Analysdag i GRo-projektet

Transkript

1 Dokumentation från Analysdag i GRo-projektet med funktionshinderverksamheten i Kungälvs kommun den 3 februari

2 GRo-projektet Den 3 februari 2011 träffades 45 medarbetare och chefer från Kungälv kommuns funktionshinderverksamheter för att diskutera sina egna och verksamhetens utvecklingsbehov. Analysdagen utgjorde en del i GRo-projektet. Den leddes av Ingmari Frimanson och Kerstin Odén från Meritea tillsammans med verksamhetsutvecklare Kersti Jacobsen. Theresa Larsen från GRos projekttem fanns också med som stöd. Carina Löfström, som utvärderar projektet, deltog som observatör. Sara Nordenhielm dokumenterade dagen i ord och bild. Europeiska socialfonden har i en nationell satsning beviljat medel till nio projekt som ska möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisationen för ett ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen. GRo är ett av dessa projekt. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget över anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltar i GRo. GR är projektägare och samordnar projektets aktiviteter. GRo inleds med en mobiliseringsfas från oktober 2010 till och med mars Då kartläggs vilka utvecklingsbehov som deltagande verksamheter har. Stenungsunds analysdag utgör en viktig del i detta kartläggningsarbete. Liknande analysdagar genomförs i alla kommuner som deltar i GRo. Efter att alla analysdagar genomförts tar GRoprojektets ledningsgrupp fram en plan för vilka lärandeaktiviteter som ska genomföras. Från april 2011 till och med november 2012 genomförs och utvärderas planerade aktiviteter. l Analysdagen hölls på Fars Hatt i Kungälv. Kersti Odén (t.v.) och Ingmari Frimanson. 2

3 Höga förväntningar i Kungälv Kersti Jacobsen, verksamhetsutvecklare, och Ann-Marie Broberg, sektorschef för arbetsliv och stöd, inleder med att hälsa alla välkomna till analysdagen. Idag startar GRo-projektet på allvar i Kungälv. Enhetscheferna har tidigare varit med på en workshop på Stenungsbaden, men idag startar det för oss alla. Det kommer att bli en väldigt intensiv dag och förhoppningsvis kommer vi att få ut massor, säger Kersti. Ann-Marie har höga förväntningar på vad GRo ska resultera i och menar att det är ett fantastiskt arbete som ska påbörjas under dagen. Projektet har också fått positiv respons från politiskt håll. Igår hade sociala utskottet möte och Kersti berättade om GRo-projektet. Politikerna blev helt tagna! De lyfte även frågan om det finns möjlighet att sprida det här arbetssättet till andra sektorer. Så vi ska verkligen peppra våra politiker med vårt utvecklingsarbete i GRo, säger Ann-Marie. Kersti berättar att syftet med dagen är att gemensamt identifiera utvecklingsområden. Enligt henne är det övergripande målet att det ska bli bättre för brukarna. En annan utgångspunkt är de politiska mål som finns antagna i kommunen. Kommunens övergripande mål utgår från ledorden god livsmiljö, hållbar utveckling, trygghet och valfrihet. Dessutom finns vissa kärnvärden som alltid ska vara styrande, berättar Kersti. Vi ska ha ett tydligt medborgarfokus, vilket i vårt fall handlar om brukarfokus. Det ska dessutom finnas en helhetssyn och ett kontinuerligt lärande i verksamheten. Och begreppen kvalitet och hushåll- ning ska alltid finnas med i botten. Utöver dessa politiskt uppsatta mål finns också lagstiftning att förhålla sig till. Kersti betonar att det är viktigt att alltid jobba med SoL och LSS i ryggen. Dessutom har sociala utskottet ställt upp mål för vad verksamhetens kvalitetsarbete ska innehålla, berättar Kersti. Det ska utgå från rättsäkerhet, den enskildes medinflytande, tillgänglighet, samverkan och samarbete samt personalens kompetens och bemötande. Allt detta måste vi ha med oss i tankarna idag när vi diskuterar behov av kompetensutveckling, avslutar Kersti. l Kersti Jacobsen. 3

4 GRo ska ge hållbara strukturer för lärande Theresa Larsen, projektledare bland annat studiecirklar, arbetsskuggning, webbaserade utbildningar och för GRo berättar om grundtankarna med projektet. Hon transnationellt erfarenhetsutbyte. En tycker det känns kul att höra att sociala utskotten är mycket positiva till ver loggbok för att få syn på den tysta annan metod är att medarbetare skri- satsningen. kunskap som finns i verksamheterna. Det gör oss så klart stolta i projektet, säger Theresa. få besöka verksamheter både i andra Vi planerar för att deltagare ska Syftet med analysdagen handlar om Theresa Larsen, kommuner och också andra länder för projektledare. att identifiera både medarbetarnas och att skapa tillfälle för erfarenhetsutbyte, verksamheternas utvecklingsbehov. säger Theresa. Idag får ni som medarbetare möjlighet att Hon beskriver två olika typer av kompetens. komma med synpunkter kring vad ni vill utveckla. Utförandekompetens innebär att kunna utföra sitt Vad är det för kompetens och kunskap ni behöver arbete i enlighet med föreskrifter och rutiner, medan för att utföra ert arbete? Det kan inte vi veta i projektgruppen, säger Theresa. eller medverka i utveckling av ett arbete eller ar- utvecklingskompetens är att kunna ta initiativ till Theresa berättar att projektet ska leda till hållbara betsuppgifter. strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala En grundtanke i projektet är att personer som verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. sin utvecklingskompetens. Sedan kan dessa per- har en utförandekompetens ska få stöd att utveckla En kurs räcker inte för att åstadkomma förändring. Vi vill skapa en förbättringsskultur som utförandekompetens. På så sätt skapas varaktigt soner stödja andra medarbetare i att utveckla sin sitter kvar i verksamheterna även efter att projektet lärande. Ett exempel på detta är att medarbetare är avslutat. får ansvar att hålla i studiecirklar, menar Theresa. Theresa betonar vikten av stödjande strukturer i Analysdagarna är en del av projektets pågående organisationen för att lärande och utveckling ska samhetsutveckling kartläggs. När samtliga kom- mobiliseringsfas, där kommunernas behov av verk- gynnas. Exempel på sådana stödjande strukturer projektgruppen diskutera fram vilka lärandeaktivimuner har genomfört sina analysdagar, kommer är engagerade ledare, tolerans för olikheter samt avslutar Theresa. l teter som ska genomföras inom ramen för projektet, öppenhet och tillit. En viktig stödjande struktur är delaktighet från golvet och hela vägen till politiken. Och det tror jag att ni har här. Jag vet att ni har gjort ett gediget förarbete inför den här dagen, och att politiken är informerade och engagerad. Theresa lyfter fram tänkbara lärkoncept som projektet kan komma att innefatta. Hon nämner 4

5 GRo är startskottet för gemensamt utvecklingsarbete Innan grupparbetena drog igång var det dags för deltagarna att kort presentera sig själva och sina förväntningar på dagen. Här är några av de tankar som framfördes: Jag har stora förväntningar på dagen, detta är något jag efterfrågat länge. Jag hoppas få nya tankar och idéer. Jag har förväntningar på ett hållbart utvecklingsarbete som kommer att fortsätta och inte bli en punkinsats som ofta är fallet vid kompetensutvecklingsinsatser. Jag hoppas att GRo ska leda till bättre samarbete och att vi ska komma varandra nära i grupperna. Jag har stora förväntningar. Det är roligt att komma igång. Jag vill få mer kunskaper för att kunna jobba ännu bättre så att brukarna ska få en hög livskvalitet. vecklingsprocess och att vi har många bra dialoger. Jag hoppas att vi ska jobba över gränserna, ge varandra kunskaper och få ett större nätverk. Den här dagen ska leda till att vi får ett delat perspektiv. När detta kom upp i min arbetsgrupp var responsen: äntligen! Jag hoppas att projektet ska leda till att vi får bättre status och att vårt bra arbete synliggörs. Min förhoppning är att det skapas strukturer som även passar för personlig assistans, eftersom det är en speciell verksamhet. Jag hoppas att vi i verksamheten ska enas om vilka utvecklingsbehov som finns. Det tror jag blir en utmaning och förhoppningen är att vi ska komma överens. Jag vill kunna få med mig så mycket som möjligt här ifrån, bättre samarbete och utvecklingsmöjligheter. Jag hoppas att dagen ska ge erfarenhetsutbyte och att man ska kunna förklara när man kommer tillbaka till sin arbetsgrupp vad som kommer att hända. Jag hoppas att vi kan utveckla ett gemensamt lärsätt som bidrar till en helhetssyn som vi alla delar. Vi behöver hållbara strategier som för utvecklingen framåt. Min förhoppning är att vi idag startar en ut- Jag hoppas att vi får en konstruktiv dag och arbetar över gränserna. Min förhoppning är att vi utvecklar hållbara modeller och nya lärformer och att vi utvecklar gränsöverskridande arbete mellan kommunerna. Hur kan vi lära av varandra och förbättra oss i vardagen? Jag har inte bara förväntningar på dagen, utan stora förväntningar på projektet! Jag hoppas att projektet ger oss tid för människor att mötas. Jag ser analysdagen som ett startskott för något spännande. l 5

6 Tre utvecklingsområden i fokus Kersti ger en bakgrund till vilka områden som grupparbetena kommer att behandla under dagen. Hon reflekterar också kring att deltagarnas förväntningar under presentationsrundan i högg rad sammanfaller med de politiska målen för verksamheten. Många har nämnt en hållbar utveckling av kunskap och det tycker jag är fantastiskt. Det är viktigt att vi har kärnvärdena med oss i vårt sätt att tänka. Kersti berättar att efter workshopen på Stenungsbaden har det pågått ett arbete ute i verksamheterna kring att ta fram utvecklingsområden. Det som blivit tydligt i den processen är att utvecklingsområdena tydligt hänger samman med målen för kommunen. Kersti har tagit del av det som framkommit under APT-möten och från enhetschefernas sida och är mycket imponerad. Det finns ett sort sug efter kompetensutveckling. Vi vill bli bättre i det här med samverkan, bemötande och hur vi ska jobba med människor som har olika diagnoser. Det har blivit väldigt tydligt, säger Kersti. Utifrån de diskussioner som förts på APT-möten har Kersti sammanställt ett antal utvecklingsområden. Tre stycken har prioriterats och är utgångspunkter för dagens grupparbeten: kommunikation och samarbete inom och mellan arbetsgrupper, utveckling av yrkesrollen samt bemötande och förhållningssätt, säger Kersti. Hon betonar också att allt som framkommer kanske inte kan rymmas inom GRo-projektet. En del av detta kommer vi att jobba gemensamt med andra kommuner. En del kan vi jobba med på hemmaplan. Och en del kanske vi behöver ha med i andra utvecklingsplaner. Det är fantastiskt att på detta sätt få en kartläggning av vilka utvecklingsområden som finns i verksamheten, menar Kersti. l 6

7 Grupparbete 1 Kerstin Odén och Ingmari Frimanson, metodutvecklare på Meritea, introducerade deltagarna till dagens första grupparbete. Deltagarna var indelade i blandade grupper för att skapa möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte över professions- och enhetsgränser samt att skapa gemensamma bilder av vilka utvecklingsbehov som finns i verksamheten. Den övergripande frågeställningen för grupparbete 1 var: Vad behöver vi utveckla för att förbättra kommunikation och samarbete inom och mellan arbetsgrupper? Grupparbetet genomfördes i flera steg. Kerstin och Ingmari bad först var och en i gruppen att fundera enskilt en stund och skriva ner sina reflektioner kring frågeställningen på post-it-lappar. Därefter redovisade var och en vad de hade skrivit för de andra i gruppen. Varje grupp grupperade sedan lapparna i teman. Dessa teman skrevs ned som rubriker på blädderblock. Slutligen fick grupperna rangordna de olika temana genom att varje gruppmedlem fick fem poäng att dela ut. Sist redovisade varje grupp sina resultat i storgrupp. l Sammanfattande reflektioner kring kommunikation och samarbete inom och mellan arbetsgrupper Vid redovisningen i storgrupp var det påtagligt att de flesta av grupperna fört liknande resonemang. Även om alla grupper inte hade satt samma rubrik på sina framarbetade utvecklingsområden, var det mycket av innehållet som bar liknande drag. Flera grupper tog upp bemötande inom personalgruppen som ett utvecklingsområde. Hur bemöter och kommunicerar vi inom gruppen? Det är viktigt att ha en sammansvetsad grupp som arbetar mot samma mål. Ett tillåtande klimat ska eftersträvas där det är accepterat att säga vad man tycker och att både ge och få kritik. Ett annat tydligt utvecklingsområde som lyftes fram var förbättrad kommunikation med brukaren. Individens behov ska alltid vara i centrum och de ska vara delaktiga i sina beslut i vardagen. Det behövs mer kunskap kring hjälpverktyg, tecken som stöd, tydliggörande pedagogik, extern handledning, sociala berättelser och bemötandespel. Dessutom behövs mer kunskap kring olika diagnoser och funktionsnedsättningar, exempelvis Downs syndrom och neuropsykiatri, för att kunna kommunicera med brukaren på ett sätt som utgår från dennes behov. Det är också viktigt att vara medveten om sin egen kommunaktion. Vad utstrålar jag i mötet med brukaren? Betydelsen av mimik och kroppsspråk kan inte underskattas. Hur personalen mår, påverkar också brukaren. Här nämndes även vikten av att bemöta anhöriga och gode män på ett professionellt sätt, bland annat genom att inte låta mötet präglas av egna värderingar eller känslor. Ett annat genomgående tema som lyftes fram var kommunikation och samverkan över enhetsgränserna eller mellan arbetsgrupper. Det är viktigt att få en förståelse för brukarens situation. Exempelvis behövs närmre samarbete mellan gruppbostäder och forts. 7

8 daglig verksamhet för att alla medarbetare ska få en helhetsbild av brukarens vardag. Detta kan uppnås genom arbetsrotation, studiebesök och mötesplatser samt forum eller nätverk som möjliggör erfarenhetsutbyte. Det behövs ett kvalitetsmärkt samarbete. Det räcker inte att samarbete finns, utan det måste hålla hög kvalitet ansåg grupperna. Flera nämnde också gemensamma ramar eller strukturer. Det behövs en gemensam bas för hur man kommunicerar i arbetsgruppen och tydlig information från enhetschefen kring verksamhetens mål. Det behövs mer tydlighet kring verksamhetens rutiner, mål och uppdrag. Genomgående för samtliga grupper var att gemensamma spelregler efterfrågas! Många lyfte en gemensam värdegrund som ett prioriterat utvecklingsområde. Den bör utgå från begrepp som acceptans och prestigelöshet. Utifrån detta tror många att det går att få tydliga arbetssätt, gemensamma synsätt och metoder. Flera grupper betonade att det behövs en tidsstruktur. Tid för kommunikation, samarbete mellan olika enheter samt för egen och gemensam reflektion efterfrågas. En annan gemensam synpunkt var att det finns en enorm kompetens och kunskap bland medarbetarna. Denna måste utnyttjas och tas tillvara på ett bättre sätt. Det måste utvecklas sätt för medarbetarna att delge sina kunskaper och arbetssätt till varandra. Förslag på hur detta kan ske var genom arbetsrotation eller genom att återge utbildningsinsatser till andra kollegor Någon grupp lyfte att det måste finnas ett intresse, en nyfikenhet och en öppenhet för nya idéer bland medarbetarna. Man måste vilja lära sig! Några grupper lyfte att det behöver utvecklas bättre kommunikationssystem i kommunen. Användandet av datorer och intranät måste öka. Ett sätt att stärka kommunikationen mellan medarbetare är att skapa ett gemensamt webbaserat forum. l 8

9 Grupparbete 2 Efter lunchen var det dags för deltagarna att på nytt samlas i sina grupper och ta sig an nästa uppgift. Grupperna ombads av Kerstin och Ingmari att diskutera och reflektera utifrån följande frågeställning: Vad behöver vi utveckla för att stärka vår yrkesroll? Först fick grupperna genomföra en gemensam brainstorming kring vilka drivande respektive hindrande krafter som finns för att utveckla yrkesrollen. Gruppledarna spaltade upp drivande och hindrande krafter på ett blädderblock. Därefter fick grupperna gemensamt diskutera fram vilka hindrande krafter som är lättast respektive viktigast att åtgärda. l Sammanfattande reflektioner kring utveckling av yrkesrollen Vid redovisningen i storgrupp framförde många av grupperna liknande exempel på hindrande och drivande krafter för en utveckling av yrkesrollen. Hindrande krafter: Brist på tid och pengar, jantelagen, personalen brinner för brukarna (skapar gränslöshet), personalbrist, bromsklossar i organisationen, gode män och anhöriga (höga krav som ej går att uppfylla), kompetens- och kunskapsbrist, otydliga mål, olämplig arbetsmiljö, smygande förändringar, brist på kommunikation, olika utbildningsnivåer bland medarbetarna, ointresse, motsättningar i arbetsgruppen, oengagerad chef, oväntade och otydliga beslut uppifrån, olika arbetssätt och brist på verktyg, krånglande datorer, styrkedjan, bristande vilja, ovilja till förändring, hemmablind, dåligt ledarskap, brist på engagemang, rädsla att delge andra sina egna kunskaper, låg status, vi är osynliga, oenighet, negativa och bakåtsträvande tankemönster. Drivande krafter: Brukarna, fantasi, kreativitet, att ha roligt på jobbet, bekräftelse, personalen brinner för brukarna, kompetens, spetskompetens, anhöriga och gode män, fungerande möten, chef som ser och hör och åtgärdar, tydliga mål, humor, trygghet, delaktighet i GRo-projektet, arbetsglädje, tvärgrupper och tvärteam, samverkan på olika nivåer, gemensamma utbildningar, individuell kompetensplan, samsyn kring jämställdhet och mångfald, lust och glädje, ta tillvara på kompetens, feedback, spelregler, hjälpmedel, tillåtande klimat, glöd och motivation, öppenhet för förändringar, bra rutiner, jämnt fördelade arbetsuppgifter, vi-känsla, yrkesstolthet, marknadsföring av verksamhet/personal, tid och pengar, engagerade politiker, bli sedd och uppskattad, få se andra växa, nya utmaningar. Hindrande krafter som är lättast att åtgärda: Flera av grupperna ansåg att den hindrande kraft som är lättast att åtgärda rör otydlighet i verksamheten. Det gäller att omformulera otydliga mål till tydliga mål. Det kan både gälla mål för brukarna i genomförandeplaner och verksamhetens mål. Tydliga mål gör att rutiner som korresponderar med målen kan utarbetas. Det framfördes också att skapandet av tydliga spelregler löser mycket annat på vägen. Det leder till att fokus hamnar på rätt saker. Tydliga spelregler kan göra att det blir lättare att ge bättre feedback vilket i sin tur kan leda till ett tillåtande klimat. Det gör också att personalgruppen får en gemensam vilja och fokus. Två grupper menade att den hindrande kraft forts. 9

10 som lättast går att åtgärda är bristen på kunskap. Det ger mycket att få kunskap om sitt uppdrag och varför man faktiskt är på jobbet! Det är viktigt att få kontinuerlig utbildning eftersom det finns många vikarier som försvinner från verksamheten. Kunskapen lever vidare genom exempelvis studiecirklar som hålls av medarbetare. En av grupperna framförde att problem med fysiska verktyg för arbetet, så som strulande eller obefintliga datorer och skrivare, är lättaste att åtgärda. Hindrande krafter som är viktigast att åtgärda: Flera grupper nämnde att bristen på kunskap och kompetens är viktigast att åtgärda, eftersom detta ger positiva effekter på mycket annat. Exempelvis kan smygande förändringar så som demenssjukdomar uppmärksammas tidigare och arbetsbelastningen kan sänkas eftersom adekvat kompetens gör att personalen gör rätt saker. Andra grupper betonade politiska beslut som viktigast att åtgärda då dessa påverkar verksamhetens mål, resurser och ramar. Otydliga eller vaga politiska mål och beslut skapar ofta konflikter för personalen att hantera. Idag finns exempelvis inte tydligt uttalat hur många aktiviteter i veckan en brukare har rätt till. Anhöriga efterfrågar ofta flera aktiviteter och då hamnar personal och chefer i kläm mellan otydliga mål och anhörigas krav. Risken är att de anhöriga som är mest drivande i högre utsträckning får sin vilja igenom. Politikerna behöver också uppmärksammas på vilket gott arbete som bedrivs inom funktionshinderverksamheten. De kan bjudas in till verksamheten och få möta personal och brukare. Marknadsföring till politikerna är viktigt men den måste också ske mot andra håll, exempelvis för att locka högstadieelever att utbilda sig inom funktionshinderområdet. En annan grupp betonade att det viktigaste är ett gott ledarskap. En bra ledare visar vägen framåt! Chefen ska ge möjlighet till utbildning och kompetensutveckling men också uppmuntra och peppa. Chefen ska också vara stark som person, ha tillit till sin personal och god självkänsla. l 10

11 Grupparbete 3 Efter eftermiddagsfika var det dags för dagens sista grupparbete utifrån följande frågeställning: Vad behöver vi utveckla för att ge ett ännu bättre och professionellt bemötande till våra brukare, anhöriga och gode män? Deltagarna ombads först att reflektera enskilt kring vad som är ett uselt bemötande mot brukare, anhöriga och gode män och skriva ner sina reflektioner på post-it lappar. Därefter redovisade var och en vad de hade skrivit i gruppen. Varje grupp grupperade sedan lapparna i teman. Dessa teman skrevs ned som rubriker på blädderblock. Gruppen skulle sedan gemensamt vända alla de negativa begreppen till positiva sätt att bemöta brukare, anhöriga och gode män. Sist fick varje grupp redovisa sina resultat i storgrupp. l Sammanfattande reflektioner kring utveckling av bemötande till brukare, anhöriga och gode män När grupperna redovisade sina tankar kring vad som kännetecknar ett uselt bemötande mot brukare, anhöriga och gode män var det många ord och uttryck som återkom i varje grupp. Detsamma gällde för vad grupperna ansåg känneteckna ett gott och professionellt bemötande. Ett uselt bemötande kännetecknas av: Att köra över, att inta försvarsposition, att inte hålla vad man lovat, att inte återkoppla, prata över huvudet på brukaren, att använda ord och begrepp som brukaren inte förstår, stressa brukaren, tvinga brukaren, omedvetet eller medvetet maktmissbruk, gå in med attityden att brukaren kan men inte vill, arrogant, inte lyssna, inte vara närvarande, bortse från rutiner, inte återkoppla, samarbetsovillig, ointresserad, ignorera, nonchalera, distansera sig, ingen ögonkontakt, göra sig otillgänglig, otrevlig, tyken, aggressiv, ha en negativ inställning, kontrollbehov, härskarteknik, tala i tredje person, avbryta, argumentera, tala obegripligt, avståndstagande, att låta brukaren förstå att problem på arbetsplatsen beror på brukaren, inte låta brukare vara delaktiga i sin vardag, anse sig ha tolkningsföreträde gentemot brukaren, använda ovårdat språk, kränkningar, att gå förbi och inte se personen, ovårdad klädsel, besserwisserattityd, vårdslöshet, oaktsamhet med brukarens saker, låta humöret gå ut över brukaren, ej visa hänsyn, gå in utan knacka, dra av täcket, ironisera, mästrande, värderande, dömande, irriterad, inte ta anhörigas oro på allvar, prata om andra brukare till andra anhöriga, ej återkoppla till gode män. Ett bra och professionellt bemötande kännetecknas av: Respekt, empatiskt förhållningssätt, kunskap, intresserad och engagerad, att ha förståelse och kunskap kring målgruppen, individuell anpassning, synliggöra och diskutera kring vår maktposition, vara medveten om sitt inflytande, anpassa kommunikationen till individen, förstå vikten av ett gott forts. 11

12 samarbete, bemötandet ska alltid gynna brukaren, att följa rutiner, jobba för brukarnas bästa, närvarande och lyssna, positiv inställning, professionellt förhållningssätt, skapa tydliga spelregler inom gruppen, uppdaterade rutiner, checklista för vikarier, handledning, uppdragsbeskrivning, individuella mål för brukaren, målgruppskunskap, att visa känslor, ha kunskap om organisationen, professionell, tydlighet i kommunikationen, hålla sitt ord, delaktighet, att ge enhetliga svar, icke-värderande, dialog, medvetenhet kring vilka signaler man skickar ut, se individen som egen person, integritet, uppmärksam, inlyssnande, vara medveten kring hur man agerar i stressiga situationer, bekräfta individen. l 12

13 Avslutande reflektioner Kersti avslutar dagen med att delge deltagarna hennes reflektioner. Hon är överväldigad och imponerad över all den kreativitet som har flödat i rummet under dagen. Det är svårt att sammanfatta dagen, men ni har tagit fram ett oerhört rikt material och ni har varit tydliga i era prioriteringar. Och det finns en oerhört stor samlad kompetens här i rummet. Ni har en massa arbetskamrater som måste få ta del av de kunskaper som ni besitter, både de kollegor ni har nära och i andra kommuner. Kersti säger att efter dagen känns det väldigt hoppfullt och hon ska fundera på hur allt detta ska tas hand om. En del kommer vi att omsätta i GRo och vissa saker får vi ta hand om på hemmaplan. Det är viktigt att ni hojtar till om vi skulle glömma något, avslutar Kersti. Theresa berättar om vad som händer i GRo framöver. Hon tycker det är fantastiskt att få vara med om alla kommuners analysdagar. Jag blir mer och mer trygg i att vi har tänkt rätt i projektet. Det gäller för oss nu att använda oss av all den kunskap som finns ute i verksamheterna och hitta sätt för er att föra den vidare, säger Theresa. Tanken är att en webbaserad lärplattform ska lanseras i mars. Här finns alla möjligheter att skapa förutsättningar för att jobba vidare med de utvecklingsområden som framkommit under dagen, menar Theresa. Ni har bland annat framfört att det finns ett behov att marknadsföra verksamheten till politiker och till högstadieskolor. I lärplattformen kommer en blogg att finnas där medarbetare i verksamheten får möjlighet att gästblogga. Det är ett sätt att synliggöra hur det är att arbeta inom funktionshinderområdet. Theresa avslutade dagen med en uppmaning till samtliga deltagare. Tänk nu inte att detta var sista möjligheten för er att föra en dialog med projektteamet. Om ni får idéer om utvecklingsarbeten under projektets gång är det bara att höra av er! l 13

14 Utvärdering av dagen Analysdagen avslutades med en utvärdering. På två post-it-lappar var skrev varje deltagare skrev ner två ord, tankar eller meningar som de tyckte symboliserade dagen för dem. Dessa lappar fästes på ett blädderblock på väg ut. Det här stod på lapparna: Underbar dag, fast med reflektionen om att vårt förhållningssätt inte är det bästa Förväntningarna var att veta vart vi skulle. Det känns som vi på väg dit nu spelregler Ett öppet och kreativt engagemang från alla En givande dag som gick fort. Uppmärksammade många områden som jag kanske glömt. Vi kan. En uppdämd längtan har släppts lös. En härlig dag och känsla. Bra struktur. Lagom med tid. Bra instruktioner. Tydlighet Lärorikt, spännande, intressant, roligt, inspirerande, respektfullt Mycket go energi Går härifrån stärkt och med glädje! Duktiga projektledare (av dagen) Bra innehåll med stor stimulans Fantastiskt roligt Lärorikt att möta andra inom funktionshinder Många intressanta åsikter och ideér Bra tidsperspektiv på dagen Mycket upplevelser Duktiga Meritea-tjejer! En utvecklande dag där man verkligen har fått tänka till Fått upp ögonen för att vi har kunskapen bland oss Fått kraft till en bättre arbetsgrupp Jag tycker att dagen har varit mycket bra STRUKTURERAD med tydliga spelregler som gjorde att mycket hann göras. Har fortfarande inte helt och hållet kläm på vad projektet kommer att leda till i slutändan för oss, t ex finns det pengar till projektet/utbildningar kommunalt? Många positiva aha-upplevelser Stor känsla av delaktighet Otroligt kreativt och spännande forts. 14

15 Väldigt bra med olika arbetsmetoder Mycket roligt att se hur mycket vilja och kompetens och uppfinningsrikedom det finns hos oss! Bra med engagerade deltagare Bra indelning av grupper, blandade grupper. Dela erfarenheter och tankar med varandra Många trevliga och lärande samtal En aha -upplevelse - att få se hur mycket kunskap som redan finns, tydliggörande Roligt att vara med om detta Den här dagen hjälpte mig och bekräftade att jag är på rätt spår i mitt tänkande Dagen blev mycket bättre än jag hoppades på Vad händer sen, väntar med spänning på hur vi genomför detta! Genomtänkt gruppindelning Bra tidsperspektiv Supertrevligt - utvecklande Genomtänkt Utveckling Samarbete Lärorikt Mycket bra planerad dag! En mycket inspirerande dag med många bra diskussioner Dag som ger upphov till många nya tankar o ideér Givande, lärande, lättsam Kreativitet Att får arbeta över gränserna Tydlig struktur Tack för er roliga dag som gick med sprudlande tankar och idéer. Mycket bra saker att fortsätta jobba med Intensiv och rolig dag Bra med olika arbetssätt Bra upplägg med att byta olika verktyg i arbetsmomenten Underbar dag, tack för att jag fick vara med! Fantastiskt givande och lärande :):) Ibland tenderade ramar att hindra kreativiteten Trodde att vi skulle fokusera på vad vi behöver för utbildning :) Bra att arbeta efter olika metoder Ett bra koncept Bra och kreativa dialoger i gruppen, (Ej diskussioner som ni använder som begrepp i era dokument) Bra att det inte varit så mycket lyssnande, utan proffsigt arbete Ser andra möjligheter Har fått nya ideér Känns som ett hållbart och genomtänkt upplägg för att få med baspersonal som ibland inte ges möjlighet Mycket inspirerande och energigivande dag Finns ett sug hos alla att delta, påverka och utvecklas Positivt att möta varandra Intensivt Roligt Bra med tvärgrupper Viktigt att många får säga sitt. l Deltagarförteckning Andrea Strömme Annette Thielen Camilla Berntsson Carina Hall Carina Winkler Carola Söderström Caroline Ericsson Cecilia Malm Christina Fors Claudine Ferm Erika Holm Eva-Britt Hallberg Eva Carrin-Andersson Eva-Lena Berg Eva-Lena Thorin Gunilla Nilsson Görel Bini-Gustafsson Helena Björkman Larsson Ingela Olausson Irene Karlsson Karin Andersson Karin Blomster Katja Mikko Kersti Jacobsen Kerstin Olers Kristina Borg Lisa Ahlberg Lisa Dahlin Lisbet Hertzman Margareta Mione Mia Fritz Mia Norneby Patrik Broberg Pernilla Backebrant Petra Öberg Susanne Albinsson Susanne Borg Susanne Schultzberg Sylvia Carlsson Teres Zachrisson Theresia Svanberg Petra Öberg Ulf Dennhag Ulrika Alfredsson Ulrika Andersson Yasmine Mårtensson Carina Löfström Sara Nordenhielm Theresa Larsen Ingmari Frimanson Kerstin Odén GRo/GR Meritea 15

16 För dig som vill veta mer Layout: Tony Dahl, Infogruppen GR. Text och bild: Sara Nordenhielm och Theresa Larsen