Minnesanteckningar från samrådet avseende nätkoden Transmission system operation (SO), den 12 januari 2016, Drottninggatan 26, Stockholm

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Datum Minnesanteckningar från samrådet avseende nätkoden Transmission system operation (SO), den 12 januari 2016, Drottninggatan 26, Stockholm Närvarande: Anders Pettersson, Svensk Energi Ann Helen Berkestedt, Göteborg Energi Nät AB Björn ter Bruggen, Sundsvall Elnät AB, Elinorr (via Skype) Charlotta Klintberg, E.ON Sverige AB Daniel Andersson, Energimyndigheten (via Skype) David Eriksson, Umeå Energi Erik Ahlström, Svenska Kraftnät Erik Spiegelberg, Vattenfall Vattenkraft AB Erik Svensson, Svenska Kraftnät Fredrik Norlund, Miljö- och Energidepartementet Geoffrey Jordaan, Svenska Kraftnät Gustav Jonsson, Svenska Kraftnät Johanna Gunhardson, Mälarenergi Elnät AB Johanna Lakso, Energimyndigheten Karolina Falk, Tekniska verken i Linköping AB Kristian Gustafsson, Vattenfall AB Lars Jonsson, Svenska Kraftnät Linda Bui, Nacka Energi AB Linn Saarinen, Vattenfall AB Mats Estéen, Ellevio AB Thomas Thor, Svensk Kraftnät Ulf Larsson, Vattenfall Eldistribution AB Elin Broström, Energimarknadsinspektionen (Ei) Caroline Törnqvist, Ei Herlita Bobadilla Robles, Ei Lena Jaakonantti, Ei Annika Björklid, Ei Angelica Svanér, Ei Johan Leymann, Ei 1 Välkomna Elin hälsar alla välkomna och därefter presenterar sig varje deltagare. Elin nämner att alla bilder som visas under samrådet kommer att publiceras på Ei:s webb efter samrådet. EI6003, W-4.0, Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (6) 2 Genomgång av tidplan EU-kommissionens och Ei:s tidplan för 2016 presenteras. Synpunkter på riktlinjen kan lämnas till och med den 12 februari Bakgrund De tre ursprungliga driftkoderna har slagits ihop till en riktlinje och den innehåller regler om driftsäkerhet, driftplanering, frekvenskontroll och reserver som syftar till att möjliggöra en välfungerande elmarknad. ACER och Ei har redan tidigare lämnat synpunkter. 4 Presentation av utkast Herlita presenterar riktlinjen och konstaterar att harmonisering är nyckelordet för riktlinjen. Riktlinjen har fem avdelningar: Generella bestämmelser, Driftsäkerhet, Driftplanering, Frekvenskontroll och reserver, Slutbestämmelser och bilagor. De som främst kommer att beröras av riktlinjen är TSO och NRA men även DSO och de som klassas som betydande elnätsanvändare kommer att beröras. En fråga om vem som är NRA ställdes av Kristian Gustafsson (Vattenfall). Fredrik Norlund (dep) svarade att det pågår ett arbete för att utreda detta och att Ei har fått ett regeringsuppdrag, som ska redovisas av slutet av 2016, som just avser denna fråga. Anslutningskoderna har en genomförandetid på tre år, men det har inte driftriktlinjen. Så aktuell riktlinje kan träda i kraft innan årets slut. De driftsäkerhetsåtgärder som beskrivs i koden är minimikrav. Dessa krav riktar sig både till TSO och andra (t.ex. betydande elnätsanvändare). Herlita fortsatte att informera om driftplanering och regionalt samarbete (RSC). Alla TSO ska tillhöra minst en region och dessa regioner har fyra huvuduppgifter, regional koordinering av driftsäkerheten, att ta fram gemensamma nätmodeller, att ha regional koordinering vid eventuella avbrott och regional bedömning av lämplighet/tillräcklighet (TSO-arbete). Erik Svensson (Svk) kompletterade med att ENTSO-E gett ut ett policydokument om att RSC ska vara en tjänsteleverantör till de andra. Tjänsterna beskrivs i dokumentet. t ex utveckling av nationella nätmodeller och att skapa en ny nätmodell inklusive beräkning av scenarier. En diskussion pågår om regionindelningen. Frågor om de olika regionindelningarna är inte löst. Frekvenskontroll och reserver beskriver hur reserverna aktiveras osv. Många nya driftavtal kommer att behövas.

3 3 (6) 5 Diskussion, frågor eller synpunkter? Erik Spiegelberg (Vattenfall), I Art 2 beskrivs vilka produktionsenheter som berörs och man hänvisar till RfG och där avses med produktionsenheter bara nya produktionsenheter. Men i driftriktlinjen avses alla produktionsenheter, kan det påverka tolkningen av RfG? Hur får man ihop juridiken på detta? Är det ett juridiskt hinder? Erik Svensson (Svk), Om en generator klassas som typ B, C och D enl. RfG så ska de följa driftriktlinjen. De ska alltså följa driftriktlinjen, men de ska inte behöva svara mot krav i RfG. Ann Helene Berkestedt (Göteborg Energi), Vi är en driftgrupp som har läst koden utifrån vårt perspektiv och vi bekymrar oss över mängden dataöverföringar och att det inte är uttalat i koden vilken data som ska skickas. Mängden data som ska skickas är ju också avgörande för hur stor kostnaden blir för infrastrukturen men även en fråga om man måste nyanställa så blir det även en extra kostnad. Finns det något protokoll? Vi tycker det är otydligt hur det ska se ut. Den här driftriktlinjen verkar ha mer administration än i t.ex. RfG. Vi i driftgruppen anser att Svk ska ha kvar sin föreskriftsrätt eftersom de har den kompetensen. Erik Spiegelberg (Vattenfall), I Art 10 beskrivs att intressenterna ska få vara med och påverka. Att jobba i samråd ger mer och tillför även kompetens. Ulf Larsson (Vattenfall), Vi vill ha fler möten med Svk för att få information i god tid och därmed kunna påverka på ett tidigt stadium. Kristian Gustafsson (Vattenfall), Undrar vilken roll har Svk:s råd, ibland kan det vara bra att bjuda med några andra beroende på vilken fråga som ska diskuteras. Erik Svensson (Svk), Menar att en fråga kan tas upp via Svk:s driftråd och där bestämma att man ska bilda en arbetsgrupp. Ann Helene Berkestedt (Göteborg Energi), För betydande nätanvändare kan det behövas mer information t ex efterfrågeflexibilitet, det är många i nätet som levererar tjänster och som behöver informeras. Hur ska de informeras? Vet de om att de ska leverera data? Är de betydande? Ska inte Ei ta reda på vilka de är och hur de ska informeras. Erik Svensson (Svk), Se Art 2 för där anges vilka som är betydande elnätsanvändare. Erik Spiegelberg (Vattenfall), Vi har ett system som fungerar idag och vad är då behovet med att ändra, det går inte att ändra över en natt. Nu skaffar vi oss en möjlighet att införa och sen följer en uppbyggnadstid. Det behövs en lång startsträcka.

4 4 (6) Erik Svensson (Svk), Vem har möjlighet att ge dispens? (Finns det en sådan möjlighet?). Man kan inte ge dispens vid en viss gräns. Erik Spiegelberg (Vattenfall), Hur lång tid tar det att bygga upp infrastruktur för information? Riktlinjen börjar ju gälla direkt. Erik Svensson (Svk), Det har hittills getts ca 18 månader för att införa en nät kod. Fredrik Norlund (dep), Vilka artiklar är det problem i? Ann Helene Berkestedt (Göteborg Energi), Art för där är beskrivningarna så svajiga. Erik Svensson (Svk), I Europa är troligen TSO:erna mer välförsedda med data än i Sverige. Elin Broström (Ei), Vi kan fortfarande påverka koden. Anders Pettersson (Svensk Energi), Går det att ändra tiden för införandet? Fredrik Norlund (dep), I princip är riktlinjen ännu endast ett förslag. Elin (Ei) berättar att i sak har det inte ändrats något nämnvärt sedan det var de tre driftkoderna, vad som kommit till är RSC. Det har varit en stor diskussion mellan EU-kommissionen och ENTSO-E avseende detta. Kristian Gustafsson (Vattenfall), Rampningsrestriktioner, Art 137, kan verka lite ogenomtänkt, man tar ju bort från spot-marknaden. Tillsynsmyndigheten verkar inte ha godkänt detta, men det borde de ha kunnat. Erik Svensson (SvK), Det finns ett behov av t ex fysiska begränsningar i näten, och det finns studier gjorda på det, men Tyskland ville inte vara med på ett försök. Transparens behövs i frågan, vad och varför man gör något. Kristian Gustafsson (Vattenfall), Varför är begräsningarna beskrivna som de är? Geoffrey Jordaan (SvK), de beskrivs i Art b. Elin (Ei) berättar om kraven på FCR, varför minst 15 minuter? Det tillämpas av många i dag och EU-kommissionen har därför gått på den linjen. Erik Svensson (Svk), Norden har en annan reservportfölj. Vi har 60 minuter för FCR, att harmonisera detta utan att göra en konsekvensanalys blir svårt. Hur ska man göra om man får en störning i början av timmen? Svårt att förstå hur detta ska fungera i praktiken?

5 5 (6) Erik Spiegelberg (Vattenfall), Det finns skrivningar som passar kontinentala Europa, men vi bör väl få göra som vi har gjort, eftersom det fungerar bra här. Vad gäller frekvensprodukter alltså. Ett arbete pågår redan med balansprodukter. Kristian Gustafsson (Vattenfall), Art 144. Vad är t ex control target? Herlita (Ei), se definitionen i Art 10 och förklaringen i Art 143. Vilka versioner finns och var är bilagorna? Elin (Ei), det borde komma en ny version av driftriktlinjen i slutet på veckan. Vi fick inga bilagor före jul men de ska vara samma som tidigare. Gamla bilagor kommer att bifogas minnesanteckningarna. Ni ska inte behöva ändra i era remissvar men hänvisa gärna till vilken version ni läst. Ann Helen Berkestedt (Göteborg Energi), Finns det en övergripande tidplan över nätkoderna? Elin (Ei), Ei försöker ha den senaste informationen på webben, se Ei kommer att ändra på webben på grund av sammanslagningen och i samband med det kommer senast tidplanen från kommissionen läggas ut. Erik Spiegelberg (Vattenfall), en fråga om Art 127, frekvenskvalitet, vem tar fram index och vem fastställer? Erik Svensson (Svk), Man hänvisar till en tabell i bilagan (Annex III). Erik Svensson (Svk), En fråga om hur ACER driver harmonisering, i skarpt läge? Lena Jaakonantti (Ei), I processen har ACER samarbetat med ENTSO-E och EUkommissionen och även intressenterna har kunnat lämna sina synpunkter. ACER har inte särskilt drivit harmonisering eller motverkat utan det är beroende på respektive fråga. Caroline Törnqvist (Ei), ACER är intresserad av harmonisering men varje tillsynsmyndighet får tycka fritt. Johan Leymann (Ei), I CACM finns exempel på sådant där ACER haft svårt att samordna sig. 6 Sammanfattning och nästa steg Det finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter till 12 februari på registrator@ei.se och ange dnr och gärna vilken version ni läst.

6 6 (6) Vid protokollet Lena Jaakonantti och Annika Björklid