Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre"

Transkript

1 Bilaga 1: Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Inledning Samhälls-och hälsokommunikatörer är en del av Partnerskap Skåne som vuxit fram ur ett behov av ett regionalt samordnat hälsofrämjande program med information och hälsofrämjande insatser. Det är ett utvecklingsprojekt som erbjuder grundläggande samhällsoch hälsoinformation (SHI) på modersmålet till nyanlända och asylsökande i Skånes kommuner i början av deras introduktionsperiod. SHI på somaliska är förlagd till Somali Information and Business Centres lokaler i Eslöv, Kristianstad och Malmö. I denna bilaga presenteras en analys av SHI-aktiviteterna som hålls på SIBC i Malmö, Eslöv och Kristianstad samt projektet Mitt val min hälsa. Denna rapport är en delstudie en förstudie om SIBC med behovsanalys (se huvudrapporten). Enligt beskrivningen på länsstyrelsens hemsida är samhälls- och hälsokommunikatör ett delprojekt i partnerskap Skåne som erbjuder grundläggande SHI på modersmål till nyanlända och asylsökande. Programmet erbjuds av Skånes kommuner till målgrupperna i början av introduktionsperioden. Länsstyrelsen ansvarar för utbildningen men själva utbildningen hålls i SIBC i Eslöv, Kristianstad och Malmö. Syftet med denna delstudie är att undersöka hur SHI upplevs av deltagare samt belysa behov av information om preventiva åtgärder mot HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar (STI) bland somalier i Skåne. Uppdraget för denna delstudie var att tar reda på hur SHI upplevs av deltagarna samt undersöka möjligheten att breda ut (vad menas: bredda eller nå ut med eller vad?) projektet Mitt val min hälsa till SIBC och dess målgrupp. Bakgrund Det övergripande målet i Nationella mål för folkhälsan i Sverige (Reg. prop. 2002/03:35) är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har största betydelse för den svenska folkhälsan bl.a. delaktighet och medinflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och säkra uppväxtvillkor. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa såsom nyanlända flyktingar. För att skapa en stödjande miljö krävs det att man har fördjupade kunskaper om kontexten och målgruppen. På SIBC pågår ett försök på att skapa stödjande miljöer för somalisktalande personer i region Skåne genom att erbjuda information och stöd att söka arbete, starta företag samt information om samhälle och hälsa. Detta med syfte att bidra till hälsofrämjande etablering av nyanlända somalier samt underlätta integration av somalier i Skåne, nya som gamla. Den svenska integrationspolitiken lyfter fram jämlikhetsaspekten genom de övergripande målen om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som 1

2 kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för (Reg. skrivelse 2001/02:129). Teoretiska utgångspunkter Hälsokommunikation är en nyckelstrategi för att sprida användbar information, öka medvetenhet om faktorer som främjar respektive skadar hälsan samt för att stärka hälsokompetens (health literacy) på individ och samhällsnivåer (Ratzan, 20111). Det är dock viktigt att hälsokommunikationen är anpassad till kontexten, målgruppens språk och målgruppens health literacy-nivå. Health literacy kan definieras som de kognitiva och sociala färdigheter som avgör individens motivation, förmåga och möjlighet att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och vidmakthåller god hälsa (Nutbeam, 1998). Health literacy är en viktigt kompentens som kan stärka egenmakt (empowerment) hos de flyktingar och nyanlända som är målgruppen för hälsokommunikatör-projektet. Health literacy är kontext- och språkbunden varför det är viktigt att den utvecklas och anpassas den specifika kontexten och målgruppen (Zarcadoolas et al, 2006) SIBC-projektet med sina lokala och regional initiativ och multiaktiviteter som inriktas på både arbetsliv och hälsa kan bidra till ökad förståelse för hur samhället fungera samt underlätta för arbetssökande process för att deltagare kan snabbt komma ut till arbetslivet. På det sättet, är aktiviteter på SIBC riktat främst till hälsans bestämningsfaktorer och kan därmed ses som en hälsofrämjande arena som underlättar etableringsprocessen. En hälsofrämjande arena är en naturlig mötesplats vars syfte är att skapa stödjande miljöer för individer och grupper genom dagliga aktiviteter som ger dem stöd att påverka sina livsvillkor (Poland et al., 2000). Ett arenaperspektiv kännetecknas av: i) Ett holistiskt angreppssätt där interventionen siktar mot hälsodeterminanter som anses vara viktiga i hälsofrämjande arbete och arbete för jämlikhet i samhället. ii) Att det möjliggör lärande och kompetensutveckling av nödvändiga kunskaper och färdigheter för att stärka individens beslutfattande vad gäller hälsa och livet generellt. Delaktighet och empowerment av individer och målgruppen är centralt i denna process. iii) Att det tar hänsyn till målgruppens normer och värderingar för att göra interventionerna tillgängliga och relevanta för målgruppen och därmed hållbara. Vilket är viktigt för både målgruppen och organisationen. Material och metod Uppdraget kunde inte genomföras såsom planerat eftersom det fanns för lite underlag för att kunna göra en förstudie baserad enbart på Mitt val min hälsa. Bara två personer uppgav att de hade fått individuell rådgivning inom ramen för projektet som handlar om sexuell hälsa och HIV/AIDS under projekttiden. Av de två ville endast en medverka i studien. Vidare saknades deltagarlista på personer som har deltagit i projektet. För att kunna få ett bättre underlag, föreslog den ansvariga hälsokommunikatören att hon skulle integrera mitt val min hälsa i SHI för gruppen i Kristianstad och jag skulle då intervjuer dem efter det. Underlaget till denna rapport består därför av samma data som förstudien: deltagarobservationer som genomfördes på SHI-undervisning i Eslöv, Kristianstad och Malmö samt 2

3 fokusgruppdiskussioner med deltagare i SHI i Eslöv och Malmö. För delen som berör mitt val min hälsa bygger analysen på fokusgruppdiskussioner i Svalöv, Kristianstad samt två individuella intervjuer i Malmö. Resultat Vad tycker deltagarna om samhälls- och hälsoinformationen? Samtliga deltagare i alla de tre städerna (Eslöv, Kristianstad och Malmö) uttryckte en stor uppskattning av SHI. SHI-utbildningen överträffade deras förväntningar. Förutom kunskap om hälsa generellt och sexuell hälsa har deltagarna erhållit nya kunskaper som bidragit till ökad social kompetens enligt informanterna. Social kompetens som gör det möjligt för de att förstå, navigera och vara delaktig i det nya samhället. Kunskap om hälsa Hälsa är centralt för varje människans liv. Allt annat är beroende på att man har hälsa enligt deltagarna i fokusgrupperna. På frågan om vad de ansåg var viktigaste de lärde sig under sin utbildning, nämnde de kunskap om hur man kan hålla sig frisk, förebygga sjukdom, vikten av egenvård och vård av barn vid lättare åkommor. I fokusgrupperna diskuterade deltagarna hur de har fått tänka om vad det gäller fysiska aktiviteter, träning och nyttig mat. Kvinnor framförallt uttryckte att de har blivit mer medvetna om sambandet mellan brist på fysiska aktiviteter, dåligkost och sjukdomar som diabetes. De flesta somalier tror att man får diabetes av att äta för mycket socker. Nu vet vi att man kan också få det av att inte röra på sig och äta onyttigt! (FG 2:i). Jag trodde först att svenskarna sprang för att de inte vill bli feta. Det var inte förrän vi pratade om att förebygga sjukdom i klassen som jag förstod att det handlar lika mycket om att undvika diabetes och högt blodtryck (FG2:ii). Deltagare i SHI är jättenöjda med kursen och önskade att den kunde förlängas och likställas med Svenska för Invandrare (SFI). Ett annat behov som belystes i samtliga intervjuer är behovet av att erbjuder kursen till personer som har bott i Sverige under längre tid med motivation på att de har sämre hälso- och samhällskunskap än de nyanlända i etableringen. Sexuell hälsa och kunskap om HIV/AIDS Enligt hälsokommunikatören har somalier dåliga kunskaper om STI och HIV/AIDS. Denna uppfattning förstärktes av informanterna och data som samlades in genom deltagande observation. Deltagarna berättade hur SHI-utbildningen krossade deltagarnas missuppfattningar om STI sjukdomar och infektionsvägar. Deltagarna i mitt val min hälsa (FG:iii, individuella intervjuer) hade blandade känslor om nyttan av en sådan utbildning. Informanterna berättade att de har fått möjlighet att på ett opretentiöst sätt diskutera STI inom ramen för SHI-utbildningen. Eftersom sexuell hälsa erbjöds som en del av SHI, upplevdes det inte som besvärligt, menade deltagare. vem visste att hepatit är smittsamt? Jag fick världens chock när *****berättade att hepatit B var en allvarlig sjukdom utan bot och att man kan infektera sitt eget barn. Jag blev jätteledsen men ***har troligen räddat livet på mitt barn (FG 2:ii) 3

4 Jag har alltid trott att HIV/AIDS är den enda dödlig sjukdom som överförs genom sex alla vet om gonorré och syfilis men dessa är inga sjukdomar som man är livrädd för jag tror att de flesta män vet att bara man erkänner då får man behandling (skrattar) men hepatit?...****sade att det blodiga lammskinn och sol som vi använde för att bota att det var bara påhitt! (alla skrattar) (FG 3:i). Det är synd att många tror att bara för att vi är muslimer är vi skyddade från HIV/AIDS. Många inser inte att man kan få AIDS genom olika sätt inte enbart genom att vara lösaktig. Jag hörde om en familj som blev smittad av sin hembetjänt i Kenya. Det visade sig att kvinnan som bär på HIV/AIDS-smittan använde alla tandborstar med flit. Hela familjen som hade fått uppehållstillstånd i USA testades positiv till HIV ALLA t.o.m. de små barnen (FG 2ii) Det fanns olika uppfattningar om hur viktig sexuell hälsa är i SHI-utbildningen. De flesta kvinnor tyckte att den delen är lika viktigt som övriga teman i kursen medan män ansåg att den inte var lika viktig som de andra temana. De äldre deltagarna i Mitt val min hälsa, ansåg att utbildningen är bättre lämpad för ungdomar än för dem själva. Vi ville att våra ungdomar, speciellt pojkar. ska få ta del av denna information. Det är svårt att tänka på konsekvenser av sitt beteende när man är ung särskilt i ett samhälle som detta (vad menar du med ett samhälle som detta?).. jo, där ungdomar gör som de vil innan de gifter sig (FG 3:ii). Ungdomarnas behov av kunskap om sexuell hälsa togs också upp av representanter från den Somaliska Paraply Organisationen (FG 4). Här nämndes specifikt ensamkommande flyktingbarn som en särskiltd utsatt grupp som skulle kunna ha nytta av undervisning om sexuell hälsa. Social kompetens Deltagarna upplevde att den praktiska informationen om hur samhället fungerar har försett dem med viktig social kompetens och ökat självförtroende att klara sig i det nya landet. Kunskap om hur och när man ska kontakta vårdcentralen, lagförda arbetstimmar i Sverige, hur mycket skatt man ska betala och hur skatten sen används samt svenska sociala koder, nämndes som exempel på praktisk information som bidrar till bättre social kompetens. jag kan mycket mer än de flesta som har bott i landet i 10 år! T.ex.åker många till akuten i onödan och när de inte bli omhändertagna snabbt, anklagar de personalen för rasism. De förstår inte att sjukhuset inte fungera som i Somalia eller i afrikanska eller arabiska länder där man åker till akuten när man känner att de behöva snabbvård här se de till behovet, där är dina pengar som bestämma (*hur snabbt man få vård) (FG 3:i) Social kompetens kan handla om att förstå vilka rättigheter man har i olika situationer men också skyldigheter i det vardagliga livet Det viktigaste jag har lärt mig är mina rättigheter och skyldigheter i detta samhälle. Det är oerhört viktigt för alla så att jag inte begår övertramp eller bli ett offer för övertramp. I denna kurs har vi fått veta vilka rättigheter som gäller i alla lägen. T.ex. om hur länge man får vänta på läkartid, om bostadskö, barnbidrag, föräldrapenning mm men vi har också lärt oss om vilka skyldigheter vi har mot våra grannar, t.ex. att vara tystare efter kl. 22:00 en 4

5 bagatell kan man tycka, men lika viktig för att klara sig bra i detta samhälle inte bara veta om rättigheter när vi (somalier) ringer till vårdcentralen, ofta säger vi att vi har ont på många ställen. Under denna utbildning har vi lärt oss hur vi ska beskriva vårt besvär för att kunna få tid. Det tog mig en tid innan jag kunde förstå nu beskriver jag ett hälsoproblem i taget (skratt) Språket och de metoder som används i undervisningen bidrar till den upplevda nyttan av samhälls- och hälsoinformationen. Under utbildningen använde sig hälsokommunikatören av dialog som redskap på ett innovativt sätt. De svenska och somaliska språken integrerades på ett naturligt och kompletterande sätt. Vidare använder sig hälsokommunikatören av somaliska ordspråk och exempel som deltagarna kände igen sig själva i, även om de flesta koncepten som socialförvaltning, försäkringskassan, skatt osv. var främmande. Deltagarna fann att kunskapen från SHI underlättade deras studier långt efter avslutat program Tack vare samhälls och hälsoinformation kan jag nu förstå samhällskunskap. Det är roligare att gå i skolan för att jag har förkunskaper om samhället som jag har tagit del av på somaliska. Jag tror inte att jag hade hängt med på lektionerna om jag hade börjat direkt på Komvux (Kvinna 26 år) En annan kvinna berättade att hon har fått bättre förståelse för Skåne och skåningarna efter att ha fått lära sig om olika svenska landskap och kulturer inom Sveriges gränser. Kvinnan tyckte att den kunskapen har fått henne att läsa historieböcker eftersom hon är ny nyfiken på sitt nya land. Hon vill veta vad det finns för likheter mellan Somalia och Sverige eftersom Somalia har också regionala skillnader. Hon menar att historieintresset inte hade väckts hos henne om hon hafat en lärare som var icke-somalier. SHI och SIBC På frågan om hur de ser på kopplingen mellan SIBC och samhälls- och hälsoinformationen uppgav de flesta deltagarna att de inte riktigt förstått att det finns en koppling. Under FGdiskussionerna framkom dock att ett flertal har fått hjälp med olika privata ärenden som hjälp att ta kontakt med olika myndigheter, fylla i blankett eller skriva överklagande samt har varit på företagsrådgivning. Detta är en intressant observation eftersom samhälls-och hälsoinformation är en av de viktigaste rekryteringskällorna för deltagare i SIBC:s företagsrådgivning, dvs. de flesta deltagare i företagsrådgivningen kommer från denna grupp eller har fått tips om SIBC:s företagsrådgivning av deltagare i denna grupp. Sammanfattande reflektioner och konklusion SHI är en populär och mycket uppskattad aktivitet på SIBC. Det framkommer att SHI bidrar till värdefull kunskap och färdigheter som deltagarna har användning för i sin vardag och ute i samhället långt efter avslutad utbildning. Deltagarnas health literacy förstärks och ökas genom deltagande i SHI-utbildning. Detta blir möjligt genom att SHI hålls på deltagarnas eget språk. Kommunikationen tar också hänsyn till normer och värderingar som i fallet där hälsokommunikatörer använda sig av ordspråk och 5

6 andra referenser som hämtats från deltagarnas livsvärld. Detta gör det lättare för deltagarna att ta till sig den kunskap som förmedlas och tillämpa den i olika situationer för att fatta hälsobeslut för sig själva och sina barn. Att kunna ta ansvar för sin egen och sina barns hälsa är en eftertraktad egenskap i dagens informationssamhälle där allt större ansvar läggs på individens ansvarstagande att aktivt söka information och gör medvetna hälsoval (Mahmud et al 2013). Resultatet visar att deltagarna i SHI har utvecklat sitt kritiska tänkande och ifrågasätter sina gamla kunskaper vad gäller STI. Kritiskt tänkande ökar självkännedomen och ökar förutsättningen för empowerment och ökad självständighet att fatta informerade hälsobeslut. Mitt val min hälsa -projektet har bidragit till bättre kunskaper om STI och HIV/AIDS bland deltagarna. Resultatet tyder på att det går att bedriva utbildning om sexuell hälsa i en blandad grupp såväl som i könssegregerade grupper. Det finns dock för lite underlag för att uttala sig om vilket av dessa som anses vara bästa val i detta fall. De äldre informanterna i studien identifierade ungdomar som den bästa målgruppen för insatser som mitt val min hälsa men resultatet visar att de flesta deltagare behöva kunskap som mitt val min hälsa erbjuda. Att förlägga SHI på SIBC innebär att det ges möjlighet till holistiskt angreppsätt på hälsodeterminanter som genom att SHI deltagarna kan ta del av den hjälp, stöd och resurser som finns på SIBC. Resurser och hjälp som inte kan täckas inom ramen för SHI, t.ex. företagsrådgivning, praktiska hjälp med sociala frågor och möjlighet till ett nätverk av somalier som är etablerade i Sverige. Det finns dock en del att utveckla för att bättre integrera SHI med företagsrådgivning och jobbsökaraktiviteterna på SIBC. SIBC har potential att växa till en viktig hälsofrämjande arena och mötesplats för somalier, både gamla och nya i landet. Som en mötesplats för etablerade och nyanlända somalier kan SIBC vara ett kompetenscentrum för att fostra deltagande och empowerment som sedan kan omsättas ute i samhället. Referenser MAHMUD, A., OLANDER, E., ERIKSEN, S. & HAGLUND, B Health communication in primary health care -A case study of ICT development for health promotion. BMC Medical Informatics and Decision Making, 13, 17. NUTBEAM, D Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st century. POLAND, B. D., GREEN, L. W. & ROOTMAN, I Settings for health promotion: linking theory and practice, Thousand Oaks, Calif.:, Sage Publications. RATZAN, S. C Health Communication: Beyond Recognition to Impact. Journal of Health Communication: International Perspectives, 16, ZARCADOOLAS, C., PLEASANT, A. F. & GREER, D. S Advancing health literacy: a framework for understanding and action, San Francisco, Jossey-Bass. 6

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation [PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation 2 Utbildning i samhälls- och hälsokommunikation Samhällsorientering för nyanlända invandrare ska underlätta etablering i arbets-

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.

Läs mer

ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE

ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE En förstudie om somaliernas behov av information och stöd inför Somali Information and Business Centres framtida verksamhet Amina Jama

Läs mer

Miracles Someone Special Coldplay

Miracles Someone Special Coldplay Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten

Läs mer

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Det bästa ur två världar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Värmlands Arbetslivsforum har haft som mål att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbete och familjeliv. Projektet

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Hälsokommunikatörer i Östergötland

Hälsokommunikatörer i Östergötland www.lio.se Hälsokommunikatörer i Östergötland Brobyggare mellan olika kulturer Hälsokommunikatören har en kompetens som kompletterar den svenska hälso- och sjukvården. Språket och den kulturella förståelsen

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Lars Lagergren docent Anna Fabri, doktorand Institutionen För Idrottsvetenskap Malmö Högskola bakgrund Partnerskap Skåne gör ansökan till Europeiska

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen

Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen Ragnar Westerling och Ulrica Paulsson Do Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Utvärdering av Välkommen till Skåne Syfte

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp Hälsopepp Anna Jensen, skolsköterska och MLA Nina Åkeson, Processledare Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor, Jämlikt Göteborg (fd. Utvecklingsledare folkhälsa) Stadsdelsförvaltningen Västra

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Masterprogram i folkhälsovetenskap 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper

Läs mer

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor Sabine Gruber, docent i socialt arbete Inst. för samhälls- och välfärdsstudier 2 Etnicitet och

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...

Läs mer

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och BIS-deltagarna Familjerna och de ensamkommande ungdomarna har bott i krigsdrabbade länder vilket påverkar både de ensamkommande barnen/ungdomarna och familjerna. Många har också utsatts för diskriminering

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet En god hälsa är viktig för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet. Migrationsprocessen

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

En bra start i Österbotten

En bra start i Österbotten En bra start i Österbotten Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens för utbildning och kultur (YA! Vörå kommun, Kust-Österbottens

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia

Läs mer

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Länsstyrelsernas uppdrag integration 1. Beredskap 2. Överlägga med kommunerna 3. Regional samverkan 4. Uppföljning 7 10 år! Regional överenskommelse Vision Arbete

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Hälsoskola för nyanlända under etablering. Hälsostöd för asylsökande och nyanlända

Hälsoskola för nyanlända under etablering. Hälsostöd för asylsökande och nyanlända Hälsoskola för nyanlända under etablering Närhälsan och AF Samt Hälsostöd för asylsökande och nyanlända Projekt Hälsa i Sverige TIDSLINJE HÄLSOSKOLA OCH HÄLSOSTÖD 2000-2004 ca 2009-2010 2012-2015-2016

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

Formulär för behovsanalys inom programmet Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande" Regeringen har beviljat SKL och SKL:s medlemmar stöd för att sprida och implementera effektiva arbetssätt för att

Läs mer

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-12 2036/16 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) ( A2016/01883/I) Myndigheten för ungdoms-

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg Integration Gävleborg Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg Integration Gävleborg Syftet med Integration Gävleborg Att bidra till en socialt

Läs mer

Samhällsorientering och vägledning 2018

Samhällsorientering och vägledning 2018 Samhällsorientering och vägledning 2018 Enheten 2018 Målgruppen för enheten är flyktingar, som fått ett uppehållstillstånd, mottagna enligt avtal mellan Västerås Stad och Migrationsverket, egenbosatta

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

BIU. Blekinge Integrations- och Utbildningscenter

BIU. Blekinge Integrations- och Utbildningscenter BIU Blekinge Integrations- och Utbildningscenter Den flykting som kommer hit ska känna sig välkommen, känna sig trygg och erbjudas utbildning som håller hög kvalitet. För då kan hen göra de val som gynnar

Läs mer

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Processorganisation - srök Styrgrupp Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg (ASK) Länsstyrelsens integrationsteam

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer