Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning
|
|
- Anna Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(1) Ledningsstaben LiÖ Landstingsstyrelsen Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning I landstingets beredning för strategiska ägarfrågors arbetsplanering för 2013 fastställdes att beredningen under 2013 skulle fokusera på strategisk kompetensförsörjning genom kunskapsinhämtning och skrivande av utvärdering/rapport. I föreliggande rapport beskrivs landstingets kompetensförsörjningsmodell kortfattat samt processen kring framtagandet av rapporten. Beredningens samlade slutsatser och förslag gällande kompetensförsörjningsmodellen redovisas liksom övrigt kring kompetensförsörjning som noterats under rapportens framtagande. Beredningen överlämnar härmed Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning och tillhörande bilaga i form av ett kunskapsunderlag. Anita Jernberger Ordförande
2 Ledningsstaben (8) Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning 1. Bakgrund I landstingets beredning för strategiska ägarfrågors arbetsplanering för 2013 fastställdes att beredningen under 2013 ska fokusera på strategisk kompetensförsörjning i Landstinget i Östergötland genom kunskapsinhämtning och skrivande av utvärdering/rapport. Arbetet under året bestod av: Fördjupning kring personalförsörjningsmodellen Studera och utvärdera tillämpningen av modellen Rapport till landstingsstyrelsen Sammanträdena under 2013 planerades utifrån kompetensförsörjningsmodellens olika delar. Till föreliggande rapport följer en bilaga som ska ses som ett kunskapsunderlag som följer ordningen på beredningens sammanträden och samtidigt kompetensförsörjningsmodellens olika delar. Denna rapport innehåller beredningens slutsatser. Beredningen har vid två tillfällen diskuterat modellen dels med fackliga företrädare och dels med chefer på olika nivåer i landstinget. Dessa samtal ligger också till grund för beredningens slutsatser. Parallellt med beredningens arbete har landstingets revisorer tagit fram rapporten Personalförsörjningsmodellen ett ändamålsenligt stöd för kompetensförsörjning? Rapporten har förelagts fullmäktige som uppdragit till landstingsstyrelsen att ta fram svar. Rapporten har föredragits för beredningen och en diskussion har förts med tjänsteman från revisionen. 1.1 Landstingets kompetensförsörjningsmodell Landstinget i Östergötland hade ett utvecklingsarbete i början av 2000-talet kring personalförsörjningen som resulterade i en rapport, Hur många blir det?. I den rapporten försökte man ta fram en prognosmodell som verksamheter kunde använda i sitt arbete med personalförsörjningen. Modellen visade sig dock vara alltför komplex i sina beståndsdelar och behov att förenkla modellen framkom. Behovet av en reviderad modell ledde fram till en förenklad modell som ändå skulle ta hänsyn till alla beståndsdelar som påverkar personalförsörjningen. Modellen beslutades i Landstingsstyrelsen under år 2009 och en långsiktig implementeringsplan sattes i verket.
3 Ledningsstaben (8) Syftet med den nya modellen var att presentera en personalförsörjningsmodell som kunde användas som planeringsunderlag både på aggregerad, övergripande nivå men även som underlag för enskilda verksamheter. I den rapport som togs fram i samband med modellens införande förtydligades också begrepp såsom tillgång, utbud, efterfrågan, brist och behov som tidigare hade använts utan närmare definition. Detta hade ofta lett till förvirring och missförstånd och en uppfattning att det generellt kommer att bli brist på vårdpersonal, ofta benämnt i termer av generationsväxling, utan närmare tanke på vad det var som ledde fram till slutsatsen brist på vårdpersonal Vidare i rapporten tydliggjordes också ansvaret för personalförsörjningen. Tidigare rådde det oklarheter var ansvaret låg i landstingets organisation kring personalförsörjningen. Med rapporten som följde den nya modellen tydliggjordes ansvarsfördelningen. I den decentraliserade verksamheten ligger ansvaret på produktionsenheten och ytterst verksamhetens chefer att säkra tillgången på antalet medarbetare och rätt kompetens. Ledningsstaben har som uppgift att ge strategiskt stöd och stå för landstingsgemensamma åtgärder. I rapporten beskrevs också den politiska styrningen. Modellen som presenterades i rapporten är utformad för att ge en samlad helhetsbild av de faktorer som bedöms påverka framtida efterfrågan och utbud på personal inom Landstinget i Östergötland. Vissa faktorer, t.ex. pensionsavgångar, går att förutsäga relativt väl, medan andra faktorer, t.ex. medicinsk utveckling och utveckling av verksamheten, kommer att ha stor betydelse men är svårare att förutsäga. Genom att försöka beskriva hur olika faktorer kan påverka framtidens personalförsörjning erhålls en så tillförlitlig och stabil personalförsörjningsrapport som möjligt vilket ger förutsättningar för bättre prognoser. Bild 1: Personalförsörjningsmodell 2009 Arbetsmarknaden för vårdpersonal Utbildningsplatser Migration Intresse för val till vårdutbildningar Ålder och personalavgångar Utbud av arbetskraft p S Balans D q Efterfrågan på arbetskraft Budget och framtida ekonomiskt utrymme Medicinskteknisk utveckling Vårdbehov hos medborgarna Utveckling av verksamheten US, FoU och Regionen
4 Ledningsstaben (8) I modellen används begreppen utbud (S) och efterfrågan (D). Dessa begrepp kommer från nationalekonomin och har sin relevans även vid förtydligande av förhållandet i hälso- och sjukvård. Med utbud menas där en mängd av en vara eller tjänst som under bestämda förhållanden är tillgänglig för försäljning. I detta fall alltså den mängd medarbetare som är tillgängliga för att arbeta inom Landstinget i Östergötland. Med efterfrågan menas den mängd av en vara eller tjänst som köpare är villiga att köpa med hänsyn till pris och omständigheter på en marknad vid ett speciellt tillfälle. I detta fall avses således den mängd av medarbetare som Landstinget i Östergötland avser att anställa. Ovanstående begrepp ska skiljas från t.ex. begreppen behov och brist. Båda dessa termer innebär oftast att något fattas. Ibland används dessa begrepp liktydigt med efterfrågan på antalet medarbetare som inte alltid brukar hänga ihop med en efterfrågerelaterad analys. En sådan tar nämligen hänsyn till exempelvis ekonomiska förutsättningar, i enlighet med ovanstående modell. Utbudssidan delas in i följande delar: 1, Arbetsmarknaden för vårdpersonal här beskrivs hur arbetsmarknaden ser ut och hur utvecklingen för de olika yrkesgrupperna varit fram till dags dato 2, Utbildningsplatser här beskrivs hur omsättningen är av nya studenter som kommer ut på arbetsmarknaden inom vårdområdet 3, Migration beskriver hur migrationen påverkar utbudet av vårdpersonal 4, Intresse för val till utbildningar beskriver ungdomars intresse för vårdområdet 5, Ålder och personalavgångar medarbetarnas ålder, naturlig personalomsättning och hur pensionsavgångarna beräknas bli framöver Efterfrågesidan delas in i följande: 1, Budget och framtida ekonomiskt utrymme beskriver bl.a. hur skatteintäkterna förväntas bli framöver, BNP-utvecklingen m.m. 2, Medicinsk-teknisk utveckling beskriver bl.a. utvecklingen framöver avseende nya behandlingar, läkemedelsutveckling och diagnostik m.m. 3, Vårdbehov hos medborgarna inklusive sjukdomspanorama och befolkningens åldersstruktur 4, Utveckling av verksamheten ska försöka beskriva den utveckling som verksamheten kontinuerligt genererar såsom t.ex. vårdflöden, processer, samverkan med andra, ständiga förbättringar m.m.
5 Ledningsstaben (8) 5, Universitetssjukhuset, FoU och sjukvårdsregionen beskriver de särskilda förutsättningar som skapas utifrån US roll, forskningen och sydöstra sjukvårdsregionen Den handlingsplan som togs fram för implementering efter LS beslut år 2009 har följts: 2009 Beslut om modell på LS. Införande genom informationsinsatser i varje chefsled PE arbetar utifrån modell. Kompetensförsörjningsinventering för landstinget samt respektive PE egen inventering som bilaga i respektive PE:s VP 2011 PE arbetar utifrån modell. Kompetensförsörjningsinventering för landstinget samt respektive PE egen inventering som bilaga i respektive PE:s VP + påbörja nyckelindikatorer gällande kompetensförsörjningen in i PE:s VP 2012 PE arbetar utifrån modell. Kompetensförsörjningsinventering för landstinget samt respektive PE egen inventering som bilaga i respektive PE:s VP nyckelindikatorer + handlingsplaner 2. Ägarberedningens genomgång Ägarberedningen har träffats 10 gånger under år 2013 och har vid varje tillfälle fördjupat sig i en eller två variabler som ingår i personalförsörjningsmodellen. Dialog har också förts med fackliga företrädare, chefsrepresentanter samt landstingets revisorer. Ägarberedningen har under tidigare år fått en fördjupad insikt i modellen så första mötet år 2013 ägnades åt resultatet från kompetensförsörjningsinventeringen år Nedan görs en genomgång av beredningens teman vid årets sammanträden. I rapportens bilaga ges mer information kring respektive punkt t o m mötet den 10 september. 28 februari Genomgång av 2012 års sammanställning. 20 mars Hela arbetsmarknaden Yrkesgruppers utveckling Andelsutveckling av personalstrukturen Migration till och från Sverige Läkare från tredje land m.m. 17 april Utbildningsplatsers utveckling, läkarprogram, specialistsköterskor m.m. Söktryck till vårdyrken Nya generationens värderingar
6 Ledningsstaben (8) 14 maj Personalomsättning Ålder Pension Attraktivitet som arbetsgivare (inkl lön) 12 juni Ekonomiska förutsättningar Finansplan Medicinteknisk utveckling Läkemedel 21 augusti Hälsofrämjande förhållningssätt Demografi 10 september Verksamhetsutveckling Förändringar mellan yrkesgrupper 15 oktober Dialog med fackliga företrädare 19 november Dialog med chefsrepresentanter 10 december Dialog med landstingets revisorer 3. Beredningens samlade slutsatser och förslag Ägarberedningen vill lyfta fram följande delar utifrån sin genomgång: - Modellen innehåller viktiga beståndsdelar som påverkar personalförsörjningen. Arbetet med personalförsörjning är komplext och modellens innehåll tar hänsyn till detta. Modellen har funnits under fyra år. Värdet av att förändra modellens innehåll ses som ringa och skulle tvärtemot kunna skada det goda arbete som modellens införande lett till. Ägarberedningen föreslår därför inte några innehållsmässiga förändringar av modellen. - Den årliga sammanställningen av kompetensförsörjningen och rapporteringen av modellens användning är bra då det skapats en struktur för information om kompetensförsörjning på landstingets övergripande nivå.
7 Ledningsstaben (8) Ägarberedningen föreslår därför inte några förändringar avseende den årliga kompetensförsörjningsinventeringen. - Landstingsstyrelsens beslut 2009 innebär att modellen är ett kunskapsunderlag. Beredningen har noterat att användningen av modellen skiljer sig väsentligt åt inom landstinget. Detta har även uppmärksammats av landstingets revisorer. Då modellen är bra borde användandet öka. Beredningen saknar exempelvis konkreta nyckeltal i produktionsenheternas verksamhetsplaner som är kopplade till detta område. Ägarberedningen föreslår att modellens användningsområde ska breddas och ser därför att modellen ska användas för styrning verksamheten. - Utifrån beredningens dialog med fackliga och chefsrepresentanter har beredningen fått kunskap om att det finns chefer som använder modellen i vardagen vid enskilda rekryteringar samt även vid upprättande av långsiktiga kompetensförsörjningsplaner men det finns också chefer som ej använder modellen. Användandet bör, som beredningen slagit fast vid punkten ovan, styras upp mer. Till stöd för enskilda chefer i vardagen bör ett enkelt verktyg, exempelvis en checklista, tas fram utifrån modellen. Ägarberedningen föreslår att ett verktyg tas fram som ett stöd för den enskilde chefen i kompetensförsörjningsarbetet. - Beredningen har noterat att det är den enskilde chefen som är ansvarig för personalförsörjningen på alla nivåer i organisationen. Beredningen ser ingen anledning att ändra på detta men ser ett värde i att ytterligare tydliggöra HR:s eller övergripande chefs controllerfunktion i arbetet med kompetensförsörjningen. Ägarberedningen föreslår att controllerarbetet för HR och övergripande chefer tydliggörs och stramas upp inom arbetet med kompetensförsörjning. - Förutom den årliga kompetensförsörjningsinventeringen presenteras i varje delårsrapport en beskrivning kring utvecklingen av antal anställda. Någon större analysdel kring nuläget i utvecklingen kring kompetensförsörjning finns sällan med i dessa rapporter. En fylligare analysdel ingår i årsredovisningen varje år och HRdirektören redovisar kontinuerligt till Landstingsstyrelsen olika aktuella delar inom HR-området. Beredningen tycker att det bör utvecklas en mer kontinuerlig analysdel i varje delårsrapport som direkt appliceras på aktuella utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Ägarberedningen föreslår att varje delårsrapport bör innehålla en analysdel kring aktuellt läge inom kompetensförsörjningen. - Ägarberedningen föreslår med anledning av ovanstående och revisorernas rapport i ämnet, att det genomförs en enkät till verksamheterna för fördjupning och komplettering av kunskapen kring personalförsörjningsmodellen.
8 Ledningsstaben (8) 3.1 Övrigt kring kompetensförsörjning I arbetet med denna rapport har beredningen iakttagit delar som är värt att notera för vidare arbete. Dessa delar hör inte direkt ihop med beredningens arbete gällande utvärdering av modellen utan handlar mer om delar inom området kompetensförsörjning som beredningen vill uppmärksamma. - Ökningen när det gäller antalet ST-block återspeglar inte alla gånger det aktuella och/eller förväntade behovet av specialistläkare. Det finns en del specialiteter där man genom en medveten satsning på ST-utbildning är på väg att kompensera aktuell brist på specialister och framtida pensionsavgångar. Det finns också exempel på utökning av ST-blocken utöver det beräknade behovet. En del specialiteter med stor specialistbrist lyckas inte rekrytera ST-läkare i samma utsträckning. Landstinget bör förbättra sin styrning gällande ST över specialitetsgränserna utan att ge avkall på det delegerade ansvaret till varje chef. - Arbetet med försörjningen av specialistsjuksköterskor är viktigt för landstinget. Finansiering av fortbildning för sjuksköterskor är därför en fråga som bör utredas. - Beredningen har noterat att enskilda chefer samt fackliga företrädare gärna ser en utveckling där enskilda medarbetare kan kombinera studier och arbete. Detta skulle underlätta både för den enskilde samt verksamhetens bemanningsplanering. De enskilda lärosätena äger dock denna fråga. Landstinget bör verka ytterligare för att fortbildningen till specialistsjuksköterskor vid HU i högre utsträckning sker på halvtid. - Beredningen har noterat att det idag finns för lite centrala medel avsatta för introduktion av EU-läkare. Arbetet med att underlätta för läkare från annat land bör utredas vidare. - Beredningen har noterat att landstinget saknar ett enhetligt PTP-program för psykologer, till skillnad från många andra landsting. Beredningen noterar att denna avsaknad kan leda till framtida psykologbrist. - Introduktion till vårdyrken är en viktig del för framgångsrikt kompetensförsörjningsarbete. Det finns exempelvis yrkesintroduktion för sjuksköterskor såsom kvalitetssäkrad yrkesintroduktion och ELSA. Dessa bör spridas som goda exempel inom landstinget. - Beredningen noterar att lönebildningsfrågorna är viktiga. Fortsatt arbete med lokal lönebildning och chefens ansvar bör stimuleras och stärkas. - Beredningen har uppmärksammat att olika former av mentorskap är viktigt för kompetensutvecklingen och bör stimuleras och uppmuntras.
9 Ledningsstaben (8) - Något som tidigt uppmärksammades av beredningen, är mängden administrativa arbetsuppgifter som genomförs av vårdpersonal. Landstinget ska öka sina ansträngningar för att rätt kompetens ska göra rätt saker, såsom exempelvis utvecklingen av vårdadministratörer som övertar administrativa arbetsuppgifter m.m. Bilaga 1: Kunskapsunderlag
10 1 (29) Bilaga till rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning - Kunskapsunderlag Föreliggande kunskapsunderlag är ett komplement till rapporten om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning. Den följer ordningen på beredningens sammanträden under 2013 och samtidigt kompetensförsörjningsmodellens olika delar. Arbetsmarknaden för vårdpersonal Utbildningsplatser Migration Intresse för val till vårdutbildningar Ålder och personalavgångar Utbud av arbetskraft p S Balans D q Efterfrågan på arbetskraft Budget och framtida ekonomiskt utrymme Medicinskteknisk utveckling Vårdbehov hos medborgarna Utveckling av verksamheten US, FoU och Regionen
11 2 (29) Innehållsförteckning 1. Årsplaneringen för beredningen för strategiska ägarfrågor Genomgång av 2012-års sammanställning Arbetsmarknaden för vårdpersonal och migration Utbildningsplatser och intresse för val till vårdutbildningar Ålder och personalavgångar Budget och framtida ekonomiska utrymme samt medicinteknisk utveckling Vårdbehov hos medborgarna Utveckling av verksamheten...27
12 3 (29) Årsplaneringen för beredningen för strategiska ägarfrågor februari Genomgång av 2012 års sammanställning. 20 mars Hela arbetsmarknaden Yrkesgruppers utveckling Andelsutveckling Migration till och från Sverige Läkare från tredje land m.m. 17 april Utbildningsplatsers utveckling, läkarprogram, specialistsköterskor m.m. Söktryck till vårdyrken Nya generationens värderingar 14 maj Personalomsättning Ålder Pension Attraktivitet som arbetsgivare (inkl lön) 12 juni Ekonomiska förutsättningar Finansplan Medicinteknisk utveckling Läkemedel 21 augusti Hälsofrämjande förhållningssätt Demografi 10 september Verksamhetsutveckling Förändringar mellan yrkesgrupper 15 oktober Dialog med fackliga företrädare 19 november Dialog med chefsrepresentanter
13 4 (29) 10 december Dialog med landstingets revisorer 1. Genomgång av 2012-års sammanställning Vid sammanträdet den 28 februari gavs beredningen en övergripande presentation av rapporten Sammanställning och analys av Kompetensförsörjningsbehov för Landstinget i Östergötland, Sammanställningen baseras på respektive produktionsenhets prognos för personalförsörjning. 2. Arbetsmarknaden för vårdpersonal och migration Vid sammanträdet den 20 mars fick beredningen en genomgång av följande utbudsfaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Hela arbetsmarknaden Yrkesgruppers utveckling Andelsutveckling Migration till och från Sverige Läkare från tredje land m.m.
14 5 (29) Generellt kan konstateras att antalet anställda inom landstinget i Östergötland har ökat, framförallt för grupperna läkare och sjuksköterskor. Vad gäller läkare har antalet ökat kontinuerligt de senaste 20 åren, med ett undantag för åren 2004 och Från år 1993 har antalet ökat från 1055 anställda läkare till 1594 år Vad gäller sjuksköterskor ser utvecklingen likadan ut dock är ökningen proportionerligt inte lika markant. Från år 1993 har antalet sjuksköteskor ökat från 3153 till 3740 år Detta stämmer övergripande även överens med den bild som finns nationellt. Trots detta konstateras att landstinget har en obalans i utbud och efterfråga vad gäller specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Parallellt med att antal anställda ökar utgifterna för inhyrd personal i bemanningsföretag i landstinget i Östergötland. Prognosen för 2013 pekar på att LiÖ kommer att betala ca tkr för inhyrd personal. Majoriteten av kostnaderna läggs för läkare, men även i vissa fall för specialistsjuksköterskor. Sveriges tillskott av utbildad personal från hälso- och sjukvårdsområdet kommer nästan uteslutande från EU/EES-området. Detta tillskott har nationellt fått allt större betydelse för tillgången av läkare i Sverige. Av de läkare som 2010 var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård hade 23% sin läkarutbildning i annat land vilket nästan är en fördubbling mot 1995 då andelen var 13%. När det gäller migrationen kan man se en ökad internationell rörlighet bland hälso- och sjukvårdspersonal. Även antalet svenskar som läser medicin i andra länder har ökat kraftigt de senaste åren och kommer i framtiden utgöra en stor rekryteringsbas.
15 6 (29)
16 7 (29)
17 8 (29)
18 9 (29) Parallellt med att antal anställda ökar även utgifterna för bemanningsföretag i landstinget i Östergötland. Prognosen för 2013 pekar på att LiÖ kommer att betala ca tkr för bemanningsföretag. Majoriteten av kostnaderna läggs för läkare, men även i vissa fall för specialistsjuksköterskor.
19 10 (29) Sveriges tillskott av utbildad personal från hälso- och sjukvårdsområdet kommer nästan uteslutande från EU/EES-området. Detta tillskott har nationellt fått allt större betydelse för tillgången av läkare i Sverige. Av de läkare som 2010 var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård hade 23% sin läkarutbildning i annat land vilket nästan är en fördubbling mot 1995 då andelen var 13%. När det gäller migrationen kan man se en ökad internationell rörlighet bland hälso- och sjukvårdspersonal. Även antalet svenskar som läser medicin i andra länder har ökat kraftigt de senaste åren och kommer i framtiden utgöra en stor rekryteringsbas.
20 11 (29) 3. Utbildningsplatser och intresse för val till vårdutbildningar Vid sammanträdet den 17 april får beredningen en genomgång av följande utbudsfaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Utbildningsplatsers utveckling Läkprogram, specialistsköterskor m.m. Söktryck till vårdyrken Nya generationens värderingar
21 12 (29) Vid Linköpings universitet ges följande utbildningar som är av intresse för landstingets yrkesgrupper: Psykolog program (fil fak) Socionom program (fil fak) Arbetsterapeut program Biomedicinsk analytiker Kompletterande BMA Kompletterande läkar 3:e land Logoped program Läkarprogram Master program vårdvetenskap Master program biosciences Medicinsk biologi program Sjukgymnast program Sjuksköterske program Spec ssk anestesi Spec ssk barnmorska Spec ssk Distrikt Spec ssk IVA Spec ssk medicin Spec ssk barn- och ungdom Spec ssk kirurgi
22 13 (29) Spec ssk psykiatri Följande utbildningar ges av gymnasieskolan eller yrkeshögskolan: Omvårdnadsprogram Vårdadministratör YH Generellt kan sägas att Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet är en attraktiv utbildningsanordnare. De mest populär a utbildningsprogram är sjukgymnast och läkare.
23 14 (29) På grund av en långvarig obalans mellan utbud och efterfråga av specialistutbildade sjuksköterskor har landstinget i Östergötland centralt finansierad studielön för specialistutbildning för sjuksköterskor. I dagsläget avsätter landstingsstyrelsen motsvarande 8 miljoner kronor per år till studielön vilket innebär ca 50 stycken totalt kan finansieras i systemet. Den centralt finansierade studielönen består av följande: kr/mån heltidsstudier, kr/mån halvtidsstudier. För utbildning som bedrivs i samarbete med Karlstads universitet tillkommer ett stipendium för ökade resekostnader. Förutom detta föreslås att individen erhåller en engångssumma på kr efter 3 års tjänstgöring vid enheten, vilket finansieras av produktionsenheten.
24 15 (29) Även på grund av obalans mellan utbud och efterfråga av specialistutbildade läkare utökas bland successivt annat antalet AT-block från 46 platser (2012) till 68 platser (2015).
25 16 (29) Intressant i detta sammanhang är att studera nya generationers värderingar kring yrken inom välfärdssektorn. Slutsatser från en rapport utgiven av SKL 2013 (Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?) visar följande
26 17 (29)
27 18 (29) 4. Ålder och personalavgångar Vid sammanträdet den 14 maj får beredningen en genomgång av följande utbudsfaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Personalomsättning Ålder Pension Attraktivitet som arbetsgivare (inkl lön) Även en information om Vård- och omsorgscollege Östergötland ges.
28 19 (29)
29 20 (29) 5. Budget och framtida ekonomiska utrymme samt medicinteknisk utveckling Vid sammanträdet den 12 juni får beredningen en genomgång av följande efterfrågefaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Ekonomiska förutsättningar Finansplan Medicinteknisk utveckling Läkemedel
30 21 (29) Landstingets ekonomiska förutsättningar kopplat till personalförsörjningsmodellen: - Intäkter, kostnader och fördelning av resurser Världsekonomin - Skattelagstiftning - Bedömning av ekonomiskt utrymme - Landstingets modell för ekonomisk fördelning - Produktionsenheter och deras uppdrag Faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården: Nya möjligheter till behandling Metoder/terapier Läkemedel Medicinsk teknik Ambitionshöjningar: Nationellt: riktlinjer Lokalt: behov identifierade av HSN Metodutveckling/indikationsändringar i verksamheten Demografisk utveckling Kompetensutveckling och kompetensförsörjning
31 22 (29) Läkemedel Läkemedelsområdet främst kopplat till landstingets personal: Personalens arbetsmiljö och kompetenskrav kan komma att påverkas av: - Läkemedelsförsörjningsfrågor (upphandlingar, ev. läkemedelsautomater mm). - Införandet av läkemedelsgenomgångar och -berättelser (kräver tid, kunskap samt förändrade IT-system). - Nya (dyra) läkemedel (prioriteringar, ordnat införande, uppföljning, effekt och säkerhet, kostnadsdrivande). - IT-stöd läkemedel, t ex NOD (kräver tid, kunskap samt förändrade IT-system). - Behov av mer farmaceutisk kompetens (läkemedelsservice, uppföljning, patientsäkerhet, upphandling, hantering, IT, kommunikation). - juni 2013 Kostnader läkemedel: - Volymen har minskat 0,7 % jan-mar (mycket ovanligt). - Patentutgångar 2012 gör att kostnaderna minskat. - Inga stora patentutgångar närmaste tiden. Medicinteknisk utveckling Den medicinsktekniska utvecklingen kopplat till landstingets modell för kompetensförsörjning: Antalet tekniska utrustningar ökar med ca 1000 st per år inom LiÖ. Ibland finns en mismatch mellan utrustningens utformning och vårdpersonalens kompetens. Exempel på ny teknik:
32 23 (29) - Automation av mikrobiologin - Röntgen - Appar - Nya produkter/strukturer Medicinsk teknik och IT växer samman allt mer. Ny medicinsk teknik möjliggör: Effektivisering av vården (t.ex. automation, hemsjukvård, avancerad diagnos och behandling på distans) Nya avancerade metoder som gör att vi kan behandla allt sjukare och äldre. Mer information tillgängligt både för patient och personal kommer ge behov av avancerade beslutstödssystem Slutsatser: Kan ge både minskat och ökat resursbehov. Kommer att kräva högre teknikkompetens på vårdpersonalen. IT-system Medicinteknisk säkerhet IT-säkerhet Behov att förändra vårdutbildningar grundläggande teknikkompetens måste in i utbildningarna ny specialisering? Vi står inför paradigmskifte kring hur vård kommer att bedrivas Ökat behov av att effektivt hantera innovationer (bla Testbädd) Teknik och IT-kompetens på vårdpersonal måste ökas för att kunna bedriva en effektiv och patientsäker vård. Fler och mer högutbildade ingenjörer och IT-tekniker kommer behövas för att hantera den allt mer avancerade tekniken i vården.
33 24 (29) 6. Vårdbehov hos medborgarna Vid sammanträdet den 21 augusti får beredningen en genomgång av följande efterfrågefaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Hälsofrämjande förhållningssätt Demografi Demografi och kompetenskonkurrens - Antalet kontakter med hälso- och sjukvården i Östergötland - Demografisk utveckling och dess förväntade effekter på hälso- och sjukvården - Vårdtillfällen per sjukdomsgrupp Patienterna blir i allt högre grad äldre med kroniska sjukdomar och behov av kontinuerlig kontakt med vården Att ge människor möjligheter att leva ett gott liv som äldre trots sjukdom och funktionsnedsättningar blir en allt viktigare uppgift i samhället. Detta ger ett stort rekryteringsbehov till geriatrik/äldreomsorg samtidigt som en stor generationsväxling är på gång på arbetsmarkanden:
34 25 (29) 1,6 miljoner lämnar arbetsmarknaden mellan 2010 och 2025 Nytillträdande ungdomar lägre än antalet åldersavgångar Växande underskott av arbetskraft inom viktiga sektorer Betydande kompetenstapp Matchningsutmaningen Rekryteringsbehov inom tio år landsting och kommuner Östergötland beräknat på sverigesiffror: 3000 undersköterskor 1300 sjuksköterskor 440 läkare Prognoserna är tillförlitliga utfallet visar på bra träffsäkerhet. Hälsoutvecklingen i befolkningen och dess påverkan på efterfrågan av arbetskraft och kompetens inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun. Det handlar också om de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika, personer med kort resp. lång utbildning. Statistik kring ojämlikhet i hälsa presenteras.. Hälsoutvecklingen påverkar efterfrågan på arbetskraft och kompetens inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör, utifrån sina specifika kunskaper och kompetenser om hälsa, sjukdom och samband: Ansvar för folkhälsoövervakningen Viktig samhällsaktör och samarbetspartner Unik roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på befolknings-, grupp- och individnivå, på hälso- och sjukvården egen arena
35 26 (29) Önskad kompetensutveckling inom området för alla LiÖ-medarbetare, primärvård, specialistsjukvård, öppen och sluten vård, verksamhetsutvecklare, m.fl. presenteras liksom behovet av ökad specialist-kompetens.
36 27 (29) 7. Utveckling av verksamheten Vid sammanträdet den 10 september får beredningen en genomgång av följande efterfrågefaktorer i kompetensförsörjningsmodellen: Verksamhetsutveckling Förändring mellan yrkesgrupper Verksamhetsutveckling Verksamhetsutvecklare finns på flera nivåer inom landstinget: - Centrum för hälso- och vårdutveckling- övergripande - Centrumnivå - Kliniknivå - Enhetsnivå, förändringsledare och LEAN-coacher Vad gör en verksamhetsutvecklare?
37 28 (29) - Använda och handleda i metoder och verktyg för förbättringsarbete - Utbilda/informera/leda workshop - Leda mindre projekt och uppdrag - Bevaka och sprida information/dokument (t ex nationella/regionala/lokala riktlinjer) - Sammanställa och analysera data LEAN som verksamhetsstrategi. Exempel: - Akutflöden 1:4 - Bröstcancerprocessen - Coloncancerprocessen - Kontaktsjuksköterskor En diskussion förs kring implementering av LEAN och hur politiken ska förhålla sig till det. Ibland är ekonomin ett hinder för optimala vårdprocesser. En helt flödes-/processbaserad sjukvårdsorganisation anses inte genomförbar inom överskådlig framtid. Man arbetar med förbättringar inom befintlig organisation. Förändringar inom och mellan olika yrkesgrupper Som ett exempel på större förändringar inom olika yrkesgrupper redovisas landstingets kompetensutvecklingssatsning för läkarsekreterare och vårdadministratörer: 2007/2008 Kompetensinventering + konvertering 2009/2010 Utbildningssatsning. Omfattar ca 700 personer inom LiÖ. Införandet av Cosmic innebar stora förändringar för dessa yrkesgrupper. Resultat uppmätta 2013: Utbildningen har medfört att 21 % har bytt arbete från läkarsekreterare till vårdadministratör 17 % har fått nya/andra/förändrade arbetsuppgifter efter utbildningen 51 % upplever att nya kunskaper efter utbildningen tas tillvara på arbetsplatsen 51 % upplever att arbetet är mer intressant efter utbildningen
38 29 (29) Läkarsekreterarna har vuxit som grupp och i sin yrkesroll. De vågar mer. Att flera vid en arbetsplats har gått utbildning ger större förutsättning för ändrat arbetssätt. Resultat börjar ses nu inom många verksamheter. Nya funktionen för Sjukdomsklassifikation i Östergötland börjar kunna påvisa effekter av kodningsutbildningen Allt fler kvalificerade administrativa uppgifter övertas av vårdadministratörer även om utvecklingen går långsamt. Om sjuksköterskor ges möjlighet att orka arbeta hela arbetslivet ( till minst 65 års ålder) är mentorskap en möjlighet som bör undersökas.
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merFrån #sjuktstressigt till #schystarbetsliv
Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas
Läs merYttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65
1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare: Anders Engqvist Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merBilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13
Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs merGod ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.
God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare
Läs merHandlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna
Beslutat i ELG (Västerbottens läns landstings Exekutiva Lednings Grupp) 2015-10-05 Slutversion 151005 Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna I dag
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans
Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och
Läs merStrategisk personalförsörjning gällande läkarsekreterare samt vårdadministratörer
Strategisk personalförsörjning gällande läkarsekreterare samt vårdadministratörer Presentation januari 2010 Mats Uddin, HR-direktör Preliminär dagordning 08.30 09.30 Bakgrundsinformation Mats U 09.30-10.00
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet 044-309 33 21 Lisa.davidsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-08-09 Dnr 1101776 1 (3) Riktlinjer gällande förmåner under specialistutbildning till anställda med medellång
Läs merLönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29
A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till
Läs merSvar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merA, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå
BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVisste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting
Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting VISSTE DU ATT 44 375 Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare med 44 375 anställda. Den största personalgruppen
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merEPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merBra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet
Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2013 2015 Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (6)
JIL Stockholms läns landsting i (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning 2015-01-21 LS 1402-0245 LS 1402-0244 Handläggare: Ulf Åkesson Landstingsstyrelsens personalutskott Redovisning
Läs merKarriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen
Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Ronny Wain 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-27 Dnr 1502718 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering av ST-tjänster inom 2016 Ordförandens
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merTillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015
Socialnämnden 5 (5) Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015 11. Åtgärder för att få kvittera ut medel till budget för 2015 Bilaga delas ut på sammanträdet Förslag till beslut
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merFeriearbeten sommaren 2003
Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merArbetsmiljöbokslut 2015
Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merÖkad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Frida Nobel
Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi Frida Nobel Uppdraget ta fram ett detaljerat förslag till hur en satsning på ökad geriatrisk och gerontologisk kompetens i vård och omsorg kan utformas och
Läs merVälkommen in! Sju förslag för en bättre etablering
Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste
Läs merNämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs mer30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:
30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet
Läs merInternbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merInledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.
Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs mertill Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.
Läs merFolktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet
Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 1 (11) Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet 2013-2015 1 Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 2 (11) Övergripande strategi
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merFolktandvården Filipstad. Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel (S) Mona Smedman (C)
PROTOKOLL 1 (5) FOLKHÄLSO- OCH TANDVÅRDSUTSKOTTET Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Justering Folktandvården Filipstad Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel
Läs merSKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merHANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad
HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad Sammanfattning Den beslutade avtalade samverkan kring regional vuxenutbildning i Sjuhärad (Regvux-avtalet)
Läs merLÄRANDE I ARBETE - En unik möjlighet för företaget! LABORATORIE- OCH MEDICINTEKNISK KONSULENT/SÄLJARE, 400 YHP
LÄRANDE I ARBETE - En unik möjlighet för företaget! LABORATORIE- OCH MEDICINTEKNISK KONSULENT/SÄLJARE, 400 YHP TACK FÖR ATT DU VISAR INTRESSE FÖR SAMARBETE KRING LIA Affärshögskolan och dess studenter
Läs merNämndberedning preliminär budget 2013. Miljö- och byggnadsnämnden
Nämndberedning preliminär budget 2013 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag... 3 1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars
Läs merkort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018
kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merBehovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merStrategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merEn hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla
En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla Ett samhälle som omfattar alla stärker och bidrar till människans frihet att förverkliga sina drömmar. Målet för den Socialdemokratiska hälso- och
Läs merStyrsystem för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad
Läs merLokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012
STRÖMSTADS KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN Syfte Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012 Kommunfullmäktige beslutade 2004-09-16 att anta Lokal handlingsplan för vård och omsorg för år 2005-2010.
Läs merJohanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Lasse Sjöberg (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)
1(12) Plats och tid Kommunstyrelsesalen kommunkontoret Charlottenberg kl 13.00-14.15 Beslutande Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Lasse Sjöberg (S) Hans Nilsson
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merSocialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar
Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merMångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan
Läs merAkademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merKartläggning av vård- och omsorgskompetenser
Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser Rapport 2013 2014-04-29 Regionförbundet Örebro, Vård- och omsorgscollege, Christian Törnqvist Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Arbetssätt... 2 Svar... 3 Modell
Läs merLäkare utan specialistutbildning Tekniker
Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum 2014-05-20 Dnr 1500978 1 (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen
Läs merArbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd
Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom
Läs merKoncernkontoret Personalstrategiska avdelningen
Personalstrategiska avdelningen Lisa Davidsson Personalstrateg 044-309 33 21 lisa.davidsson@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2013-08-23 Dnr 0900843 1 (11) Kompetensförsörjningsplan för 2013-2016 1. Inledning
Läs merRIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING
2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merFastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26
Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar
Läs merRedovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014
1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte
Läs merForskning och utveckling inom landstinget
Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,
Läs merLönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs mer