Inriktningsbeslut Strategisk plan och budget

Transkript

1 Inriktningsbeslut Strategisk plan och budget Kommunstyrelsen

2 Innehåll Inledning...4 Omvärldsanalys...4 Kommunfullmäktiges styrkort...5 Målbilder Lidköping Strategi: Kunden/brukaren i fokus...7 Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i fokus...7 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv...8 Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil...8 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad...9 Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv...9 Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer...10 Framgångsfaktor: Bra kommunikationer...10 Framgångsfaktor: En attraktiv destination...10 Strategi: En organisation i framkant...11 Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet...11 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap...12 Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan...12 Ekonomisk omvärldsanalys...18 Ekonomisk utveckling i ett kortare perspektiv...18 Ekonomisk utveckling...18 Långtidsprognos för Lidköpings kommun...21 Befolkningsprognos...21 Ekonomiska planeringsförutsättningar...22 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning...22 Kommunalskatt...22 Kommunalekonomisk utjämning...23 Skattesats...24 Förändring av skattesatsens storlek...24 Finansiella intäkter och kostnader...24 Finansiella intäkter...24 Krediter och räntekostnader kommunen...25 Intäkter och kostnader internbanken...25

3 Sidan 3 av 32 Borgensavgift...25 Finansnetto budget i balans?...26 Beräkningsförutsättningar...26 Volymförändringar i verksamheterna...26 Elpriser...27 Personalkostnadsökningar...27 Inflationsuppräkning intäkter och övriga kostnader...28 Externa hyror...28 Interna hyror...28 Internränta...28 Resultatbudget...28 En hållbar ekonomisk utveckling...29 Budgetramar nämnderna

4 Sidan 4 av 32 Inledning Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun. Inriktningsbeslutet fungerar som stafettpinne som kommunstyrelsen härmed överlämnar till nämnderna, att ha som utgångspunkt för nämndens arbete med strategisk plan och budget Hösten 2017 gjordes det en omvärldsanalys i Lidköpings kommun som identifierar 15 trender som sker i omvärlden som bedöms ha stor påverkan på det kommunala uppdraget. Den innehåller även en bedömning av vilka konsekvenser trenderna kan få för kommunen. Omvärldsanalysen belyser vad som bör göras i ljuset av omvärldens utmaningar och krav på kommunen. Detta kommer ligga till grund för framtagande Strategisk Plan och Budget Styrkortet innehåller målbilder, strategier, framgångsfaktorer och indikatorer. Enligt kommunallagen ska såväl verksamhets- som finansiella mål utvärderas. Styrkortet följs bland annat upp med hjälp av indikatorerna i delårsrapport och årsredovisning. Indikatorerna är enbart målsatta för 2019 och 2020 då det pågår ett arbete med att revidera styrkortet som kommer börja gälla från och med SPB Med anledning av revideringen av styrkortet så sker det inga förändringar i styrkortet för förutom några mindre justeringar i uppdragen. Inriktningsbeslutet omfattar förutom ovanstående, även ekonomiska planeringsförutsättningar och uppdrag till nämnderna. Omvärldsanalys Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren för att skapa ett hållbart samhälle. Växande sociala, miljömässiga, ekonomiska utmaningar och ökade krav från medborgare kommer innebära stora påfrestningar för kommunerna. Kommunen kommer kunna möta dessa utmaningar genom ett förebyggande arbete, fokus på verksamhetsutveckling och ett stort mått av nytänkande som byggs på kunskapsutveckling och nyttjande av tekniska möjligheter. Vi kan även se att människors engagemang fortfarande är stort men det tar sig andra former och uttryck. Det är viktigt att kunna ta vara på människors engagemang oavsett om det är i form av en förening eller annan sammanslutning exempelvis tillfälliga nätverk för att möjliggöra medborgardialog och medskapande. Betydelsen av att samverka och samarbeta med andra aktörer ökar då avgörande frågor för kommunen tenderar att falla utanför den enskilda kommunens påverkan. Detta gäller inom och mellan aktörer i alla sektorer. Det finns många skäl till att kommuner bör samverka med varandra ekonomiska skäl genom samordning av resurser, underlätta den gemensamma kompetensförsörjningen eller samplanering för större möjligheter till utveckling, innovationer och nytänkande.

5 Sidan 5 av 32 Kommunfullmäktiges styrkort Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköpings kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping. Därför har Lidköpings kommun beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktigt planering. Hållbar utveckling innebär att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att uppnå det krävs att vi har ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling handlar om mänsklig välfärd och utveckling, men också om en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet. Det handlar om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Miljömässig hållbarhet är de av naturen givna gränserna för att bygga ett hållbart samhälle. Dessa gränser handlar om resursanvändning och miljöbelastning. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven på hållbarhet och god livskvalitet. Samtidigt ska den ekonomiska hållbarheten också säkerställa kommande generationers möjligheter att få samma service. För att närma oss visionen Lidköping en välkomnande och hållbar kommun samt uppnå målområdena för år 2030 har kommunens politiker valt tre strategier som är prioriterade att arbeta med: - Kunden/Brukaren i fokus - Lokal utveckling i ett globalt perspektiv - En organisation i framkant Det finns också tio framgångsfaktorer som anger vad som krävs för att Lidköping ska lyckas nå vision och målbilder. Indikatorerna visar om vi är på rätt väg. Ingångsvärdena för de flesta indikatorer är från 2014 om inte annat anges. Målbilder Lidköping 2030 Målbilder Lidköping 2030 Mål 1 Lidköping Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. Indikator IV Mål 2019 Nybyggande - antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare Befolkningsutveckling (ökning antal) Mål 2020 Mål 2021 Kommentar Ansvarig 1,7 2,2 2,3 - IV=Genomsnitt för KS, SBN, AB Bostäder Målvärden föreslås utifrån att målet om år 2030 ska uppnås. Samtliga

6 Sidan 6 av 32 Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på (index 0-100) Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) Andel av hur många anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid (%) (iv 2015) Im*=ingen mätning Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Samtliga Im* - Källa=Medborgarundersökningen Samtliga genomförs vartannat år SAN, SBN, AB Bostäder Mål 2 Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig Gästnätter (ingångsvärde 2009) Destinationsbolaget och KFN Mål 3 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig Inpendling (%) KS Utpendling (%) KS Demografisk försörjningskvot 0,79 0,78 0,78 - Summan av antal personer 0-19 år KS och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Ju högre tal detta mått visar, desto tyngre är försörjningen för dem som befinner sig i åldersgruppen år. Arbetslöshet (%) 7,2 6,0 6,2 - SAN, UTN, BSN, KS Skattekraft (%) (iv 2013) 96,5 97,1 97,1 - Svårt att påverka men ett mått att följa. KS Strategi: Kunden/brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i fokus Vi ska anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att välkomna och integrera nya invånare. Vi ska anpassa de kommunala tjänsterna utifrån individuella behov. Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. Vi vill att alla invånare och brukare ska vara nöjda med den service och de tjänster som Lidköpings kommun tillhandahåller. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig

7 Sidan 7 av 32 Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun) (Betygsindex 0-10) ,0 7,5 Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Samtliga Tillgänglighet telefoni KS Andel ärenden som löstes 37, IV är ett medelvärde från starten KS direkt av kontaktcenter av kontaktcenter 2016 Eblomlådan: Ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling. (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 1,9 2,0 - Eblomlådan är framtagen av SKL och är ett verktyg för att skapa överblick och underlag över kommunens arbete med digital service och Samtliga Eblomlådan: Digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande) (Index 0-100) Bemötande (Andel kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) (Betygsindex 0-10) Kundnöjdhet - Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt kommungemensam rutin (%) Sammanvägda indikatorer (SI) för respektive nämnd *Im = Ingen mätning verksamhetsutveckling. 1,8 2,1 2,2 - En digital tjänst är en tjänst som utförs helt eller med stöd av digitala verktyg. I sin mest utvecklade form utförs tjänsten med digitala verktyg i alla delar. Tjänsten kan vara helt automatiserad Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. 7,4 7,5 Im* - Lidköping har i relation till andra ett bra betygsindex och fokus bör vara att bibehålla denna höga nivån. Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år Ambitionen är att alla förvaltningar genomför kundundersökningar minst en gång per år Ett målvärde på 2 innebär förbättrade resultat i de underliggande indikatorerna. Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Samliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Vi ska planera samhället så vi gör det möjligt för kommuninvånarna att ha en socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar livsstil. Vi ska arbeta för en god miljö både lokalt och globalt. Viktiga delar i det arbetet är energi, klimat, resurshushållning och den fysiska planeringen. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppnå en god och jämlik folkhälsa. I en hållbar livsstil ingår att alla ska ha tillgång till ett rikt och brett utbud av kulturoch fritidsaktiviteter. Genom att satsa på tidiga och samordnade insatser för barn och vuxna så kommer färre personer att hamna i riskzonen för utanförskap. Alla ska ha möjligheten att vara

8 Sidan 8 av 32 delaktiga i den demokratiska processen och utvecklingen av samhället. Det ska vara tryggt och säkert att leva i Lidköpings kommun. Vi ska arbeta förebyggande och samtidigt ha en beredskap för att hantera allt från små olyckor till stora katastrofer. Indikator IV Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Kommentar Klimatpåverkan Indikatorn består av tre (sammanvägd indikator) underindikatorer som berör energianvändningen i geografiska Lidköping och finns med i Plan för energi och klimat. Målvärde 2 innebär att utfallen för indikatorerna utvecklas på ett sådant sätt att målvärdena för de underliggande indikatorerna kan uppnås Miljörankning Målsättningen är att vi ska vara en av de tjugo bästa kommunerna i Sverige i miljörankningen genom arbetet med Trygghet - Andelen medborgare som känner sig trygga (%) Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013) Miljöplan för Lidköpings kommun Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Ansvarig Samtliga Samtliga Samtliga 11,2 10,2 10,2 - Samtliga Ohälsotalet (20-29 år) 19,0 19,0 19,0 - Sjukpenningtal kvinnor (16-14,1 14,0 14,0 - Sjukpenningtalet: Ersättningar som Samtliga 64 år) Sjukpenningtal män (16-64 år) 8,0 8,0 8,0 - ingår är Sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda Samtliga Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter. (betygsindex 0-100) Antal individer som är utan bostad *Im = ingen mätning detta år nettodagar Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. KFN, SBN SAN, VON AB Bostäder Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Utbildning är nyckeln till arbete, hälsa och ett bra liv. Vi ska skapa goda förutsättningar redan från förskolan så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Vi ska motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad. Det ska också finnas möjligheter till det informella livslånga lärandet och fritt kunskapssökande. Internationella kontakter ger ett lärande som förbereder för ett mer globalt samhälle. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig Ungdomsarbetslöshet, öppen 16,1 14,0 14,0 - (TSI-org.)* och i program (%) Befolkningens utbildningsnivå (andel av bef med eftergymnasial utb) (%) 35, KS, UTN, BSN, SAN Etablerade på arbetsmarknaden eller 66, Ingångsvärdet från BSN, UTN, KS,

9 Sidan 9 av 32 studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON SAN Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Vi skall skapa goda förutsättningar för att göra Lidköping till en särskilt attraktiv kommun för företag, entreprenörer, investerare och människor med idéer som vill starta och driva företag. Vi skall stimulera nyföretagande, utveckling av befintliga företag och attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping. Genom att utveckla ett varierat näringsliv minskar samhällets sårbarhet för förändringar i omvärlden. Indikator IV Mål Mål Mål Ansvarig Antal nya företag per ,2 5,0 5,1 - KS invånare Ranking företagarkommun Årets företagarkommun är baserad på KS UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. Mäter tillväxt från år till år. Antal nya etableringar KS Näringslivsklimat (Nöjd kund index 0-100) SBN, KS, MBN Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer Målet är att Lidköpings kommun år 2030 ska ha invånare med god livskvalitet och i hälsosam miljö. Det ställer stora krav på byggandet av bostäder, både vad gäller yttre miljö, energieffektivitet och sunda materialval. Det behöver finnas ett brett utbud av lediga bostäder och byggklara tomter. För att locka fler människor att flytta till Lidköpings kommun är det viktigt att vi kan erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Med varierat boende menas variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i förhållande till omgivande miljö, arbete, kommunikationer och service. Indikator IV Mål 2019 Nöjdhet bostadsplanering (Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder (betygsindex 0-10) Antal lägenheter som är trygghetsbostäder Im* = ingen mätning detta år Mål 2020 Mål 2021 Kommentar 5,8 6,0 Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Ansvarig KS, SBN, AB Bostäder VON, SBN, AB Bostäder Framgångsfaktor: Bra kommunikationer Det ska finnas bra kommunikationer så att det är möjligt att pendla till och från Lidköpings kommun för utbildning och arbete. Kommunikationerna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara med hänsyn till bland annat miljö, säkerhet och tillgänglighet. Det är viktigt för Lidköpings kommun att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att i samarbete satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig

10 Sidan 10 av 32 Antal resande med kollektivtrafik, tätort (iv 2013) Antal resande med Kinnekulletåget Antal resande med region och lokaltrafik Antal resande med Expressbuss (Linje 1) Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer (Betygindex 0-100) Im* = ingen mätning detta år KS KS KS KS Im* - Källa=Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. KS Framgångsfaktor: En attraktiv destination Lidköpings kommun ska till år 2030 ha utvecklats till en mötesplats med fördubblat antal besökare. Det finns redan flera välkända besöksmål i kommunen som bidrar till attraktiviteten. Utbudet av besöksmål, kultur- och fritidsevenemang ska utvecklas, och det ska vara brett och tillgängligt för alla. Det är viktigt att arbeta utifrån ett helårsperspektiv genom att satsa på både fritidsresenärer och affärsresenärer. För att lyckas krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det krävs också ett välkomnande värdskap, digital tillgänglighet för information och bokning och bra kommunikationer för att resa hit. Ett steg på vägen är att tillsammans inom Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle arbeta för en hållbar besöksnäring. Indikator IV Mål Mål Mål Kommentar Ansvarig Handelsindex Handelsindex beskriver faktisk KS, SBN omsättning dividerat med försäljningsunderlaget och är ett mått på hur mycket av konsumtionen som görs hos butikerna inom kommunen. Ett index lägre än 100 innebär att kommunen har ett utflöde av konsumtion och index högre än 100 innebär ett inflöde. Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2013) KS, KFN, SBN Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Engagerade medarbetare, en god ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att Lidköpings kommun ska vara en effektiv organisation i framkant. Med ett gott ledar- och medarbetarskap får vi arbetsplatser som attraherar kompetenta medarbetare. Hållbar resursanvändning och god ekonomisk hushållning innebär att vi ser till att resurserna på både kort och lång sikt räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Det innebär också att inga resurser överutnyttjas vare sig ekonomiskt, miljömässigt

11 Sidan 11 av 32 eller socialt. Vi ska erbjuda kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet. Vi ska skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Indikator IV Mål Mål Mål Ansvarig Medarbetarengagemang 82 Im* 82 - Samtliga (HME) Möjligheter till 3,7 Im* 3,8 - Samtliga kompetensutveckling för medarbetarna (betygsindex 0-5) Sjukfrånvaro (%) 5,2 6,0 6,0 - Samtliga Andel tillsvidareanställda Samtliga med en heltidstjänst i grunden (%) Ledarskapsindex (betygsindex 4,0 Im* 4,0 - Samtliga 0-5) Överskott i % av skatter och -2, KS bidrag över rullande treårsperiod. Budgetföljsamhet (%) (iv 1,5 1+/- 1+/- - Samtliga 2015) Internkontroll genomförd (%) Samtliga Resultat Kommunkompassen (poäng av max 800) 549 Im* 630 Vid senaste mätningen år 2014 nådde Lidköping 549 poäng, en tydlig förbättring gentemot mätningen 2011 Samtliga Miljöledning (Sammanvägd indikator) Im* = Ingen mätning detta år då vi nådde 487 poäng Består av åtta underliggande indikatorer som visar kommunens utveckling för effektiv energianvändning, solelproduktion, miljömärkta produkter samt kommunanställdas syn på miljöarbetet. Samtliga Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Vi ska satsa resurser på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn och vuxna som är i riskzonen för utanförskap. Genom att prioritera tidiga insatser använder vi kommunens resurser på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi undviker mänskligt lidande och får ett samhälle där alla är delaktiga. Indikator IV Mål Mål Mål Ansvarig Närvaro i grundskolan (%) (TSI-org)* Närvaro i gymnasieskolan 86,1 88,6 88,6 - (TSI-org)* (%) Elever i åk 3 som deltagit i (TSI-org)* alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik (%) Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), kommunala (TSI-org)*

12 Sidan 12 av 32 skolor (%) Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel 84, (TSI-org)* *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan I Lidköpings kommun ska vi vara öppna för och utveckla samverkan, samarbete och samgående. Det ska ske inom fler områden med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. För att vara drivande i samhällsutvecklingen krävs det att vi har kunskap och förståelse för samspelet mellan olika lokala, nationella och internationella processer. Samverkan ger ökad förståelse för andra och nya erfarenheter. Kommunens roll förändras och samverkan sker med fler aktörer från olika delar av samhället, till exempel ideell sektor, privata företag och genom ökad delaktighet från medborgare, kunder/brukare. Samverkan kan också vara ett sätt att hitta resurseffektiva lösningar för uppgifter som kommunen inte själv har resurser att klara. Kvalitet och ständiga förbättringar ger hållbar utveckling Det finns många viktiga kopplingar mellan ett välfungerande kvalitets- och förbättringsarbete och möjligheterna att utveckla verksamheter på ett hållbart sätt. Genom att integrera dessa två områden mer med varandra kan många viktiga synergieffekter därför uppnås. Det finns dessutom en stor mängd metoder och verktyg som starkt skulle kunna bidra till att på ett systematiskt och målmedvetet sätt skapa en mer hållbar utveckling och ett hållbarhetsarbete baserat på fakta och handling. Effektiviteten i våra processer påverkar mängden resurser som krävs för att leverera tjänster av god kvalitet utifrån efterfrågan. Att arbeta systematiskt med förbättringar och processutveckling bidrar till att skapa både lönsamhet och hållbar utveckling. Kvalitet innebär i grunden att möta kunders behov och förväntningar. En kundfokuserad verksamhet har god förmåga att utveckla just de varor och tjänster som på bästa sätt tillfredsställer kundens behov. På så sätt uppnås också resurseffektivitet. Hållbarhetsarbetets dimensioner: Effektiva processer kräver mindre resurser för att leverera önskat resultat. Ökat värdeskapande och kundfokus optimerar resursanvändandet. Fokus på kvalitet minskar onödigt slöseri. Välfungerande och effektiva verksamheter skapar ekonomisk hållbarhet. Delaktiga och involverade medarbetare trivs och mår bättre. Det pågår ett arbete i Lidköpings kommun för ökad processorientering och införande av ett kommungemensamt ledningssystem. Det handlar om att styra processer och säkerställa arbetssätt som leder till kvalitet. Utgångspunkten för vårt ledningssystem är kundbehov och målet är nöjda kunder. Övergripande uppdrag till samtliga nämnder Kommunen ska aktivt motverka alla former av diskriminering i människors vardag och öka tillgängligheten till arbete. En ökad samordning och samverkan ska ske inom integrationsarbetet

13 Sidan 13 av 32 för att invandrare och flyktingar ska få möjlighet att bli delaktiga i samhället. Lidköping är en klimatkommun och verkar för att uppnå målen och viljeinriktningarna i Miljöplan för Lidköpings kommun. Satsning ska även göras på kollektivtrafik. Verksamheterna ska utifrån tidigare personalförsörjningskartläggning fullfölja plan och vid behov revidera för planperiod Uppdrag och sammanvägda indikatorer Nedan redovisas politiska uppdrag samt sammanvägda indikatorer per verksamhetsområde. Uppdragen har sin bakgrund i den politiska inriktningen som majoritetspartierna formulerat för mandatperioden De sammanvägda indikatorerna redovisas i kommunfullmäktiges styrkort. De underliggande indikatorerna redovisas i respektive nämnds styrkort. Kommunstyrelsen Uppdrag Att ta fram en plan för ökning av förnyelsebar energiförsörjning till framtidens nya bostadsområden i Lidköping. Att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram åtgärder som ökar resandet med kollektivtrafiken inom kommunen. Att ta fram ett visionsarbete kallat Lidköping Visionsarbetet skall beröra tre områden: -Personalförsörjning inför Staden och landsbygdens utveckling efter Framtidens näringsliv Att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden ta fram ett förslag som utvecklar samarbetet mellan Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle, Kultur- och Fritidsnämnden samt andra verksamheter inom besöksnäringen och som bidrar till en ökad besöksnäring samt förlänger besökssäsongen. Att ta fram en strategi med uppsatta jämställdhetsmål som kan användas i budget- och verksamhetsmål samt kan vägleda kommunens jämställdhetsarbete. Att genomföra en översyn av kommunens politiska arbetsformer och organisation som bidrar till att demokratin och delaktigheten utvecklas. Att i samverkan med berörda nämnder ta fram förslag och åtgärder som motverkar hemlöshet och för dem som står utanför bostadsmarknaden. Barn- och skolnämnd Uppdrag Barnomsorgen ska hålla hög kvalitet och ha god tillgänglighet. Barngruppernas storlek ska på sikt minskas. Elever ska trivas och känna trygghet i skolan. De elever som behöver särskilt stöd ska få detta i tillräcklig omfattning. Elevhälsan ska stärkas. Fler ungdomar ska bli behöriga till gymnasieskolan. SI Förskola och skolbarnomsorg

14 Sidan 14 av 32 Antal barn per årsarbetare i förskolan (kommunal) Antal barn per årsarbetare inom skolbarnomsorgen (kommunal) Andel högskoleutbildad personal förskola med pedagogisk högskolekompetens Andel högskoleutbildad personal fritidshem med pedagogisk högskolekompetens Kund/Brukarnöjdhet, Andel helt nöjda förskola/fritidshem Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) SI Grundskola Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i svenska Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i matematik Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i engelska Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel Andel behöriga till gymnasieskolans program (yrkesprogram), exkl. nyanlända Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (kommunala) Antal elever per lärare Elever i åk 8 - elevernas syn på skolan och undervisningen (trygghet, trivsel) Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass (%) Utbildningsnämnd Uppdrag Eleverna ska känna trygghet i skolan. Alla elever ska gå ur skolan med godkända betyg. Säkerställa att alla elever, utifrån sina olika förutsättningar, ska få en likvärdig utbildning, i såväl gymnasieskola som i vuxenutbildning. Öka samverkan med högskolor/universitet/företag/organisationer/verksamheter inom respektive kunskapsområde. SI utbildning Andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval (könsuppdelat) Andel övergångar till högskola inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Andel ungdomar som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Andel lärare med lärarlegitimation eller lärarexamen Kund/brukarnöjdhet, Campus och DLG Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Långsiktigt säkerställa att ge de äldre:

15 Sidan 15 av 32 -Äldreomsorg utifrån individuella behov -Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service -Brukarnas valmöjlighet och inflytande ska öka Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska utgå från varje persons behov och önskemål. Omvårdnad och pedagogiskt stöd ska erbjudas för att möjliggöra personlig utveckling. Individuella genomförandeplaner ska upprättas för att möjliggöra delaktighet och livskvalité i samhället på ett jämlikt sätt. Att i samverkan med Social och arbetsmarknadsnämnden ta fram förslag och åtgärder som förbättrar informationen till brukare och anhöriga så att delaktigheten ökar i planering av boende och vård. SI äldreomsorg Väntetid till särskilt boende Antal vårdpersonal som en vårdtagare möter under 14 dagar Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning hemvård Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning särskilt boende Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) SI funktionsnedsättning Nettokostnadsavvikelse LSS, % Kund/brukarnöjdhet Självbestämmande (inflytande) Funktionshinder -Bostad med särskild service, LSS -Daglig verksamhet, LSS Social- och arbetsmarknadsnämnd Uppdrag Utslagning från arbetsmarknaden ska förhindras genom tidiga insatser. Förebygga och minska negativa konsekvenser av alkohol- och drogmissbruk. Öka samverkan med olika myndigheter och mellan förvaltningar. Öka möjligheterna för människor med funktionshinder eller långtidsarbetslösa att komma i arbete. SI Social och arbetsmarknad Kund/Brukarnöjdhet Andel ungdomar (13-21) som ej återaktualiserats inom 1 år Andel vuxna (21-) som ej återaktualiserats inom 1 år Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) Kultur och fritidsnämnd Uppdrag Idrott- fritids- och kulturkommunen i Lidköping ska erbjuda ett utbud som är tillgängligt för alla.

16 Sidan 16 av 32 Badhuset ska fortsatt underhållas i syfte att drift säkerställs. SI Kultur och Fritid Hur medborgarna ser på sina möjligheter att utöva fritidsintressen Kundnöjdhet Nettokostnad, kr/inv fritid Nettokostnad, kr/inv kultur Samhällsbyggnadsnämnd Uppdrag Strandmiljön vid Framnäsbadet ska rustas upp och en långbrygga ska påbörjas. Säkerställa och utveckla Råda Ås som rekreations- och friluftsområde. Utveckla cykel- och promenadstråk. Förbättra belysningen av promenadstråk och uppehållsplatser. Vid planering ska hänsyn tas till stadsnära skogar och grönområden. SI Samhällsbyggnad Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Kommunens skogsinnehav Antal kilometer gång- och cykelväg Kundnöjdhet Kostnad i förhållande till rikets snitt och jämförbara kommuner kr/inv -Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker kr/inv. -Nettokostnad fysisk- och teknisk planering, bostadsförbättringar kr/inv. -Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutövning kr/inv. Teknisk servicenämnd Uppdrag Arbeta för ökad digitalisering för privatpersoner, näringsliv och kommunal verksamhet. Lidköping Bredband ska skapa hållbara och demokratiska förutsättningar för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster (TV, Telefoni, Datatrafik) av god kvalitet. Lidköping Bredband ska via stadsnätet kunna erbjuda tjänster för kommunala verksamheter såsom fastighetsövervakning av kommunala byggnader, E- hemtjänst inom Vård och Omsorg, mätvärdesinsamling för El och vatten. Arbeta fram en tydlig klimatstrategi för att anpassa vår tekniska infrastruktur för att möta framtida klimatförändringar. Långsiktig planering för energieffektivisering inom den egna verksamheten. Verka för hållbar resursanvändning så att Lidköpings kommun avancerar i avfallstrappan. SI Teknisk service Andel medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering Vattenkvalitet Kundnöjdhet Avbrottstid i elnätet i förhållande till antalet kunder Andel akut underhåll

17 Sidan 17 av 32 Miljö- och byggnämnd SI Miljö och bygg Antal ärenden som gått nämnden emot Handläggningstid byggärenden delegationsbeslut Handläggningstid byggärenden nämndbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden delegationsbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden nämndbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden delegationsbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden nämndbeslut Kundnöjdhet Intern service Uppdrag Fastighet prioritera underhåll för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Kost i samverkan med berörda nämnder förbättra matupplevelsen. Att tillsammans med berörda nämnder fortsätta arbetet med att implementera tillagningskök i den takt ekonomin tillåter. Maten ska lagas från grunden så nära kunden som möjligt med bra råvaror. Andelen inhandlade miljömärkta livsmedel och FairTrade-produkter ska öka i kommunen. SI - Intern Service Andelen miljömärkta livsmedel och Fairtrade av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist Kundnöjdhet Pris i jämförelse med mätbara kommuners snitt: -Kost -Städ -Fastighet Underhållsindikator: Andel värdebehållande underhåll i relation till totalt utfört underhåll Ekonomisk omvärldsanalys Ekonomisk utveckling i ett kortare perspektiv Underlagen nedan är hämtade från SKL:s rapport från oktober om den offentliga ekonomins utveckling. Ekonomisk utveckling Efter några års snabb tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKL:s bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Främst är det den inhemska efterfrågan via växande investeringar och ökad privat konsumtion som driver tillväxten. Det medför en BNPtillväxt på runt 3 procent 2017 och Därefter räknar SKL med att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge och att tillväxttalen blir betydligt lägre efter Det innebär också att sysselsättningsutvecklingen och skatteunderlagets reala tillväxt blir svagare mot slutet av perioden.

18 Sidan 18 av 32 Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Det innebär ett kraftigt tryck på att bygga ut verksamheterna i kommuner och landsting, och inte minst på investeringar i nya verksamhetslokaler. Den största utmaningen är dock sammansättningen av befolkningsökningen. Befolkningen växer särskilt snabbt i yngre och äldre åldrar. Dessa grupper har särskilt stora behov av kommunernas och landstingens verksamheter. Efter att ha ökat med i genomsnitt en halv procent per år de senaste decennierna beräknas de årliga demografiskt betingade behovsökningarna till nästan 1,5 procent per år de närmaste åren, en ökningstakt som håller i sig under lång tid. Problemet är att antalet personer i yrkesverksam ålder ökar väsentligt långsammare än den totala befolkningen i stort. När ekonomin återgår till normal konjunktur kommer sysselsättningsökningen inte vara tillräcklig för att klara behovsökningarna och ännu mindre några kostnadsökningar utöver vad som följer av befolkningsutvecklingen. Historiskt har kostnaderna i kommuner och landsting

19 Sidan 19 av 32 dessutom ökat väsentligt snabbare än vad som följer av den demografiska behovsutvecklingen. Höjda ambitionsnivåer kan initieras av såväl staten som kommunerna och landstingen själva. Övervältring av kostnader för personlig assistans Sedan 2009 har ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen lett till att praxis ändrats i Försäkringskassans bedömningar av vilka personer som har rätt till personlig assistans. Kommunerna har fått ta över ansvaret för ett antal personer som tidigare fått personlig assistans från Försäkringskassan. Anpassning till nya ersättningar för ensamkommande barn Kommunerna håller som bäst på att anpassa verksamheten för ensamkommande barn till det nya ersättningssystemet. För att få kostnadstäckning behöver kommunerna såväl sänka kostnaderna inom de olika placeringsformerna, som att minska antalet barn placerade i HVB-hem och flytta dessa till familjehem och stödboenden. Enligt kommunernas bedömningar kommer en fortsatt anpassning att ske. Andelen i HVB-hem bedöms minska till förmån för stödboenden, delvis på grund av att långa handläggningstider leder till att de asylsökande blir äldre och i högre grad bedöms mogna nog att kunna bo i stödboende. Anpassning till de lägre ersättningarna ska göras samtidigt som verksamheten genomgår en kraftig neddragning på grund av att fler skrivs ut ur systemet än som kommer till. Under 2018 kommer de statliga bidragen, både till följd av lägre nivåer och färre barn, att i princip halveras jämfört med För de myndiga ensamkommande ungdomarna med uppehållstillstånd får kommunerna också en schablonersättning, givet att dessa studerar. Om denna schablonersättning kommer att täcka kommunernas kostnader är mycket osäkert. För att nå kostnadstäckning kan långt ifrån alla vara placerade i stödboenden eller andra placeringsformer, utan många måste bo i eget boende. Regeringen aviserade i somras ett tillfälligt statsbidrag för 2017 på 195 mnkr för att asylsökande ensamkommande som fyller 18 år under asylprocessen ska kunna bo kvar i kommunen. I höständringsbudgeten utökades och förlängdes stödet till 300 mnkr för 2017 och 195 mnkr för Bidraget beräknas utifrån hur många ungdomar som kommer att fylla 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 och som vistas i kommunen. Ekonomiskt bistånd En fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden kommer att bidra till att dämpa utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Men det stora flyktingmottagandet åren innan 2016 kommer att ha motsatt effekt. Vid sidan av arbetsmarknadsetableringen finns det även inom det migrations- och integraionspolitiska områdena olika typer av regelförändringar och förändrade omständigheter som kan påverka behovet av ekonomiskt bistånd. Några exempel är: Etableringsersättningen har inte räknats upp sedan reformens införande 2010 vilket innebär en urholkning av ersättningens värde.

20 Sidan 20 av 32 En tänkbar konsekvens av de strängare reglerna kring anhöriginvandring är att fler anhöriga istället kommer till Sverige som asylsökande. Etableringstillägg för barn medges endast om de är folkbokförda, inte om de är asylsökande. 1 juli 2017 infördes en begränsning i antalet dagar som det går att uppbära föräldrapenning för barn som inte är födda i Sverige. Kommunernas kostnader beräknas därför öka. Om andelen flyktingar som uppbär ekonomiskt bistånd skulle vara densamma som år 2015, innebär det att det utbetalda ekonomiska biståndet till flyktinghushåll skulle öka med knappt 500 miljoner kronor per år fram till Det innebär att det ekonomiska biståndet till flyktinghushåll skulle öka med 70 % mellan 2015 och räknar SKL med en ökning motsvarande över 4 procents årlig real ökningstakt. Det är många omvärldsfaktorer, systemfunktioner och regelförändringar som påverkar biståndet framöver. Även om det är högst oklart hur mycket av dessa som kommer att påverka det utbetalda biståndet är det inte orimligt att tro att ärendemängden hos kommunernas socialtjänst kommer att öka. Investeringarna fortsätter att öka I de kommunala budgetarna planeras för en klart högre investeringsnivå än tidigare. De kommunala bolagen svarar för lite drygt hälften av kommunernas investeringar och där återfinns den största ökningen. Detta beror bland annat på att många bostäder och verksamhetsfastigheter byggdes under och 1970-talen och att dessa nu behöver renoveras eller ersättas. Andra förklaringar är att Sveriges befolkning ökar snabbt och urbaniseringen fortsätter. En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar. För åren innebär det investeringar på procent av skatter och generella bidrag. Långtidsprognos för Lidköpings kommun Lidköpings kommun står inför betydande utmaningar i likhet med övriga kommuner i landet. Den demografiska utvecklingen kommer att innebära påfrestningar på kommunens ekonomi,

21 Sidan 21 av 32 främst utifrån att ökade behov finns inom flertalet verksamheter, samtidigt som kommunen har ett ambitiöst investeringsprogram framför sig. Nuvarande modell med målgruppspeng kopplat till vissa verksamheter, riskerar att generera alltför stora belopp utifrån att kostnaderna måste finiansieras genom skatteintäkter, statsbidrag och taxor och avgifter. Befolkningsprognos Kommunens befolkning beräknas enligt senaste prognos (april 2017) att fortsätta öka med drygt 300 personer per år. Sveriges kommuner och landsting pekar på den effekt befolkningens sammansättning kommer att ha på den kommunala ekonomin. Lidköpings kommun är inget undantag. Störst relativa förändring sker bland de riktigt gamla där ökningen är markant och långvarig. Även bland de yngre åldrarna ser vi samma mönster som på riksnivå. Det innebär att det kommer att krävas en betydande verksamhetsutveckling för att kunna möta dessa gruppers ökande behov inom de ekonomiska ramar som finns. Vikten av att arbeta förebyggande och med tidiga åtgärder för att minska behovet av långvariga och resurskrävande insatser kan inte nog betonas. 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 Demografiförändringar Barnomsorg 1-5 år Grundskola 7-15 år Gymnasieskolan, år Äldreomsorg 80-w Ekonomiska planeringsförutsättningar

22 Sidan 22 av 32 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling består i huvudsak av två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. De prognoser som kommit under hösten från SKL, ESV (ekonomistyrningsverket) och regeringen skiljer sig åt något, men har det gemensamt att de pekar på en avmattning av skatteunderlagets tillväxt jämfört med De närmaste åren minskar antalet personer i arbetsför ålder som är födda i Sverige eller resten av Norden. Däremot ökar antalet utlandsfödda, inte minst genom gruppen flyktingar och deras anhöriga. Denna grupp har hittills haft en lång väg till arbete och därför en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än inrikes födda. Trots ett allt större fokus på förbättrad ingetration räknar SKL med att den förändrade sammansättningen på arbetsmarknaden innebär att sysselsättningsgraden minskar något framöver Skatteunderlagsprognoser SKL, dec ESV, nov SKL, sep Reg, sep Källa: Ekonomirapporten, oktober 2017, SKL Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar att alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 procent av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parameter och bygger på tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. För Lidköpings kommun innebär nuvarande prognos över skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen följande belopp:

23 Sidan 23 av 32 SKL presenterar 5-6 skatteprognoser per år. Nästa prognos förväntas komma under februari månad. Förändringar mellan prognoserna beror på att nya beräkningsförutsättningar läggs in såsom förväntad tillväxt i skatteunderlaget, uppdaterad information om befolkningsutvecklingen och liknande. Dessa förändringar brukar enbart marginellt påverka prognosen. Det som däremot kan ha större påverkan är budgetpropositionen som kommer i september. Skattesats Skattesatsen i Lidköpings kommun uppgår för närvarande till 21,26 kronor. Denna rapport baseras på denna skattesats. Förändring av skattesatsens storlek En förändring av skattesatsens storlek med 10 öre motsvarar 8,8 mnkr i 2019 års nivå. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kapitalförvaltningen 65,1 65,1 65,1 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,2 1,2 Borgensavgift 6,4 6,9 7,4 Administrativ avgift internbanken 1,0 1,0 1,1 Ränteintäkter internbanken 13,4 25,0 34,0 Summa finansiella intäkter 87,0 99,2 108,8 Räntekostnader kommunen -13,3-26,8-38,0 Övriga finansiella kostnader -4,7-5,4-7,3 Administrativa kostnader internbanken -1,0-1,0-1,1 Räntekostnader internbanken -13,4-25,0-34,0 Summa finansiella kostnader -32,3-58,3-80,5 Finansnetto 54,7 41,0 28,3 Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs till största del av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige , ska budgeten för kapitalavkastning baseras på ursprungligt placerat kapital reducerat med avsättningar för pensioner. I driftsbudgeten ligger en förväntad avkastning på 65,1 mnkr från Kapitalförvaltningen. De 65,1 mnkr motsvarar cirka 3 procent av nuvarande marknadsvärde, vilket är i enlighet med målsättningen för kommunens långsiktiga medelsförvaltning inom riktlinjen för finansiella placeringar.

24 Sidan 24 av 32 Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, ränteintäkter samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Krediter och räntekostnader kommunen De totala krediterna uppgick till mnkr i december Med en beräknad genomsnittlig räntesats i skuldportföljen om 0,7 procent för år 2019, 1,20 procent år 2020 samt 1,5 procent år 2021 uppgår de budgeterade räntekostnaderna till 13,3 mnkr år 2019, 26,8 mnkr 2020 och 38,0 mnkr Kalkylen baseras på en ökad upplåning om 330 mnkr för 2019, 337 mnkr år 2020 samt 267 mnkr år Internbankens räntekostnader för befintlig lånestock ligger väsentligt under den kalkylerade räntesatsen för tillkommande upplåningsbehov. Kommunens finanspolicy innebär att lån hela tiden omsätts och den trend som varit de senaste åren med sjunkande räntor förväntas nu nått botten. Det är generellt mycket lågt ränteläge i Sverige och omvärlden till följd av penningpolitiska stimulanser. Dessa stimulanser verkar inom kort trappas ned vilket borde leda till ökade räntor, vilket i sin tur motiverar att den budgeterade räntenivån för tillkommande upplåning ligger över den räntenivå som internbanken levererar i utgångsläget. Med budgeterade räntekostnader år 2019 om 13,3 mnkr och år 2021 om 38,0 mnkr innebär detta en ökning med 190 procent. Räntekostnaderna för kommunens lån påverkas av hur stor lånevolymen kommer att vara under budget- och planperioden - det är alltså inte enbart en ökad ränta som är orsaken till att räntekostnaderna ökar så dramatiskt utan att lånebehovet är så stort till följd av att kommunen genomför många och stora investeringar. Då inget kapital tas ut från kapitalförvaltningen till att täcka investeringarna utan istället finansieras genom lånat kapital leder detta följaktligen till ökade räntekostnader. Något som hittills visat sig vara rätt beslut då kommunen fått bättre avkastningen på placerat kapital jämfört med vad motsvarande räntekostnad för upplåningen varit. Intäkter och kostnader internbanken Ränteintäkter internbanken avser de intäktsräntor som kommunen erhåller från de kommunala bolagen. Reverser finns upprättade mellan kommunen och respektive bolag. Utlåning sker via kontokrediter i koncernkontosystemet. Intäktsräntorna motsvaras av de verkliga kostnaderna för upplåningen och återfinns under rubriken räntekostnader internbanken. Kommunens internbank finansieras till största del genom de avgifter som bolagen betalar för tjänsten internbank. Avgiften för bolagen är idag 0,10 procent men föreslås från 2019 sänkas till 0,05 procent. Då avgiften beräknas på upplåningsvolymen och denna volym beräknas öka är det rimligt att sänka den procentuella avgiften så att den motsvarar den faktiska kostnaden. Intäkterna för administrativ avgift uppgår i kalkylen ovan till 0,96 mnkr för år 2019, 1,04 mnkr år 2020 och 1,20 mnkr år Kostnaderna för internbanken omfattar 1,4 mnkr och avser personalkostnader och övriga omkostnader, som till exempel system- och rådgivningsstöd, för internbankens arbete. Mellanskillnaden mellan det bolagen betalar i administrativ avgift och internbankens totala kostnad är kommunens del av kostnaderna för internbanken. Borgensavgift Kommunen kan gå i borgen för ett kommunalt bolag eller en förening som verkar inom en verksamhet som kommunen normalt verkar inom. Kommunen erbjuder en finansiell säkerhet för gäldenärens lån och ikläder sig fullt betalningsansvar vid ekonomiska problem hos gäldenären. En borgensavgift är en avgift som borgenären tar ut som kompensation för den risk som borgenären, det vill säga kommunen, utsätter sig för.

25 Sidan 25 av 32 Borgensavgiften ska även täcka och neutralisera det stöd som kommunen genom sin styrka ger sina bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EU:s konkurrensdirektiv. För bostadsbolaget gäller dessutom lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade Allvill lagen ). Denna lagstiftning förtydligar EU:s konkurrensdirektiv för kommunala bostadsbolag. Borgensavgiftens storlek för 2018 framgår nedan. Förändring föreslås för efter att en översyn av avgifterna gjorts med externt stöd. Borgensavgift beräknas på utnyttjat kreditutrymme. Bolag Borgensavgift 2018 Borgensavgift AB Bostäder i Lidköping, % 0,25 0,30 Lidköping Energi AB, % 0,15 0,40 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB, % 0,25 0,35 Lidköping Hovby Airport AB, % 0,25 0,35 Finansnetto budget i balans? I takt med att kommunen lånar upp medel för att genomföra de stora investeringar som beslutats påverkar detta finansnettot negativt. Det utrymme som tidigare kunnat användas för kommunal drift tas i högre grad i anspråk för att betala räntor på kommunens skulder. I en situation där ränteläget troligen kommer att vara lågt men stigande, blir effekten att kostnaderna stiger snabbt. Under perioden kommer räntorna på kommunens lån att stiga från 13,3 mnkr till 38,0 mnkr. I kommande investeringsbeslut är det av yttersta vikt att investeringsvolymen minskar och närmar sig den nivå som kommunen klarar att självfinansiera, det vill säga omkring 200 mnkr per år. Beräkningsförutsättningar Volymförändringar i verksamheterna Styrmodellen omfattar en metod för att justera nämndernas budgetramar efter demografiska förändringar, så kallade målgruppsförändringar. Beräkningarna utgår från statistiska centralbyråns (SCB:s) årliga befolkningsprognos för kommunen. Modellen började användas första gången inför budgeten Från och med strategisk plan och budget påverkas nämndernas budgetramar för beräknade volymförändringar under året från årets början. I tidigare budgetar har volymförändringarna antagits slå igenom fullt ut vid årets slut och budgetjustering gjorts året efter. I inriktningsbeslutet för SPB är målgruppsberäkning gjord för 2021 med 2017 års befolkningsprognos som grund. Målgruppsberäkningen kommer att uppdateras när 2018 års befolkningsprognos är klar, då även för budgetåren 2019 och I beräkningen ingår uppdaterade prislappar för de olika åldrarna. Uppdaterad Lidköpingspeng kommer att göras under våren när räkenskapssammandraget för 2017 är klart. Målgruppsberäkningen för 2021 ger ökat tillskott till nämnderna med 31,6 mnkr. I det beloppet inkluderas även faktisk förändring i antal insatser för LSS och boendestöd mellan 2016 och 2017

26 Sidan 26 av 32 som ersätts 2019 och framåt. I målgruppsberäkningen ingår även en prognos över förändrat antal insatser LSS under Med en prognos för LSS-insatser 2018 blir ersättningen för förändrade volymer tidigarelagd ett år. Ersättning för prognosticerad volymförändring ingår i beloppen från 2019 och framåt. Prognosen innebär ökat antal insatser och därmed ökade kostnader med 5,1 mnkr respektive år Nämnd Förändrat antal enligt befolkningsprognos 2017 Inriktningsbeslut , tkr Barn- och skola år Delsumma barnomsorg år år Delsumma förskoleklass och grundskola Utbildning Vård- och omsorg, äldre Vård- och omsorg, LSS- insatser Social- och arbetsmarknad LSS-insatse Boendestöd SAN Summa budgetpåverkan varav prognos LSS Elpriser Elpriserna har prognostiserats enligt följande per kilowattimma: ,9 öre/kwh ,43 öre/kwh ,43 öre/kwh Priset inkluderar skatter och nätavgifter men inte moms. Personalkostnadsökningar Ökningen av personalkostnaderna budgeteras centralt under kommunstyrelsen i särskilt anslag. Nämnderna erhåller tilläggsanslag när löneavtalen är kända. Nämndernas ramar är i 2017 års nivå, vilket innebär att budgetanslaget för personalkostnadsökningar i lönepotten under kommunstyrelsen omfattar 2018, 2019, 2020 och 2021 års personalkostnadsökningar. Kommunala gruppers löneutveckling är svår att förutspå, men det är ändå rimligt att nivån på 3,3 procent som tillämpas i budget 2018 får ligga kvar I takt med att arbetslösheten minskar innebär det högre konkurrens om arbetskraften. Då behöver Lidköpings kommun ha en löneutveckling som ligger i linje med vad man kan förvänta sig att de större konkurrenterna kommer att erbjuda. Personalomkostnader, PO-pålägg Personalomkostnadspålägget (PO) uppgår 2018 till 39,17 procent för samtliga grupper. POpålägget antas vara oförändrat för perioden År 2017 var PO-pålägget 38,33 procent

27 Sidan 27 av 32 vilket är nivån i nämndernas ramar i utgångsläget för Nämndernas ramar har räknats om med hänsyn till det höjda PO-pålägget. Inflationsuppräkning intäkter och övriga kostnader Nämndernas budgetramar år 2021 är beräknade utifrån 2020 års ramtilldelning. Den största delen av kostnadsmassan är personalkostnader, vilka nivåjusteras efter det att avtalen blivit kända. Nämndernas övriga kostnader är uppräknade med 2,0 procent 2019 och 2020 sedan tidigare budgetberäkningar. För 2021 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. För åren är en omräkning gjord till en uppräkning med 1,5 procent för övriga kostnader. Budgetramarna är inflationsjusterade med uppräkning av intäkter med 2,0 procent. Sveriges kommuner och landstings prognos över konsumentprisindex uppgår till 2,3 procent 2019, 2,8 procent 2020 och 2,6 procent Externa hyror Intern Service Fastighet administrerar i princip samtliga hyresavtal i kommunen, även de externa hyresavtalen. De flesta externa hyresavtalen är indexerade och knutna till konsumentprisindex. Prognosen för KPI är 2,6 procent Ingen justering är gjord i nämndernas ramar för externa hyror 2021 då det rör sig om små belopp. Den senaste progosen för KPI visar en lägre uppräkningstakt för åren 2019 och 2020 än det som är budgeterat. Eftersom omfattning på de externa hyrorna är liten har inte någon omräkning av ramarna gjorts på grund av den lägre prognosticerad ökningstakten för KPI dessa år. Interna hyror Från och med 2013 har de interna hyresnivåerna höjts för att klara av det underhåll som krävs och för ökade driftskostnader. Nämnderna har kompenserats för denna ökning. De interna hyrorna beräknas öka med motsvarande ökningstakt som de externa hyrorna och är därför justerade med 2,6 procent Nämnderna har fått kompensation för denna ökning i ramarna. I strategisk plan och budget har hyrorna räknats upp 2019 med 2,6 procent och 2020 med 2,7 procent. Enligt senaste prognosen för KPI beräknas de öka med 2,3 procent respektive 2,8 procent dessa år. Nämndernas ramar 2019 och 2020 är anpassade till nya prognosen för KPI. Internränta Sveriges kommuner och landsting (SKL) lämnar rekommendation om internräntesats. Den föreslagna internräntan tas nu fram genom en ny metod och bygger på sektorns egna upplåningskostnader. Internräntan för år 2017 föreslogs att vara 1,75 procent vilket ingår i nämndernas ramar Nästa besked om internränta presenteras i mitten av februari Resultatbudget Resultatbudgeten är baserad på nämndernas detaljbudgetar för 2018 och planen för I resultatbudgeten föreslås en anpassning av nämndernas ramar för att nå kommunfullmäktiges finansiella mål om 1 procent i överskott av skatter och statsbidrag för en rullande treårsperiod. Anpassningen av förslag till ramar i inriktningsbeslutet föreslås göras procentuellt med samma procentsats för samtliga nämnder som har ett ramanslag. I resultaträkningen nedan har detta öppet redovisats som en pluspost i resultatet.

28 Sidan 28 av 32 Resultatbudgeten bygger på följande antaganden: Skatteprognosen från december månad Personalkostnadsökning budgeteras i lönepotten och är uppräknad med 47 mnkr 2021 Volymförändringar i verksamheterna 2021 (målgruppspengen) är beräknad med 2017 års befolkningsprognos. Det kan bli eventuella förändringar av målgruppspengen när 2018 års befolkningsprognos är klar. Det kan även påverka Ersättning för volymförändring LSS och boendestöd är beräknad utifrån förändrat antal insatser mellan december 2016 och december 2017 med tillägg för prognos förändring av insatser Uppräkning övriga kostnader 1,5 procent Uppräkning intäkter 2 procent Nämndernas ramar för interna hyror är justerade med hänsyn till prognosen för KPI Räddningsnämnden, Miljö- och byggnämnden, Revisionen och Kommunfullmäktiges samt Överförmyndarverksamhetens budgetramar är uppräknade med 3 procent 2021 (omfattas inte av målgruppsberäkningar, lönepottens budgetering och övriga kostnads- och intäktsuppräkningar) En hållbar ekonomisk utveckling Lidköpings kommun använder 65 mnkr årligen från kapitalförvaltningen till att finansiera den löpande driftsbudgeten. Dessa medel måste om inte försäljning sker lånas upp. De medel som kommunen kan finansiera sina investeringar med omfattar årets resultat, avskrivningar och vissa pensionsavsättningar, i genomsnitt under perioden cirka 200 mnkr. Kommunens planerade investeringar och finansiering av infrastruktur är omfattande. I tabellen nedan framgår att kommunen behöver anskaffa (330,3+337,1+266,7) cirka 934,2 mnkr i planperioden för att ha tillräcklig likviditet. Finansbudgeten bygger på att 80 procent av investeringsbudgeten genomförs och att inga uttag från kapitalförvaltningen görs för att täcka de

29 Sidan 29 av 32 65,1 mnkr som budgeteras som en intäkt i finansnettot. Motivet till detta är att avkastningen på att ha tillgångarna placerade är högre än upplåningskostnaderna. Behovet av extern upplåning minskar med 195 mnkr om uttag i stället görs från kapitalförvaltningen. Kommunens resultatbudget visar på sjunkande resultatnivåer under perioden I resultatbudgeten ingår en anpassning av nämndernas nettokostnader med ca 1 procent varje år. Arbetet med effektivisering och verksamhetsutveckling behöver bedrivas både ur kvalitetssynpunkt och ur ekonomisynpunkt. Med de omfattande investeringar som finns i beslutade planer krävs ett kontinuerligt arbete för att bromsa kostnadsutvecklingen och bibehålla en god resultatnivå. Med för låga resultatnivåer kommer kommunens soliditet på sikt att försämras, och förmågan att hantera förändringar minskar. Budgetramar nämnderna före anpassning av ramarna till det ekonomiska utrymmet