Rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköpings Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköpings Kommun"

Transkript

1 Rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköpings Kommun Projektrapport Jönköping Uppdragsgivare: Strategigrupp psykiatri, Jönköpings Kommun och Jönköpings Sjukvårdsområde. Författare: Malin Forsén, Leg. Arbetsterapeut och Sara Thil, Leg. Arbetsterapeut.

2 Bakgrund Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde skrev i november 2003 under ett gemensamt dokument, Mål för gemensamma insatser till alla psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköping. Dokumentet består bland annat av en del som beskriver Mål för huvudmännen Här beskrivs totalt 14 mål för huvudmännen att arbeta med under tidsperioden. Ett av dessa är: Att starta en arbetsgrupp inkluderande försäkringskassa och arbetsförmedling med avsikt att verka för att ta fram rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade. Arbetet ska ske i samråd med målgruppen. I november 2004 bildades en arbetsgrupp med personer från de två huvudmännen. I september 2005 omvandlades uppdraget till ett s.k. Miltonprojekt och det gav arbetsgruppen ett finansiellt tillskott. Arbetsgruppens uppdrag blev att omvärldsbevaka och hämta in kunskap inom ämnesområdet och genomföra studiebesök samt planera för och genomföra 3-4 gemensamma studiebesök. Ett av studiebesöken skulle vara till rehabiliteringsträdgården på Alnarps lantbruksuniversitet tillsammans med deltagare från målgrupp och brukarorganisationer. Studiebesöken skulle sedan knytas ihop under en seminarie/diskussionsdag för alla intresserade (bilaga 1). Nationell psykiatrisamordning (NPS) (2006) har en vision om ett samhälle som rymmer arbetskamrater med olika erfarenheter av livet, och ett samhälle där ingen sitter ensam och isolerad mot sin egen vilja. För att uppnå detta krävs enligt NPS förstärkningar när det gäller utbudet av rehabiliteringsinsatser, individens ställning och en tillgänglig arbetsmarknad. Deras förslag är produkten av att de har inventerat vilka hinder som finns för personer med psykiska funktionshinder att få tillgång till rehabilitering/återhämtning och att återkomma i arbete eller ha en självvald sysselsättning. I sitt slutbetänkande kommer NPS att presentera hur man skall kunna genomföra en sammanhållen organisation för rehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. Supported employment arbete med bistånd, är en modell för arbetsinriktad rehabilitering som uttalat utgår från individens specifika behov av och önskemål om ett arbete, och att alla, oberoende av funktionshinder, skall ha möjlighet till att hitta och behålla ett arbete ute i samhället och få det stöd som han eller hon behöver. Den viktigaste uppgiften är inte att placera arbetsfärdiga personer utan snarare att hitta och eventuellt anpassa meningsfulla arbeten i samhället och på plats kunna ge den träning och det stöd som behövs för att personen ska kunna behålla arbetet. Viktiga utgångspunkter är: integration, lönearbete, individualiserat stöd och kontinuerligt stöd. Rent prakiskt finns det flera olika modeller för att upprätthålla ett stöd enligt den här modellen. Det kan utgå från arbetsrehabiliteringsinriktade verksamheter, vara en del av det samhällsbaserade psykiatriska stödsystemet eller arbetsmarknadens organisationer (Antonsson, 2003, Sos, 2003a). Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, känslor, mål, förmågor eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdom. Återhämtning presenteras som en unik process för varje individ, mer kopplad till individens egen personlighet, erfarenhet och sociala möjligheter än till deras sjukdom eller funktionsnedsättning. Återhämtning som process kopplas även till rehabilitering som metod för att hjälpa individen att öppna dörrarna till ett liv i samhället. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när man växer bortom det psykiska lidandets katastrof (Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002). Återhämtningen bör ses som en process istället för ett tillstånd. Begreppet återhämtning skiljer sig från både behandling och rehabilitering på tre avgörande sätt: 2

3 individens insatser att erkänna personens aktiva och avgörande medverkan i sitt eget liv, hela människan återhämtningsprocessen handlar om att se hela individen i sitt sammanhang, makt återhämtning innebär att individen skaffar sig makt över sitt liv. Total återhämtning innebär att individen inte uppvisar några symtom på sin diagnos eller har någon behandling/stöd, utan man lever ett vanligt socialt liv. Social återhämtning innebär att individen kan ha kvar vissa symtom och vissa behandlings och stödinsatser kan förekomma men man bör inte ha haft någon vistelse inom sluten psykiatrisk vård de senaste åren. Individen bör också leva ett vanligt socialt liv (Topor, 2004). ICF International Classification of Functioning, Disability and Health (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF är en internationell klassifikation av hälsobetingelser som beskriver relationen mellan kroppens funktioner och strukturer, personens aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer (miljö). Syften med ICF är bl.a. att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, att skapa ett gemensamt språk och underlätta kommunikation mellan olika aktörer inom hälso och sjukvården både nationellt och internationellt samt att möjliggöra jämförelser mellan olika verksamheter och länder (Sos 2003b). Syfte Arbetsgruppens uppdrag var att verka för att ta fram ett rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköpings kommun. Arbetsgruppen Har bestått av en kurator från psykosvården och en legitimerad arbetsterapeut från psykiatriska rehabiliteringsenheten, Jönköpings Sjukvårdsområde, samt en legitmerad arbetsterapeut och en arbetsinstruktör från verksamheten för psykiskt och fysiskt funktionshindrade, Jönköpings Kommun. Referensgruppen Har bestått av personer som tillhör målgruppen yngre psykiskt funktionshindrade personer år. Projektets genomförande I november 2004 bildades, på uppdrag av strategigrupp psykatri, en arbetsgrupp. Ambitionen var att olika delar av psykiatrin och socialtjänsten skulle vara representerade i gruppen samt att personal från arbetsförmedlingen och försäkringskassan skulle medverka. Eftersom uppdragets innehåll från strategigrupp psykiatri till en början inte var specificerat så beslöt arbetsgruppen, efter att ha träffat representanter från försäkringskassan och arbetsförmedlingen, att enbart arbeta själva och bara vända sig till försäkringskassan och arbetsförmedlingen vid behov. Initialt var ambitionen att inventera de rehabiliteringsalternativ som finns tillgängliga för målgruppen i Jönköping men även att finna verksamheter som kunde lämpa sig för studiebesök. Tips på studiebesök gavs bl.a. från kollegor och andra verksamheter söktes på Internet. 3

4 Efter en konferens i Göteborg insåg arbetsgruppen att det finns ett stort utbud av aktiviteter för målgruppen i Jönköping när man jämför med andra kommuner, men även att innehållet i de befintliga verksamheterna kan utvecklas. Resonemanget i arbetsgruppen kom också att fokusera på arbetsmetoder och samverkan mellan olika aktörer i individens rehabiliterings-process. När projektet omvandlades till ett Miltonprojekt hösten 2005 och därigenom fick ekonomiska möjligheter, kunde omvärldsbevakningen utökas. Det ledde till att arbetsgruppen, tillsammans med referensgruppen, fick möjlighet att se hur det såg ut på andra orter i landet och även delta i olika konferenser rörande evidensbaserade kunskaper inom rehabiliterings-området. I referensgruppen har fyra deltagare varit aktiva under hela projekttiden men under projektets gång har det varit fler som deltagit vid olika studiebesök och på gemensamma träffar. Deltagandet i olika konferenser har gett arbetsgruppen nya uppslag på verksamheter och metoder att studera mer ingående och många kontakter har tagits. Flera av dessa verksamheter har sedan besökts. Studiebesök tillsammans med referensgruppen (redovisas i bilaga 2): Alnarps Rehabiliteringsträdgård vid SLU i Lund, 20 september 2005 Ett önskemål från brukarorganisationerna om studiebesök på en verksamhet med grön rehabilitering ledde till att arbetsgruppen tog kontakt med Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar. 33 personer från landsting, kommun, brukarorganisationer och målgruppen åkte till Alnarp. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen var inbjudna men deltog inte. Spela med-projektet i Jönköping, en del av projektet Stärkande Kultur, 8 december 2005 Projektledarna i Spela med-projektet var inbjudna till en referensgruppsträff för att informera om sin verksamhet. Fontänhuset i Göteborg, 3 november 2005 Arbetsgruppen och referensgruppen åkte gemensamt till Fontänhuset i Göteborg för att skaffa sig en bättre uppfattning om vad ett fontänhus är och hur det är organiserat. Önskemålet om att besöka ett fontänhus kom från referensgruppen och brukarorganisationerna. Stiftelsen Actíva i Örebro, 22 maj 2006 Actíva är en stiftelse i Örebro som arbetar efter en egen modell som bygger på Supported Employment (SE) (Antonsson, 2003). Syftet med studiebesöket var att även referensgruppen skulle få en inblick i den arbetsmetod som arbetsgruppen diskuterat kring att använda och på så sätt bilda sig en uppfattning om dess användbarhet. Arbetsgruppens studiebesök (redovisas i bilaga 3): Navigator i Jönköping, 9 mars 2005 Navigator är ett samarbetsprojekt som syftar till att stärka ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen är ungdomar mellan år. 4

5 Byggstenen i Tranemo, 7 april 2005 Ett samverkansprojekt mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykiatriska öppenvårdsmottagningen, primärvården och nätverket Sverige-Lettland som vänder sig till människor som har behov av stöd för att komma igång med regelbunden sysselsättning. Dubbla Spiralen i Helsingborg, 9 januari 2006 En verksamhet under Enheten för Arbete och Sysselsättning i Helsingborgs kommun och vänder sig till personer som står utanför arbetslivet och som upplever någon form av psykiskt hinder. Målgruppen är personer mellan år. Arbetsrehab i Malmö, 10 januari 2006 En kommunal verksamhet i Malmö med kartläggning, sysselsättning och praktik för personer med psykiskt arbetshinder. Man arbetar efter Bostonmodellen (Anthony, Cohen, Farkas 2001) och all personal har utbildning i psykiatrisk rehabilitering. Samrehab/Minerva i Sundsvall, 3 4 oktober 2005 Samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering för människor med psykisk ohälsa. Arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting samverkar kring individen och målsättningen är att erbjuda studier och arbete genom att använda individanpassade insatser i reella miljöer. Man arbetar efter Bostonmodellen (Anthony, Cohen, Farkas 2001) och all personal har utbildning i psykiatrisk rehabilitering. Air i Göteborg, 10 oktober 2005 En enhet inom psykossektionen på Psykiatri Sahlgrenska där man arbetar med utredning och specifik funktionsförmåga vad gäller sociala färdigheter, studier och arbete. Man arbetar efter Bostonmodellen (Anthony, Cohen, Farkas 2001). Konferenser som arbetsgruppen deltagit på (redovisas i bilaga 4): Vem vill arbeta med människor som inte mår bra i själen? Göteborg april 2005 Arrangörer: AIR, Tidningen Socialpolitik, Dalheimers Hus, RSMH Västra Götaland samt kooperatörshuset. Tokig på jobbet, Stockholm januari 2006 Arrangörer: Nordiska föreningen för social och mental hälsa (NFSMH), Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Återhämtningsprojektet och Paraplyprojektet. Ett annat sätt, Stockholm 28 april 2006 Arrangör: Återhämtningsprojektet (samverkansprojekt mellan RSMH och psykiatrin Södra i Stockholms produktionsområde). Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder, Stockholm 9-10 oktober 2006 Arrangör: Nationell Psykiatrisamordning 5

6 Seminarium: Hur utvecklar vi rehabiliteringsalternativ för psykiskt funktionshindrade i Jönköping? 28 september 2006 (bilaga 5) Arrangör: Projektet Rehabiliteringsalternativ till yngre psykiskt funktionshindrade i Jönköping. Syftet var att presentera arbets och referensgruppens erfarenheter från studiebesök och tankar och funderingar som har kommit fram under projektets gång. Dagen innehöll ett axplock av vad gruppen tillsammans ansett vara inriktningen för de förslag som senare kommer att föreslås. De inbjudna var personal som arbetar inom psykiatrin i kommun och landsting, personal från försäkringskassan och arbetsförmedlingen, personer aktiva inom olika brukarorganisationer och personer med psykiska funktionshinder, samt politiker. Brukarinventering: Under 2006 har Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde genomfört en ny brukarinventering. Eftersom projektarbetet skulle ske i samråd med målgruppen beslöt arbetsgruppen att ställa en fråga, som riktades direkt till målgruppen, i brukarinventeringen: Om du inte skulle kunna lönearbeta, vad skulle du vilja ha för sysselsättning istället? (bilaga 6). Förslag på förändringar Följande är arbetsgruppens och referensgruppens förslag på förändringar utefter projektets mål. Tankar och funderingar från referensgruppen redovisas kursivt inom citattecken. Förändrad definition av psykiska funktionshinder Nationell psykiatrisamordning har lämnat en rapport om en förändring av begreppet psykiskt funktionshinder som i tillämpliga delar tar sin utgångspunkt i WHO:s klassifikation ICF. Förslag till definition enlig NPS: En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Arbetsgruppen delar uppfattningen om att det skulle vara bra med en tydlig definition som gäller inom alla organisationer som möter målgruppen. Ändrad inriktning på kommunens befintliga verksamheter Referensgruppen vill ha ett förändrat utbud av aktiviteter på Träffpunkterna. På dagens träffpunkter finns det för lite att göra och man upplever att det är jobbigt att gå dit för att många andra bara pratar om sina problem. Det bör finnas fler aktiviteter ute i samhället som lockar yngre, t.ex. närradio, lokal-tv, tidningar, datakurser, körsång, musikaktiviteter av olika slag. Olika gruppaktiviteter som matlagning, idrott, friskvård, djur, natur, fiske etc. borde också finnas. Det är för stort steg i dag mellan kommunens träffpunkter och de arbetslivsinriktade verksamheterna. Att utöka/förändra utbudet av aktiviteter på träffpunkterna för att möta den yngre målgruppens behov och förväntningar känns angeläget. Det räcker inte alltid för individen att delta tre timmar/vecka i en aktivitet på träffpunkten eftersom de sedan förväntas klara tre timmar/dag inom de arbetslivsinriktade dagliga verksamheterna. Kommunens linje skulle kunna vara att ta ansvar för att hitta nya metoder/modeller och arbeta mer utåtriktat. Utbudet av kreativa och estetiska verksamheter inom kommunen är idag snävt men det är den form av verksamhet som alltmer efterfrågas av målgruppen. T.ex. kan Spela med -projektet permanentas och på så sätt öka utbudet av estetisk 6

7 aktivitet och fler personer kan ta del av verksamheten. Ett område som arbetsgruppen tror är viktigt att utveckla är multimedia, eftersom samhället idag ställer höga krav på kunskaper inom området. Studier Det finns åtskilliga personer i målgruppen som har bristfälliga studieresultat och avbruten skolgång, en del har även en negativ bild av studier. Arbetsgruppen förslår därför att det bör finnas någon person som har en samlad kunskap om utbudet av studiemöjligheter i Jönköping samt av det stöd man kan få som psykiskt funktionshindrad. Det är av stor vikt att kunna motivera och informera målgruppen till att återuppta sina studier. Brukarstyrd verksamhet Det saknas ett komplement till den myndighetsstyrda verksamheten i Jönköping. NPS (2006) påpekar att brukarstyrda verksamheter är bra på att inge hopp och delaktighet samt att de leder till mervärden för individen. De brukarorganisationer vi har varit i kontakt med ställer sig positiva och även referensgruppen har utttryck önskemål om en sådan verksamhet. Olika verksamheter kan vara sociala kooperativ, fontänhus eller träffpunkter som drivs ideellt. En arbetsgrupp som arbetar för att få till stånd ett fontänhus i Jönköping har bildats. Grön verksamhet Samtliga ur referensgruppen som var med på studiebesöket till Alnarps rehabiliteringsträdgårdar, ansåg att det är ett bra alternativ med en rehabiliteringsträdgård i Jönköping. Av dem som svarat på frågan i brukarinventeringen är det ett flertal som påtalar att de skulle vilja ha en sysselsättning/praktik som involverar djur och natur. Önskemål finns om att kunna gå dit även om man är inlagd. Tiden efter en psykos skulle det kunna vara en bra plats att gå till med lagom mängd intryck. Kanske skulle en rehabiliteringsträdgård gå att kombinera med ett fontänhus? Förbättrat samarbete mellan slutenvård/öppenvård/kommun Information till anhöriga! De behöver ofta också stöttning och utbildning under rehabiliteringstiden för att kunna bemöta sina anhöriga på ett bra sätt. Som sjuk är det svårt att själv ge den informationen. Informationsmaterialet bör vara lättillgängligt, pedagogiskt och även beskriva hur återhämtningen kan se ut. Referensgruppen anser att det är mycket viktigt att man får chans att vara aktiv redan under tiden på slutenvårdsavdelning. Bra om avdelningspersonalen puffar på för att man ska komma ut eftersom det är svårt att komma hem igen utan struktur på dagarna. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få in struktur och rutiner på dagarna. Att hjälpa individen till att få en fungerande struktur även på avdelningen känns viktigt, att ha något att göra som motiverar individen att komma upp på morgonen. En tanke skulle kunna vara att det fanns någon verksamhet inom sjukhuset där man kan få möjlighet att läsa, fika, träna, få tillgång till trädgårdsgöromål, göra olika hantverk etc. Det borde dessutom finnas enkel och lättillgänglig information på slutenvårdsavdelningarna om de verksamheter och aktiviteter som kommunen erbjuder målgruppen. Handläggningstiderna får inte bli för långa och verksamheterna måste vara lättillgängliga, helst utan remiss/beslut. De insatser man får måste styras av behov och vilja. Det är viktigt att samverkan och samarbetet mellan olika myndigheter fungerar! Att få en bättre samverkan i vårdkedjan för psykiskt funktionshindrade är en tydlig önskan från referensgruppen och det har även framkallat diskussioner i arbetsgruppen. En 7

8 vision är att en kontaktperson skulle kunna följa med patienten under en längre period som stöd för att komma i gång i någon aktivitet och vidare i arbete/sysselsättning. En kontaktperson ska hjälpa individen att få de insatser som behövs för en rehabilitering och återhämtning och att det får ta den tid som behövs. Dessa tankar har även uttryckts av arbetsgruppen i samordnat kontaktmannaskap fördjupad samverkan mellan kommun och landsting, samt även berörts av det Miltonprojekt som handlar om metodutveckling. Ett finansiellt samordningsförbund med en gemensam nämnd där Landsting, Kommun, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen ingår Samverkan underlättas av ett finansiellt samverkansförbund enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Då kan en effektiv resursanvändning uppnås, så att en gemensam grund och samsyn kan skapas och som alla vinner på i längden, framförallt individen. Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. I en gemensam nämnd bör det finnas representanter från de fyra huvudaktörerna. Nationell psykiatrisamordning kommer dessutom i sitt förslag i novemer att föreslå en rehabiliteringspeng till individen och en koordinator med förankring på Försäkringskassan. Arbetsgruppens erfarenheter under projekttiden visar också att en finansiell samverkan leder till bättre förutsättningar för att samverkan skall lyckas. Seminariedagar/gemensamma träffar Utvärderingen av den genomförda seminariedagen visade att alla var nöjda med dagen och de flesta vill se fler liknande dagar. Arbetsgruppen föreslår att det bör genomföras gemensamma utbildningsdagar en gång per år. Det är ett bra forum för att få tillfälle att delge ny kunskap/information till berörd personal från alla aktörer samt målgruppen. Utveckling av nya metoder/modeller/förhållningssätt Efter att ha sett flera olika verksamheter runt om i landet anser arbetsgruppen att det är viktigt att ta till sig nya evidensbaserade metoder/arbetssätt som förekommer inom psykiatrin. Efterforskningar har visat att en gemensam utbildning för de olika aktörerna i psykiatrisk rehabilitering ger bättre förutsättningar för samverkan. För att uppnå en samsyn och en bra samverkan kring yngre psykiskt funktionshindrade krävs det att all personal har ett gemensamt förhållningssätt. ICF kan vara ett sätt att underlätta kommunikationen och terminologin mellan inblandade aktörer. Traditionellt arbete inom psykiatrin handlar mycket om behandling/rehabilitering som innebär att något sker med patienten till följd av professionellas insatser, vilket medför att patienten är passiv. Enligt forskningen bör begreppet återhämtning användas istället. Återhämtning är en process inom en individ, en process som kan ses både i relation till individen själv och till dess omgivning. Individen har makt över sin situation och sitt liv egenmakt/empowerment (Topor, 2004). 8

9 Förslag till fortsättning Arbetsgruppens förhoppning är att båda huvudmännen tar till sig förslagen ovan och reflekterar över möjligheten att genomföra dem. Vi är medvetna om att förslagen kräver en förändringsprocess som ger olika inverkan/intrång på organisationerna och verksamheterna samt att det kan ta olika lång tid för genomförande. Huvudsaken är dock att förslagen uppmärksammas/diskuteras dels därför att flera av förslagen kommer från målgruppen och dels för att mycket är evidensbaserad kunskap som prövats på andra orter i landet. Under projektets gång har arbetsgruppen utvecklat tankar kring hur en del av förslagen skulle kunna realiseras och vår önskan är att få fortsätta arbeta i projektform, för att pröva metoder/modeller/förhållningssätt i Jönköping. Syftet: Att pröva en ny arbetsmetod, supported employment, SE, för att se om det är något som kan implementeras i befintliga verksamheter hos huvudmännen. Målgrupp: Personer med psykiska funktionshinder mellan år. Förslag till definition enlig NPS: En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. År 2005 hade 1339 personer mellan år kontakt med sluten och öppenvården i Jönköpings sjukvårdsområde. (Ungefär 806 av dessa har en diagnos, de största grupperna F30-F39; F40-F49 samt F10-F19). I Jönköpings kommun finns för närvarande ( ) 72 personer mellan år som får insatser av socialtjänsten, Verksamheten för psykiskt och fysiskt funktionshindrade, genom SoL eller LSS. Den senast genomförda brukarinventeringen i Jönköpings Kommun 2006 visar att det finns knappt 100 personer som kan sägas tillhöra gruppen psykiskt funktionshindrade. Projektgrupp: Bör innehålla minst 4 högskoleutbildade personer på deltid (50%) från kommun och landsting, samt del av tjänst hos personal på försäkringskassan. Styrgrupp: Ett finansiellt samordningsförbund som nämns ovan. Genomförande: En gemensam utbildning i Supported Employment (kanske inte försäkringskassan) samt psykiatrisk rehabilitering enligt Bostonmodellen (Anthony, Cohen, Farkas, 2001). Vi tänker oss att man är kvar i sin egen verksamhet och kan använda sig av den under projektet och skapa en plattform för gemensamma konferenser och diskussioner. Den person från kommun/landsting som blir kontaktperson har vi fortsättningsvis valt att kalla rehabiliteringsledare. Deltagare ur målgruppen kan aktualiseras via försäkringskassan, landsting och socialtjänst. Arbetet förväntas utföras genom: en planering upprättas gemensamt av individen, rehabiliteringsledaren och försäkringskassan, och tillsammans med individen utformas ett adekvat stöd, där syftet är att minimera funktionshindret och på så vis understödja den enskildes oberoende, delaktighet och integritet. Exempel 1: Anna 20 år aktualiseras via försäkringskassan, hon tas upp till gemensam diskussion av projektgruppen. Det bestäms att hon behöver en utredning och vem som blir hennes rehabiliteringsledare. Utredningen sker på Psykiatriska Rehabiliteringsenheten, parallellt med att rehabiliteringsledaren lär känna Anna och gör en social kartläggning. Utredning/kartläggning görs i den takt som passar Anna och det finns möjlighet för henne att vara i någon verksamhet under tiden då det bestäms var hon kan tänkas börja sin arbetspraktik. Vi förutsätter att hon får prova några olika praktikplatser under resans gång. Rehabiliteringsledaren finns med på praktikplatserna och ger Anna stöd på plats samt anpassar arbetsplatsen och instruktioner utifrån Annas behov. Samtidigt ges även stöd till arbetsgivaren och 9

10 kontaktpersonen på praktikplatsen. När Anna kommit upp i arbetstid motsvarande 50 % diskuteras i projektgruppen hur försäkringskassan och även arbetsförmedlingen vidare kan stötta Anna och arbetsgivaren mot en lönebidragsanställning. När Annas lönebidrag är klart firar man anställningen tillsammans. Rehabiliteringsledaren finns sedan kvar men med nedtrappad intensitet, så länge som Anna känner att hon är i behov av dess stöd. Exempel 2: Robert 27 år tas upp i projektgruppen av en psykiatrihandläggare från socialtjänsten. Robert har funnits länge inom kommunens verksamheter men har tidigare inte varit motiverad till att arbeta. Robert får en rehabiliteringsledare som blir hans stöd genom rehabiliteringen. Eftersom Robert har varit sysslolös länge vill han börja på en av kommunens caféverksamheter för att få en struktur på vardagen. Parallellt träffar rehabiliteringsledaren Robert i olika miljöer för att kartlägga Roberts aktivitetsförmåga och ta reda på hur man kan stötta Robert på bästa sätt. När Robert känner sig redo för att prova på en praktik på öppna arbetsmarknaden följer rehabiliteringsledaren med på studiebesök. När Robert börjar praktiken finns rehabiliteringsledaren med som stöd på arbetsplatsen och bollplank mot arbetsgivaren. Robert behöver till en början mycket stöd på praktiken och rehabiliteringsledaren är med hela tiden men när Robert känner sig säkrare behöver de inte träffas lika ofta. Roberts rehabilitering måste få ta tid så att han inte känner sig stressad och rehabiliteringsledaren finns hela tiden med och anpassar sina insatser efter Roberts behov. Tidsram: Vi tror att det är nödvändigt att det löper på minst två år (för att få en övergripande bild av hur det kan fungera samt för att kunna genomföra en ordentlig utvärdering efteråt). Kostnader: För att komma igång så snart som möjligt kanske det vore möjligt att använda de projektpengarna som finns avsatta för detta i Miltonprojektet. Kostnader som krävs är två heltidstjänster delat på fyra personer samt del av tjänster från försäkringskassan. Vi utgår från att det inte kommer att behövas några lokaler etc. till en början utan alla kan verka från sina nuvarande arbetsplatser. 10

11 Diskussion Flera av de förslag som arbetsgruppen har presenterat stämmer överens med vad NPS kommer att föreslå i sitt slutbetänkande. Det beror delvis på att NPS har haft en aktiv roll i flera av de konferenser som vi har deltagit i men också på att vi anser att deras förslag är synnerligen relevanta. Vi tycker att det är viktigt med en enhetlig definition av psykiska funktionshinder för att alla aktörer skall vara överens om definitionen och det blir lättare att jämföra forskning nationellt och internationellt. Även ICF är ett bra verktyg vars terminologi vi anser bör implementeras i verksamheterna, för att underlätta kommunikation och jämförelser. Ett önskemål är att forskningen utvecklas och förstärks i vår region, för att vi ska bli bättre på att använda evidensbaserade metoder och modeller. Vi är intresserade av en kunskapsutveckling i form av en fördjupning inom supported employment och återhämtningsbegreppet. Synsättet och metoden har högt anseende internationellt men det finns få studier av dess tillämplighet i Sverige. Att få pröva delar av de förslag vi nämnt i projektform, tror vi kan vara ett bra sätt att realisera dem i Jönköpings kommun och sjukvårdsområde för att på så sätt få en lokal anknytning och utvärdering. För att utvärdera projektet skulle man kunna använda resurser på Högskolan i Jönköping och på så vis få till stånd ett samarbete. Att vi har valt att minska målgruppen till personer med psykiska funktionshinder mellan år i vårt förslag till projekt, beror på att det är en stor grupp i samhället med en ökad ohälsa samt att flera aktörer påtalar behovet av en förändrad rehabilitering för målgruppen. Försäkringskassans regler för aktivitetsersättning gäller från 16 år men vi har valt 18 år eftersom man då är myndig och tillhör vuxenpsykiatrin. Dessutom kan personer med aktivitetsersättning också få ersättning för kostnader i samband med rehabilitering/praktik och även bidrag för att utöva fritidsaktiviteter. Vår förhoppning är att så småningom kunna använda metoder och förhållningssätt på hela målgruppen psykiskt funktionshidrade. En gemensam utbildningsinsats anser vi skulle kunna öka kunskaperna kring psykiatrisk rehabilitering och skapa en samsyn över gränserna. Detta skulle leda till en bättre samverkan vilket vi tror är förutsättningarna för att kunna stötta individen på bästa sätt. Kan man få till stånd en finansiell samordningsnämnd skulle det ge ytterligare möjligheter till samverkan och en bättre återhämtningsprocess för individen. Under projektets gång har mycket tid lagts på diskussioner i grupperna. Referensgruppens deltagare har varit aktiva under hela projekttiden och det har varit mycket intressant att få ta del av deras erfarenheter, tankar och funderingar. Vi anser att det är viktigt att man även fortsättningsvis tar till vara målgruppens kunskaper och erfarenheter. Därför tror vi att en återkommande seminaredag vore ett sätt att låta personer med psykiska funktionshinder komma till tals och en arena för möten mellan målgruppen, brukarorganisationer och professionella. Vi anser att det också är viktigt att finna alternativa sätt att få målgruppen mer delaktig i utvecklingen. Referensgruppens tankar kring en förändring av kommunens verksamheter tycker vi är bra och även brukarinventeringen visar att det finns ett behov av förändring. Utifrån våra egna verksamhetsområden ser vi också behovet av förändringar och det är viktigt att verksamheten breddas för att möta yngre personers behov och önskningar. Det känns viktigt att de som skall ta del av verksamheterna får vara med och påverka dess innehåll. Att man tidigt ser vikten av att låta individerna ta makten över sina egna liv och därigenom bli mer delaktiga i samhället och inte bli en passiv isolerad grupp. Vi tror att det skulle vara av stort värde om unga med psykiska 11

12 funktionshinder fick möjlighet att utöva fritidsaktiviteter på lika villkor som andra och med individuellt anpassat stöd. Troligtvis skulle även motivationen för att så småningom hitta ett arbete också höjas. Det skulle innebära att det krävs förstärkningar av personalresurser men även en förbättring av utbudet och större ekonomiska möjligheter för individen. Eftersom dagens samhälle ställer höga krav på utbildning och vår målgrupp ofta inte har fullföljt sina studier, känns det angeläget att uppmärksamma behovet av få stöd i studiesituationer. I Jönköping finns flera bra möjligheter att komplettera sina studier men det saknas ett enkelt sätt att finna rätt utbud och många behöver få tillgång till stöd för att klara av att studera. Ett stort antal ur målgruppen har en trasslig studiegång bakom sig och vi tror att man kan stärka individen och motivera dem genom en stödperson. På många andra ställen i Sverige finns det personer som har en samlad kunskap om de studieinsatser som finns på orten och i Supported Employment finns en modell för hur man kan stötta individen i studier. Vi kan också se nyttan av ett brukarstyrt alternativ som komplement till kommunens verksamheter, vilket skulle innebära ett friare sätt att få en sysselsättning och meningsfull aktivitet. Ett brukarstyrt alternativ innebär att individen kan delta utan beslut om insatser enligt SoL/LSS, vilket gör det tillgängligt för en större del av kommunens invånare. En verksamhet för grön rehablitering är ett önskemål från både referensgruppen och personal inom kommun och landsting, och driften av en sådan skulle kunna vara kommunal men även finnas tillsammans med ett brukarstyrt alternativ och/eller vara till nytta för andra grupper av funktionshindrade. Flera personer ur målgruppen önskar också att det skall finnas en verksamhet där man kan få tillgång till att umgås med djur vilket vi tror skulle vara möjligt att kombinera med grön verksamhet. Tack Vi vill rikta ett stort tack till de personer som deltagit i genomförandet av projektet. Ett särskilt tack till referensgruppen och andra som stöttat oss på olika sätt! 12

13 Referenser Anthony, W., Cohen, M., Farkas, M. (2001). Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Center for psychiatric rehabilitation. Boston University. Anthony, W., Cohen, M., Farkas, M., Gagne, C. (2002). Psychiatric Rehabilitation. Center for psychiatric rehabilitation. Boston University. Antonsson, S. (2003). Stödets betydelse supported employment i kampen för arbete och att bryta utsatthet. Örebro Universitet. Jönköpings Kommun och Jönköpings Sjukvårdsområde. (2003). Mål för gemensamma insatser till alla psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköping. Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1&sTemplate=/template/index.asp Nationell psykiatrisamordning. (2006). I begynnelsen var organisationen rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter. Fritzes Socialstyrelsen (Sos). (2003a). Psykosociala insatsers effekter för personer med psykiska funktionshinder - En kunskapsöversikt. Socialstyrelsen (Sos). (2003b). ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Socialstyrelsen och WHO. Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Natur och Kultur. 13

14 Projektbeskrivning Bilaga 1 Rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade Bakgrund Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde skrev i november 2003 under ett gemensamt dokument, Mål för gemensamma insatser till alla psykiskt funktionshindrade bosatta i Jönköping. Dokumentet består bland annat av en del som beskriver Mål för huvudmännen Här beskrivs totalt 14 mål för huvudmännen att arbeta med under tidsperioden. Ett av dessa är: Att starta en arbetsgrupp inkluderande Försäkringskassa och arbetsförmedling med avsikt att verka för att ta fram rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade. Arbetet ska ske i samråd med målgruppen. Syfte Arbetsgruppens uppdrag är att verka för att ta fram ett rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade. Målgrupper Arbetsgruppen - Rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade. Personal från de båda huvudmännen. Brukarorganisationer som de båda huvudmännen samverkar med. Yngre psykiskt funktionshindrade personer (18-40 år). Metod Arbetsgruppen har bland annat till uppgift att omvärldsbevaka och hämta in kunskap inom ämnesområdet samt planera för och genomföra 3-4 studiebesök för alla kategorier nämnda under målgrupper. Studiebesöken knyts sedan ihop under en seminarium-/diskussionsdag för alla intresserade. Två personer (en från vardera huvudman) erbjuds sedan en projektanställning, 25% under 4 månader vardera, för att utifrån inhämtat material skriva fram ett förslag på rehabiliteringsalternativ för yngre psykiskt funktionshindrade samt efter förankring och eventuella beslut införa resultaten i ordinarie verksamhet. Den slutliga delen i projektet blir att igångsätta det föreslagna rehabiliteringsalternativet. Vad sökta medel ska användas till Medel motsvarande kr avsätts till satsningen. Av dessa åtgår för: - arbetsgruppens räkning, kr ( per person i arbetsgruppen) till omvärldsbevakning, kunskapsinhämtning och planering inför studiebesök för övriga målgrupper, se ovan. - personal från de båda huvudmännen, brukarorganisationerna samt yngre psykiskt funktionshindrade (18-40 år), kr för 3-4 studiebesök. Ett av studiebesöken är rehabiliteringsträdgården på Alnarps lantbruksuniversitet. - seminarium- /diskussionsdag för intresserade, kr. 14

15 Bilaga 1 - projektanställning, motsvarande 2 personer under en månad (25% under 4 månader), för att skriva fram ett konkret förslag utifrån omvärdsbevakning, studiebesök, seminarium- /diskussionsdag mm, kr. - att igångsätta och/eller utrusta utefter föreslagna rehabiliteringsalternativ, kr. Samverkanspartners Psykiatriska kliniken Socialtjänsten Brukarorganisationer Yngre psykiskt funktionshindrade personer (18-40 år) 15

16 Studiebesök tillsammans med referensgruppen Bilaga 2 Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar Medresenärer: Personal från kommun och landsting, personer från brukarorganisationerna, klienter/patienter Alnarps syfte: att växa i gröna rum och skapa ett möte mellan individen och naturen. Trädgården har två delar, en restorativ- och en terapiträdgård Målsättning: att förbättra individens förmåga att konstruktivt upptäcka och ta tillvara sina resurser. De arbetar med meningsfulla aktiviteter på individens villkor i trädgårdsrum där kravnivån är anpassad till individens förmåga. Kostnader: FK betalar kr för ett12 veckors program, uppföljning sker efter tre och sex månader. Stärkande Kultur Stärkande Kultur är ett samverkansprojekt inom Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings kommun för att göra kulturen tillgänglig för fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Förutom att ge kulturupplevelser så har projektet för många av de inblandade parterna inneburit en ökad livskvalitet. Projektet har pågått sedan Fontänhuset i Göteborg Fountain House är en unik modell för rehabilitering av människor med psykisk ohälsa. Modellen bygger på arbete, delaktighet och social gemenskap. Varje klubbhus har ett antal anställda, men för att kunna driva verksamheten krävs det att medlemmarna engagerar sig, och det är den delaktighet som konceptet bygger på, en delaktighet som fokuserar på det friska och som ger en ökad känsla av delaktighet och människovärde. Göteborgs fontänhus är ett fullvärdigt fontänhus och följer konceptet till sin helhet. Inom fontänhuset finns olika arbetsstationer, som medlemmarna kan söka sig till beroende på intresse och förmåga. Kontor, media, kök och fastighetsskötsel är de huvudavdelningar som finns. För klienter som sen vill prova att arbeta reguljärt, erbjuds via klubbhusets regi, senare när den enskilde individen är redo för det, praktikplatser på företag eller inom organisationer. Stiftelsen Actíva Ett av uppdragen är att ge stöd ute på arbetsplatser långsiktigt och målet är anställning. Man arbetar efter Supported Employment (SE), som syftar till att hitta arbetsplatser som passar individen och ge rätt stöd på arbetsplatsen. Ett annat uppdrag är att göra bedömningar/utredningar, de köps av försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Man tar reda på hur mycket individen klarar, hur man fungerar i olika sammanhang, vad man är bra på, vad man har svårt för, vad man har gjort tidigare osv. Actívas motto: Först när allting fungerar lämnar vi över ansvaret 16

17 Arbetsgruppens studiebesök Bilaga 3 Jönköping Navigator Ett projekt på tre år med förberedande arbetsmarknadsprogram som involverar ett femtiotal ungdomar. Projektet riktar sig till ungdomar utanför de reguljära åtgärdsprogrammen, oftast anvisade från socialtjänsten och som inte finns i något annat statligt eller kommunalt nätverk. Målgrupp: Ungdomar mellan år med sociala svårigheter. Tranemo Byggstenen Samverkansprojekt mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykiatriska öppenvårdsmottagningen, primärvården och nätverket Sverige-Lettland. Delfinansieras med EU-pengar och man har sex månaders rehabiliteringstid. Syfte: att se hur individen fungerar i aktivitet. Målgrupp: människor som har behov av stöd för att komma igång med en regelbunden sysselsättning. Sundsvall Samrehab/Minerva Samrehab är en samverkan mellan Sundsvalls Kommun, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det övergripande målet är att för individen ge möjlighet till att utifrån egna förutsättningar och behov göra personliga val i arbete och studier. Minerva, den operativa insatsen i Samrehab, arbetar med personer som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering pga. psykisk ohälsa. Man arbetar med kartläggning, återhämtning och långsiktigt stöd i arbetslivet. Målgrupp: psykiskt funktionshindrade personer mellan år som är kända av minst två av myndigheterna i Samrehab. Göteborg AIR (Arbetsinriktad rehabilitering) AIR tillhör psykossektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och man får remisser från olika psykosvårdsenheter i Göteborg. Ett krav är att patienterna är motiverade till insatserna och man arbetar med utredning och rehabilitering enligt IPS (Individual Placement Support en metod i Supported Employment). Helsingborg - Dubbla Spiralen Är placerade under utvecklingsnämnden och jobbar under Arbetscentrum, Enheten för Sysselsättning i Helsingborgs Kommun. Verksamheten har 15 rehabiliteringsplatser och man ska delta minst två halvdagar per vecka. Många har tidigare aldrig varit ute i arbetslivet. Alla har försörjningsstöd som ersättning och det flesta har kontakt med psykiatrin men alla är inte diagnostiserade. Man arbetar med motiverande intervjuer. Målgrupp: Personer från ca 20 år till 35 år. Dubbla Spiralen samarbetar och delar lokaler med en verksamhet som heter Gröna Huset. Det är en sysselsättningsverksamhet med platser som arbetar på uppdrag från socialnämnden och målgruppen är från 35 år och uppåt. Malmö - Arbetsrehab En kommunal verksamhet med ca 50 praktikanter inskrivna. Ett trettiotal arbetar i verkstäderna och ca 20 personer är ute i praktik. Man har olika verkstäder, textil och tapetserarverkstad där man bl.a. gör namnskyltar, klär om möbler, syr om kläder. En grafisk verkstad med data, bokbinderi och tavelinramningar samt kök och bageri där man lagar luncher till folk som arbetar i huset och bakar till andra caféer för försäljning. Remisserna till verksamheten kommer från försäkringskassan och man arbetar med personer som har ett psykiskt arbetshinder. Man arbetar enligt Bostonmodellen. 17

18 Konferenser: Bilaga 4 Vem vill arbeta med någon som inte mår bra i själen? Öppna dörren vi vill också vara med! En konferens i Göteborg om hur arbetslivet kan öppnas för människor med psykiska funktionshinder. Dagarna innehöll föreläsningar, utställningar och erfarenhetsutbyte mellan professionella, brukare, ideella föreningar och brukarorganisationer. Bland deltagarna märktes bl.a. AIR och Minerva. Tokig på jobbet Nordisk konferens om arbete, återhämtning och rehabilitering vid psykisk ohälsa En konferens i Stockholm om de processer som leder till återhämtning från psykisk ohälsa. Fokus låg på arbete och sysselsättning samt olika former av stöd i utvecklingen mot ett aktivt och självständigt liv. De olika nordiska länderna presenterade goda exempel på hur man effektivt stöttar människor med psykisk ohälsa/funktionshinder in i arbete. Ett annat sätt Återhämtningsprojektet En konferens i Stockholm som riktade sig till professionella inom kommun och landsting samt till brukare och brukarorganisationer. Temat var återhämtning med ett internationellt och nationellt perspektiv. Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder En konferens i Stockholm där fokus låg på nationell psykiatrisamordnings förslag på förändringar inom området samt att visa hur det ser ut i landet och ge deltagarna möjlighet att delge varandra erfarenheter och kunskaper. 18

19 Hur utvecklar vi rehabiliteringsalternativ för Bilaga 5 psykiskt funktionshindrade i Jönköping? Kungsporten, Jönköping kl: Program Inledning, moderator samt arbetsgruppen Nationell psykiatrisamordning, information om uppdrag och resultat riktat mot sysselsättning Fika Återhämtning Tankar från referensgruppen Fontänhuset Eksjö Grön rehabilitering, Rås gård - Tranås Lunch Stiftelsen Activa, Örebro Fika Samrehab, Minervagruppen, Sundsvall Avslutning Medverkande: Nationell psykiatrisamordning Kerstin Evelius, utredningssekreterare Återhämtning Alain Topor, psykolog och chef för FoUenheten Södra Stockholms läns landsting och forskningschef socialpsykiatri, Socialhögskolan, Stockholm Stiftelsen Activa, Örebro - "Först när allting fungerar lämnar vi över ansvaret" Febe Ågren, marknadsförare och Margareta Nilsson, arbetskonsulent Samrehab, Sundsvalls kommun Minervagruppen - "Debut eller comeback i arbetslivet" Ann-Britt Forslöf, arbetsterapeut. Helen Larsson arbetsterapeut Rås gård, Tranås - Grön rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Marie Kennmark, arbetsterapeut Tranås kommun, Eva Engström, företagarcoach LRF Fontänhuset i Eksjö Brukarstyrd verksamhet Tankar och funderingar från målgruppen Projektets referensgrupp Arbetsgruppen Maria Snälls, kurator Psykosvården Länssjukhuset Ryhov, Sara Thil, arbetsterapeut Rehabiliteringsenheten, Länssjukhuset Ryhov Malin Forsén, arbetsterapeut, Arbetslivsinriktad daglig verksamhet, Jönköpings kommun Moderator: Ann-Sofie Karlman, journalist på Sveriges Radio Jönköping 19

20 Brukarinventering 2006 Bilaga 6 Den fråga som arbetsgruppen skickade med i brukarinventeringen gäller personer mellan år och lyder: Om du inte skulle kunna lönearbeta, vad skulle du vilja ha för sysselsättning istället? När arbetsgruppen sammanställt svaren har vi kategoriserat svaren enligt följande: Studier: 16 personer har svarat att man vill studera. Flera personer har uttryckt önskemål om studier inom data. Estetisk verksamhet: 16 har svarat att man vill ha någon form av estetisk verksamhet t.ex. teater, djur, natur, kör, musik och dans. Praktik/arbete: 31 personer har svarat att man vill ha praktik/arbete, framförallt på företag på öppna arbetsmarknaden. Kommunens verksamheter: 21 personer har svarat att man är nöjd med de verksamheter/sysselsättningar som finns. Friskvård/hälsa: 4 personer har svarat att man vill syssla med friskvård/hälsa bl.a. i form av promenader, massage och träning. Flera personer har svarat vet inte på frågan, de är inte redovisade ovan. Några personer har svarat med flera alternativ och har därför redovisats flera gånger. 20

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Samordningsförbundet i Skellefteå SIN-projektet (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen i Skellefteå och Skellefteå Kommun genom socialkontorets

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg

Läs mer

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt

Läs mer

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är;

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är; Minnesanteckningar från samverkan Avdelningsnivå 2015-09-29 Närvarande: Åsa Israelsson, Sture Veräjä, Kicki Kvarnström, Peder Hansson, Lena Sjölin, Lilliann Carlstén, Kommunal, Anne Andersson, Kommunal,

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt

Läs mer

Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal

Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal CVU Rapportserie 2:8 Projektledare: Pia Ram, skötare, Psykiatri Mölndal Ingrid Rogenfelt, kurator, Psykosmottagningen Mölndal Sammanfattning Projektets mål är att uppnå

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Nationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om

Nationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om 10-11 oktober Berns, Stockholm Nationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder En konferens för kunskap, inspiration

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare

Läs mer

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) Vill du komma vidare?

Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) Vill du komma vidare? Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) Vill du komma vidare? VI STÖDJER DIG SOM VILL ARBETA, PRAKTISERA ELLER STUDERA 1 Man har ett värde idag. Jag klarar av att jobba, även om det bara är halvtid. KATRIN

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer: 2015:32 Stöd till personer

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30

DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 2011 DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 Samordningsförbundet i Sollefteå presenterar här verksamhet och ekonomi för perioden 1/1 30/6 2011 2 Innehållsförteckning Förbundets verksamhet. Styrelsen... 3 Finansierade

Läs mer

En förundersökning har legat till grund för arbetet.

En förundersökning har legat till grund för arbetet. Ansökan, KomHall har, i samarbete med en arbetsgrupp, utvald av FINSAM Kävlinge/Lomma, fått i uppdrag att skriva en ansökan, KomHall. Namnet KomHall ska betraktas som ett arbetsnamn och kan komma att ändras.

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Förprojektering Markera i vilken grad du upplever ett behov av att utveckla och stärka

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland 2013-05-04 1(10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Södertäljemodellen. Södertälje. samverkan som startade med psykiatrireformen. Sydgården Grengården. Österäng BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN PBT PBT PBT

Södertäljemodellen. Södertälje. samverkan som startade med psykiatrireformen. Sydgården Grengården. Österäng BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN PBT PBT PBT Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen Södertälje Sydgården Grengården PBT PBT PBT BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN BRIGGEN PBT PBT PBT PBT BRIGGEN Österäng INNEHÅLL En

Läs mer

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess

Läs mer

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Älvkarleby kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION AmI har till uppgift att vara en väg ut till arbetslivet. De aktiviteter och insatser AmI erbjuder avser att ge personer en

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Reserapport från ENSA-möte i Vicenza, Italien

Reserapport från ENSA-möte i Vicenza, Italien Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sociala enheten 2008-06-09 Kerstin Färm Sida 1 (7) Reserapport från ENSA-möte i Vicenza, Italien Tid: 15/5 16/5 2008 Plats: Vicenza och Verona, Italien Arrangör:

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer