PATIENTERS UPPLEVELSE AV INFORMATIONSUTBYTET

Transkript

1 Hälsa och samhälle PATIENTERS UPPLEVELSE AV INFORMATIONSUTBYTET EN INTERVJUSTUDIE PÅ EN ORTOPEDISK VÅRDAVDELNING NATHALIE PECOVNIK PETTERSSON AMANDA SCHAFFRIN Examensarbete i omvårdnad Nivå p Institutionen för vårdvetenskap Maj/juni 2012 Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö

2 PATIENTERS UPPLEVELSE AV INFORMATIONSUTBYTET EN INTERVJUSTUDIE PÅ EN ORTOPEDISK VÅRDAVDELNING NATHALIE PECOVNIK PETTERSSON AMANDA SCHAFFRIN Pecovnik Pettersson, N & Schaffrin, A. Patienters upplevelser av informationsutbytet. En intervjustudie på en ortopedisk vårdavdelning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången gjordes en nationell patientenkät i Sverige, av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Tre huvudteman och nio kategorier framkom under analysarbetet. Ett huvudtema behandlade upplevelsen av informationsutbytet, detta tema innehöll följande kategorier; mängd och kvalitet, ur ett trygghetsperspektiv, informationsutbytet på ronden och uppföljning och förståelse. Det andra huvudtemat handlade om patienternas förmåga att ta till sig information, och innehöll kategorierna egen kraft, personliga egenskaper och erfarenhet. Det sista huvudtemat behandlade information som önskas och innehöll två kategorier; hur och vad samt förbättringsarbete. Konklusion: Majoriteten av patienterna kände att informationen var tillräcklig för att de skulle känna sig trygga. Hur informerade patienterna kände sig berodde på både personalen och patienterna själva. Förbättringar som kan ske är att integrera informationsbiten i det dagliga omvårdnadsarbetet, att informationen anpassas till varje individ och att större fokus läggs på att informera patienter som ska göra akuta operationer. Nyckelord: Information, omvårdnad, ortopedisk vård, patientupplevelse, trygghetskänsla. 2

3 PATIENTS EXPERIENCES OF THE INFORMATION EXCHANGE AN INTERVIEW STUDY IN AN ORTHOPEDIC WARD NATHALIE PECOVNIK PETTERSSON AMANDA SCHAFFRIN Pecovnik Pettersson, N & Schaffrin, A. Patients experiences of the information exchange. An interview study in an orthopedic ward. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health Care, Background: Preoperative information makes patients feel less anxious before the operation and before being discharged. In 2010 a national patient survey in Sweden was performed and of the patients at a hospital in southern Sweden responded to it. As the orthopedic clinic at the hospital had lower results than the national average, regarding information and participation, the area manager requested a study of patients' experiences of participation and/or information. Aim: To investigate hospitalized patients' experiences of the information exchange in an orthopedic ward. Method: Qualitative interviews were conducted using a structured interview guide, content analysis was used to analyze the material. Results: Three major themes and nine sub-categories emerged from the analysis. A main theme, the experience of the information exchange, included the following subcategories: quantity and quality, sense of security, the exchange of information on the rounds and follow-up and understanding. The second main theme involved the patients' ability to absorb information, and contained the following subcategories: own power, personal qualities and experience. The last main theme showed the information requested and contained two subcategories: how and what, and improvement suggestions. Conclusion: The majority of the patients felt that the information given was sufficient for them to feel safe. The patients feelings of being informed were due to both the staff and the patients. Improvements that can be done at the ward is to integrate the information section in the daily nursing work, adapting information to each individual and that greater emphasis is placed on informing patients about to do acute surgery. Keywords: Information, nursing, orthopedic care, patient experience, sense of security. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Personliga erfarenheter 6 Efterfrågan 6 Tidigare forskning 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 Definitioner 8 METOD 8 Urval 8 Datainsamling 9 Dataanalys 9 Etiska överväganden 10 RESULTAT 11 Upplevelse av informationsutbytet 11 Mängd och kvalitet 11 Ur ett trygghetsperspektiv 12 Informationsutbytet på ronden 12 Uppföljning och förståelse 12 Förmåga att ta till sig information 12 Egen kraft 12 Personliga egenskaper 13 Erfarenhet 13 Information som önskas 13 Hur och vad 13 Förbättringsarbete 14 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Författarnas förförståelse 14 Urval 15 Datainsamling 16 Dataanalys 16 Etiska överväganden 16 Resultatdiskussion 16 Upplevelse av informationsutbytet 17 Förmåga att ta till sig information 17 Information som önskas 18 Tidigare studiers tillförlitlighet 18 Överförbarhet 19 KONKLUSION 19 FRAMTIDA FORSKNING 19 REFERENSER 20 4

5 BILAGOR 22 Bilaga 1 22 Bilaga 2 23 Bilaga

6 INLEDNING Kunskap och tillit till den egna förmågan är avgörande för att en patient ska känna trygghet och kontroll över sin situation. Dialogen med sjukvårdspersonalen ligger till grund för att denna kunskap och tillit ska födas. I vården ges mycket information till patienterna men trots det uttrycker många patienter ett missnöje, dels på grund av obegriplig eller otillräcklig information eller att de inte får reda på viss data (Klang Söderqvist, 2008). BAKGRUND Nedan kommer bakgrunden till detta arbete att beskrivas. Avsnittet är indelat i rubrikerna; personliga erfarenheter, efterfrågan och tidigare forskning. Personliga erfarenheter Under våra praktikplatser har vi, författarna, erfarit att sökordet information/undervisning (Ehnfors et al, 2005) används väldigt sällan, och när det används följs det inte upp. Ofta står det att patienten har fått information, men inte om det har kontrollerats att patienten har tagit den till sig. Då litteratur visar på att patienter känner sig mer trygga när de får information (Klang Söderqvist, 2008, Strand Johannesson, 2004, Spalding, 2003) tycker vi att detta är en viktig del i omvårdnadsprocessen. Inte bara att information ges utan även att förståelsen följs upp hos patienten. Hur mycket information en patient än får har den inget värde om den inte förstås, anser vi. Författarna har även upplevt att patienter som frågar mycket ofta upplevs som jobbiga eller krävande av vårdpersonalen. Detta har även upplevts då vi själva varit patienter i olika situationer. Frågor från patienterna borde snarare uppmuntras så att de känner sig trygga och får tillräckligt med information. På praktikplatserna har vi även sett att samma information ofta ges till alla patienter i en viss patientgrupp eller inför en viss behandling, vilket är positivt då all relevant information kommer ut till alla. Men det kan även vara lätt att glömma att inte alla kan ta till sig information på samma sätt eller i samma utsträckning. Efterfrågan 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. I enkäten framkom det bland annat att patienterna vid detta sjukhus ville ha mer information om läkemedel, sin sjukdom och den fortsatta vården efter utskrivning (Längby, 2010). På sjukhusets ortopediska klinik arbetades det med denna enkät avseende information- och delaktighetsfrågor. Områdeschefen efterfrågade i samband med detta en studie angående patienters upplevelse av delaktighet och/eller information för att kunna förbättra vården med avseende på delaktighet och information för kommande patienter. Eftersom information och delaktighet är 6

7 vida begrepp har fokus i denna studie lagts på patienternas upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på avdelningen. På frågan Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? i enkäten från 2010 svarade 57 % av patienterna på den ortopediska kliniken Ja, helt och hållet. Denna siffra är lägre än riksgenomsnittet som låg på 62 % (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2010). Tidigare forskning Patienter kan få en känsla av kontroll och reducerad sårbarhet när de är informerade och får veta vad som ska hända. Patienters osäkerhet och stress över att inte veta kan minskas och de kan ha lättare att hantera vissa aspekter av att vara patient om de känner sig förberedda inför det som ska hända (Strand Johannesson, 2004). Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. När ingrepp förklaras för patienter kan det hjälpa dem att veta vad de har att förvänta sig. Att träffa personalen innan inläggning och få lov att ställa frågor kan vara värdefullt för att minska patienternas oro (Spalding, 2003). Resultatet i dessa studier visar att det är viktigt med information för patienternas känsla av trygghet. Eftersom den ortopediska avdelningen fick ett lågt resultat på frågan Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2010) är det av vikt att undersöka hur patienterna på avdelningen känner i nuläget. Känner de att informationen varit tillräcklig för att de ska känna sig trygga, två år efter patientenkätens genomförande? Patienter är i olika grad nöjda eller missnöjda med den information de får i samband med operationer. Olika patienter behöver olika nivåer av information beroende på hur de är som personer. Vissa patienter tar själva kontakt med vården för att ta reda på mer information (Gilmartin & Wright, 2007). Patienter kan känna sig mer eller mindre trygga beroende på hur de tilldelas information (Johansson et al, 2010, Jlala et al, 2010). Eftersom dessa studier visar att patienter vill ha information på olika sätt är det av värde att undersöka hur patienterna på den ortopediska kliniken vill ha information. På så sätt kan vården för dessa patienter förbättras. Information om det praktiska runt omvårdnaden kan vara positivt för patienter. Informationsutbytet vid ronden kan också vara positivt, även om informationen ibland kan vara lite otydlig. Frågor uppkommer ofta efter att informationen ges och det kan då finnas en risk att glömma det som sagts, därför är det bra att få informationen upprepad (Henson & Riesen, 2009). Då ronden är en del av informationsutbytet mellan vårdgivare och vårdtagare är det av betydelse att ta reda på hur patienterna upplever ronden på avdelningen. Det kan även vara viktigt att kontrollera om patienterna tycker att personalen följer upp deras förståelse, efter att informationen har getts. Patienter kan ha svårt att ta till sig preoperativ information trots att de får mycket information, då den kan vara teknisk och komplicerad (Walker, 2007). Eftersom det på den ortopediska avdelningen utförs operationer är det betydelsefullt att undersöka om patienterna har kunnat ta till sig den preoperativa informationen de fått. 7

8 När förfrågan från den ortopediska kliniken kom i detta ämne kände vi direkt att det var något vi ville undersöka närmre. Som allmänsjuksköterska är patienternas upplevelse av information relevant för en god omvårdnad. Ämnet är tillämpbart i alla vårdsituationer där kommunikation och information mellan vårdgivare och vårdtagare sker, inte bara på den ortopediska kliniken där studien har ägt rum. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Följande frågeställningar kommer att behandlas: Hur har patienterna upplevt informationsutbytet under sin vårdtid på avdelningen? Vilken information skulle patienterna vilja ha? Hur skulle patienterna vilja få information för att kunna ta den till sig på bästa sätt? Definitioner I detta arbete används ordet hen istället för hon eller han (Nationalencyklopedin, 2012). Detta eftersom informanternas könstillhörighet är irrelevant och för att hålla konfidentialiteten. Även ordet henom används som en böjning av hen, istället för henne eller honom. Begreppet information som används i detta arbete definieras enligt VIPS-bokens (2005) sökord information/undervisning: information, rådgivning, undervisning, demonstration och handledning till patienter/närstående i syfte att öka förståelse, kunskap och motivation (a a). METOD Detta avsnitt kommer att behandla urval, datainsamling, dataanalys och etiska överväganden. Urval På den ortopediska avdelningen där studien har genomförts utfördes både planerade och akuta operationer. Inklusionskriterierna för att vara med i studien var följande: patienter över 18 år, inneliggande på en ortopedavdelning och i slutet av sin vårdtid. Patienter som legat inne på en annan vårdavdelning det senaste året, personer som inte kunde tala svenska och personer som av någon anledning inte var lämpliga för studien, till exempel personer diagnostiserade med demens, uteslöts. Urvalet var ett bekvämlighetsurval då de patienter som var inneliggande på avdelningen när studien startade var de som var med i urvalsprocessen. Lämpliga 8

9 kandidater valdes ut från beläggningslistan i samråd med en gate keeper på avdelningen, som förklarade vilka patienter som inte var lämpliga på grund av exempelvis demensdiagnos eller annan anledning. Nio patienter tillfrågades av personalen om de ville delta. Vissa fick informationsbrev om studien när personalen frågade, andra fick det senare. Fem tackade direkt ja till att delta. En patient tackade nej innan informationsbrev getts och en patient tackade nej efter att ha fått informationsbrevet. En patient tackade ja innan informationsbrevet men kunde inte vara med då hen åkte hem innan intervjun hann genomföras; ytterligare en tackade ja efter informationsbrevet men var inte med i studien på grund av medicinska skäl när intervjun skulle genomföras. En patient som först inte bedömts lämplig av vår gate keeper hörde när en annan patient blev tillfrågad om studien och anmälde då sig själv som intresserad. Då hen passade in i kriterierna togs hen med. Författarna gick in till de som tackat ja och informerade om studien och tilldelade informationsbrev till de som inte fått det. Författarna hade inte sjukhuskläder på sig för att patienterna inte skulle missta dem för personal på avdelningen. Informanterna fick en stund på sig att läsa genom brevet i enskildhet och ta ställning. Sedan bestämdes en tid som passade alla involverade. Sammanlagt sex informanter var med i studien, fem kvinnor och en man. Informanterna var mellan 43 och 92 år gamla. Hälften av informanterna hade kommit in akut till avdelningen och hälften hade kommit in för planerad operation. Datainsamling Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Arbetet med intervjuerna inleddes med en pilotintervju. Pilotintervjun svarade på syftet och har därför tagits med i analysen. Totalt gjordes sex intervjuer som var mellan 15 och 30 minuter långa. Författarna var båda närvarande under samtliga intervjuer och turades om att intervjua. En strukturerad intervjuguide (bilaga 1) användes för att genomföra intervjuerna. Det ställdes även andra följdfrågor än de som fanns i intervjuguiden beroende på hur samtalet utvecklades. Informanterna fick själva fylla i ett formulär med bakgrundsfakta (bilaga 2) som innehöll frågorna; ålder, kön, inläggningens längd samt anledning till inläggning innan intervjun påbörjades. Ljudupptagningsutrustning användes vid samtliga intervjuer. Intervjuerna genomfördes i avskild miljö; i patientens eget rum eller i annat ledigt rum på avdelningen. Endast författarna och den aktuella informanten var närvarande under intervjun, utom i ett fall, då en anhörig till patienten också var närvarande. Då detta var patientens eget önskemål tilläts den anhöriga närvara. Intervjuerna transkriberades så fort som möjligt efter att de hade genomförts. På grund av tekniska svårigheter med att kopiera ljudinspelningarna, kunde bara en av författarna åt gången arbeta med att transkribera. Maximalt genomfördes två intervjuer per dag för att ha en chans att transkribera dem i nära anslutning till intervjusituationen. Dataanalys Innan analysarbetet påbörjades diskuterade författarna fram exakt hur de skulle gå tillväga, sedan utfördes arbetet enskilt. Datan analyserades med innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg där några av stegen modifierades eller uteslöts. De 9

10 steg som uteslöts var steg ett, sex och elva. De resterande stegen modifierades i varierande grad, ett exempel är att det användes post-it lappar istället för färgpennor. En mer detaljerad beskrivning följer. De utskrivna intervjuerna lästes först igenom och små anteckningar gjordes vid sidan om. Sedan lästes de igenom igen och bärande meningar markerades. Efter det skrevs alla meningsbärande enheter ner på ett separat papper och all irrelevant text uteslöts. De meningsbärande enheterna skrevs sedan ner på post it-lappar (ca 70 stycken) som markerades med nummer så att de lätt kunde hittas i texterna. Hela tiden jämfördes post it-lapparna med originalutskrifterna så att kontexten i det informanterna sagt inte försvann. Post it-lapparna och originalutskrifterna lästes genom och det informanterna sagt tolkades för att få en bild av vilka teman som kunde tänkas vara relevanta. Ett A2 papper användes för att placera post it-lapparna på under olika förslag på teman och kategorier. I nästa steg visade författarna arbetet för varandra och gemensamma teman och kategorier diskuterades fram, hela tiden med originalutskrifterna till hands. Oklara delar i intervjuerna lyssnades på igen så att tolkningen stämde överens. Tre huvudteman med sammanlagt nio kategorier diskuterades fram. Dessa skrevs ner på ett vanligt papper, och sedan på ett A2-papper där alla post it-lappar klistrades upp under rätt kategori för en bättre översikt. Slutligen lästes originalutskrifterna genom igen och texten kodades nu in under de teman som diskuterats fram, och intervjuerna lyssnades på igen för att kontrollera så att alla relevanta aspekter av intervjuerna tagits med. Etiska överväganden Arbetet med intervjuerna har gjorts med ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2007), Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, Inc, 2012) och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (FN, 1948) i åtanke. Klartecken för examensarbetets genomförande inhämtades vid ett etikseminarium med andra studenter och lärare på Malmö Högskola. Även områdeschefen på den aktuella kliniken gav skriftligt tillstånd för studien. Informerat samtycke inhämtades genom att informanterna tilldelades ett informationsbrev (bilaga 3) som de fick läsa igenom och sedan fick tid att tänka igenom. Tillfälle att ställa frågor erbjöds också. Det skriftliga samtycket inhämtades genom att informanterna skrev under en samtyckesblankett. En negativ effekt som studien kunde förväntas ha på informanterna var att de kunde bli upprörda under intervjuerna, om de kände att ämnet var känsligt att prata om. Det samordnades därför med någon ur personalen så att informanterna hade någon att vända sig till efter intervjun om de skulle känna behov av det. Negativa effekter hade också kunnat uppstå om informanternas personuppgifter eller det de har sagt skulle hamna i orätta händer. Informanterna kan känna igen vissa citat de sagt, men det har tagits hänsyn till konfidentialiteten så att ingen annan ska kunna härleda det som skrivits till någon speciell person. Allt material 10

11 har varit samlat i en mapp som endast författarna har haft tillgång till, och efter att arbetet blivit godkänt kommer det att förstöras. Studiens nytta ansågs överväga de eventuella risker som fanns. RESULTAT Första temat som diskuterades fram under analysarbetet behandlar upplevelsen patienterna hade av informationsutbytet på avdelningen. Under intervjuerna framkom det att en bidragande faktor till upplevelsen av informationsutbytet på avdelningen var förmågan att kunna ta till sig information, vilket blev det andra temat i uppsatsen. Sista temat behandlar den information som patienterna på avdelningen önskade. Upplevelse av informationsutbytet Detta tema delades in i fyra kategorier som berörde informationens mängd och kvalitet, informationen ur ett trygghetsperspektiv, informationsutbytet på ronden och uppföljning och förståelse. Mängd och kvalitet Mycket av informanternas upplevelse av informationsutbytet på vårdavdelningen rörde mängden information, och kvaliteten på denna. När det gällde mängden information uttryckte hälften av informanterna att informationen hade varit tillräcklig, medan en informant inte tyckte att informationen hade varit tillräcklig. Fyra informanter tyckte att de hade fått lagom mycket information på avdelningen. Två informanter uttryckte att det inte var för mycket information om någonting; en informant menade att det hade varit mycket information, men att det bara var att hoppa över det som kändes irrelevant. En annan informant uttryckte att det gavs väldigt mycket information inför en planerad operation. När det gällde kvaliteten på informationen, tyckte hälften av informanterna att informationen hade varit bra, såhär uttryckte sig en av informanterna: Jag tycker man får mycket bra information, dom förklarar varenda steg. Och nu ska vi göra det här, och nu sätter jag den här nålen för att / / här uppe får man klart och tydligt besked för allting. Och i god tid också. Så det är jag väldigt nöjd med. (Informant nr 1) Det beskrevs som positivt av två informanter att sjukgymnasten hade visat och förklarat. Den ene av dessa informanter beskrev dessutom att även läkare och annan vårdpersonal hade informerat för att det skulle gå så smidigt som möjligt. En informant uttryckte att det var oklart vilket läkemedel hen fick och varför. Det framkom att en informant varken hade fått skriftlig eller muntlig information inför sin akuta operation och önskade mer. En av informanterna hade inte fått någon information om rutinerna. En annan sak som beskrevs av en informant var att informationen som getts innan ankomst till avdelningen var tydlig. 11

12 Ur ett trygghetsperspektiv Fyra av informanterna uttryckte att informationen var tillräcklig för att de skulle känna sig trygga, en av informanterna tyckte inte att informationen var tillräcklig ur ett trygghetsperspektiv. En informants svar på denna fråga gick inte att använda på grund av tolkningssvårigheter. Informationsutbytet på ronden Två av informanterna uttryckte att det inte fanns så mycket att säga på ronden eftersom det inte fanns några komplikationer eller frågetecken. En informant uttryckte att hen själv förväntades prata på ronden och att det då inte alltid var det som hade varit väsentligt att säga som kom fram. En av informanterna uttryckte sig såhär: Det är sådär Det är inte den läkaren som opererade mig så jag har inte mycket att fråga honom om och sånt, men om man har några frågor får man svar. / / jag tycker inte ronden är så viktigt det är den vård man får varje timme, varje dag som är viktigaste. Men det är min egen åsikt. Annars ju kan ronden vara mycket viktig för vissa människor. (Informant nr 1) En annan informant tyckte att ronden inte höll hög kvalitet men överlag var okej, dock hade hen varit tvungen att fiska efter informationen. För en av de andra informanterna var ronden positiv och informativ, det var i detta fall samma läkare som hade utfört operationen som också var med på ronden. Uppföljning och förståelse När det gällde uppföljning och förståelse uttryckte hälften av informanterna att de förstod informationen de fick. Majoriteten av informanterna tyckte också att de fick möjlighet att ställa frågor till personalen, dock uttryckte en av dem att det kändes väldigt stressigt och att det inte fanns så mycket tid för patienterna. En informant uppgav att hen inte hade behövt ställa så många frågor, men trodde samtidigt att möjligheten fanns. Det fanns en informant som tyckte att personalen följde upp hens förståelse, men även en som inte höll med. En informant kände att personalen förutsatte att hen kunde allt och därför struntade i att informera. En informant som var nöjd med uppföljningen uttryckte sig såhär: Sen är man ju lite så också, man har ont, alltså att man kanske inte, eh, man kommer inte ihåg samma, på samma vis, informationen. Eh, men jag fick ju informationen igen, alltså berättad igen. (Informant nr 5) Förmåga att ta till sig information Temat delades in i följande kategorier: egen kraft, personliga egenskaper och erfarenhet. Egen kraft Två av informanterna uttryckte att det de själva gjorde spelade roll för hur mycket information de fick och hur väl de kunde ta den till sig. Det framkom av två informanter att de själva frågade personalen, såhär uttryckte en av dem det: / / om det är någonting jag undrar över, då frågar jag. (Informant nr 2) Den egna kraften spelade också roll när det gällde att söka information. Det uttrycktes dels att en av informanterna hade stått på sig och ibland tjatat för att få 12

13 svar på det hen undrade över, och även att hen själv sökt information när hen känt att den inte varit tillräcklig. En patient uttryckte att nervositeten hade varit större om inte den egna kunskapen hade funnits. Personliga egenskaper Bland informanterna var det fyra stycken som tyckte att de personliga egenskaperna hos patienterna bidrog till mängden information de fick och förstod. En av informanterna ansåg inte att det var några problem med att få information om personen ifråga kunde ta för sig. En annan informant uttryckte att ömtåliga personer kunde bli uppskakade av att få informationen via bilder på frakturen eller operationen. En informant ansåg att det var ens eget fel om informationen inte begreps, eftersom det gick att fråga vid oklarheter. Det var också två informanter som kände empati för de som var äldre eller inte adekvata, både när det gällde att kunna hålla isär information då det ofta var personalbyte, och för att de kanske litade för blint på personalen utan att själva sätta sig in i ämnet. En informant uttryckte det såhär: Jag har väldig empati för dom som inte är insatta i ämnet, och framför allt för dom gamla som lyfter på hatten och bugar och bockar till allt doktorn säger och att dom köper allting och tycker att okej, dom har kontroll. För det har dom inte. (Informant nr 6) Erfarenhet Det framkom av två informanter att den egna erfarenheten hade stor betydelse för förmågan att ta till sig information och känna sig trygg med denna. En informant menade att då hen levt länge, var det lättare att förstå sammanhangen. En annan informant sa att det var lättare för henom att klara sig eftersom hen själv var insatt i ämnet: / / jag har ju klarat mig ganska bra eftersom jag är insatt. Jag har ju klarat mig själv. Tagit reda på det som jag behöver ta reda på / / Men hade man inte haft det så är det nog så att det hade missats en hel del, det tror jag. (Informant nr 6) Det uttrycktes också av en informant att erfarenheter av tidigare operationer gjorde det lättare både att förstå informationen inför operationen och känna sig trygg inför hemgången. Information som önskas Här delades temat in i kategorierna hur och vad, och förbättringsarbete. Hur och vad Informanterna frågades hur och om vad de personligen ville ha information. Två av informanterna uppskattade att få information muntligt, en annan ville ha den skriftligt. Det beskrevs också att en kombination av muntlig och skriftlig information med möjlighet att ställa frågor var att föredra för två av informanterna. Det som en av informanterna tyckte var viktigast att bli informerad om var vad som skulle göras, vad som skulle hända, var hen skulle befinna sig någonstans och om hens anhöriga blev informerade. En patient tyckte att det var viktigt att få information om vilket läge kroppen skulle hållas i efter operationen: 13

14 Det allra viktigaste är hur man ska förhålla sig med kroppen. Läget på kroppen är oerhört viktigt. Så där ska man ju vara väldigt noggrann och ha förstått. (Informant nr 4) Förbättringsarbete Majoriteten av informanterna hade förslag och önskemål på förbättringar i informationsutbytet på avdelningen. En informant önskade mer information om hur nästa steg i behandlingen planerades. En informant efterlyste fler muntliga samtal med ansvarig sjuksköterska eller läkare; att få möjligheten och sätta sig ner och prata med dem. Samma informant önskade också mer tid för patienterna: Man jobbar nio timmar, åtta timmar. Om man lägger tio minuter på varje patient per dag att bara sätta sig ner, dra för gardinerna och prata med patienten. / / Har du åtta patienter så är det åttio minuter, av åtta timmar. Det är så himla billigt att få en trygg patient. (Informant nr 6) En informant uttryckte att personer som är ömtåliga kan bli uppskakade av att få en bild på sin fraktur och lagning, och att det är något som bör väntas med tills patienten känner sig redo för det. En informant önskade mer information inför sin operation, och även bättre uppföljning: Du vet, de går och tar tempen på en och så går de iväg och skriver upp. Och jag menar, där ligger ju jag då Det skulle vara roligt om någon talade om för mig hur mycket jag hade. / / såna där småsaker som dom har gjort det tusen gånger, så dom tänker inte på det, att det är ovanligt för, för patienten ju. (Informant nr 3) En av informanterna tyckte det hade varit skönt att få ungefärliga tidsangivelser på när saker ska inträffa, inte exakt på minuten men inom en halvtimme. En annan informant uttryckte också att hen trodde att någon som inte själv kan reda ut allting hade haft nytta av att få allt nerskrivet, som ett schema. Det uttrycktes av en informant att informationen som ligger framme vid ankomst till avdelningen hade kunnat vara lite trevligare. DISKUSSION Nedan kommer metoden som använts i arbetet att diskuteras under rubriken metoddiskussion. Fördelar och nackdelar kommer att belysas. Under rubriken resultatdiskussion kommer studiens resultat att diskuteras. Metoddiskussion Under detta avsnitt kommer författarnas förförståelse, urval, datainsamling, dataanalys och etiska överväganden att diskuteras. Författarnas förförståelse Den förförståelse författarna till detta arbete har är fyra avslutade terminers utbildning i omvårdnad och medicinsk vetenskap. Arbetslivserfarenheter både utanför och inom vården finns med. Ingen tidigare relation till den ortopediska 14

15 avdelningen där studien genomfördes, eller till avdelningspersonalen, har funnits. Inte heller till informanterna. Tidigare erfarenheter och attityder hos författarna kan ha påverkat hur arbetet har utförts, och hur resultatet har tolkats. Författarnas utbildning i omvårdnad kan ha haft betydelse för hur informanterna har bemötts, hur frågorna har ställts och var fokus i intervjuerna har lagts. Den medicinska kunskapen kan också ha bidragit till att vissa följdfrågor ställdes och till varför viss data har uteslutits eller tagits med. Urval Inklusions- och exklusionskriterierna kan ha gjort att värdefulla patientupplevelser kan ha missats under arbetets gång. Dock har strikta kriterier varit nödvändiga för att kunna genomföra studien. Att studiedeltagarna var 18 år eller äldre berodde på att studenter inte får lov att utföra studier med barn. Anledningen till att informanterna skulle vara i slutet av sin vårdtid på avdelningen var att de då hade hunnit få mer information än om de hade varit i början av sin vårdtid. Då det endast var detta vårdtillfälle som skulle undersökas var tanken att personer som hade varit inneliggande på sjukhus vid ett annat tillfälle det senaste året skulle uteslutas. Detta på grund av risken för att informanterna skulle blanda ihop de olika vårdtillfällena. Även personer som inte kunde tala svenska eller av någon anledning inte ansågs vara lämpliga, exempelvis de med demensdiagnos, uteslöts på grund av risken för missförstånd vid tolkning. Urvalsprocessen då gate keepern hjälpte till att välja ut lämpliga kandidater kan ifrågasättas, speciellt då det i efterhand har varit svårt att förstå varför vissa personer ansågs olämpliga trots att de uppfyllde inklusionskriterierna. Ett tydligt exempel på det är att en person som inte ansågs lämplig först trots allt togs med i studien. Här kunde författarna varit mer kritiska och tydligare ifrågasatt varför vissa personer ansågs olämpliga, vilket kan ses som en svaghet i studien. Trots detta var ett samarbete med personalen nödvändigt för att studien skulle kunna genomföras och för patienternas välmående. Författarna har en tanke om att resultatet kan ha påverkats av att avdelningen fick projektplanen för studien innan den började, och därmed visste vad den skulle behandla. Detta för att de då kan ha varit extra noggranna med att informera patienterna. Även urvalsprocessen kan ha påverkats av detta genom att personalen möjligtvis föreslog patienter som verkade mer nöjda med informationsutbytet. Att först låta personalen tillfråga patienterna hade både för - och nackdelar. En fördel som diskuterats är att patienterna kanske kände större möjlighet att tacka nej om det var personalen som frågade dem. En nackdel var att det fanns de patienter som uppvisade en oro för att personalen skulle veta vad de sa i intervjuerna om de deltog. Detta reddes dock ut när författarna förklarade att de var utomstående och att all data skulle behandlas konfidentiellt. Här kan det ha spelat roll att författarna hade sina privata kläder på sig och på så sätt visade att de inte tillhörde avdelningspersonalen. Inga skillnader har hittats mellan de som fick informationsbrev direkt av personalen och de som fick det av författarna, då lika många valde att tacka nej till deltagande i båda grupperna. Dock finns möjligheten att det kan ha påverkat patienterna dels att delta om de fick brevet direkt, och dels att tacka nej om de inte fick det. 15

16 En styrka i studien är att åldersfördelningen bland informanterna var stor och att hälften hade kommit in akut till avdelningen och hälften planerat. Fler män hade dock önskats, och även personer som var lite yngre. Datainsamling Att båda författarna var med under samtliga intervjuer kan ha gjort att informanterna kände sig i underläge, och även att intervjuerna ljudinspelades kan ha påverkat informanterna negativt. Det kan ha underlättat för informanterna att intervjuerna skedde i avskild miljö. Att en anhörig var med i ett av fallen ansågs försvarbart då det var patientens eget önskemål, dock kan det ha påverkat hur öppen patienten vågade vara. Det anses av författarna ha varit en styrka att använda sig av en strukturerad intervjuguide med möjlighet att ställa specifika följdfrågor, då alla relevanta delar kom med men även andra betydelsefulla upplevelser. En svaghet i studien kan vara att intervjuerna inte gick att transkribera direkt efter varje intervju, men detta försökte kompenseras genom att författarna transkriberade varannan intervju och därmed aldrig hade mer än en intervju att transkribera åt gången. Dataanalys Att ta bort några steg ur Burnards (1991) modell för innehållsanalys ansågs nödvändigt för att den skulle gå att genomföra, och även att modifiera några andra steg. Detta kan ha minskat trovärdigheten i studien. En styrka under analysarbetet är att det utfördes enskilt och att arbetet inte diskuterades förrän de slutliga förslagen på teman och kategorier var klara. Detta gav arbetet mer tillförlitlighet då de olika förslagen var lika varandra och inga stora meningsskiljaktigheter dök upp. Ytterligare en styrka med analysarbetet är att originalutskrifterna och intervjuerna hela tiden fanns till hands så att kontexten i det informanterna sagt alltid fanns med. Detta gjorde tolkningen mer trovärdig. Även att arbetet var tydligt strukturerat hela tiden, och att resultatet i slutändan var lättöverskådligt minskade risken för feltolkningar och missförstånd. Etiska överväganden Att examensarbetet fått tillstånd dels genom ett etikseminarium och från områdeschefen på den aktuella avdelningen visar på att studien var etiskt försvarbar. Det visar också att studiens nytta övervägde den skada som eventuellt kunde uppstå. Styrka ges studien då flera etiska överväganden har gjorts med informanternas integritet i åtanke, och för att allt material har behandlats konfidentiellt. Resultatdiskussion Här kommer resultatets tre huvudteman att diskuteras. Även tidigare studiers tillförlitlighet och denna studies överförbarhet kommer att belysas. 16

17 Upplevelse av informationsutbytet Att informanterna hade olika upplevelser och erfarenheter av informationens mängd och kvalitet, både positiva och negativa, var väntat. Det känns logiskt att olika människor har olika åsikter om vad som är bra och dåligt i informationssituationerna, och detta stämmer även överens med tidigare forskning (Gilmartin & Wright, 2007). Som tidigare nämnts har information en stor betydelse för patienternas känsla av trygghet inom vården (Klang Söderqvist, 2008, Strand Johannesson, 2004, Spalding, 2003). Ur ett omvårdnadsperspektiv var det positivt att så många som fyra av fem informanter, som svarade på frågan om trygghetsperspektivet, i denna studie kände att informationen varit tillräcklig för just det ändamålet. Då endast 57 % av patienterna på den ortopediska kliniken hade känt att de fått tillräcklig information om sitt tillstånd i patientenkäten från 2010 (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2010) kunde ett annat svar än det som kom fram ha förväntats i denna studie. Resultatet kan tolkas på olika sätt. Ett sätt är att det skett en förbättring på kliniken och att det därför fanns fler informanter som tyckte informationen var tillräcklig, men det kan också vara en tillfällighet att just dessa informanter deltog i denna studie. Alla informanter utom en hade ganska neutrala inställningar till informationsutbytet på ronden, varken positiva eller negativa. Det uttrycktes att ronderna var okej, och att det ibland inte var samma läkare som utfört operationerna som var med på ronden. En patient hade positiva upplevelser av ronden, och vid detta tillfälle var det samma läkare som opererat som var närvarande. Patienternas upplevelse av ronden kan ha påverkats av vilken läkare det var som var med, vilket kan innebär att upplevelsen av ronden är mer positiv om det är samma läkare där som vid operationen. Förmåga att ta till sig information Att många av informanterna upplevde att de själva var tvungna att söka information eller tjata för att få den kan bero på att de är olika som människor och har olika behov av information. Detta stöds av tidigare forskning (Gilmartin & Wright, 2007). Däremot kan det diskuteras vad det innebär att det krävs egen kraft av patienterna när det gäller att söka information. Detta kan innebära att många patienter går miste om viktig information för att de inte har ställt rätt frågor till personalen. Även de personliga egenskaperna hos patienterna har verkat ha stor betydelse för informanternas förmåga att ta till sig information, något som även det kan diskuteras. Tanken finns att patienterna själva inte ska behöva ha så stor egen förmåga, utan att de ändå ska få tillräcklig information för att omvårdnaden ska bli så god som möjligt. Då vissa patienter med erfarenhet av tidigare vårdsituationer kände sig tryggare på grund av detta, medan en av dessa snarare kände sig mindre trygg, kan bero på olika saker. De som kände sig mer trygga kanske använde sin tidigare erfarenhet till att få den information som behövdes, medan hen som inte kände sig trygg kanske såg bristerna i informationsutbytet tydligare på grund av sin erfarenhet. Möjligheten finns att patienter som inte har någon erfarenhet, och därmed inte vet vilken information de saknar, känner sig trygga just på grund av att detta. 17

18 Information som önskas Tidigare forskning visar på att det kan vara svårt för patienter att ta till sig preoperativ information trots att de får mycket information, då den kan vara teknisk och komplicerad (Walker, 2007). Informanterna i detta examensarbete som hade gjort planerade operationer har beskrivit att de kände sig informerade inför operationen. En informant berättade att det, i vissa fall, var för mycket information. Detta gällde dock inte de informanter som hade genomgått akuta operationer. De som hade blivit opererade akut kände sig, i många fall, oinformerade. Då de inte hade haft lika lång tid att förbereda sig, till skillnad från de som hade genomgått planerade operationer, verkar detta logiskt. Det kan tänkas att mer tid borde avsättas för att informera patienter i samband med akuta operationer, då detta verkar vara en grupp som inte har lika goda förutsättningar att ta till sig och smälta information. En av informanterna uttryckte att personalen kunde glömma att saker som de utfört många gånger är nytt för patienten. Att personal glömmer att ge information om något specifikt för att de tycker att det är självklart, är något som kan ske i alla omvårdnadssituationer. Det är viktigt som personal att alltid försöka ha patientens perspektiv i åtanke. Ett sätt att göra detta på är att försöka integrera informationsbiten i alla situationer, även i det mest vardagliga. En idé är att fråga patienterna enkla frågor i samband med till exempel administration av läkemedel eller såromläggningar: Vet du varför jag gör det här?, Har det dykt upp några frågor sen vi träffades sist?. Då det framkommit i denna studie att individer vill ha information om olika saker och på olika sätt, liksom i tidigare forskning (Gilmartin & Wright, 2007, Johansson et al, 2010, Jlala et al 2010), kan det vara en idé att i framtiden göra det standardiserat att fråga patienterna när de kommer till avdelningen hur de föredrar att få information och vad de vill ha information om. Detta är något som kan spara tid för personalen då de kan slippa ge dubbel information och får färre frågor för att patienterna inte förstått. Missförstånd kan också undvikas om patienten själv får vara med och bestämma vilken information som ska ges. Då forskning också visar på att patienter känner sig mer trygga när de är informerade (Klang Söderqvist, 2008, Strand Johannesson, 2004, Spalding, 2003) kan personalen spara energi och resurser då de har färre oroliga patienter. Omvårdnaden kan också få högre kvalitet och upplevelsen för både patienter och personal kan bli mer positiv om informationsutbytet fungerar bra. Tidigare studiers tillförlitlighet Då resultatet i denna studie har jämförts med tidigare forskning är det av vikt att diskutera de tidigare studiernas tillförlitlighet. Polit & Beck (2010) har använts för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Den tidigare forskningen som har tagits med i detta arbete består av sju olika studier. Två av dem var litteraturstudier, den ena (Gilmartin & Wright, 2007) bedömdes vara av god kvalitet, då det bland annat var ett stort material som hade använts och metoden var tydligt beskriven. Den andra litteraturstudien (Walker, 2007) bedömdes hålla låg kvalitet, då det var oklart hur stort material som hade använts i studien. En annan studie (Spalding, 2003) var en bland-studie, med intervjuer, observationer och dokumentationer som datainsamlingsmetod. Kvaliteten på denna studie bedömdes vara hög, bland annat eftersom urval, antal studiedeltagare och metoden var noggrant beskriven. Två av studierna (Johansson et al, 2010, Jlala et al 2010) hade kvantitativ ansats, kvaliteten på de båda studierna bedömdes vara låg till medelhög, för att det var få 18

19 studiedeltagare som var med i materialen. Till sist har två studentarbeten använts (Strand Johannesson, 2004, Henson & Riesen, 2009), vilka dock inte räknas som vetenskapliga artiklar då de inte har blivit peer-reviewed och inte blivit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Överförbarhet Denna studie är möjlig att göra på vilken vårdavdelning som helst, då varken urval, datainsamling eller datanalys var specifikt utformade för att passa en ortopedisk avdelning. Resultatet kan däremot inte överföras till andra avdelningar än de som behandlar samma typ av patienter som varit med i detta arbete. Resultatet behandlar till stor del patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet i samband med operationer, och kan därför anses vara överförbart till andra kirurgiska vårdavdelningar som har hand om både akuta och planerade operationer. KONKLUSION I detta arbete har det framkommit att patienter har både positiva och negativa upplevelser av informationsutbytet på den ortopediska avdelningen. Majoriteten av patienterna kände att informationen var tillräcklig för att de skulle känna sig trygga. Hur informerade patienterna kände sig berodde både på personalen och patienterna själva. Personalens påverkan på upplevelsen berodde bland annat på hur informationen tilldelades, tiden personalen lade ner på patienterna, om de följde upp patienternas förståelse och hur stor möjlighet det fanns att ställa frågor. Patienternas egen förmåga och erfarenheter av tidigare vårdsituationer påverkade deras trygghetskänsla. Förbättringar som kan ske i informationssituationerna på avdelningen är att integrera informationsbiten i det dagliga omvårdnadsarbetet. Även att informationen anpassas till varje individ och att större fokus läggs på att informera patienter som ska göra en akut operation, är viktigt. FRAMTIDA FORSKNING Det hade behövts studier inom detta ämne som undersöker hur patienterna känner när de kommit hem från avdelningen, exempelvis en vecka efteråt. Det kan vara av värde att ta reda på hur informationen de fick innan hemgång har varit, angående bland annat egenvård, och hur det fungerar för patienterna i hemmet. 19

20 REFERENSER Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, Ehnfors, M et al (2005) VIPS-boken Om en forskningsbaserad modell för dokumentation och omvårdnad i patientjournalen. Stockholm: Vårdförbundet FN (1948) The Universal Declaration of Human Rights > < Gilmartin, J & Wright, K (2007) The nurse's role in day surgery: a literature review. International Council of Nurses, 54, Henson, E och Riesen, F (2009) Patientens upplevelse av patientnärmre vård en intervjustudie, Malmö Högskola, Hälsa och samhälle: Malmö Institutet för kvalitetsindikatorer, på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (2010) Patientupplevd kvalitet nationell patientenkät för god vård > < Jlala, H.A. et al (2010) Effect of preoperative multimedia information on perioperative anxiety in patients undergoing procedures under regional anaesthesia. British Journal of Anaesthesia 104 (3), s Johansson, K et al (2010) Pre-admission education in surgical rheumatology nursing: towards greater patient empowerment. Journal of Clinical Nursing, 19, s Klang Söderqvist, B red (2008), Patientundervisning, 2:da upplagan, Studentlitteratur Längby, P (2010) Patienter önskar större inflytande > < Nationalencyklopedin (2012) Hen. > Polit, D & Beck, C (2010) Essentials of Nursing Research Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins Spalding, N J (2003) Reducing anxiety by pre-operative education: Make the future familiar. Occupational Therapy International, 10, Strand Johannesson, V (2004) Patienten i möte med vårdaren patientupplevelser, Blekinge Tekniska Högskola: Blekinge Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, Stockholm 20

21 Walker, J A (2007) What is the effect of preoperative information on patient satisfaction? British Journal of Nursing, 16, World Medical Association, Inc (2012) WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects >

22 BILAGOR Bilaga 1 - Intervjuguide Fråga 1. Beskriv din upplevelse av den information du fått under din vårdtid här. Eventuella följdfrågor: Vad har du fått information om? Hur har du fått informationen? Förstod du informationen? Var informationen tillräcklig för att du skulle känna dig trygg? Fick du möjlighet att ställa frågor? Tyckte du att personalen följde upp din förståelse? Hur tyckte du att informationsutbytet på ronden var? Fråga 2. Vilken information skulle du vilja ha? Saknade du någon information? Tyckte du att du fick för mycket information om något? Fråga 3. Hur vill du få information för att du ska ta den till dig på bästa sätt? 22

23 Bilaga 2 - Bakgrundsinformation Dagens datum Intervjunummer Närvarande Ålder år Kön Detta vårdtillfälle: - Datum för inläggning - Anledning till inläggning 23

24 Bilaga 3 - Informationsbrev Projektets titel (obligatoriskt): Patienternas upplevelse av information på en ortopedisk vårdavdelning. Studieansvarig/a: (student/er) Nathalie Pecovnik Pettersson Amanda Schaffrin Din E-post som student vid Malmö högskola: m10p0325@student.mah.se m09p3632@student.mah.se Datum: Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Malmö, Tfn Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundutbildning Vi är två sjuksköterskestudenter vid Malmö Högskola som kommer göra vårt examensarbete nu till våren. Examensarbetet kommer att publiceras i Malmö Högskolas databas, som kan nås av allmänheten. Projektet kommer att finansieras av oss själva och det finns inga bakomliggande ekonomiska vinstintressen. Syftet med studien kommer att vara att undersöka om patienter inneliggande på en ortopedavdelning har känt sig informerade om de olika momenten i sin vård, och även hur de hade velat få information för att kunna ta den till sig på bästa sätt. För att kunna delta i studien måste du vara 18 år eller äldre och inneliggande på en ortopedavdelning. Du ska även vara i slutet av din vårdtid på avdelningen och kunna tala och förstå svenska. Du ska ej ha varit inneliggande på en annan vårdavdelning det senaste året. Som deltagare i studien kommer du att intervjuas av oss vid ett tillfälle. Ett deltagande innebär att intervjuerna kommer ljudinspelas. En intervju beräknas ta ca min. Det är frivilligt att delta i vår studie och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan att ange orsak eller utsättas för negativa följder. Ingen ytterligare information än det som framkommer under intervjun kommer att samlas in. Uppgifterna som lämnas av dig kommer endast att användas i denna studien. All data som insamlas under studien kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen annan än vi kommer ha tillgång till dina personuppgifter eller din intervju. Citat från intervjuerna kommer användas i den slutliga rapporten och som deltagare är det möjligt att du kan känna igen det du själv har sagt. Vi kommer dock vara noggranna med att det som skrivs inte ska kunna härledas till 24