Ekonomiskt bistånd och kön. Economic assistance and gender

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6 Höstterminen 2014 Ekonomiskt bistånd och kön En studie av personakter och utbetalningsposter av ekonomiskt bistånd utifrån ett könsperspektiv Economic assistance and gender A study in personal acts and disbursement of economic assistance from a gender perspective Handledare: Marek Perlinski Författare: Erik Jensen & Sofia Palmquist

2 Abstrakt Tidigare forskning och statistik indikerar att män får mer utbetalt ekonomiskt bistånd än kvinnor. Med tanke på att Socialtjänstens mål är att främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor (Socialtjänstlagen, 2001:453) är det relevant inom ramen för socialt arbete att undersöka om kön är en betydande faktor vid utbetalning av ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att studera om det finns skillnader i utbetalning av ekonomiskt bistånd mellan män och kvinnor i Vännäs kommun. Studiens centrala frågeställningar är: finns några utmärkande skillnader i olika utbetalningsposter mellan män och kvinnor i kommunen samt: framgår det några könsskillnader utifrån analys av socialtjänstens dokumentation? Undersökningens empiriska underlag består dels av utdrag från kommunens databas över alla de som beviljats försörjningsstöd under 2013 samt innehållsanalys av 22 sociala akter. Resultatet visar att beslut gällande ekonomiskt bistånd skiljer sig åt men att det inte, utifrån studiens empiriska material, går att dra några slutsatser om skillnaderna beror på om biståndssökaren är man eller kvinna. Nyckelord: Ekonomiskt bistånd, dokumentation, utbetalningsposter, könsskillnader

3 Innehållsförteckning Abstrakt 1. Inledning och bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Definition av centrala begrepp Ansvarsfördelning Metod Undersökningens dataunderlag och urvalsförfarande Riktad innehållsanalys av personakter Om att analysera sociala akter Tillförlitlighet och generaliserbarhet Etiska förhållningssätt och reflektion Ekonomiskt bistånd En historisk tillbakablick Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd- nationell statistik Tidigare forskning Teoretiska perspektiv Feministisk teori och genusperspektiv Socialkonstruktivism Gräsrotsbyråkrati/gräsrotsbyråkrat Resultat Styrdokument från Vännäs kommun Utbetalningsposter Kartläggning utbetalningsposter Analys av utbetalningsposter Personakter Handlingsutrymme...28

4 6.3.2 Hälsa Bemötande Analys av innehållsanalysen Avslutande diskussion Studiens begränsningar Vidare forskning Referenser Bilaga 1: Uppsatsförslag från Vård och omsorgsnämnden i Vännäs kommun Bilaga 2: Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453) Individ och familjeomsorgen Bilaga 3: Jämställdhetsplan Vännäs kommun Bilaga 4: Tabeller av data från utbetalningsposter Bilaga 5: Kodningschema

5 1. Inledning och bakgrund Ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är en möjlighet för den som av olika anledningar har svårt att få ekonomin att gå ihop till de grundläggande behoven såsom mat, kläder och hyra. Individers behov av ekonomiskt bistånd kan både bero på strukturella och individuella faktorer. Exempel på strukturella faktorer är vilka villkor som gäller avseende arbetslöshetsersättning, vid sjukpenning och föräldraskap. Individuella faktorer som påverkar är exempelvis ålder, utbildningsnivå, vistelsetid i Sverige och hälsa (Socialstyrelsen, 2013). Alla medborgare har rätt att söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Under 2013 fick drygt svenskar 1 bistånd (Socialstyrelsen, 2013) som en hjälp för att klara av sina grundläggande behov. Behov av ekonomiskt bistånd är därmed det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialnämndens individ- och familjeomsorg (Olsson, 2003). Socialtjänstlagen (SoL) (2001:453), som bland annat reglerar möjligheten till ekonomiskt bistånd, tar i portalparagrafen upp att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors ekonomiska trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor (1 kap 1 SoL). Grunden att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor gäller oavsett kön, etnicitet och andra indelningar (Socialstyrelsen, 2010). Tidigare statistikrapporter från Socialstyrelsen mellan åren har visat på skillnader vad gäller utbetalt ekonomiskt bistånd beroende på kön. De skillnader man kunde se var att ensamstående män, oavsett om det gäller med eller utan barn, fick ett högre genomsnittligt utbetalt bistånd än kvinnor. Relevansen av att undersöka om kön är en betydande faktor vid utbetalning av ekonomiskt bistånd är, med tanke på Socialtjänsten mål om jämlika levnadsvillkor, uppenbar för socialt arbete. Med bakgrund av detta görs denna studie i uppdrag av en svensk kommuns socialförvaltning, för att se huruvida det förkommer skillnader i denna kommun eller ej. Detta görs dels genom en kartläggning av specifika utbetalningsposter inom försörjningsstöd som exempelvis el, barnomsorg och umgängesresor. Dessutom analyseras de personliga akter som ingår i urvalet, såsom journalanteckningar, utredningar från Arbetsförmedlingen, officiella beslut angående ekonomiskt bistånd samt mail/brev till och från klienten. Det empiriska underlaget består även av Socialstyrelsens statistik på kommunnivå och kommunens styrdokument för socialtjänsten. 1.3 Avgränsningar Som tidigare nämnts görs denna studie på uppdrag av Vännäs kommun och är därför avgränsad till denna kommun. 1.4 Definition av centrala begrepp 1. Ekonomiskt bistånd är uppdelat i försörjningsstöd och i livsföring i övrigt och regleras i Socialtjänstlagens 4 kap. (2001:453). Försörjningsstödet består av två delar; dels kostnader som är beräknat i något som kallas för riksnormen, samt övriga skäliga kostnader. Riksnormen gäller för alla kommuner i Sverige och grundar sig på officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. I riksnormen medräknas 1 Här åsyftas alla de personer som ingått i ett hushåll som erhållit bistånd. Om en person i ett hushåll beviljas ekonomiskt bistånd räknas alltså samtliga i hushållet in i statistiken över biståndstagare. 1

6 kostnader för bland annat kläder och livsmedel. Hushållsel och hyra är bland annat sådant som räknas som skäliga kostnader utanför riksnormen (Clevesköld, Lundgren & Thunved, 2012). 2. Social akt/personakt: där handläggaren förvarar journalanteckningar som rör den sökande. Journalanteckningar är kontinuerliga och kronologiska anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser (Billquist & Johnssons, 2007, s.5). I akten förvaras allt som kan vara av intresse för handläggningen av ärendet. Som exempel på dokument som studiens analyserade akter innehöll kan nämnas journalanteckningar, utredningar från Arbetsförmedlingen, officiella beslut angående ekonomiskt bistånd samt mail/brev till och från klienten. 3. Det finns olika sätt att se på kön. I denna studie kommer två olika begrepp användas när kön diskuteras. Dels det biologiska könet som är det kroppsliga kön man föds till. I Sverige har vi en så länge två biologiska kön; man och kvinna. Det andra perspektivet är begreppet genus där fokus inte ligger på det biologiska könet utan snarare på hur manlighet och kvinnlighet skapas och konstrueras utifrån den sociala, kulturella och historiska kontexten man befinner sig i (Karlsson & Piuva, 2012). 4. Ett begrepp som används i studien är registerförare. Detta är den person som utbetalning av ekonomiskt bistånd registreras på, vid de fall flera personer skall försörja sig på biståndet (Socialstyrelsen, 2013). 5. I studien nämns vid ett flertal tillfällen hur många personer/individer som tilldelats ekonomiskt bistånd, hur många hushåll, samt hur många utbetalningar som gjorts. Med antalet personer/individer åsyftas alla de personer som ingår i ett hushåll som erhållit bistånd. Om en person i ett hushåll får ekonomiskt bistånd räknas alltså samtliga i hushållet in i statistiken över biståndstagare. Då begreppet hushåll nämns åsyftas enbart antalet hushåll, det vill säga en (1) adress. Med begreppet utbetalningar åsyftas samtliga utbetalningar. Varje enskild person kan få flera utbetalningar och då används detta begrepp. Exempel: Kalle och Lisa bor tillsammans med sina tre barn. Under ett år beviljas Kalle och Lisa bistånd 10 gånger. Oavsett vem i familjen som skrivs som registerförare räknas ändå alla familjens medlemmar som personer/individer som erhållit ekonomiskt bistånd. Antalet personer som mottagit ekonomiskt bistånd är alltså eftersom det är 5 personer i hushållet som ska nyttja biståndet. Antalet hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd är 1 och antalet utbetalningar i exemplet är Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att studera om det finns könsskillnader i utbetalning av ekonomiskt bistånd i Vännäs kommun. Studiens centrala frågeställningar är: 1. finns det några utmärkande skillnader i olika utbetalningsposter 2. framgår det några skillnader mellan män och kvinnor i analysen mellan män och kvinnor i Vännäs kommun av personakterna? 2

7 1.5 Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen i denna studie har varit som följer: Erik har haft huvudansvar för kapitel 3 och Sofia har haft huvudansvar för kapitel 2. De övriga kapitlen: 1, 4, 5, 6, 7, 8 har sammanställts tillsammans. 2. Metod Studiens syfte kan besvaras med hjälp av olika metoder men efter noggrant övervägande och till viss del även tillfälligheter föll valet på att analysera statistik över utbetalningsposter av ekonomiskt bistånd samt genomföra en riktad innehållsanalys av sociala akter. Inledningsvis skulle studien bli en renodlat kvantitativ studie med enbart statistiskt sammanställd data som empiriskt underlag. En förenklad definition av kvantitativ forskning är att resultatet framställs i siffror, mängder som är konkret angivna och går att kvantifiera (Bryman, 2011). För att kunna besvara studiens syfte om det finns könsskillnader ansågs detta som det bästa metodologiska valet då förhoppningen var att det empiriska underlaget skulle ge ett tydligt svar. På grund av det undermåliga statistiska underlaget som upptäcktes utökades det empiriska materialet till att innefatta en kvalitativ analys av sociala akter 2. Syftet med detta var att, med hjälp av en riktad innehållsanalys, undersöka akterna för att eventuellt hitta några könsskillnader. Intervjuer av handläggare på Vännäs socialkontor var ett tänkbart alternativ och övervägdes också men då socialkontoret vid denna tid genomgick organisatoriska förändringar fanns inte tid för intervjuer. Dessutom finns det flera fördelar med att analysera sociala akter jämfört med intervjuer. Det är lätt att få tag på akterna utan att man som forskare behöver ta tid och kraft från både handläggare och klienter. En annan fördel är att man som forskare inte har personlig påverkan på materialet på samma sätt som man har vid intervjuer (Billquist & Johnssons, 2007). 2.1 Undersökningens dataunderlag och urvalsförfarande Uppsatsen är en följd av sökningar på Umeå kommuns Utvecklings- och fältforskningsenhets (UFFE) hemsida. Där har institutionella aktörer kommit med önskemål och förslag på tänkbara forskningsområden. Ämnet som valdes handlade om ekonomiskt bistånd och eventuella skillnader mellan män och kvinnor, förfrågan kom från Vännäs kommun (se bilaga 1). Undersökningens empiriska underlag består dels av utdrag från kommunens databas över alla de som beviljats försörjningsstöd under Data över hur många personer som ansökt om ekonomiskt bistånd finns inte att tillgå, varken nationellt (personlig kontakt, Socialstyrelsen) eller för Vännäs kommun (personlig kontakt, Vård- och omsorgskontoret). Ett tolvmånadersintervall valdes för att eliminera risken för eventuella skillnader mellan tider på året eftersom det kan finnas skillnader i utbetalt ekonomiskt bistånd i till exempel i juletider. Ett år kändes även rimligt 2 Exempel på brister i underlaget är avsaknad av data på antalet ansökningar av ekonomiskt bistånd, där även avslag inkluderas, vilket gjort att en jämförelse mellan beviljade, - och avslagna ansökning inte varit möjlig. 3

8 utifrån studiens tidsram. Data över både män och kvinnor hämtades in eftersom syftet med studien är att studera eventuella könsskillnader i utbetalning av försörjningsstöd. För att avidentifiera personerna i fråga valdes att koda alla utifrån könstillhörighet; kvinna (k) respektive man (m), samt ge var och en av personerna en siffra. Detta gjordes för att skydda personernas identitet när materialet bearbetades utanför socialkontoret. För att komplettera och fördjupa ovanstående data analyserades 22 personakter för ekonomiskt bistånd. I Vännäs kommun tilldelades 305 personer ekonomiskt bistånd under Ett obundet slumpmässigt urval genomfördes på samtliga av dessa för att få fram ett stickprov. Obundet slumpmässigt urval innebär att varje person som tilldelats ekonomiskt bistånd under 2013 i kommunen, skall ha samma möjlighet att komma med i urvalet (jfr Bryman, 2011). Alla sökanden delades upp efter könstillhörighet för att på detta sätt få en proportionell representation mellan män och kvinnor. Detta kallas stratifierat slumpmässigt urval och innebär att populationen delas upp med hänsyn till könskriterierna man respektive kvinna (Bryman, 2011). Det kodade materialet skrevs ner på lappar och kvinnorna lades i en skål och männen i en annan. Med förbundna ögon drogs sedan fem lappar ur vardera skål. De 10 akterna lästes igenom var och för sig men beslutet togs att utöka materialet ytterligare för att kunna göra en tillförlitlig analys eftersom dokumentationen i några av akterna ansågs för magert. De fyra handläggarna som jobbar med ekonomiskt bistånd i kommunen ombads att själva välja ut akter som de trodde hade tillräcklig data för att kunna analyseras. Här frångicks således den första tanken om obundet slumpmässigt urval och det andra urvalet blev alltså ett snöbollsurval eftersom socialsekreterarnas expertis och unika inblick i akterna gjorde att de fick välja ut lämpliga akter (Bryman, 2011). Ytterligare 12 utvalda akter lades till av socialsekreterarna, där sex var kvinnor och sex var män. Samma procedur upprepades som tidigare, där allas akter lästes igenom och allt som träffades på som hade koppling till våra förutbestämda kategorier antecknades. De förutbestämda kategorierna är: handlingsutrymme, hälsa samt bemötande genom kommunikation. Dessa har valts ut utifrån tidigare forskning och relevanta teoretiska begrepp. Utifrån de förutbestämda kategorierna plockades meningsbärande enheter ut som ansågs kunde vara relevanta utifrån studiens frågeställning. Detta gjordes för att exemplifiera materialets manifesta innehåll, det vill säga vad som faktiskt stod i akterna och för att exemplifiera och förstärka de valda kategorierna (Bryman, 2011). 4

9 2.2 Riktad innehållsanalys av sociala akter Material i akterna kan analyseras på flera olika sätt, men valet föll på en kvalitativ riktad innehållsanalys. Hsieh och Shannon (2005) definierar kvalitativ innehållsanalys som en forskningsmetod för subjective interpretation of the content of text data through the systematic classification process of coding and identifying themes or patterns (s.). Det övergripande syftet med metoden är att tillhandahålla kunskap och förståelse om det studerade fenomenet. Tidigare forskning i ämnet tyder på att detta var relevanta teorier för studiens syfte, så valde vi att göra innehållsanalysen utifrån redan förbestämda kategorier (Hsieh & Shannon, 2006). Denna analysmetod kallas riktad innehållsanalys och är mer strukturerad än en konventionell innehållsanalys då materialet analyseras så förutsättningslöst som möjligt och där inga förutbestämda kategorier används (Hsieh & Shannon, 2005). Metodvalet gjordes av tre olika skäl, 1) möjligheten till jämförelse av studiens resultat mot tidigare forskning och teorier, 2) möjliggörandet av en diskussion om resultatet utifrån de teoretiska perspektiv studien utgår från samt 3) möjligheten att strukturera upp det insamlade materialet på ett sätt som passade studiens syfte och frågeställningar. 2.3 Om att analysera sociala akter Billquist & Johnsson (2007) menar att det finns många problem och begränsningar med att göra en textanalys på sociala akter som man som forskare måste vara medveten om. Några av dessa är: att dokumentationen kan vara ganska skral och substanslös; De sociala akternas kvalitet och utförlighet är högst varierande (a.a., s.8). att allt som står i journalerna är socialt konstruerade skrivna av människor vars värderingar, antaganden, organisationstillhörighet, institutionella ramar, arbetsplatskultur och anställningsförhållanden påverkar vad som skall skrivas in som sociala fakta (a.a., 8). att socialkontor ständigt genomgår förändringar och ändrar sina dokumentationsrutiner över tid. Braender, Kolvraa & Laustsen (2014) tar upp vikten av kontexten i textanalys. En svårighet med att analysera akterna var att de innehöll olika typer av dokument, från officiella dokument såsom officiella beslut till privata mail och journaler. När en textanalys görs är det viktigt att den som gör analysen är medveten om vilken kontext texten är skriven i. Det är alltså stor skillnad på om texten som analyseras är taget från en journal eller om det är ett privat mail från en handläggare till en sin klient. Här används oftast helt olika språk som måste tas i beaktan när en analys görs. Ett medvetet val har gjorts att inte skilja på de akter som tagit ut med hjälp av obundet slumpmässigt urval från de som tagits ut med hjälp av snöbollsurval vid presentationen av empirin. Det innebär att materialet från de 22 akterna presenteras tillsammans trots att två olika urvalsmetoder har används. Man skulle kunna argumentera för att detta minskar studiens tillförlitlighet (Bryman, 2010), då de akter som inte är utvalda med OSU skulle kunna vara utvalda för att passa studiens syfte. Under analysarbetet har dock ingen sådan skillnad märkts av och således gjordes valet att presentera allt tillsammans. 5

10 2.4 Tillförlitlighet, pålitlighet och generaliserbarhet I studien används bland annat en kvalitativ innehållsanalys och således valdes begrepp som används inom kvalitativ forskning i detta avsnitt. Olika begrepp används för att uttrycka hur trovärdig en studie är. Inom kvalitativ forskning används bland annat begreppen tillförlitlighet, pålitlighet samt generaliserbarhet. Tillförlitlighet handlar om resultatets sanningsvärde (Kvale, 1997, s. 208). För att öka studiens tillförlitlighet ska det gå att följa forskarens tankegång och genomförande genom hela studien. Följande har gjorts för att öka denna studies tillförlitlighet (Bryman, 2010): följt de etiska förhållningsregler, till exempel genom noggrann avidentifiering av de sociala akterna, samt använt oss av olika typer av datamaterial för att öka studiens trovärdighet. forskningsprocessen går att följa steg för steg samt att all insamlad material är sparad, vilket ökar studiens pålitlighet. information om kommunens tillämpningar av ekonomiskt bistånd och exempel på meningsbärande enheter har analyserats för att studiens överförbarhet skall kunna bedömas. alla meningsbärande enheter som medtagits angivna med vilken typ av dokument det handlar om så att även läsaren blir medveten om kontexten, vilket ökar möjligheten att styrka och konfirmera studiens resultat (a.a., 355). En svårkontrollerad aspekt som påverkar studiens tillförlitlighet är den data som analyserats i de olika utbetalningsposterna, se kapitel 6. Om de enskilda handläggarna begår misstag vid registrering av en utbetalning, exempelvis att en utbetalning registreras under fel post, skapas skevhet i resultatet vilket påverkar tillförlitligheten. Med tanke på att hela urvalet inte blev slumpmässigt och dessutom är förhållandevis litet (22 stycken akter) kan inte resultatet av denna studie generaliseras ur statistisk synpunkt. Men med det sagt menar Kvale (1997) att läsaren själv kan göra en så kallad analytisk generalisering av resultatet. Kvale beskriver det som att man gör en välövervägd bedömning i vad mån resultatet från en undersökning kan ge vägledning för vad som kommer att hända i en annan situation (s.210). Kanske går detta perspektivet att till viss mån applicera även på detta resultat med, förutsatt att man är medveten om hur kontextbundet resultatet faktiskt är. 2.5 Etiska förhållningssätt och reflektion I denna studie förekommer material som av Humanistisk/Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HSFR) benämns som av etisk känslig karaktär (HSFR, 1990). Detta innebär att man kan anta att undersökningsdeltagarna eller deras närstående kan uppfatta materialet som kränkande eller obehaglig. Eftersom denna studie innefattar sådant material blir detta avsnitt extra viktigt. HSFR framtog 1990 fyra huvudkrav som man som forskare bör följa för att i största möjliga mån skydda den enskilde individen. Dessa är informationskravet som innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (a.a., s.7). Samtyckeskravet som innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (a.a., s.7). Konfidentialitetskravet som innebär att uppgifter om alla i en undersökning 6

11 ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (a.a., s.12). 4) Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (s. 14). När det gäller informationskravet och samtyckeskravet skriver HSFR att olika bedömningar görs beroende på vilken typ av undersökningar som genomförs. Det hänger ihop med om undersökningdeltagarnas medverkan huvudsakligen är aktiv eller passiv (a.a., s.7). Eftersom denna studie enbart använder sig av passiva undersökningsdeltagare gäller följande enligt HSFR (1999). Undersökningsdeltagarna medverkar ej aktivt och uppgifter om dem som är intressanta för ett forskningsprojekt hämtas från redan existerande myndighetsregister. Om och hur information då skall lämnas får bedömas från fall till fall. Hänsyn skall därvid tas framförallt till den faktiska olägenhet utebliven eller indirekt information (t.ex. via massmedia) kan medföra för de berörda. Även faktorer som projektets storlek, typ av variabler och andra praktiska omständigheter kan här vägas in. Fall som dessa förutsätter naturligtvis respektive myndighets tillstånd (a.a., s.8). I de fall där uppgifter om deltagarna tas från existerande myndighetsregister och information inte lämnats eller lämnats t.ex. via massmedia behöver samtycke ej efterfrågas (a.a., s.9). Vännäs kommun var mycket tillmötesgående och mån om att vi skulle få det material som behövdes för att kunna genomföra en analys. Tillgång gavs till alla personliga akter som rörde ekonomiskt bistånd. För att uppfylla konfidentialitetskravet skrevs sekretesspapper under och allt arbete med akterna skedde innanför socialkontorets väggar. Allt material som fördes ut från socialkontoret avidentifierades och resterande material var inlåsta i socialförvaltningens arkiv. Ansträngningar har gjorts för att alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående (a.a., s. 12). 3. Ekonomiskt bistånd 3.1 Historisk tillbakablick Socialtjänstlagen (2001:453) är den lag som reglerar rätten till ekonomiskt bistånd. Socialtjänstlagen (då 1980:620) trädde i kraft 1982 och ersatte de sektorindelade vårdlagarna socialhjälpslagen, nykterhetslagen och barnavårdslagen. Lagen utgår från en helhetssyn på den enskilde och dennes sociala förhållanden (Clevesköld, Lundgren & Thunved, 2012), vilket underlättas av en enhetlig lagstiftning. Socialtjänstlagen skapades som en ramlag och har än idag denna utformning. Detta innebär att lagen har övergripande mål och värderingar men att kommunerna har stort utrymme att tolka lagen själv och utforma den efter de förhållanden som råder i den aktuella kommunen (Socialstyrelsen, 2103). De grundläggande principer som gäller för socialtjänstlagen är detsamma som gällde vid dess införande 1983, det vill säga principerna om helhetssyn, frivillighet, - och självbestämmande. I propositionen (1979/80) till den ursprungliga Socialtjänstlagen betonas att människor ska ses i ett vidare socialt sammanhang och frågor om ekonomiska behov inte skall ses isolerat från den enskildes livssituation i övrigt (Socialstyrelsen, 2013). 7

12 Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1982 (1980:620) ersattes 2002 av den socialtjänstlag (2001:453) vi har idag. Den nya versionen fick ett modernare språk, den kapitelindelades, rätten till bistånd utvidgades och möjligheten till att överklaga kom nu att omfatta alla typer av biståndsbeslut, vilket inte var fallet tidigare. I socialtjänstlagens (2001:453) 4:e kapitel, Rätten till bistånd, sker kontinuerligt lagändringar. Den blir mer detaljrik inom vissa avsnitt, görs mer tolkningsbar för tillämparen och det tillkommer nya paragrafer och kapitel. Exempelvis hittar vi 2014 ett nytt kapitel, 4a kap. SoL, som gör det möjligt att ansöka om bistånd för fritidspeng, för den som har barn mellan årskurs 4-9. Det nya kapitlet ger rätt till detta bistånd för den som uppfyller kraven. Det har även tidigare varit möjligt att beviljas denna form av bistånd, eftersom detta är en ramlag som ska se till barnens främsta så långt detta är rimligt. Skillnaden är att det idag är en rättighet för den som uppfyller dessa kriterier. I 4 kap. 3 SoL hanteras den del av det ekonomiska biståndet som kallas försörjningsstöd. Detta bistånd består av två delar. Dels skäliga kostnader som är beräknat i något som kallas för riksnormen samt övriga skäliga kostnader. Riksnormen gäller för alla Sveriges kommuner och är en norm som grundar sig på officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion (Clevesköld, Lundgren & Thunved, 2012). Det har inte alltid varit lagstadgat att använda sig av en norm på det sätt det är idag men även då man inte behövde utgå från normberäkning så var det vanligt att kommunerna gjorde detta (då bruttonormer), för att slippa pröva varje enskilt fall i de poster det ansågs möjligt (Socialstyrelsen, 2007). Användandet av riksnormen infördes 1998 och de poster som ingick i denna schablonisering var de poster som alla kommuner hade gemensamt i sina egna normposter: livsmedel, lek och fritid, förbrukningsvaror, kläder och skor, dagstidning, telefon, TV-licens (Socialstyrelsen, 2007). Poster som skiljde sig åt från kommun till kommun lämnades utanför riksnormen. Riksnormen baserades på beräkningar från Konsumentverket och fram till 2003 följde riksnormen helt Konsumentverkets underlag, vilket man frångick att helt följa från år 2004 (Socialstyrelsen, 2007). De senaste två åren ( ) är exempelvis riksnormen oförändrad. 3.2 Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till ekonomiskt bistånd regleras som tidigare nämnts i Socialtjänstlagens 4 kap. av Socialtjänstlagen (2001: 453). I dess portalparagraf förklaras följande om vem som har rätt till bistånd; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 8

13 Det ekonomiska biståndet är alltså uppdelat i försörjningsstöd och i livsföring i övrigt, se figur 1. Figur 1- Förklaringsmodell över ekonomiskt bistånd. (Socialstyrelsen, 2010) Försörjningsstöd delas i sin tur in i det som omfattas av riksnormen och det som räknas som skäliga kostnader utanför riksnormen. Till riksnormen hör sådant som inte skiljer sig från individ till individ. Man har därför har gjort en normberäkning på vad som är lämpligt. Beräkningen baseras på officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Denna norm får dock enligt 3 i 4 kap. 2 st. Socialtjänstlagen (2001:453) beräknas både högre och lägre om det finns särskilda skäl för detta. Vilka dessa särskilda skäl kan vara nämns inte närmare i lagen men i Socialstyrelsens riktlinjer (2013) skulle det kunna vara aktuellt att beräkna kostnaderna högre om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost, om den enskilde betalar avgift för skolmåltider eller om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift, bara för att nämna ett par exempel. Särskilda skäl till att göra en lägre beräkning kan kommunen exempelvis göra då den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att kunna reda upp situationen eller om den enskilde inte har kostnad för alla poster som räknas in i normen. Till skäliga kostnader i övrigt hör sådant som anses vara nödvändigt att man betalar för att ha möjlighet att någon gång komma på fötter igen. Detta är skilt från riksnormen då kostnader varierar kraftigt från person till person, beroende på exempelvis bostadsort och arbete (Socialstyrelsen, 2013). Den andra grenen av det ekonomiska biståndet är livsföring i övrigt. Denna kan också delas in i två olika grenar, - ekonomiska behov utöver försörjning respektive andra behov (Socialstyrelsen, 2013). Till ekonomiska behov utöver försörjning hör exempelvis glasögon, medicin, tandvård. Den andra 9

14 kategorin, andra behov, rör inte direkt ekonomisk hjälp utan handlar om möjligheten att få hemtjänst eller bo på särskilt boende. För att vara säker på att ingen faller mellan stolarna innehåller kapitlet om ekonomiskt bistånd också en paragraf som ger kommunerna möjlighet att bevilja bistånd i de fall där man inte tycker att något annat alternativ passar; 2 i 4 kap. Socialtjänstlagen (2001:453): Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Denna paragraf får enbart användas då bistånd via 1 i 4 kap. inte kan beviljas (Socialstyrelsen, 2013). 3.3 Ekonomiskt bistånd- nationell statistik I detta kapitel visas hur den nationella statistiken ser ut vad gäller ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Statistiken jämför utbetalningar utifrån biologiskt kön, då detta ligger i linje med studiens syfte. Antalet biståndstagare har varierat kraftigt över tid. Under 2013 fick personer ta emot ekonomiskt bistånd av något slag, vilket motsvarar 4,3 procent av befolkningen (Socialstyrelsen, 2013). Detta att jämföra med exempelvis 1997 då personer, vilket motsvarade 8,2 procent av befolkningen, mottog ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsens statistikdatabas). Att det är stora skillnader över tid har flera orsaker- lagändringar, arbetsmarknadsåtgärder och andra politiska beslut är exempel på orsaker som kan göra stora skillnader på kort tid, sett till hur många som beviljas ekonomiskt bistånd. Att antalet biståndstagare har sjunkit behöver alltså inte betyda lägre utgifter. De som är i behov av ekonomiskt stöd kan få det via andra samhälleliga kanaler istället, exempelvis aktivitetsstöd (Mörk, 2011). Den totala summan av utbetalt ekonomiskt bistånd uppgick under 2013 till 10,8 miljarder kronor. Beloppet är relativt jämt fördelat över årets månader (Socialstyrelsen, 2013). Under 1997 uppgick denna summa till 15,1 miljarder (i 2013 års penningvärde, SCB:s verktyg för inflationsräkning). Den hushållstyp som var mest frekvent i mottagandet av ekonomiskt bistånd är ensamstående kvinnor med barn. 22 procent av denna hushållsgrupp mottog under 2013 ekonomiskt bistånd. Näst vanligaste hushållstypen var ensamstående män utan barn, där motsvarande siffra är cirka 9 %. För ensamstående män med barn ligger denna siffra på cirka 8 procent, ensamstående kvinnor utan barn drygt 7 procent och de hushållstyper där ekonomiskt bistånd är minst vanligt är sammanboende par med- respektive utan barn, cirka 3- respektive 1 procent (Socialstyrelsen, 2013). Som nämnts i tidigare kapitel så är ursprunget till denna studie till viss del baserat på nationell statistik som 2010, då önskemålet om studien framlades, visade att ensamstående män i kategorierna med- eller utan barn får ett högre genomsnittligt utbetalt bistånd än kvinnor. 10

15 I SVENSKA KRONOR En tillbakablick visar att från år 2003 till och med 2011 fick ensamstående män högre genomsnittligt utbetalt bistånd än kvinnor (se figur 2) (Socialstyrelsen, ). Detta utjämnades dock till 2012 och under 2013 fick kvinnor ett högre genomsnittligt utbetalt bistånd än män. Om det är specifika poster skillnaderna består i finns inte sammanställd statistik kring. Inte heller vilken del av det ekonomiska biståndet som utgör skillnader. Figur 2- genomsnittligt utbetalt ekonomiskt bistånd , för ensamstående kvinnor med- respektive utan barn och ensamstående män med- respektive utan barn. I svenska kronor, respektive aktuellt års penningvärde N A T I O N E L L S T A T I S T I K. U T B E T A L T E K O N O M I S K B I S T Å N D Ensamstående män med barn respektive ensamstående män utan barn Ensamstående kvinnor med barn respektive ensamstående kvinnor utan barn Med barn -Utan barn ÅR 11

16 4. Tidigare forskning Den forskning som utgjort stommen för detta kapitel är alla studier som är skrivna utifrån en svensk kontext. Eftersom den svenska socialtjänstens uppbyggnad är unik för Sverige (Meeuwisse & Swärd, 2006) är det inte relevant med studier i internationell kontext då en jämförelse inte är en del av studiens syfte och detta har därför valts bort. 1. I en vinjettstudie från 2012 (Kullberg) görs en jämförelse mellan ensamstående fäder respektive mödrar vad gäller behandling inom välfärdsstatens institutioner. Efter att socialsekreterare fått läsa den ena eller andra vinjetten (som enbart skiljde sig åt av kön) har de fått svara på frågor om förvärvsarbete, utbildning/kompetens, ekonomi, hälsa, boende, socialt stöd samt relation till barn. Sedan redovisas frågorna i de aktuella ämnesområdena som rörde hur socialarbetarna bedömde kvinnans och mannens problembild och föreslog hjälpinsatser för dem. Resultaten visade på skillnader i bedömningarna, om än relativt små skillnader. Författaren menar att dessa skillnader tyder på att en ensamstående fader bedöms ha allvarligare problem än ensamstående modern i motsvarande situation. Trots att männen bedömdes ha allvarligare problem så visar studien att ensamstående mödrar föreslogs fler hjälpinsatser än ensamstående fäder. Det enda stöd som prioriterades högre för fadern jämfört med modern var av den typen som innebar att han skulle kunna komma i förvärvsarbete och kunna betala tillbaka skulderna på sin bil, för att på så vis öka klientens rörlighet och möjlighet att ta sig till och från arbetet. De ensamstående mödrarna fick i högre utsträckning mer varierande hjälpinsatser, exempelvis när det gällde råd och vägledning i kontakten med barnen, hjälp till kontaktperson och hjälp med att förhandla med rådgivare. Kullberg (2012) menar att resultaten är intressanta på så vis att de bekräftar tidigare forskning som visar på det hjälpbehov kvinnor förväntas ha, i könsstrukturen och i hjälpsammanhang och att det visar på den oberoende position som män förväntas ta. Medan mannen bedömdes ha allvarligare problem än kvinnan när det gällde förvärvsarbetessituationen så var det motsatta förhållanden beträffande klientens sociala nätverk. Här uppfattades kvinnan i högre grad än mannen ha allvarliga eller mycket allvarliga problem. När det gällde behov av ekonomiskt bistånd kunde inte studien säkerställa några skillnader mellan könen, förutom när det som nämnts, gällde att betala av skuld på bil, då socialarbetarna var mer benägna i fallet med fadern. Kullberg (2012) menar att en rimlig förklaring till skillnaderna i bedömningarna är de heteronormativa föreställningar som kan föreligga bland socialarbetarna. Alltså att resultaten speglar könstraditionella normer och värderingar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Att män generellt har en starkare förankring på arbetsmarknaden och större del av sin identitet förknippad med positionen på arbetsmarknaden jämfört med kvinnor (Kullbergs ref: Warr, 1982; Bielby, 1992). Medan kvinnor tar större del av ansvaret för vården och omvårdnaden av barn (Kullberg ref; Wærness, 1982; Mayers, Gornick & Ross, 1999). Enligt Kullberg (2012) så är de nämnda skillnaderna i hur verkligheten beskaffade och den kognitiva bias som kunskapen om detta förmodligen leder till skulle därmed kunna förklara de skillnader i problemfokus och förslag till lösningar av problemen som socialarbetarna gjorde ( s.15). 12

17 2. Hugo Stranz har studerat prövningen av socialbidrag i svensk kontext. Det huvudsakliga syftet med hans studie är att beskriva och analysera variationer i de beslut om socialbidrag som fattas vid kommunernas socialtjänst (Stranz, 2007, s.16). Frågeställningar i studien handlar främst om skillnaderna i beviljande respektive avslag av biståndsansökningar [ ], eventuella olikheter i bidragsbeloppens storlek i de fall en ansökan beviljades, samt vilken vikt rörliga faktorer av organisatorisk och individuell karaktär kan tillmätas för bidragsbesluten (a.a., s.16). Avhandlingens övergripande frågeställning är vilken grad av variation förekommer i beslut om socialbidrag, samt hur kan dessa variationer förklaras? (a.a., s.16). Studiens teoretiska grund ligger framförallt i organisationsteori, teori om professionalism samt teori om gräsrotsbyråkrati (a.a., s.219). Författaren drar utifrån teorin slutsatsen att socialtjänsten och socialbidragsenheterna är exempel på formella organisationer. Det fastslås också att socialtjänsten som organisation kan hänföras till ett institutionellt fält (a.a, s.82). Begreppet gräsrotsbyråkrati används även som en beskrivning på en organisation som inte bedriver någon materiell produktion och där arbetsredskapet och arbetsmaterialet består av människor (a.a., s.82). Avhandlingens empiri består av 121 insamlade vinjettenkäter från socialsekreterare i kommuner runt Stockholm samt elva stycken kommunformulär som personer i chefsbefattningar besvarat (a.a., s.85). Respondenterna fick sex vinjettfrågor som de ska ta ställning till. Stranz beskriver i korta ordalag en fiktiv situation som respondenten sedan får fyra frågor kring. Dessa fyra frågor har antingen fasta svarsalternativ, av öppen karaktär eller en blandning av dessa två (Stranz, s.91). Metoden gör att det blir möjligt att jämföra likheter och skillnader i handläggarnas bedömning av exakt samma material. Huvudresultat visar att det förekommer betydande skillnader i hur socialarbetare gör sina bedömningar och att orsakerna till detta är relativt svåra att förklara. Studiens resultat pekar mot att det är mycket svårt att i förväg förutspå hur handläggning av ekonomiskt bistånd utfaller. Variationen mellan handläggarnas bedömning kan enligt författaren förklaras bland annat med skillnader inom de olika organisationerna. Författaren menar även att individuella faktorer såsom ålder, kön, arbetslivserfarenhet inte påverkade bedömningarna i en större omfattning. Handläggarnas individuella handlingsfrihet är enligt författaren en troligare förklaring till den stora variationen. 3. Evy Gunnarsson har studerat socialt arbete ur ett könsteoretiskt perspektiv. Gunnarsson utgår från internationell, främst från USA och Storbritannien, samt svensk forskning. Enligt Gunnarsson har det funnit en utbred könsblindhet inom forskning kring välfärdsstaten vilket inneburit att när man till exempel har diskuterat ekonomisk utsatthet så diskuteras detta i könsneutrala termer, trots att forskning pekar på kvinnors och mäns olika socio-ekonomiska förutsättningar. Gunnarsson menar således att det behövs mer forskning kring fattigdom ur ett könsperspektiv (2000). Gunnarsson (1998) menar att av den offentliga statistiken framgår att kvinnor och män får olika mycket socialbidrag. Till män utbetalas mer socialbidrag per år än till kvinnor. Det är en systematisk skillnad som har återkommit år efter år. (s. 65). Varför det är på det här viset vet man inte riktigt, enligt Gunnarsson. Det finns helt enkelt för lite forskning på ämnet för att kunna dra några generella slutsatser. Gunnarsson menar dock, utifrån empirin, att verkligenheten 13

18 är betydligt mer komplicerad och mångbottnad än att man kan stanna vid faktumet att män får mer i bidrag än kvinnor. Det visade sig att betydligt fler faktorer spelade in än enbart kön. Bland annat så visade sig att socialbidragstagarnas ålder hade stor inverkan: de ensamstående männen i åldern år fick mer utbetalt i socialbidrag till hyra och uppehälle än de ensamstående kvinnorna i motsvarande ålder. I åldern 50 år och äldre visade det sig att de ensamstående kvinnorna fick mer i socialbidrag till hyra och uppehälle än de ensamstående männen. När det gällde socialbidrag utöver hyra och uppehälle, s.k. extra bidrag, som gick utöver socialbidragsnormen, var förhållandet det omvända. De ensamstående yngre och medelålders kvinnorna beviljades mer i s.k. extra bidrag jämfört med männen i samma ålder medan de äldre männen beviljades mer i extra bidrag än de äldre kvinnorna (s.65). I artikelns avslutande diskussion menar Gunnarsson att det finns ett stort behov att utveckla den teoretiska diskussionen om kvinnors fattigdom (s.68). Ett problem som lyfts fram är att den data som finns ofta är könsneutral och därför inte kan användas för att studera eventuella könsskillnader. Gunnarsson skriver att finns det uppdelningar efter kön tenderar de att ligga på en alltför övergripande nivå där könsskillnader som kan finnas tar ut varandra. De olika mönster som finns när det gäller kvinnors och mäns villkor osynliggörs och försvårar förståelsen av dessa (s.68). 3. Lena Wennberg (2010) har studerat ensamstående mödrars situation i den svenska välfärdsmodellen och dragit slutsatsen att ensamstående mödrar ofta är i behov av socialbidrag under en längre period, något som inte tagits i beaktande vid utformningen av lagstiftningen kring socialbidrag, som är utformat som det sista skyddsnätet och en temporär hjälp i en temporär situation. Detta, menar hon, gör att ensamstående mödrar blir extra utsatta och exkluderade. Wennberg (2010) reflekterar över att vårt välfärdssystem och de villkor som ställs för exempelvis socialbidrag är gjorda för att vara mainstream och fungera för alla, vilket får effekten att det blir ojämnställt, eftersom hänsyn till mäns och kvinnors olika livssituation inte tas i beaktande. Exempelvis att kvinnor oftare är ensamstående med barn än män. Lagstiftningens könsneutrala position och därmed bristande hänsyn för ensamstående mödrars levnadsvillkor leder helt enkelt till exkludering av denna grupp. 4. Leila Billquist & Lisbeth Johnsson (2007) skriver om dokumentation inom socialtjänsten och möjligheterna men framförallt svårigheterna med att använda dokumentationen i forskningssyfte. Författarna skriver att tidigare forskning (t.ex. Milton, 2000) visar på att det är svårt att få fram material som är relevant och tillförlitlig för det ens forskningen syftar till. Artikelns syfte är att diskuterar den sociala aktens begränsningar och möjligheter som empiriskt underlag vid studier av insatser och klientskap inom socialtjänsten (s. 5). Artikelns empiri är tagen från en studie inom den sociala barnavården som författarna genomfört samt tidigare forskning inom ämnet. I den här sammanfattningen kommer fokus att ligga på artikelns första del nämligen Att använda dokument - problem och begränsningar (s. 5) samt Att använda sociala akter problem, begränsningar och överväganden (s.7), eftersom denna del är mest relevant för denna studie. Billquist & Johnsson (2007) menar att man att det finns ett antal problemen och begränsningarna, som man måste handskas med. 14

19 Det första problemet/begränsningen angrips genom att ställa följande fråga: är dokumentet en objektiv och neutral källa som ger ökad förståelse av det fenomen som undersöks? Eller betraktas dokumentet som en social konstruktion som tillkommit i ett speciellt syfte eller under speciella villkor, ett dokument som snarare ger information om ett än»rätt«förståelse av företeelse? (a.a., s.6). Svaret på denna fråga beror på forskarens syn på kunskap och kommer vara avgörande för hur materialet senare presenteras. Det andra problemet/begränsning är enligt författarna att det som står i akterna t.ex. inte är insamlade i forskningssyfte utan de är snarare ett resultat av socialsekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras eller som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut (a.a., s. 7). I vissa fall kan det som står i akterna mer finnas där för syn skull, eftersom man som socialarbetare är skyldig att dokumentera, än för ett reellt syfte. Tidigare studier har visat att det saknades grundläggande och väsentlig information kring de människor akterna gällde och att det var vanligt att orsakerna till olika beslut och ställningstaganden också saknades (Billquist & Johnsson refererar till Nilsson, 1989 s. 15). Ett tredje problem/begränsning vid forskning på akter och journaler är att socialkontor ständigt genomgår förändringar och ändrar sina rutiner över tid. Byte av journalsystem, hur dokumentationen utförs och så vidare gör det svårt att jämföra material över tid och detta blir då en begränsande faktor. Det fjärde problemet/begränsningen med metoden som tas upp i artikeln och som kanske är det mest grundläggande handlar om aktens förhållande till den bakomliggande verkligheten, framförallt klientens verklighet (a.a., s.8). Författarna menar att forskare ibland har som syfte att fånga in den verkliga verkligheten genom det som står i journalerna, detta är enligt Billquist & Johnsson, inte möjligt. De antar här en socialkonstruktivistisk hållning och menar med stöd ibland annat Lipskys forskning (1980) att allt som står i journalerna är socialt konstruerade skrivna av människor vars värderingar, antaganden, organisationstillhörighet, institutionella ramar, arbetsplatskultur och anställningsförhållanden påverkar vad som skall skrivas in som sociala fakta (a.a., s.8). Konstruktören är i detta fall socialarbetaren och klienten har inte mycket att säga till om när det gäller denna verklighetskonstruktion. Det femte och sista betraktandet som måste göras vid analys av sociala akter är att inte stanna vid frågor kring hur och var akterna har utformats samt vems eller vilken bild som konstruerats. Man måste även ställa frågan hur texten läses, alltså i vilket sammanhang, på vilket sätt, av vem och i vilket syfte akten och dess data skall användas, dvs. vilka anspråk forskaren har (a.a., s. 8). Beroende på vilken forskningsansats man har som forskar tolkas och bearbetas texten på olika sätt. Forskningen visar även på fördelar med att använda sociala akter som forskningsunderlag. Exempel på dessa är bland annat att det är lätt att få tag på akterna utan att man som forskare behöver ta tid och kraft från både handläggare och klienter. De etiska problemen kan lättare hanteras då man inte behöver inhämta samtycke från undersökningspersonerna. En annan fördel är att man som forskare inte har personlig påverkan på materialet på samma sätt som man har vid intervjuer (Billquist & Johnssons, 2007). 15

20 Deras slutsats är att: En väl förd dokumentation kan ge många värdefulla uppgifter för forskningen, både vad avser uppgifter av fakta- och av processkaraktär. Men man måste alltid ha i åtanke att akten är konstruerad i ett visst avseende och sammanhang och dess användbarhet i forskningshänseende styrs av den fråga som vi vill veta något om. Med en sådan medvetenhet kan akten utgöra en möjlig källa i studier av insatser och klientskap inom socialtjänsten (a.a., s. 15). 5. Teoretiska perspektiv I huvudsak har tre teorier och perspektiv använts för att diskuteras och jämföras mot studiens insamlade empiri. Dessa är feministisk teori med genusperspektivet i fokus, socialkonstruktivism samt organisationsteori där begreppen gräsrotsbyråkrati/gräsrotsbyråkrat varit centrala. De teoretiska valen har gjorts utifrån att dessa på ett relevant sätt ringar in och får med både ett individuellt perspektiv, genom att sätta fokus på vad som skapas i samspel och relation mellan handläggare och klient, samt ett strukturellt perspektiv där organisationens lagar och regler kopplas till de normer som verksamheten bygger på. Dessa tre teorier kan på ett legitimt sätt kopplas och användas som förklaringsmodeller till studiens specifika frågeställningar. 5.1 Feministisk teori och genusperspektivet Eftersom studiens syfte är att studera eventuella könsskillnader kopplat till ekonomiskt bistånd så är feministisk teoribildning en självklar utgångspunkt. I antologi Genusperspektiv i socialt arbete (2012) skriver författarna Piuva & Karlsson att fokusera på förhållanden som rör kön innebär inte bara att belysa olikheter i sociala villkor och utfall av sociala insatser, utan också att förstå hur praktiken och forskningen medverkar till särskiljande och vilka konsekvenser det får för de drabbade (s.18). Nedan följer en kort historisk tillbakablick på feministisk teori och genusperspektiv. Inom den feministiska teoribildningen pratar man ofta om tre olika feministiska vågor. Den första vågen uppstod ur upplysningstidens ideal om jämlikhet och rättvisa (Payne, 2005). I Sverige tog den feministiska rörelsen fart i början av 1900-talet. Den växte fram parallellt med de övriga folkrörelserna såsom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Målet för rörelsen vid den här tidpunkten var bland annat rätt att få rösta, rätt till utbildning och rätt till ekonomisk självständighet. Här handlade om att bryta med den rådande synen att kvinnan var mannens ägodel och att kvinnan av naturen skulle vara underlägsen mannen (Piuva & Karlsson, 2012). Under andra vågen, som kom runt 1960 talet, var fokus de ihållande orättvisorna när det kom till politiskt inflytande, arbete och kvinnans roll eller snarare ickeroll i det offentliga rummet men också kvinnans roll i den privata sfären. Sedan talet har feminismen grenats ut i olika riktningar som har olika förklaringsmodeller för orättvisor mellan könen. Några av dessa synsätt är liberal feminism, radikal feminism, socialistisk/marxistisk feminism, svart feminism samt postmodern feminism (Payne, 2005). Den tredje vågen har handlat och handlar mycket om postmodern feminism och socialkonstruktivistiska teoribildningar som vi i korthet går igenom nedan. Här riktas fokus mot olika kategorier och främst kategoriseringen av kvinnor och hur samhället anser att kvinnor och 16