mentorer kan också bli en värdefull resurs till ensamkommande barn om SIBC lyckas bredda ut sina aktiviteter till denna grupp.. Likadant i företagsrådgivning där mentorer- både somalier och icke somalier skulle kunna vara resurspersoner som inspirerar, presumtiva företagare, särskilt kvinnoföretagare. För att åstadkomma de rekommendationer krävs det ske en systematisk strukturering och syntetisering på aktivitets- (Fig. 2) och organisationsnivå (fig.3). Konklusion Förstudien har visat att SIBC ses som värdefull resurs för både målgruppen och myndigheterna men för att bättre anpassa aktiviteterna till målgruppen, måste SIBC ta större hänsyn till målgruppens behov. Resultatet visar att det finns stora möjligheter att utveckla behovsanpassad verksamhet genom samarbete, samverkan med andra aktörer. Vidare behövs utveckling av metoder och strategier för att förbättra kommunikationen och öka inkluderingen av målgruppen i beslutprocessen. Företagsrådgivning samhälle och hälsokommunikation arbetsmarknadsaktiviteter (jobbsökatträffar) S..I..B..C Figur 2: SIBC:s roll, funktion och metoder som en rödtråd i de olika aktiviteterna. (bild här) Fig. 3: Aktivitets modell för framtida organisation Somali Information & Business centre 16

18 17

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre

Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Bilaga 1: Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Inledning Samhälls-och hälsokommunikatörer är en del av Partnerskap Skåne som vuxit fram ur ett behov av ett regionalt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 1 Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 2 ELEVSIDA Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 OMFATTNING: 2-3 lektionstimmar

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Årsrapport. Jan 2013 Dec 2013

Årsrapport. Jan 2013 Dec 2013 Årsrapport Jan 2013 Dec 2013 1 Innehåll i. Sammanfattning 1. Organisatoriska förändringar 2. Verksamhetsutveckling 3. Förankring hos somaliska föreningar 4. Aktuella aktiviteter vid SIBC 5. Resultat 2

Läs mer

Halvtidsrapport. Juli 2014-December 2014

Halvtidsrapport. Juli 2014-December 2014 Halvtidsrapport Juli 2014-December 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Introduktion...3 Övergångsperiod och organisationsförändring...3 Projektets syfte och mål...4 Uppfyllelse av projektmålen...5

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Slutrapport Verksamhetsredovisning

Slutrapport Verksamhetsredovisning Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

SOMALI INFORMATION & BUSINESS CENTRE MARS 2012- JUNI 2014 SLUTRAPPORT

SOMALI INFORMATION & BUSINESS CENTRE MARS 2012- JUNI 2014 SLUTRAPPORT SOMALI INFORMATION & BUSINESS CENTRE MARS 2012- JUNI 2014 SLUTRAPPORT 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING i. Sammanfattning 3 1. PROJEKTETS REDOGÖRELSE 4 1.1 Ambitioner 5 1.2 Påverkan 5 1.3 Resultat 6 2. SYFTE OCH

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Projektplan projektnamn: Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Författare: Susanne Svensson, YH bygger vidare på Johanna Sundberg, GoV och Peter Juteroth, KoF projektförslag Föreningsutvecklarutbildning.

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig? ? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-18 Handläggare Madeleine Duggin Telefon: 08-508 35 881 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer