2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

Transkript

1 2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I SVENSKA KOMMUNER JESSIKA WIDE BETYDELSEN AV KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION Politikers olika sociala tillhörighet leder ofta till olika erfarenheter och därmed olika intressen i många frågor. Att kvinnorepresentationen därmed spelar roll för den politik som förs, får idag anses vara väl belagt (se t.ex. Phillips 2000). Tidigare studier har visat att detta även gäller på kommunal nivå i Sverige. I en studie visas att kvinnorepresentationen i kommunstyrelsen har en signifikant effekt på politiska beslut i kommunerna om att erbjuda deltidsanställda heltid (Lindgren & Vernby 2007). I en annan studie visas att kvinnorepresentationen i kommunfullmäktige spelar roll för kommunernas resursfördelning mellan olika sektorer. Bland annat leder en högre kvinnorepresentation i fullmäktige till att mer resurser läggs på barnomsorg (Svaleryd 2009). En ojämn könsrepresentation kan dessutom upplevas som orättvis och odemokratisk, vilket ytterst påverkar legitimiteten för hela politiken. Kvinnors politiska representation på kommunal nivå är således i hög grad en relevant fråga att studera. Kommunfullmäktige fattar många beslut som påverkar människors dagliga liv och kanske kvinnors liv i högre grad än mäns. Kommunerna ansvarar i stor omfattning för människors välfärd, levnadsvillkor och livskvalitet, till exempel skola, barnomsorg, äldreomsorg, socialomsorg, kollektivtrafik och bostäder. Dessutom är kommunen ofta en mycket viktig arbetsgivare för kvinnor; 40 % av den kvinnliga arbetskraften återfinns inom den kommunala sektorn jämfört med 10 % av den manliga. Kommunalpolitiken är också i många fall ett viktigt steg i den politiska karriären. Saknas kvinnor i politiken på kommunal nivå, är sannolikheten stor att kvinnorepresentationen är låg även på nationell nivå. Samtidigt förtjänar den kommunala nivån även uppmärksamhet inom forskningen för att den är teoretiskt intressant. Hur kan man förklara variationen mellan olika kommuner? Är det samma förklaringsfaktorer som har effekt på den nationella nivån som kan förklara variationen på kommunal nivå? Är det bara kommunstrukturen som har betydelse eller spelar också politiska institutioner roll? 30

2 VARFÖR VARIERAR KVINNOREPRESENTATIONEN MELLAN KOMMU- NERNA? Sverige har jämfört med andra länder en hög andel kvinnliga ledamöter i parlamentet. Efter valet 2010 är kvinnorepresentationen i riksdagen 45 %. Det placerar Sverige på andra plats i världen; bara Rwanda har en högre andel kvinnliga parlamentsledamöter. Tidigare internationell forskning har pekat på ett flertal faktorer som anses vara gynnsam för kvinnorepresentationen, exempelvis den socioekonomiska utvecklingen, den egalitära och sekulariserade kulturen, det proportionella valsystemet och partiernas könskvotering (se t.ex. Norris 1985, Oakes och Almquist 1993, Reynolds 1999). Detta är faktorer som präglar Sverige och förutsättningarna för en hög kvinnorepresentation torde således vara goda. När fokus riktas mot den kommunala nivån i Sverige visar det sig dock råda stora skillnader mellan kommunerna i andel kvinnliga kommunfullmäktigeledamöter. År 2010 varierade till exempel kvinnorepresentationen från 29 % i Mullsjö och i Sävsjö till 58 % i Bräcke. Detta är inget nytt fenomen, utan kvinnorepresentationen har alltid varierat kraftigt mellan kommunerna. Variationsvidden under perioden visas i figur 1. FIGUR 1. KVINNOREPRESENTATIONEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE MEDELVÄRDE FÖR ALLA KOMMUNER SAMT MINIMI-OCH MAXIMIVÄRDEN FÖR RESPEKTIVE ÅR. Källa: Egen bearbetning av Sveriges Offentliga Statistik. 31

3 STRUKTURER ELLER POLITIK? I min avhandling Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv (Wide 2006) analyserade jag bland annat varför kvinnorepresentationen varierar mellan kommunerna under större delen av efterkrigstiden. Studien visade att kommunstrukturen förklarar en relativt stor del av variationen fram till 1990-talet. Kvinnorepresentationen tenderade fram till dess att vara högre i städer och större kommuner med en mångfacetterad arbetsmarknad, och lägre i industrikommuner och jordbrukskommuner och i kommuner med en högre kyrksamhet och frikyrklighet. Detta kan förklaras med att kommunstrukturen samvarierar med normer kring vad kvinnor respektive män kan, bör och får göra. Politik har traditionellt sett varit en manlig sfär. Socioekonomisk utveckling och sekularisering leder vanligtvis till att traditionella normer och värderingar luckras upp. Städer och större kommuner är ofta mer jämställda än mindre kommuner, som har en mer traditionell socioekonomisk struktur och hög religiositet. Grovt sett påverkar kommunstrukturen på så sätt såväl kvinnors intresse och möjligheter att åta sig politiska uppdrag (utbudet av kvinnliga politiker) som partiernas intresse av att rekrytera och nominera kvinnliga politiker (efterfrågan på kvinnliga politiker). Från 1990-talet har emellertid istället politiska variabler en större effekt på kvinnorepresentationen. Det är främst partisammansättningen i kommunfullmäktige som spelat roll. Kvinnorepresentationen tenderar att vara högre ju fler fullmäktigeledamöter det finns från de röd-gröna partierna (Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet). Även internationella studier visar att partier till vänster tenderar att föra fram kvinnliga kandidater i högre grad än partier till höger (se t.ex. Kittilson 2006). Detta anses bero på att högerpartier har en mer traditionell syn på kvinnors roll, men också att högerpartier i många fall tar avstånd från könskvotering och tillämpar en nomineringsprocess som tenderar att missgynna kvinnliga kandidater. 32

4 TABELL 1. KVINNOREPRESENTATIONEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE ANDEL KVIN- NOR AV ALLA LEDAMÖTER PER PARTI FÖR HELA LANDET Vänsterpartiet 33,2 34,3 35,4 38,3 43,8 45,4 47,5 48,6 46,1 Socialdemokraterna 31,5 31,9 35,4 37,0 47,2 47,2 47,4 47,9 49,0 Miljöpartiet 41,1 41,2 45,8 41,0 46,3 48,7 44,5 47,2 48,4 Centerpartiet 25,7 25,8 30,4 31,5 36,6 38,4 39,4 40,7 42,7 Folkpartiet 27,9 32,9 36,0 36,4 39,2 38,2 41,1 41,5 43,4 Kristdemokraterna 14,7 16,9 19,4 29,9 30,6 39,2 40,2 39,4 40,1 Moderaterna 28,7 29,1 30,5 31,4 34,1 34,7 35,3 36,2 38,8 Sverigedemokraterna ,9 18,8 Övriga partier 20,9 22,3 23,9 22,8 24,3 28,7 28,6 34,5 35,0 Tabell 1 visar att andelen kvinnliga ledamöter är högre i partierna till vänster än i partierna till höger. Allra lägst är kvinnorepresentationen i Sverigedemokraterna och i den heterogena kategorin övriga partier som främst består av lokala partier och enfrågepartier. Att partisammansättningen i fullmäktige fick effekt först på 1990-talet kan bero på att Socialdemokraterna införde könskvotering ( varannan damernas ) inför valet Innan dess var skillnaderna mellan partierna mindre, vilket visas i tabell 1. Det är dock ändå svårt att förklara kvinnorepresentationens variation mellan kommunerna med hjälp av strukturer och politiska variabler från och med 1990-talet. Detta kan bero på att Socialdemokraterna tenderar att vara störst i kommuner med en mer traditionell struktur och att den högre kvinnorepresentationen i Socialdemokraterna således bryter upp tidigare mönster. Det kan också bero på att kvinnorepresentationen i kommunerna inte längre är så lätt att förutsäga bara utifrån de testade strukturella och politiska variablerna. Istället kan faktorer såsom partiernas rekryterings- och nomineringsarbete på kommunal nivå ha fått större betydelse i slutet av perioden. 33

5 FORTSATTA FORSKNINGSPROJEKT Avhandlingen visade att det inte längre är helt enkelt att förklara kvinnorepresentationens variation med hjälp av faktorer såsom kommunstrukturen. Istället är det rimligt att rikta fokus mot de politiska partierna. Partierna har genom nomineringen av kandidater inför valen nästan total kontroll över vem som ska släppas in i politiken. Därför beskrivs partierna ofta som portvakter som bestämmer vem porten till den politiska församlingen ska öppnas för (se t.ex. Norris 1997). Grundbulten för att förklara varför kvinnorepresentationen i fullmäktige varierar mellan kommunerna borde således ytterst utgöras av partiernas nomineringsprocesser. I ett pågående forskningsprojekt behandlas nomineringsprocessens betydelse för kvinnors politiska representation i kommunerna (Wide 2009). I projektet har bland annat företrädare från alla partier i en handfull olika kommuner intervjuats för att kartlägga hur nomineringsprocessen inför valet 2010 var utformad samt vilka kriterierna på kandidaterna var. Dessutom undersöks hur partierna på kommunal nivå tillämpade eventuella krav på könskvotering. Projektet gör det således möjligt att identifiera såväl hinder för kvinnors politiska representation som framgångsrika strategier för en jämställd representation. Partier ses ofta som rationella aktörer, som handlar strategiskt för att vinna så många röster som möjligt i nästa val (se t.ex. Müller och Strøm 1999). De flesta intervjuade partier i projektet om nomineringsprocessens betydelse menar att könsfördelningen på valsedeln spelar roll för väljarna och därmed måste beaktas i nomineringsarbetet. Men hur ser det då ut med nomineringen av kvinnor till organ som inte är lika synliga för väljarna? Nästa steg blir därmed att i ett framtida projekt analysera kvinnorepresentationen i kommunernas indirekt valda organ. Kvinnorepresentationen är exempelvis lägre i kommunstyrelsen, på ordförandeposter och i kommunala bolagsstyrelser än i kommunfullmäktige (se figur 2; Wide 2010). Detta kan också beskrivas som att: Ju mer makt, desto färre kvinnor. Men hur kan detta samband egentligen förklaras? En tes är att det är osynligheten i partiernas nomineringsprocess till de indirekt valda posterna med makt som lämnar större utrymme för informella normer och nätverk att spela roll och att detta missgynnar kvinnor. Detta förtjänar att studeras vidare i framtiden. 34

6 FIGUR 2. KVINNOREPRESENTATIONEN I OLIKA ORGAN I KOMMUNERNA EFTER VALET HELA RIKET. 100 Kommunfullmäktige 80 Facknämnder Andel kvinnor i procent (hela riket) Kommunstyrelsen Ordförandeposter totalt Kommunstyrelsens ordförande Kommunala bolagsstyrelser PUBLIKATIONER I URVAL Wide, Jessika, 2006, Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv nationell och lokal nivå. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Wide, Jessika, 2009, Nomineringsprocessens betydelse för kvinnors politiska representation i kommunerna. Projektplan, VR dnr Wide, Jessika, 2010, Ju mer makt, desto färre kvinnor? Om kvinnors vertikala marginalisering i kommunalpolitiken. Uppsats presenterad vid Statsvetenskapliga Förbundets Årsmöte i Göteborg, den 30 september - 1 oktober