Tillfälle att lämna synpunkter avseende genomförande av anslutningskoderna

Transkript

1 1 (6) Teknisk analys Tillfälle att lämna synpunkter avseende genomförande av anslutningskoderna Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått ett regeringsuppdrag som innebär att vi ska utreda behovet av kompletterande nationella föreskrifter med anledning av kommissionens nätföreskrifter och riktlinjer som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009. Ei har förutsättningslöst kommit fram till att det finns flera möjliga val för Sverige. Nu önskar vi få in synpunkter på alternativen. Ei:s projektgrupp haft hittills haft två arbetsmöten med Svenska kraftnät och vi har även träffat Energiföretagen Sveriges expertgrupp för anslutningskoderna och berättat om uppdraget och problemställningarna. För att möjliggöra synpunkter på ett tidigt skede har vi sammanställt denna beskrivning av problemställningen samt de möjliga alternativ som vi har kommit fram till. I tillägg till synpunkter på de olika alternativen är det önskvärt med svar på några kompletterande frågor som är samlade i slutet av detta dokument. Vi ser fram emot Svenska kraftnäts synpunkter senast den 27 juni Energiföretagen Sverige har möjlighet att lämna synpunkter inför och under det möte som är planerat den 27 september Svar på de kompletterande frågorna sist i dokumentet önskas gärna tidigare. Det är öppet för berörda intressenter att lämna synpunkter eller svara på våra frågor senast den 27 september Vid frågor kontakta projektledare Elin Broström. Regeringsuppdraget i sin helhet finns att läsa i Ei:s regleringsbrev: Allmänna förutsättningar för uppdraget EI1000, W-4.0, EU:s medlemsstater har beslutat om att skapa en gemensam inre marknad för el. Detta ska öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar energiförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaderna till nytta för Europas elkunder. Detaljerade rättsligt bindande regler i form av gemensamma nätföreskrifter och kommissionsriktlinjer (även kallade nätkoder) har eller kommer att träda ikraft under de närmaste åren. Det nya Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (6) regelverket kommer att påverka svenska elproducenter, elnätsföretag, elhandlare, tillverkare av utrustning samt elkunder. På Ei:s hemsida finns mer information om nätkoderna uppdelat på områdena anslutning, marknad och drift: EU/natkoder-och-kommissionsriktlinjer/natkoder-for-el/ Med 2016 års regleringsbrev fick Ei i uppdrag att utreda om det finns behov av kompletterande nationell lagstiftning i samband med att de kommissionsriktlinjer och nätföreskrifter som EU-kommissionen antagit träder i kraft. Uppdraget gäller endast de nätföreskrifter och riktlinjer som antagits av EU-kommittén före den 31 maj , dvs. CACM 2 och FCA 3 (marknadskoderna), RfG 4, DCC 5 och HVDC 6 (anslutningskoderna) samt SO 7 (driftkoden). Ei ska också utreda om ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter som arbetar med energifrågor behöver anpassas till EU-regelverket. I uppdraget ingår att säkerställa att inte ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter står i strid med de nya bestämmelserna. Projektgruppen har börjat titta på anslutningskoderna eftersom vi redan nu ser att det med anledning av dessa krävs någon typ av anpassning av ansvarsfördelningen mellan Svenska kraftnät och Ei. Enligt uppdraget ska Ei särskilt samråda med Svenska kraftnät men det är välkommet att även berörda intressenter lämnar sina synpunkter till Ei. Senast den 31 december 2016 kommer Ei att redovisa uppdraget och ge förslag på eventuell kompletterande lagstiftning. Problembeskrivning Regleringsaspekterna i anslutningskoderna föreskriver att de generellt tillämpliga kraven som ska fastställas av berörda systemansvariga eller berörda systemansvariga för överföringssystemet ska vara föremål för godkännande av det organ som utses av medlemsstaten och ska offentliggöras. Det utsedda organet ska vara den behöriga myndigheten om inget annat föreskrivs av medlemsstaten. I Sverige utgörs den berörda systemansvariga för överföringssystemet (TSO) av Svenska kraftnät som är en myndighet under regeringen. Den behöriga myndigheten som ska godkänna kraven, om inget annat föreskrivs, är Ei. Det Ei således ska utreda är om den 1 I Ei-s regleringsbrev står det 31 mars 2016 men detta datum har justerats av departementet i ett senare skede för att uppdraget även ska omfatta SO, vilket var avsikten från början. 2 Capacity Allocation and Congestion Management (Riktlinjen för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning) 3 Forward Capacity Allocation (terminsbaserad kapacitetstilldelning) 4 Requirements for Generators (Nätföreskrift med krav för nätanslutning av generatorer) 5 Demand Connection (Nätföreskrift för anslutning av förbrukning) 6 High Voltage Direct Current Connection (Nätföreskrift med krav för nätanslutning av system för högspänd likström av kraftparkmoduler) 7 System Operation (Ej översatt än)

3 3 (6) svenska förvaltningsmodellen är förenlig med de tvingande bestämmelserna i kommissionens föreskrifter och eventuellt lämna förslag på hur den ska kunna anpassas. Gällande rättsliga bestämmelser I förordning (EG) nr 714/2009 fastställs icke-diskriminerande regler för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad för el. I artikel 5 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/72/EG (nedan kallat elmarknadsdirektivet) krävs dessutom att medlemsstaterna eller, om medlemsstaterna föreskrivit detta, tillsynsmyndigheterna säkerställer bland annat utarbetandet av objektiva och icke-diskriminerande tekniska regler som fastställer minimikrav för anslutning till systemet när det gäller teknisk konstruktion och drift. Om kraven utgör villkor för anslutning till nationella nät krävs i artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet att tillsynsmyndigheten ska ansvara för att fastställa eller godkänna åtminstone de metoder som används för att beräkna eller fastställa dem. Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har i 1 förordning (1994:1806) om systemansvaret för el utsetts att ha systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 ellagen (1997:857). Svenska kraftnät förvaltar och driver det svenska stamnätet och är systemansvarig myndighet, enligt den svenska ellagens definition. Enligt 8 kap. 1 a ellagen ska Svenska kraftnät, dvs. den systemansvariga myndigheten, fastställa mål för driftsäkerhet under förutsebara förhållanden på stamnätet och på de utlandsförbindelser som är anslutna till stamnätet. Målen ska vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande. Genom 16 i förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el har Svenska kraftnät bemyndigats att utfärda föreskrifter som täcker de aspekter som behandlas i artikel 5 i elmarknadsdirektivet. Dessa föreskrifter publiceras i Svenska kraftnäts författningssamling (SvKFS). Ei:s utgångspunkt vid bedömningen av alternativen Ei anser att myndighetsföreskrifter är en lämplig form för att fastställa generellt tillämpliga krav. I vart fall under rådande förhållanden i Sverige då berörd systemansvarig för överföringssystemet (TSO) även är en myndighet. Ei har därför haft som utgångspunkt att behålla föreskriftsformen som också ger fördelen att viktig infrastruktur som är ansluten i regionnät omfattas trots att regionnätet inte ägs av TSO. Eftersom anslutningskoderna föreskriver att de generella kraven ska vara föremål för godkännande av ett behörigt organ har Ei resonerat kring olika alternativ för godkännande. Alternativen (A-D) som har diskuterats hittills beskrivs kortfattat nedan för att underlätta för intressenter att lämna synpunkter i ett tidigt skede.

4 4 (6) Alternativ A Ei godkänner Svenska kraftnäts metoder Elmarknadsdirektivet säger att tillsynsmyndigheten ska ansvara för att fastställa eller godkänna åtminstone de metoder som används för att beräkna eller fastställa att krav som utgör villkor för anslutning till nationella nät. Enligt RfG artikel 7.4 (motsvarande i DCC och HVDC) ska den berörda systemansvarige (DSO) eller systemansvarige för överföringssystemet (TSO) lämna in ett förslag för godkännande till det behöriga organet beträffande generellt tillämpliga krav eller till metoder för att beräkna eller fastställa dessa krav. I det här alternativet har vi tagit fasta på att det räcker om metoderna för att fastställa de generellt tillämpliga kraven lämnas in till det behöriga organet för godkännande. I det här alternativet är Ei det behöriga organet. Vi har utgått från att de generellt tillämpliga krav som ska fastställas av TSO:n ska fastställas av Svenska kraftnät i form av föreskrifter. Svenska kraftnät behåller alltså sin föreskriftsrätt för dessa krav. Ei:s alternativ A innebär att Svenska kraftnät ska ta fram en beskrivning över de metoder som kommer att användas för att ta fram föreskrifterna avseende de generellt tillämpliga krav som TSO:n ska fastställa enligt anslutningskoderna. Metoderna underställs Ei:s godkännande. Efter ett godkännande tar Svenska kraftnät sedan fram föreskrifter. I framtagandet av föreskrifterna ingår remissförfarande på samma sätt som Svenska kraftnät gjort vid tidigare föreskrifter. Ett eventuellt tillägg till förslaget är att det i Svenska kraftnäts föreskriftsrätt införs en samrådsskyldighet med Ei. Förslaget motsvarar det metodgodkännande som idag görs av Ei för nätkoncessionshavares avtal om tillträde i enlighet med 4 kap. 1 a ellagen och avtal om balansansvar enligt 8 kap. 4 a ellagen. Om det skulle visa sig att alla generellt tillämpliga krav som ska fastställas av DSO:er eller TSO enligt anslutningskoderna bör fastställas av TSO (Svenska kraftnät) så blir det enbart deras metoder som ska godkännas av Ei enligt detta förslag. I annat fall kommer även DSO:er behöva underställa sina metoder för framtagande av generellt tillämpliga krav för Ei:s godkännande. Se de kompletterande frågorna 1-2 nedan för mer detaljer kring detta. Alternativ B Regeringen godkänner Svenska kraftnäts föreskrifter Alternativ B innebär även det att Svenska kraftnät får föreskriftsrätt avseende de generellt tillämpliga krav som ska fastställas av TSO:n enligt anslutningskoderna. Kraven, eller metoderna för att fastställa kraven, ska enligt anslutningskoderna godkännas av ett behörigt organ. I det här alternativet utses regeringen till behörigt organ och de föreskrifter som Svenska kraftnät tagit fram underställs därför regeringens godkännande. Förutsättningar för att underställa föreskrifter regeringens prövning ges i 8 kap. 12 regeringsformen. Bestämmelsen reglerar möjligheten för regeringen att begära underställning av de föreskrifter som myndigheter under regeringen meddelar efter

5 5 (6) delegation. I anslutning till bemyndigandet kan regeringen införa en reglering som innebär att myndighetsföreskriften upphör att gälla om den inte underställs eller godkänns av regeringen inom viss tid. 8 Exempel på motsvarande ordning finns gällande Finansinspektionens bemyndigande att meddela föreskrifter om amorteringskrav. 9 Detta alternativ innebär att enbart TSO:ns generellt tillämpliga krav blir föremål för godkännande. Alternativet innebär också att Ei inte kommer att vara inblandad i själva godkännandet av generellt tillämpliga krav som Svenska fastställer. Däremot bedömer Ei att godkännandet av DSO:ernas eventuella generellt tillämpliga krav skulle kunna göras av Ei. Se mer detaljer om hantering av krav som ställs av DSO:er nedan under de kompletterande frågorna. Eventuella klagomål mot berörd TSO eller DSO ska som tidigare kunna lämnas till tillsynsmyndigheten Ei som i egenskap av tvistlösande myndighet har att fatta ett beslut. 10 Alternativet förutsätter att regeringen kan vara det organ medlemsstaten kan utse enligt RfG artikel 7.1 (motsvarande i DCC och HVDC). Alternativ C Regeringen utfärdar förordning Alternativ C skiljer sig från de två tidigare alternativen på så sätt att de generellt tillämpliga kraven inte fastställs i form av föreskrifter utan i form av en förordning som beslutas av regeringen. Enligt det här alternativet tar Svenska kraftnät fram tekniska regler motsvarande de generellt tillämpliga kraven som ska tas fram av TSO:n enligt anslutningskoderna. Dessa tekniska regler fungerar som ett av Svenska kraftnät fastställt underlag och motsvarar innehållet i dagens föreskrifter. Underlaget presenteras för regeringen som utfärdar en förordning. Utfärdandet av förordningen motsvarar det godkännande som ska göras av det utsedda organet. Denna ordning kan snarast liknas vid ett regeringsuppdrag som utförs av Svenska kraftnät men innebär också mer jobb för regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om verkställighet av lag, och föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen inom ramen för det som brukar kallas restkompetensen (8 kap. 7 regeringsformen). Regeringen får också bemyndiga en myndighet under regeringen att meddela föreskrifter, vilket också skett gällande Svenska kraftnäts föreskriftsrätt. Det är ovanligt att regeringen meddelar föreskrifter av så detaljerad grad som skulle bli fallet om de generellt tillämpliga kraven enligt anslutningskoderna skulle bli föremål för regeringens godkännande genom förordning. 8 Prop. 2009/10:80. 9 Prop. 2015/16: Ex post reglering har bedömts som otillräcklig av EU-domstolen i mål C 274/08 kommissionen mot Sverige.

6 6 (6) Även detta alternativ innebär att enbart TSO:ns generellt tillämpliga krav blir föremål för godkännande. Alternativet innebär också att Ei inte kommer att vara inblandad i själva godkännandet av generellt tillämpliga krav som Svenska kraftnät tar fram. Alternativet förutsätter att regeringen kan vara det organ medlemsstaten kan utse enligt RfG artikel 7.1 (motsvarande i DCC och HVDC). Alternativ D Ei utfärdar föreskrift efter framställan från Svenska kraftnät Alternativ D motsvarar alternativ C men istället för att regeringen utfärdar en förordning är det Ei som utfärdar föreskrifter. Ei utses till det behöriga organ som ska godkänna de fastställda generellt tillämpliga kraven. Svenska kraftnät tar fram tekniska regler och underlaget, motsvarande dagens föreskrifter, överlämnas till Ei tillsammans med en framställan om att Ei ska utfärda föreskrifter. Godkännandet sker genom att Ei utfärdar en föreskrift. En motsvarighet till denna något ovanliga ordning tillämpas inom arkivområdet där Riksarkivet utsetts till tillsynsmyndighet för arkiv hos statliga myndigheter. För att få gallra handlingar i verksamheten måste myndigheten göra en framställan om detta till Riksarkivet som utfärdar en föreskrift om gallring. Denna ordning skulle innebära ett formellt godkännande av den behöriga myndigheten, Ei, av de generellt tillämpliga kraven och därmed uppfylla anslutningskoderna. Ei kan också godkänna DSO:ernas eventuella generellt tillämpliga krav. Kompletterande frågor 1. Gränsdragning: De krav som ska godkännas av det behöriga organet är de generellt tillämpliga krav som ska fastställas av TSO eller DSO:er enligt anslutningskoderna, se RfG artikel 7.1 (motsvarande i DCC och HVDC). Det är därför viktigt att utreda vilka dessa krav är. Eventuellt kan det bli aktuellt för både DSO:er och TSO att utfärda sådana krav. Ei vill därför be Svenska kraftnät respektive Energiföretagen Sverige att presentera sin uppfattning kring vilka av de generellt tillämpliga kraven i anslutningskoderna som ska fastställas av DSO:er respektive TSO. Vänligen motivera ert svar. 2. Ansvarsfördelning: Om kraven enligt anslutningskoderna ska fastställas av en DSO får medlemsstaterna föreskriva att TSO istället blir ansvarig för att fastställa de relevanta kraven, se RfG artikel 7.9 (motsvarande i DCC och HVDC). Ei önskar få Svenska kraftnäts och Energiföretagen Sveriges uppfattning om vilka, om några, krav som TSO bör blir ansvarig för att fastställa. Vänligen motivera ert svar. 3. Ei emotser Svenska kraftnäts och Energiföretagen Sveriges synpunkter på alternativ A-D.