Har meddelandeflagga. Hej!

Transkript

1 Från: Skickat: den 27 mars :49 Till: Regelrådet; Svenska Kraftnät; Fastighetsägarna Sverige AB; Förvaltningsrätten i Linköping; anna.holmberg@skogsindustrierna.org; ABB AB Ämne: Remiss av EIFS 2019:X föreskrifter om krav för nätanslutning av förbrukare Bifogade filer: Konsekvensutredning_DCC.pdf; remiss_foreskrift_dcc.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Energimarknadsinspektionen önskar ert svar senast den 23 april på en remiss av föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare. Ytterligare information om föreskrifterna hittas på webbsidan: Med vänliga hälsningar Erik Blomqvist Energimarknadsinspektionen Bifogade handlingar: 0004 Remiss av föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare, Upprättat,

2 Ei 2060 v KONSEKVENSUTREDNING 1 (13) Diarienr Ert datum Er referens Teknisk analys Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2019:x) om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare A Allmänt Denna konsekvensutredning avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2019:x) om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare. Föreskrifterna kompletterar Kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av förbrukare 1 (DCC 2 ). Föreskrifterna bygger på förslaget till generellt tillämpliga krav beträffande frekvens och spänning som Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) lämnade in till Energimarknadsinspektionen (Ei) den 7 september 2018 och kompletteringen som de lämnade den 31 januari 2019 beträffande krav för förbrukningsenheter 3 med förbrukningsflexibilitet. Ei godkänner genom dessa föreskrifter Svenska kraftnäts förslag till generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare i enlighet med artikel 6.1 i DCC. Föreskrifterna föreslås gälla från den 18 augusti Konsekvensutredningen har tagits fram i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Om elnätet Elnätet transporterar el från elproducenter till hushåll och företag. Elnät delas in i transmissionsnät (överföringssystem) och distributionsnät eller Network Code on Demand Connection. 3 Förbrukningsenhet: en odelbar uppsättning installationer innehållande utrustning som kan styras aktivt av en ägare av en förbrukningsanläggning eller en systemansvarig för ett icke koncessionspliktigt nät, antingen enskilt eller gemensamt inom ramen för förbrukningsaggregation genom en tredje part. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

3 KONSEKVENSUTREDNING 2 (13) distributionssystem (i Sverige även kallat regionnät 4 och lokalnät). Generellt gäller att Svenska kraftnät äger och ansvarar för transmissionsnätet. Distributionsnäten distribuerar elen till slutkunderna inom ett visst geografiskt område. Elnätsföretagen ska driva elnäten effektivt och systemsäkert och de ansvarar för att elen transporteras från produktionsanläggningarna till slutkunderna. Ett elnätsföretag måste ha tillstånd (koncession) för att bygga och driva starkströmsledningar och varje distributionsnätsföretag har ensamrätt att inom sitt geografiska område transportera el till kunderna. Slutkunderna är hänvisade till det elnätsföretag som har koncession i det område kunden bor. Ei har ett övergripande ansvar att arbeta för väl fungerande energimarknader och är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857). Detta innebär bl.a. att Ei ansvarar för att meddela koncession och undantag från koncession och har tillsyn över bl.a. leveranskvalitet och nättariffer. Ei ansvarar även för tillsyn över bestämmelser som rör mätning, beräkning och rapportering av överförd el. EU:s medlemsstater har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el. Den inre marknaden syftar till att öka försörjningstryggheten, bidra till en hållbar energiförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaderna till nytta för Europas elkunder. Flera nya EU-förordningar om energimarknaderna har trätt i kraft de senaste åren. De nya förordningarna sätter spelreglerna för den gemensamma inre marknaden och omfattar driftsäkerhet, anslutning till elnätet och elbörsers samarbete för sammankoppling av Europas elmarknader. Förordningarna blir i samband med ikraftträdandet bindande och direkt tillämpliga i hela EU. Ei är nationell tillsynsmyndighet för el i Sverige och ska fullgöra uppgifter som följer av de nya EU-förordningarna. Om DCC Sommaren 2009 antogs det tredje lagstiftningspaketet om den inre marknaden för el och gas (det tredje inre marknadspaketet). 5 I det tredje inre marknadspaketet fick Europeiska kommissionen (kommissionen) i uppdrag att ta initiativ till detaljerade regler för att integrera de nationella el- och gasmarknaderna genom nya EU-förordningar. 4 Regionnät finns inte definierat i de förordningar som tagits fram i enlighet med det sk. tredje inre marknadspaketet, utan definieras som distributionssystem. 5 Läs mer i SOU 2010:30, Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas, Fortsatt europeisk harmonisering.

4 KONSEKVENSUTREDNING 3 (13) En av dessa nya förordningar är DCC. I DCC fastställs enhetliga regler inom EU för nätanslutning av förbrukningsanläggningar och distributionssystem. Reglerna som införs genom DCC berör distributionssystem, distributionsanläggningar och förbrukningsanläggningar samt deras förmåga att klara störningar i elnätet och deras förmåga tillhandahålla teknisk kapacitet genom efterfrågeflexibilitet. Reglerna bidrar till ett säkert elsystem, möjliggör effektivare användning av elnät och resurser och ger elnätsföretagen bättre verktyg att hantera de utmaningar som mer svårplanerad elproduktion medför för elnäten. Kraven i DCC handlar i huvudsak om att nya anläggningar ska kunna klara av störningar som uppstår i elnätet och samtidigt förbli anslutna till elnätet. För att klara detta behöver anläggningarna ha vissa tekniska förmågor. Exempel på sådana tekniska förmågor är att anläggningen ska klara att vara i drift trots att elnätet i vissa fall ändrar frekvens och spänning. Det betyder att anläggningen ska klara variationer inom vissa fastställda frekvensområden, spänningsintervaller och att anläggningen ska klara av variationer i frekvens och spänning under en viss tid. Det ställs även krav på en anläggnings förmåga att klara av kortslutning i elnätet och på anläggningens förmåga att hantera reaktiv effekt. Det finns också krav i DCC på vilka anordningar och inställningar som krävs för att anläggningen ska kunna skydda elnätet vid problem i elnätet, krav på hur informationsutbyte mellan en anläggning och elnätet ska ske, krav om hur en anläggning ska kunna kopplas bort vid låg frekvens samt hur en anläggning ska tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet till nätföretag. Det ställs också krav på förbrukare som vill bidra med efterfrågeflexibilitet. För att få bidra med efterfrågeflexibilitet ska förbrukningsanläggningen bl.a. kunna förbli i drift inom vissa frekvensområden och spänningsintervall. Därtill ska effektförbrukningen kunna tåla frekvensändringar utan att kopplas bort från elnätet. Förbrukaren ska också kunna ansluta eller koppla bort sina statiska kompenseringsanläggningar direkt eller indirekt. Genom DCC regleras möjligheten till att efterfrågeflexibilitet kan erbjudas genom en tredje part. Tredje part kan t.ex. representera ett bostadsområde som drar ner förbrukningen när det behövs genom att t.ex. stänga av kyl och frys i bostadsområdet för en viss tid. Detta kan endast ske under förutsättning att bostadsområdet, i det här exemplet, har ingått ett avtal om detta. Många av de anläggningar eller distributionssystem som kommer att byggas de närmaste åren kommer att vara i drift i många år framöver. Det är därför viktigt

5 KONSEKVENSUTREDNING 4 (13) att de krav som ställs idag är framåtblickande och i rimlig omfattning tar hänsyn till framtida utveckling. För att se till att systemsäkerheten i elnäten upprätthålls på ett likartat sätt inom hela EU är det nödvändigt att ha en gemensam syn på de krav som förbrukningsanläggningar, distributionssystem och icke koncessionspliktiga nät behöver uppfylla för att anslutas till elnätet. Kraven kan dock behöva anpassas efter regionala skillnader. Denna anpassning görs genom att Svenska kraftnät, i enlighet med artikel 6.4 i DCC, lämnar in ett förslag till generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare till Ei. De generellt tillämpliga kraven ska fastställas inom de intervall som DCC tillåter. De nu föreslagna föreskrifterna kompletterar DCC i de fall det finns utrymme för att bestämma nationella regler. Det finns möjlighet att ansöka om undantag från ett eller flera av kraven i DCC. Detta beskrivs närmare under rubriken Möjlighet till undantag. Syfte och vad Ei vill uppnå Enligt DCC ska Ei godkänna Svenska kraftnäts förslag till generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare. Regeringen har beslutat att detta godkännande ska ske genom att Ei meddelar föreskrifter efter förslag från Svenska kraftnät. Svenska kraftnät lämnade den 7 september 2018 in sitt förslag till generellt tillämpliga krav till Ei. Svenska kraftnät kompletterade sitt förslag den 31 januari Syftet med föreskrifterna är att uppfylla kravet i artikel 6.1 i DCC som handlar om att Ei ska godkänna Svenska kraftnäts förslag till generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare. Beskrivning av innehållet i förslaget till föreskrifter 2 kap. Tillämpning Kraven i föreskrifterna omfattar sådana nya förbrukningsanläggningar, distributionsanläggningar och distributionssystem som är anslutna till överföringssystem och sådana förbrukningsenheter som används för att tillhandahålla tjänster avseende efterfrågeflexibilitet till systemansvariga som avses i artikel 3 i DCC, samt sådana befintliga anläggningar som avses i artikel 4 i DCC (dvs. befintliga anläggningar som byggs om i sådan omfattning att anslutningsavtalet behöver ses över grundligt). 3 kap. 1 Allmänna krav för frekvens Kravet gäller för förbruknings- och distributionsanläggningar som ska anslutas till överföringssystemet samt för distributionssystem.

6 KONSEKVENSUTREDNING 5 (13) Kravet baseras på artikel 12.1 i DCC och anger den kortaste tidsperiod under vilken en förbrukningsanläggning som är ansluten till överföringssystemet, en distributionsanläggning som är ansluten till överföringssystemet, eller ett distributionssystem måste kunna fungera med olika frekvenser som avviker från ett nominellt värde, utan att kopplas bort från nätet. Kravet innebär en harmonisering med kravet för anslutning av produktionsmoduler. 3 kap. 2 Allmänna krav för spänning Kravet gäller för förbruknings- och distributionsanläggningar samt för distributionssystem som ska anslutas till överföringssystemet. Kravet baseras på artikel 13.1 i DCC och anger den kortaste tidsperiod för drift inom det relativa spänningsintervallet 1,05 1,10 i anslutningspunkten för en förbrukningsanläggning, en distributionsanläggning eller ett distributionssystem med anslutningspunkt över 300 kv. 3 kap. 3 Allmänna krav för bortkoppling och återinkoppling Denna är en upplysningsparagraf avseende bestämmelser om bortkoppling och återinkoppling. Paragrafen i sig innebär inte något nytt krav för marknadsaktörerna. 4 kap. 1 2 Allmänna krav för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet Kraven gäller för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av aktiv effekt, reglering av reaktiv effekt och hantering av överföringsbegränsningar samt för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av systemfrekvens. Kravet i 4 kap. 1 baseras på artikel 28.2 a och 29.2 a i DCC och anger den kortaste tidsperiod som förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet måste kunna fungera med olika frekvenser som avviker från nominellt värde, utan att kopplas bort från nätet. Kravet utgör en harmonisering med kravet för produktionsmoduler. Kravet i 4 kap. 2 baseras på artikel 28.2 b, 28.2 c, 29.2 b och 29.2 c i DCC och anger spänningsintervallet för kontinuerlig drift och spänningsintervallet för drift i minst 60 minuter. Svenska kraftnät har valt dessa värden utifrån artikel 13 i DCC. Samma gränsvärden sätts för anläggningar med spänning understigande 110 kv. Kravet utgör en harmonisering med kraven för vissa produktionsmoduler och är viktigt för att bibehålla ett driftsäkert kraftsystem eftersom det säkerställer att förbrukningsenheterna är robusta och förblir anslutna även vid lokala spänningsvariationer.

7 KONSEKVENSUTREDNING 6 (13) 4 kap. 3 Särskilda krav för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av aktiv effekt, reglering av reaktiv effekt och hantering av överföringsbegränsningar Kravet gäller för nya förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av aktiv effekt, efterfrågeflexibilitet för reglering av reaktiv effekt och efterfrågeflexibilitet för hantering av överföringsbegränsningar. Kravet baseras på artikel 28.2 k i DCC och anger värdet för den högsta frekvensändringshastigheten för vilken förbrukningsenheter inte ska kopplas bort från systemet. Frekvensändringshastigheten ska beräknas över en tidsperiod på 500 ms. Kravet är en viktig harmonisering med nya generatorer och likströmsöverföringar som tillhandahåller liknande systemtjänster. 4 kap. 4 5 Särskilda krav för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av systemfrekvens Kraven gäller för nya förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av systemfrekvens. Kravet i 4 kap. 4 baseras på artikel 29.2 d i DCC och anger dödbandet (±0 500 mhz) runt den nominella systemfrekvensen 50,00 Hz som ska kunna ställas in för de reglersystem som förbrukningsenheterna ska vara utrustade med. Kravet utgör en harmonisering med kravet för produktionsmoduler. Kravet i 4 kap. 5 baseras på artikel 29.2 e i DCC och anger den maximala frekvensavvikelsen från det nominella värdet på 50,00 Hz som ska besvaras och som ska kunna ställas in för de reglersystem som förbrukningsenheterna ska vara utrustade med. Kravet utgör en harmonisering med kravet för produktionsmoduler. Beskrivning av alternativa lösningar DCC är liksom alla EU-förordningar bindande för samtliga medlemsstater. Av DCC framgår att generellt tillämpliga krav, som kompletterar kraven i förordningen, ska fastställas på nationell nivå. Sådana generellt tillämpliga krav ska regleras i föreskrifter. Det har innan DCC inte funnits några föreskrifter på detta område utan sådana anslutningskrav har hanterats genom avtal mellan ägare av förbruknings- och distributionsanläggningar samt distributionssystem och innehavare av distribution- och överföringssystem. Värdena som Svenska kraftnät har valt i sitt förslag harmoniserar kraven för förbrukningsanläggningar och produktionsmoduler och är de lägsta inom de intervall som DCC tillåter. Det framgår av Svenska kraftnäts motivering att de har valt de lindrigaste kraven samtidigt som ett driftsäkert kraftsystem kan

8 KONSEKVENSUTREDNING 7 (13) bibehållas. Detta innebär att kraven säkerställer att förbrukningsenheterna är robusta och förblir anslutna även vid lokala frekvens- och spänningsvariationer och ger dessutom de lägsta kostnaderna. Ei delar den uppfattningen med Svenska kraftnät. Ei har frågat Energiföretagen Sverige om de anser att det tillkommer några kostnader för de berörda elmarknadsaktörerna till följd av kraven i föreskrifterna. Enligt Energiföretagen Sverige tillkommer det inga kostnader till följd av dessa föreskrifter. Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De aktörer på elmarknaden som berörs av föreskrifterna är elnätsföretag, ägare av förbrukningsanläggningar, balansansvariga, leverantör av balanstjänster 6, aggregatorer 7 och Svenska kraftnät. Kraven i föreskrifterna omfattar nya förbrukningsanläggningar, distributionsanläggningar och distributionssystem som är anslutna till överföringssystem och nya förbrukningsenheter som används för att tillhandahålla tjänster avseende efterfrågeflexibilitet till systemansvariga. Befintliga anläggningar omfattas om de byggs om i sådan omfattning att anslutningsavtalet behöver ses över grundligt. Frekvenskraven avser den kortaste tidsperioden för drift för frekvensintervaller som är fastställda i DCC. Spänningskraven avser tidsperioden för drift inom en spänningsintervall som är fastställd i DCC i en anslutningspunkt. Frekvens- och spänningskraven gäller för anläggningar enligt artikel 3, 28 och 29 i DCC. Nya förbrukningsenheter i en förbrukningsanläggning eller i ett icke koncessionspliktigt nät som vill tillhandahålla efterfrågeflexibilitet till distributionssystemet eller transmissionsnätet berörs även av de andra kraven i föreskrifterna. 6 Genom Kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 om fastställande av riktlinjer för balanshållning avseende el, en ny roll, leverantör av balanstjänster, kommer att införas. Därefter kommer leverantörer av balanstjänster att lämna bud om balanstjänster till Svenska kraftnät. Den nya rollen kommer att införas tidigast En aggregator är en typ av energitjänsteföretag som lägger samman användarnas förbrukning för att sälja eller auktionera ut dem på organiserade marknadsplatser.

9 KONSEKVENSUTREDNING 8 (13) Möjlighet till undantag Frågor om hur undantag från kraven i DCC ska hanteras regleras i artiklarna i DCC. Undantag från kraven i DCC får beviljas av tillsynsmyndigheten (dvs. Ei) efter ansökan från ägare av en förbrukningsanläggning, nätföretag eller Svenska kraftnät. En ansökan om undantag ska bland annat innehålla en beskrivning av vilka bestämmelser som berörs av det sökta undantaget och en detaljerad motivering med relevanta styrkande dokument och en kostnadsnyttoanalys. Kostnadsnyttoanalysen ska tas fram i enlighet med kraven i artikel 49 i DCC. Ei har beslutat om kriterier för undantag. Läs mer om kriterierna för undantag på ärende Ei har inte lagt till några bestämmelser om undantag i föreskrifterna. Ei kommer att beskriva mer om hur undantag kan sökas på Konsekvenser och kostnader som regleringen medför Konsekvensutredningen behandlar endast de krav som tillkommer enligt föreskrifterna. De konsekvenser som följer direkt av kraven i DCC behandlas inte i konsekvensutredningen. Ei bedömer att de värden som valts och fastställts i föreskrifterna inte medför kostnader utöver DCC. Ei har frågat Energiföretagen Sverige om de anser att det tillkommer några kostnader för de berörda elmarknadsaktörerna till följd av föreskrifterna. Enligt Energiföretagen Sverige tillkommer det inga kostnader till följd av dessa föreskrifter. Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på I förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el framgår att Ei får meddela föreskrifter om de generellt tillämpliga krav för anslutning av förbrukare till elnätet som avses i DCC samt om kontroll, provning, besiktning eller andra krav för att säkerställa driftsäkerheten hos det nationella elsystemet. Bestämmelserna om de nya bemyndigandena trädde i kraft den 1 november De generellt tillämpliga kraven som gäller för Sverige föreslås av Svenska kraftnät och ska därefter godkännas av Ei. Godkännandet sker genom att Ei meddelar föreskrifter utifrån förslaget från Svenska kraftnät. Svenska kraftnät lämnade in ett förslag till generellt tillämpliga krav till Ei den 7 september 2018 och kompletterade förslaget den 31 januari 2019.

10 KONSEKVENSUTREDNING 9 (13) Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns det behov av speciella informationsinsatser DCC trädde i kraft den 7 september 2016 och kommer att tillämpas från den 18 augusti De föreslagna föreskrifterna kompletterar kraven i DCC och föreslås gälla från den 18 augusti Information kommer att finnas på Ei:s webbplats, Ei påbörjade under 2018 informationsinsatser kopplade till de nya kraven i DCC, bland annat genom att publicera frågor och svar på myndighetens webbplats och genom att delta i branschmöten. Ei fortsätter att informera de berörda aktörerna om kraven i DCC och föreskrifterna under B Kommuner och landsting Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting En relativt stor andel av elnätsföretagen bedrivs i kommunal regi. Inga företag bedrivs i landstingets regi. I 7 kap. ellagen fastslås att företagen får bedriva nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att nå en ändamålsenlig nätverksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Någon inskränkning i det kommunala självstyret är därmed inte aktuell eftersom kommunala företag omfattas av regelverket för nätverksamhet. Ei gör bedömningen att föreskrifterna inte får effekter för kommuner eller landsting. C Företag Föreskrifterna bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Elnätsföretag Elnätsföretagen är de företag som äger elnätet och ansvarar för att elen transporteras från produktionsanläggningarna till slutkunderna. Ett elnätsföretag måste ha tillstånd (så kallad nätkoncession) för att få bygga och använda elektriska starkströmsledningar (kraftledningar). Det finns 179 nätföretag (enligt edielregistret på ediel.se) i Sverige. Storleken på dessa företag varierar från små ekonomiska föreningar med ett tiotal kunder upp

11 KONSEKVENSUTREDNING 10 (13) till stora företag med flera hundratusen kunder. Medelvärdet av antal kunder är cirka och medianvärdet av antal kunder är cirka Ägare av förbrukningsanläggningar Kraven i föreskrifterna omfattar nya förbrukningsanläggningar som är anslutna till överföringssystem och nya förbrukningsenheter som används för att tillhandahålla tjänster avseende efterfrågeflexibilitet till systemansvariga. Befintliga anläggningar omfattas endast om de byggs om i sådan omfattning att anslutningsavtalet behöver ses över grundligt. Ägare av förbrukningsanläggningar är kunder på den svenska elmarknaden. Kunderna behöver ha ett avtal med sitt elnätsföretag och ett avtal med en elhandlare. Kunden kan välja elhandlare och elhandelsavtal. Kunden kan däremot inte välja elnätsföretag då det är kundens geografiska placering som avgör vilket elnätsområde som den tillhör. Ei har analyserat den data som alla elnätsföretag enligt Ei:s föreskrifter är skyldiga att årligen rapportera in till Ei. Av denna data framgår att det totala antalet förbrukningsanläggningar har varierat mellan åren. Dessa förändringar kan ha flera orsaker, vissa förbrukningsanläggningar avslutas och nya förbrukningsanläggningar tillkommer. Det totala antalet förbrukningsanläggningar för varje år är därför en nettosiffra som kan användas för att estimera antalet nya förbrukningsanläggningar som kan omfattas av kraven i föreskriften om de vill leverera tjänster för efterfrågeflexibilitet. Mellan 2016 och 2017 har antalet förbrukningsanläggningar ökat med nästan Det är de nya förbrukningsanläggningarna som i första hand kan omfattas av kraven i föreskriften. Det totala antalet förbrukningsanläggningar med en anslutning som överstiger V uppgår till ca Det är dessa förbrukningsanläggningar som kan omfattas av kraven i föreskriften enligt artikel 4 i DCC om de vill leverera tjänster för efterfrågeflexibilitet. Ägare av förbrukningsanläggningar är såväl privatpersoner (hushållskunder) och företag. Andelen hushållskunder är ca 86 procent av det totala antalet anläggningspunkter i Sverige. Storleken på företagen kan variera från små företag så som fastighetsägare till stora industriföretag. Balansansvariga För att kunna upprätthålla den momentana balansen i elsystemet tecknar Svenska kraftnät (som förvaltar stamnätet i Sverige) avtal med balansansvariga företag. Enligt ellagen ska alla uttagspunkter för el täckas av en balansansvarig.

12 KONSEKVENSUTREDNING 11 (13) Det innebär att alla elhandlare måste ha ett avtal med en balansansvarig eller själva vara balansansvariga. De balansansvariga företagen är elproducenter, stora förbrukare eller elhandelsföretag som utför balansansvar som en tjänst åt andra aktörer utan att ha egen produktion. De balansansvariga är ekonomiskt ansvariga för obalanser. All information om kunders förbrukning och produktion måste gå via den balansansvariga för att den ska kunna göra så goda prognoser som möjligt och på så sätt uppfylla sitt balansansvar. Kraven i föreskrifterna tillämpas på förbrukningsanläggningar som vill sälja efterfrågeflexibilitet till Svenska kraftnät. Balansansvariga deltar i handel med systemtjänster (bland annat efterfrågeflexibilitet) och skickar bud till Svenska kraftnät. Därför berörs balansansvariga indirekt av kraven i föreskrifterna. Balansansvariga berörs av föreskrifterna till dess att den nya rollen som leverantör av balanstjänster införs. Därefter kommer leverantörer av balanstjänster att lämna bud om balanstjänster till Svenska kraftnät. Det finns 34 balansansvariga i Sverige (enligt edielregistret på ediel.se). Inga av dessa är småföretag. Balansansvariga ska enligt balansansvarsavtalet ställa stora ekonomiska säkerheter för sin verksamhet. Leverantör av balanstjänster Genom kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 om fastställande av riktlinjer för balanshållning avseende el, en ny aktörsroll, leverantör av balanstjänster, kommer att införas. Därefter kommer leverantörer av balanstjänster att lämna bud om balanstjänster till Svenska kraftnät. Den nya rollen kommer att införas tidigast Kraven i föreskrifterna tillämpas på förbrukningsanläggningar som kommer att sälja efterfrågeflexibilitet till Svenska kraftnät via leverantörer av balanstjänster. Därför kommer leverantörer av balanstjänster att beröras indirekt av kraven i föreskrifterna. Aggregatorer En aggregator är en marknadsaktör som kombinerar ett flertal kunders elanvändning eller elproduktion för försäljning, köp eller auktionering på organiserade energimarknader.

13 KONSEKVENSUTREDNING 12 (13) Kraven i föreskrifterna tillämpas på förbrukningsanläggningarna som kommer att sälja efterfrågeflexibilitet till nätföretagen via aggregatorer. Därför kommer aggregatorer att beröras indirekt av kraven i föreskrifterna. Det finns ett fåtal aggregatorer verksamma i Sverige idag. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader Konsekvensutredningen behandlar endast de krav som tillkommer enligt föreskrifterna. De konsekvenser som följer direkt av kraven i förordningen behandlas inte i konsekvensutredningen. Ei bedömer att de värden som valts och fastställts i föreskrifterna inte medför administrativa kostnader utöver DCC. Ei har frågat Energiföretagen Sverige om de anser att det tillkommer några kostnader för de berörda elmarknadsaktörerna till följd av föreskrifterna. Enligt Energiföretagen Sverige tillkommer det inga kostnader till följd av dessa föreskrifter. Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Konsekvensutredningen behandlar endast de krav som tillkommer enligt föreskrifterna. De konsekvenser som följer direkt av kraven i DCC behandlas inte i konsekvensutredningen. Ei bedömer att de värden som valts och fastställts i föreskrifterna inte medför andra kostnader. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Ei:s bedömning är att de nya bestämmelserna i sig inte kommer att påverka konkurrensen eftersom bestämmelserna gäller för alla nya förbruknings- och distributionsanläggningar som ska anslutas till ett överföringssystem, nya distributionssystem samt nya förbrukningsenheter med förbrukningsflexibilitet men även de befintliga anläggningar som beskrivs under rubriken Uppgifter om vilka som berörs av regleringen.

14 KONSEKVENSUTREDNING 13 (13) Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ei bedömer att de nya bestämmelserna inte kommer att påverka företagen i annat avseende än vad som nämns under övriga punkter. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Små företag kan vara ägare av förbrukningsanläggningar som kan sälja efterfrågeflexibilitet. Ei bedömer att någon särskild hänsyn inte behöver tas till små företag. Kraven är de lindrigaste som DCC tillåter samtidigt som ett driftsäkert kraftsystem kan bibehållas. Bestämmelserna gäller lika för alla företag som är berörda av regleringen. Föreskrifterna harmoniserar kraven för förbrukningsanläggningar och produktionsmoduler. Att sälja efterfrågeflexibilitet är frivilligt och de värden som valts och fastställts i föreskrifterna påverkar inte små företag mer än de stora företagen. D Samråd Ei kommer att genomföra samråd om förslaget till föreskrifter under mars - april E Kontaktpersoner Mihai Seratelius, , mihai.seratelius@ei.se Erik Blomqvist, , erik.blomqvist@ei.se Herlita Bobadilla Robles, , herlita.bobadilla-robles@ei.se

15 Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: x ISSN: X EIFS 2019 : X Utkom från trycket den Klicka på pilen och välj datum Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av förbrukare ; Beslutade den xxxx Energimarknadsinspektionen föreskriver följande med stöd av 16 b och 16 d förordning (1994:1806) om systemansvaret för el. 1 kap. Inledande bestämmelse 1 Dessa föreskrifter kompletterar Europeiska k ommissionens förordning (EU) nr 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av förbrukare. Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i k ommissio nens förordning (EU) nr 2016/ kap. Tillämpning 1 De ss a föreskrifter omfattar sådana nya förbrukningsanläggningar, distributionsanläggningar, distributionssystem och förbrukningsenheter som används av en förbrukningsanläggning som avses i artikel 3 och befintliga förbrukningsanläggningar som är anslutna till överföringssystem, befintliga distributionsanläggningar som är anslutna till överföringssystem, befintliga distributionssystem och befintliga förbrukningsenheter som används för att tillhandahålla tjänster avse ende efterfrågeflexibilitet som avses i artikel 4 i k ommissionens förordn ing (EU) nr 2016/ kap. Allmänna krav Allmänna krav för frekvens 1 Den kortaste tidsperiod som förbrukningsanläggningar som är anslutna till överföringssystem, distributionsanläggningar som är anslutna till överföringssystem eller distributionssystem som är anslut na till överföringssystem ska kunna fungera vid frekvenser som avviker från nominellt värde, utan att kopplas bort från nätet är : 30 minuter inom frekvensområde 47,5 48,5 Hz 30 m inuter inom frekvensområde 48,5 49,0 Hz obegränsad inom frekvensområde 49,0 51,0 Hz 30 m inuter inom frekvensområde 51,0 51,5 Hz Allmänna krav för spänning 2 För förbrukningsanläggning ar som är anslut na till överföringssystem, distributionsanläggning ar som är anslut na till överföringssystem eller distributionssystem som är anslut na till överföringssystem med spänning i anslutningspunk ten över 300 kv ska tidsperioden för drift inom det relativa spänningsintervallet 1,05 1,10, i anslutningspunkten, vara minst 60 sekunder. Allmänna krav för bortkoppling och återinkoppling 3 Bestämmelser om bortkoppling och återinkoppling återfinns i artikel 19, 37 och 39 i k ommissionens förordn ing (EU) nr 2016/1388, samt i Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd ( Sv K FS 2001 :1) om utrustning för förbrukningsfrånkoppling, med ändringsföreskrifter. 1

16 EIFS 2019:X 4 kap. Särskilda krav för förbrukningse nheter med efter frågeflexibilitet Särskilda krav för f örbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av aktiv effekt, reglering av reaktiv effekt och hantering av överföringsbegränsningar samt förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av systemfrekvens 1 Den kortaste tidsperiod som förbrukningsenheter måste kunna fungera med olika frekvenser som avviker från nominellt värde, utan att kopplas bort från nätet är: 30 minuter inom frekvensområde 47,5 48,5 Hz 30 minuter inom frekvensområde 48,5 49,0 Hz obegränsad inom frekvensområde 49,0 51,0 Hz 30 minuter inom frekvensområde 51,0 51,5 Hz 2 Förbrukningsenheter ska klara kontinuerlig drift inom spänningsintervallet (relativtal) och drift i minst 60 minuter inom spä nningsintervallet (relativtal). Särskilda krav för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av aktiv effekt, reglering av reaktiv effekt och hantering av överföringsbegränsningar 3 Förbrukningsenheter ska vara tillräckligt tåli ga för att inte kopplas bort från systemet på grund av frekvensändringar, i hastigheter upp till 2 Hz/s. När det gäller denna tålighet ska frekvensändringshastigheten beräknas över en tidsperiod på 500 ms. Särskilda krav för förbrukningsenheter med efterfrågeflexibilitet för reglering av systemfrekvens 4 Förbrukningsenheter ska vara utrustade med ett reglersystem som är okänsligt inom ett dödband runt den nominella systemfrekvensen 50,00 Hz. Dödbandets bredd ska kunna ställas in mellan ±0-500 mhz. 5 Den maximala frekvensavvikelsen från det nominella värdet på 50,00 Hz som ska besvaras av förbrukningsenheter ska kunna ställas in mellan ±0-500 mhz. Dessa föreskrifter träder i kraft den 18 augusti 2019 På Energimarknadsinspektionens vägnar NN NN 2