Strategisk plan och budget antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Strategisk plan och budget - antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Innehåll Inledning 3 Omvärldsanalys och utmaningar 3 Kommunfullmäktiges styrkort 4 Ekonomisk omvärldsanalys 13 Långtidsprognos för Lidköpings kommun 15 Ekonomiska planeringsförutsättningar 19 Driftbudget och plan - 24 Resultatbudget 25 Balansbudget 25 Finansbudget 25 Investeringsbudget och plan - 26 Kommunfullmäktige 29 Kommunens revisorer 30 Kommunstyrelsen exklusive Intern Service 31 Överförmyndarverksamhet 34 Kommunstyrelsen, Intern Service 35 Vård- och omsorgsnämnd 41 Barn- och skolnämnd 54 Utbildningsnämnd 63 Social- och arbetsmarknadsnämnd 69 Samhällsbyggnadsnämnd 75 Kultur- och fritidsnämnd 81 Miljö- och byggnämnd 86 Teknisk servicenämnd 90 Räddningsnämnd 95 Budgetramar - 97 Investeringar strategisk plan och budget -

3 Inledning Inledning Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun. Hösten 2012 gjordes en omvärldsanalys i Lidköpings kommun, där övergripande samhällstrender och trender inom kommunernas verksamheter analyserades i kommunens perspektiv. Utifrån denna formades sedan 11 stycken utmaningar som kommunen möter genom att i styrkortet uttrycka målsättningar för verksamheterna och mäta genom styrkortets indikatorer. Enligt kommunallagen ska såväl verksamhets- som finansiella mål utvärderas. Styrkortets indikatorer motsvarar dessa lagkrav. Omvärldsanalys och utmaningar I den omvärldsanalys som gjordes inom Lidköpings kommun hösten 2012 identifierades ett antal trender som kommer att ha stor påverkan på kommunens verksamhet. Utifrån visionen och målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 prioriterades tio utmaningar som alla har stor betydelse för kommunen. Dessa utmaningar innehåller både möjligheter som vi kan utveckla och hinder som vi måste hantera. Utmaningarna har använts som underlag för att ta fram aktuella framgångsfaktorer och indikatorer i kommunfullmäktiges styrkort. De prioriterade utmaningarna: Att planera samhället för att möjliggöra en socialt och miljömässigt hållbar livsstil för kommuninvånarna Att satsa på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn samt för vuxna i riskzonen för utanförskap Att skapa förutsättningar så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad Att attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping och skapa fler arbetstillfällen Att planera för bostäder så det räcker till invånare år 2030 och att erbjuda varierande boendeformer Att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Att anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att integrera nya invånare. Erbjuda kommuninvånarna flexibla tjänster utifrån individuella behov. Att använda kommunens resurser så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Att skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom systematiskt kvalitetsarbete. Att utveckla samverkan/samarbete/samgående inom fler områden och med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. strategisk plan och budget - 3

4 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköpings kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping. Därför har Lidköpings kommun beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktigt planering. Hållbar utveckling innebär att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att uppnå det krävs att vi har ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling handlar om mänsklig välfärd och utveckling, men också om en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet. Det handlar om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Miljömässig hållbarhet är de av naturen givna gränserna för att bygga ett hållbart samhälle. Dessa gränser handlar om resursanvändning och miljöbelastning. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven på hållbarhet och god livskvalitet. Samtidigt ska den ekonomiska hållbarheten också säkerställa kommande generationers möjligheter att få samma service. För att närma oss visionen Lidköping-en välkomnande och hållbar kommun samt uppnå målområdena för 2030 har politikerna valt tre strategier som är prioriterade att arbeta med: Kunden/brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En organisation i framkant Det finns också tio framgångsfaktorer som anger vad som krävs för att Lidköping ska lyckas nå vision och målområden. För att visa om vi är på rätt väg har kommunfullmäktige valt ett antal indikatorer. na (iv) för de flesta indikatorer är från helår 2012 om inget annat anges. Målsättningarna för är inte beaktade ännu. Det beror på att styrkortet och dess indikatorer reviderades 2014 för att börja gälla En första uppföljning av det nya styrkortet görs på helårsbasis 2015, därför avvaktas detta resultat innan målvärdena för föreslås. Målbilder Lidköping 2030 Mål 1 Lidköping Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. Indikator Ansvarig 1. Nybyggande - antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare 1,7 1,7 3,8 KS, SBN, AB Bostäder 2. Befolkningsutveckling (ökning antal) (iv 2013) Samtliga 3. Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på (index 0-100) 73 Im* 75 Samtliga 4. Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) 64 Im* 66 Samtliga Mål 2 Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Indikator Ansvarig 5. Gästnätter (iv 2009) Destinationsbolaget och KFN 4 strategisk plan och budget -

5 Kommunfullmäktiges styrkort Mål 3 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Indikator Ansvarig 6. Inpendling (%) KS 7. Utpendling (%) KS 8. Demografisk försörjningskvot 0,78 0,78 0,78 KS 9. Arbetslöshet (%) 7,6 8,0 7,0 SAN, UTN, BSN, KS 10. Skattekraft (%) 95,9 96,3 96,5 KS Strategi: Kunden/brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i fokus Vi ska anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att välkomna och integrera nya invånare. Vi ska anpassa de kommunala tjänsterna utifrån individuella behov. Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. Vi vill att alla invånare och brukare ska vara nöjda med den service och de tjänster som Lidköpings kommun tillhandahåller. Indikator 11. Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun) (%) Ansvarig 67 Im* 75 Samtliga 12. Andel besvarade samtal, telefoni (%) (iv 2013) Samtliga 13.a E-tjänster antal (iv 2013) Samtliga 13. b E-tjänster nyttjandegrad Im* Öka 10% Öka 20% Samtliga 14. Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande) (Index 0-100) 49 Im* 52 Samtliga 15. Bemötande (Andel kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) (%) 16. Kundnöjdhet - Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt kommungemensam rutin (%) (iv 2013) 75 Im* 80 Samtliga Samtliga 17. Sammanvägda indikatorer (SI) för respektive nämnd 2 2 Samtliga *Im = Ingen mätning detta år Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Vi ska planera samhället så vi gör det möjligt för kommuninvånarna att ha en socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar livsstil. Vi ska arbeta för en god miljö både lokalt och globalt. Viktiga delar i det arbetet är energi, klimat, resurshushållning och den fysiska planeringen. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppnå en god och jämlik folkhälsa. I en hållbar livsstil ingår att alla ska ha tillgång till ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Genom att satsa på tidiga och samordnade insatser för barn och vuxna så kommer färre personer att hamna i riskzonen för utanförskap. Alla ska ha möjligheten att vara delaktiga i den demokratiska processen och utvecklingen av samhället. Det ska vara tryggt och säkert att leva i Lidköpings kommun. Vi ska arbeta förebyggande och samtidigt ha en beredskap för att hantera allt från små olyckor till stora katastrofer. strategisk plan och budget - 5

6 Kommunfullmäktiges styrkort Indikator Ansvarig 18. Klimatpåverkan (sammanvägd indikator) 2 2 Samtliga 19. Miljörankring (iv 2013) Samtliga 20. Trygghet - Andelen medborgare som känner sig trygga (%) 66 Im* 71 Samtliga 21. Antal personer per invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2009) 11,2 10,8 10,6 Samtliga 22. Ohälsotal** (16-64 år) (iv 2013) 31, Samtliga 23. Medborgare som är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsaktiviteter (%) 81 Im* 82 KFN 24. Antal individer som är utan bostad (iv 2014) SAN, VON, AB Bostäder *Im = ingen mätning detta år **Ohälsotal: ersättningar som ingår är sjukpenning, rehabpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Utbildning är nyckeln till arbete, hälsa och ett bra liv. Vi ska skapa goda förutsättningar redan från förskolan så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Vi ska motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad. Det ska också finnas möjligheter till det informella livslånga lärandet och fritt kunskapssökande. Internationella kontakter ger ett lärande som förbereder för ett mer globalt samhälle. Indikator Ansvarig 25. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program (%) 18, (TSI-org.)* 26. Befolkningens utbildningsnivå (andel av bef med eftergymnasial utb) (%) 34,3 35,4 36,0 KS, UTN, BSN, SAN 27. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) (iv 2011) 28. Antal personer med funktionsnedsättning med insatser SOL och LSS med arbetsmarknadsförankring (iv 2014) *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON 69,9 72,0 73,0 BSN, UTN, KS, SAN SAN, VON Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Vi ska skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Vi ska stimulera nyföretagande och socialt företagande och attrahera fler företag att etablera sig i Lidköpings kommun. Med ett rikt kulturliv lockar vi kreativa människor till Lidköpings kommun, och de skapar i sin tur nya näringar och tillväxt. Genom att utveckla ett varierat näringsliv minskar samhällets sårbarhet för förändringar i omvärlden. Indikator Ansvarig 29. Tillväxt i total lönesumma (%) 1,7 2,1 2,2 KS 30. Antal nya etableringar KS 31. Näringslivsrankning (iv 2013) SBN, MBN, Tillväxt AB Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer Målet är att Lidköpings kommun år 2030 ska ha invånare med god livskvalitet och i hälsosam miljö. Det ställer stora krav på byggandet av bostäder, både vad gäller yttre miljö, energieffektivitet och sunda materialval. Det behöver finnas ett brett utbud av lediga bostäder och byggklara tomter. För att locka fler människor att flytta till Lidköpings kommun är det viktigt att vi kan erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Med varierat boende menas variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i förhållande till omgivande miljö, arbete, kommunikationer och service. Indikator 32. Nöjdhet bostadsplanering (Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder (%) Ansvarig 40 Im* 60 KS, SBN, AB Bostäder 33. Antal lediga småhustomter (iv 2013) KS, SBN 34. Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner KS, SBN 35. Antal lägenheter som är trygghetsbostäder VON, SBN, AB Bostäder Im* = ingen mätning detta år 6 strategisk plan och budget -

7 Kommunfullmäktiges styrkort Framgångsfaktor: Bra kommunikationer Det ska finnas bra kommunikationer så att det är möjligt att pendla till och från Lidköpings kommun för utbildning och arbete. Kommunikationerna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara med hänsyn till bland annat miljö, säkerhet och tillgänglighet. Det är viktigt för Lidköpings kommun att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att i samarbete satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Indikator Ansvarig 36. Antal resande med kollektivtrafik, tätort (iv 2013) KS, SBN 37. Antal resande med Kinnekulletåget (iv 2013) * * KS, SBN 38. Antal resande med region och lokaltrafik (iv 2013) KS, SBN 39. Antal resande med Expressbuss (Linje 1) (iv 2013) KS, SBN 40. Medorgarnas nöjdhet med kommunikationer (index 0-100) 55 Im* 58 KS, SBN 41.a Tillgång till bredband, hushåll 100 Mbit/s (%) TSN, KS 41.a Tillgång till bredband, företag 100 Mbit/s (%) TSN, KS *t kan komma att revideras utifrån hur Kinnekullebanan utvecklas. Im* = ingen mätning detta år Framgångsfaktor: En attraktiv destination Lidköpings kommun ska till år 2030 ha utvecklats till en mötesplats med fördubblat antal besökare. Det finns redan flera välkända besöksmål i kommunen som bidrar till attraktiviteten. Utbudet av besöksmål, kultur- och fritidsevenemang ska utvecklas, och det ska vara brett och tillgängligt för alla. Det är viktigt att arbeta utifrån ett helårsperspektiv genom att satsa på både fritidsresenärer och affärsresenärer. För att lyckas krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det krävs också ett välkomnande värdskap, digital tillgänglighet för information och bokning och bra kommunikationer för att resa hit. Ett steg på vägen är att tillsammans inom Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle arbeta för en hållbar besöksnäring. Indikator Ansvarig 42. Handelsindex Samtliga 43. Andel nöjda medborgare med tillgången till kulturevenemang (%) 68 Im* 71 KS, KFN 44. Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) KS, KFN, SBN 45. Nöjd kundindex besökare/turister * * * Samtliga Im* = Ingen mätning görs detta år * = Någon mätning har inte gjorts därför finns ej något utfall och inte några målvärden angivet. En mätning ska göras och då kompletteras senaste utfall och målvärden. Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Engagerade medarbetare, en god ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att Lidköpings kommun ska vara en effektiv organisation i framkant. Med ett gott ledar- och medarbetarskap får vi arbetsplatser som attraherar kompetenta medarbetare. Hållbar resursanvändning och god ekonomisk hushållning innebär att vi ser till att resurserna på både kort och lång sikt räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Det innebär också att inga resurser överutnyttjas vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller socialt. Vi ska erbjuda kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet. Vi ska skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom ett systematiskt kvalitetsarbete. strategisk plan och budget - 7

8 Kommunfullmäktiges styrkort Indikator Ansvarig 46. Medarbetarengagemang (HME) Im* Samtliga 47. Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index) 3,6 3,8 Im* Samtliga 48. Sjukfrånvaro (%) (iv 2013) 4,9 4,8 4,8 Samtliga 49. Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden (%) Samtliga 50. Ledarskapsindex 3,9 4,1 Im* Samtliga 51. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. 0,2 1 1 KS 52. Budgetföljsamhet (%) 1+/- 1+/- Samtliga 53. Internkontroll genomförd (%) Samtliga 54. Resultat Kommunkompassen (poäng av max 800) (iv 2011) Im* Samtliga 55. Miljöledning (Sammanvägd indikator) 2 2 Samtliga Im* = Ingen mätning detta år Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Vi ska satsa resurser på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn och vuxna som är i riskzonen för utanförskap. Genom att prioritera tidiga insatser använder vi kommunens resurser på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi undviker mänskligt lidande och får ett samhälle där alla är delaktiga. Indikator Ansvarig 56.a Närvaro i grundskolan (%) (TSI-org)* 56.b Närvaro i gymnasieskolan (%) 85,4 86,8 87,5 (TSI-org)* 57. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik (%) (iv 2013) 58. Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk, eng och matematik, andel (TSI-org)* (TSI-org)* 59. Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (iv 2013) 81, (TSI-org)* 60. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år (TSI-org)* *TSI-org består av SAN, UTN, BSN, KS, KFN, VON Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan I Lidköpings kommun ska vi vara öppna för och utveckla samverkan, samarbete och samgående. Det ska ske inom fler områden med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. För att vara drivande i samhällsutvecklingen krävs det att vi har kunskap och förståelse för samspelet mellan olika lokala, nationella och internationella processer. Samverkan ger ökad förståelse för andra och nya erfarenheter. Kommunens roll förändras och samverkan sker med fler aktörer från olika delar av samhället, till exempel ideell sektor, privata företag och genom ökad delaktighet från medborgare, kunder/brukare. Samverkan kan också vara ett sätt att hitta resurseffektiva lösningar för uppgifter som kommunen inte själv har resurser att klara. Indikator Ansvarig 61. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Samtliga 62. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (tkr) Samtliga 8 strategisk plan och budget -

9 Hur uppnår vi målområdena på ett hållbart sätt? Hur uppnår vi målområdena på ett hållbart sätt? I samband med dialogdagen och uppstarten av arbetet med strategisk plan och budget - har följande områden framkommit som särskilt viktiga att kraftsamla organisation kring och resurser för: Integration Kommunikationer och Infrastruktur Bostadsplanering och bostadsbyggande (finns även politiskt direktiv från majoriteten sedan maj 2014, avser utredning av möjligheten till att bygga billiga bostäder) Tidiga Samordnade Insatser (TSI) Ett näringsliv i utveckling inklusive besöksnäring Idag finns redan ett koncernövergripande arbetssätt och organisation kring tidiga samordnade insatser för barnoch unga. Hur de övriga områdena ska hanteras på bästa sätt, får bedömas politiskt. Uppdrag till nämnderna Nedan redovisas politiska uppdrag samt sammanvägda indikatorer per verksamhetsområde. De politiska uppdragen har sin bakgrund i den politiska avsiktsförklaringen som gjordes av majoritetspartierna i samband med valet De sammanvägda indikatorerna redovisas i kommunfullmäktiges styrkort indikator nummer 17. De underliggande indikatorerna redovisas i respektive nämnds styrkort. Barn- och skolnämnd Uppdrag Minska antalet barn i skolbarnomsorgens grupper Tidigare målsättning om 18 barn i genomsnitt i grupperna inom förskolan har uppfyllts, denna nivå bör docklöpande följas. Målet är 18 barn i genomsnitt. Säkerställa att elever ska känna trygghet i skolan Fler elever ska gå ur skolan med godkända betyg De elever som behöver särskilts stöd skall få det i tillräcklig omfattning Stimulera till eftergymnasiala studier SI Förskola och skolbarnomsorg Antal barn i grupperna/avdelning i förskolan Antal barn per årsarbetare i förskolan Antal inskrivna barn i grupperna/avdelning inom skolbarnomsorgen Antal barn per årsarbetare inom skolbarnomsorgen Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) (Kolada: N10003) Kund/Brukarnöjdhet SI Grundskola Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik, andel Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik, andel Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel Andel behöriga till gymnasieskolans program: Ekonomiska-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet Estetiska programmet Yrkesprogram Naturvetenskapliga- och Tekniska programmet strategisk plan och budget - 9

10 Hur uppnår vi målområdena på ett hållbart sätt? Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever per lärare Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadens avvikelse från standardkostnad per grundskoleelev, 5-årsm, hemkommun, (%) (Kolada: U15003) Utbildningsnämnd Uppdrag Eleverna ska känna trygghet i skolan Alla elever ska gå ur skolan med godkända betyg De elever som behöver särskilt stöd skall få det i tillräcklig omfattning Skapa utbildningsutbud utifrån framtida efterfrågan i ett kunskapssamhälle och därmed bidra till att öka andelen högskoleutbildade Stimulera till eftergymnasiala studier Öka samverkan med högskolor/universitet/företag/organisationer/verksamheter inom respektive kunskapsområde SI - Utbildning Andel elever som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 3 år Andel elever som påbörjat studier på högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadens avvikelse från standardkostnad per gymnasieelev, 3-årsm, totalt, (%) (Kolada: U17005) Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Långsiktigt säkerställa att ge de äldre: Äldreomsorg utifrån individuella behov Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska utgå från varje persons behov och önskemål. Omvårdnad och pedagogiskt stöd ska erbjudas för att möjliggöra personlig utveckling. Individuella genomförandeplaner ska upprättas för att möjliggöra delaktighet och livskvalité i samhället på ett jämlikt sätt. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att redovisa nuläge samt hur detta ska säkerställas i framtiden. SI Äldreomsorg Väntetid till särskilt boende Kund/Brukarnöjdhet Antal vårdpersonal som en vårdtagare möter under 14 dagar Antal höftfrakturer per invånare 65+ Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) (Kolada: N20900) SI Handikappomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) (Kolada: N28018) Kund/Brukarnöjdhet 10 strategisk plan och budget -

11 Hur uppnår vi målområdena på ett hållbart sätt? Social- och arbetsmarknadsnämnd Uppdrag Vidta åtgärder för: Att åstadkomma en budget i balans SI Social och arbetsmarknad Andel barn som finns i hushåll som får försörjningsstöd Andel av befolkningen med försörjningsstöd Andel köpt vård Andel ekonomiska medel till förebyggande och tidiga åtgärder/insatser Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) (Kolada: N30001) Kund/Brukarnöjdhet Andel ej återaktualiserade inom två år Ungdomar Vuxna Kultur och fritidsnämnd SI Fritid Attraktivt fritidsutbud Kundnöjdhet Medborgarnas nöjdhet med skötsel av idrotts- och motionsanläggningar Medborgarnas nöjdhet med standarden på idrottsanläggningarna Nettokostnader i relation till jämförbara kommuner kr/inv, fritid SI Kultur Attraktivt kulturutbud Kundnöjdhet Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller tillgången till kulturaktiviteter och evenemang? Nettokostnader i relation till jämförbara kommuner kr/inv, kultur Samhällsbyggnadsnämnd Uppdrag Bostadsområden i Järpås, Vinningar och Otterstad ska planläggas med större flexibilitet än traditionella områden (efterfrågestyrd tomtstorlek) Säkerställa och utveckla Råda Ås som rekreations- och friluftsområde Utveckla cykel- och promenadstråk -Tolsjö till Läckö -Vinninga Lidköping via Filsbäck SI Samhällsbyggnad Antal småhustomter ska alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten Kommunens skogsinnehav Antal kilometer gång- och cykelväg Kostnad i förhållande till rikets snitt och jämförbara kommuner, kr/inv Kundnöjdhet strategisk plan och budget - 11

12 Hur uppnår vi målområdena på ett hållbart sätt? Teknisk servicenämnd SI Teknisk service Andel medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering Vattenkvalitet (uppgift från medborgarundersökningen) Svinn vattenledning Böter för elavbrott som varar längre än 12 timmar Kundnöjdhet Miljö- och byggnämnd SI Miljö och bygg Antal ärenden som gått nämnden emot Handläggningstider delegationsbeslut Handläggningstider nämndsbeslut Kundnöjdhet Intern Service Uppdrag Fastighet prioritera underhåll för långsiktig ekonomisk hållbarhet Kost i samverkan med berörda nämnder förbättra matupplevelsen Att tillsammans med berörda nämnder fortsätta arbetet med att implementera tillagningskök i den takt ekonomin tillåter Maten ska lagas från grunden så nära kunden som möjligt med bra råvaror SI - Intern Service Andelen miljömärkta livsmedel av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist Kundnöjdhet Underhållsindikatorer: Förhållandet mellan reinvesteringar och avskrivningar Andel värdebehållande underhåll i relation till totalt utfört underhåll Pris i jämförelse med mätbara kommuners snitt: - Kost - Städ - Fastighet 12 strategisk plan och budget -

13 Ekonomisk omvärldsanalys Ekonomisk omvärldsanalys Ekonomisk utveckling Nedanstående ekonomiska framtidsbild baseras på den makroekonomiska rapporten från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober månad Mot konjunkturell balans Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½ procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren 2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat då vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 Sysselsättning, timmar* 1,8 0,9 1,6 1,0 0,9 0,6 Relativ arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2 Timlön, nationalräkenskaperna 1,9 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,2 0,5 1,4 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPI 0,2 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9 Realt skatteunderlag 1,4 1,9 2,7 1,2 0,7 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar i våra beräkningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Jämfört med i dag beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre fram till Avtagande skatteunderlagstillväxt efter Den 10 september 2015 presenterade Skatteverket ett andra preliminärt taxeringsutfall för inkomståret Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. Att skatteunderlagstillväxten tilltar i år jämfört med 2014 (diagram 1) beror främst på att både löner och pensioner stiger mer, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Det betyder att den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, inte stiger lika brant. strategisk plan och budget - 13

14 Ekonomisk omvärldsanalys Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: Skatteverket och SKL. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans. Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter räknar SKL också med att inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minskar och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med. Revideringar bland annat till följd av förslag i budgetpropositionen Det är framförallt två faktorer som föranlett revideringar (tabell 2) jämfört med den prognos som SKL presenterade i augusti, utvecklingen på arbetsmarknaden och förslagen i regeringens budgetproposition för år. Sysselsättningen har under sommaren utvecklats lite svagare än vad som låg till grund för vår förra prognos. SKL räknar fortfarande med att arbetsmarknaden kommer att nå balans under, på samma sysselsättningsnivå som i förra prognosen, men att uppgången kommer lite senare. Det innebär något mindre ökning av arbetade timmar i år. Flera av förslagen i höstens budgetproposition har betydelse för skatteunderlagstillväxten. Förslaget om extratjänster innebär större ökning av sysselsättningen både, och. Flera förslag påverkar utbetalningar av arbetsmarknadsunderstöd och utbildningsbidrag och drar upp dessa inkomster, främst. Dessutom beräknas höjningen av grundnivån i föräldraförsäkringen och slopandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen öka inkomsterna av dessa ersättningar. Höjningen av grundavdragen för pensionärer håller tillbaka skatteunderlaget, men effekterna på landstingens och kommunernas ekonomi neutraliseras genom motsvarande höjning av utjämningsbidraget. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, okt 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 ESV, sep 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, aug 3,2 4,8 5,6 4,3 4,3 4,2 29,5 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 14 strategisk plan och budget -

15 Ekonomisk omvärldsanalys Långtidsprognos för Lidköpings kommun Lidköpings kommun har tillsammans med SKL gjort en långtidsprognos som visar på hur verksamhetens utveckling påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommunen. Prognosen baseras på kommunens befolkningsprognos vad gäller volymutvecklingen i de olika verksamheterna. Den prislapp i kostnadsutjämningen som visar vad kommunens tjänster borde kosta i förhållande till kommunens geografiska, demografiska och sociala struktur är den andra delen i beräkningen och reglerar priset per tjänst i kalkylen. Utöver de volymförändringar som drivs fram genom ändringar i befolkningens antal och ålder, är ett extra pålägg om 1 % årligen med i kalkylen för LSS- kostnaderna från och med Beräkningen baseras på den samhällsekonomiska utvecklingen som SKL har angivit, och innebär 4,1 % årlig ökningstakt av skatteunderlaget i genomsnitt. Kalkylen bygger på en bedömning att investeringsnivån uppgår till 200 mnkr årligen från och med med en genomsnittlig avskrivningstid om 33 år. Kalkylen bygger vidare på att nyupplåning sker med 100 mnkr årligen, med räntesatsen 4 %. I genomsnitt skrivs 74 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI), totalt genomsnittlig prisökning om 3,4 %. Av bilden nedan kan utläsas att kostnadsökningen inom till exempel äldreomsorg kommer att ha ökat med cirka 32 procent mellan år För verksamheten Grundskola är kostnadsökningen cirka 11 % och så vidare. Prisökningen är i fasta priser. Behov av kommunal verksamhet Verksamhetens kostnader år 2013 och 2024 (i 2013 års priser) Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,6 11,2% Gymnasieskola ,7-4,5% Barnomsorg ,9 5,8% Äldreomsorg ,5 32,1% Funktionshindrade ,2 0,5% Övrigt ,5 3,5% Totalt ,1 10,6% Med dessa beräkningar som grund har sedan en prognos över kostnader och intäkter ställts samman till nedanstående resultatbudget för åren Fram till och med år är det den budgeterade resultaträkningen som fastställdes av kommunfullmäktige under hösten År sker en markant försämring av resultatnivån. Men om hänsyn tas till kommunens redan beslutade resursfördelning reduceras underskottet, vilket visas i resultatbudgeten för -. strategisk plan och budget - 15

16 Ekonomisk omvärldsanalys Resultatbudgeten nedan baseras på full anpassning till demografiska förändringar samt att de generella statsbidragen är oförändrade. Resultatutveckling utifrån långtidsprognosen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 38 Extraordinära kostnader Årets resultat SKL rekommenderar kommunerna och landstingen att ha ett överskott om 2 % av skatter och bidrag för att möta svängningar i skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna, klara finansieringen av investeringarna och ha en buffert för övriga förändringar och krav i verksamheterna. Lidköpings kommun budgeterar med intäkter från kapitalförvaltningen för att täcka driftskostnaderna vilket är ytterligare motiv till att budgetera med ett överskott. Tabellen visar vad ett 2 %-igt överskott skulle motsvara Årets resultat Resultatmål 2%, Skillnad Beräkningen ovan visar att det är stora påfrestningar som den kommunala ekonomin kommer att utsättas för i framtiden. Det är dessutom så att kostnadsökningarna finns i närtid, vilket innebär att åtgärder måste vidtas för att åstadkomma en ekonomi i balans. Kommunens resursfördelningssystem har inneburit att justeringar för volymförändringar har gjorts från och med Detta är orsaken till att underskotten är mindre i kommunens budget och plan fram till jämfört med SKL:s långtidsprognos. Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna Kommunens totala verksamhetskostnader i förhållande till kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning varierar över tid mellan %, vilket indikerar en hög kostnadsnivå totalt sett i förhållande till rikets genomsnitt och till jämförbara kommuner. Kostnadsbilden för kommunens verksamheter visar hur Lidköping väljer att fördela sina nettokostnader. Nettokostnaderna i bilden nedan sätts i relation till jämförbara kommuner: För infrastruktur ligger nettokostnaderna drygt 20 % lägre än jämförelsegruppen. I Lidköping ligger nettokostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass) lägre än samtliga jämförelsegrupper cirka 8 % lägre än jämförbara kommuner. Nettokostnaderna för kultur- och fritid är 25 % högre i Lidköping jämförbara gruppen. För fritidsverksamheten ligger nettokostnaderna 34 % högre än jämförbara kommuner. Handikappsomsorgen ligger cirka 5 % lägre än jämförelsegruppen, medan äldreomsorgen ungefär lika mycket högre än jämförelsegruppen. Kostnaderna för gymnasieskolan ligger något över jämförelsegruppen. Kostnaderna för Social- och arbetsmarknad (IFO inkl arbetsmarknadsåtgärder) ligger ca 13 % högre än jämförelsegruppen. Detta visas i nedanstående diagram. 16 strategisk plan och budget -

17 Ekonomisk omvärldsanalys Lidköping i jämförelse med jämförbara kommuner Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Källa KOLADA God ekonomisk hushållning? Lidköpings kommun har i grunden en stark ekonomi, men utmaningar i form av befolkningsförändringar som innebär kraftigt ökade kostnader ligger inom en mycket snar framtid. Långtidsprognosen är den framtidsbild som nu synliggörs och tydliggörs för att visa på i vilken riktning som den kommunala ekonomin och verksamheten utvecklas. Framtidsbilden är framtagen för att möjliggöra för beslutsfattare att fatta beslut som berör ekonomi och verksamhet för framtidens verksamhet i Lidköpings kommun. Den förestående kraftiga volymökningen inom kommunens verksamheter innebär stora påfrestningar på såväl investeringsbudget som driftsbudget. Följande förutsättningar kan konstateras utifrån gällande beslut och beräkningsförutsättningar: Kommunens investeringsvolym samt utbetalningar som föranleds av bidrag till statlig infrastruktur överstiger i förslaget 400 mnkr årligen i planperioden. Kommunen finansierar i normalläget ca 130 mnkr i årliga investeringar. Detta betyder att 270 mnkr måste anskaffas (sälja från kapitalförvaltningen alternativt nyupplåning) varje år. Kommunens driftbudget täcks till viss del (65 mnkr) av finansiella intäkter. Dessa medel måste realiseras (säljas av) för att kunna användas i driftsbudgeten. Under de senaste åren har inte dessa medel sålts, vilket innebär att kommunens skulder ökat. Den totala låneskulden per uppgick till 152 mnkr. Kommunen har en hög kostnadsnivå i verksamheterna överlag. De demografiska förändringarna innebär ett kostnadstryck i verksamheterna som motsvarar 30 öres skattehöjning för varje år fram till En effektivisering om 1 % i verksamheterna motsvarar drygt 22 mnkr, eller 25 öres skattehöjning En skattehöjning med 10 öre motsvarar 8,0 mnkr i års nivå. Lidköpings kommun har en god ekonomi på så sätt att kommunen har stora tillgångar att förvalta. Genom att dessa tillgångar förvaltas väl och används för till exempel investeringar eller verksamhet som annars inte skulle vara möjlig att finansiera, har kommunen en god möjlighet att möta framtiden. Idag används kapitalavkastningen till att betala kommunens driftskostnader till viss del. Under 2015 är 79 mnkr budgeterade som en finansiell intäkt. För att kunna betala fakturor och löner måste dock dessa medel säljas av och minskar därmed tillgångarna. Under de senaste åren har kommunen fått oförutsedda intäkter i form av återbäring från tidigare sjukförsäkringsinbetalningar (AFA) till höga belopp, vilket har gjort att man inte behövt sälja av för att täcka driftskostnaderna. Men och framåt är detta inte möjligt. Under 2015 har kommunen tagit upp långfristiga lån för att täcka driftskostnader. Detta görs för att räntenivån i nuläget är betydligt lägre än den avkastning som kan förväntas från kapitalförvaltningen över tid. I den stund den förväntade avkastningen är lägre än utgiftsräntorna kan kapitalet säljas och minska skulderna. Oavsett så innebär strategisk plan och budget - 17

18 Ekonomisk omvärldsanalys detta kommunens tillgångar minskar eller att skulderna ökar på grund av att kommunens kostnader inte balanseras av de intäkter som kommer in från avgifter och skatter. I nämndernas förslag finns äskanden om utökade medel som sammantaget innebär att det negativa resultatet ökar under perioden. Hur ser då kommunens ekonomi ut om 5 år? 10 år eller 20 år om inga åtgärdes vidtas? Om kommunen nyupplånar 200 mnkr varje år (lägre än i ovanstående investeringsplan) och att de finansiella placeringarna avkastar 5 % årligen, och att inga effektiviseringar görs i verksamheterna innebär detta att: Om 5 år har Lidköpings kommun skulder som motsvarar 1,2 miljarder kronor och en skattehöjning med 1,50 kronor. Kapitalet oförändrat. De finansiella kostnaderna har ökat, då skuldnivån ökats, vilket innebär besparingar i verksamheterna. Noterbart är att ännu har inte det demografiska kostnadstrycket börjat märkas av så mycket i verksamheternas kostnader. Om 10 år har kommunens kostnadstryck ökat kraftigt inom äldreomsorg och förskola/skola/fritidshem. Kommunen har skulder som motsvarar 2,2 miljarder och en skattehöjning med 3,00 kronor från dagens nivå. Då är skuldnivån lika stor som Gullspångskapitalets värde är i nuläget efter en mycket kraftig uppgång. Dessutom har räntekostnaderna ökat kraftigt på grund av skuldökningen. Alternativt har kapitalet helt eller delvis sålts, vilket innebär att avkastningen till driftbudgeten reduceras eller omöjliggörs helt. Ytterligare besparingar måste då till för att möte uteblivna finansintäkter/ökade räntekostnader. Om 20 år då är de demografiska förändringarna ännu mer intensiva och ger kraftiga avtryck i ekonomin. Någon beräkning av kostnadstrycket har inte gjorts på kommunnivå, men nationella beräkningar visar att det totala skattetrycket år 2035 innebär en kostnadsökning i verksamheterna (regioners och kommuners kostnader) i storleksordningen 13 kronor. Gullspångskapitalet är förbrukat redan år 10, skulderna och räntekostnaderna har ökat ytterligare och verksamheterna har stora besparingskrav årligen. De finansiella kostnaderna är höga då stora delar av investeringarna har lånefinansierats. Tidiga samordnade insatser för god ekonomisk hushållning Genom en strategisk resursfördelning där resurser satsas tidigt kan både kommunens och samhällets kostnader för välfärdsinsatser och försörjning minskas och ge ett ökat produktionsvärde. En strategisk resursfördelning bidrar till att minska kostnaderna för utanförskap och till god ekonomisk hushållning. Många av de som hamnar i ett utanförskap som vuxna har en sak gemensamt, de har misslyckats i skolan. Forskning visar att skolresultat är en avgörande faktor för att förhindra att man hamnar utanför. Statistik visar att 12,8 % av barnen i varje årskull riskerar att hamna i ett utanförskap. För den grupp förväntansfulla barn som börjar skolan till hösten i Lidköpings kommun motsvarar det ett 50-tal barn. Skolresultaten i Lidköping visar att mer än 10 % inte är behöriga till gymnasieskolan när de lämnar grundskolan. Lidköping har också ett högt och ökande ohälsotal i åldersgruppen år och en hög ungdomsarbetslöshet. De beslut som fattas idag kommer att få stor inverkan på ekonomin framöver. Ytterst handlar det om inte hur stora resurserna är utan om hur de resurser som finns används. Att de satsas när det är bäst, det vill säga på rätt ställe, vid rätt tidpunkt och i form av rätt insats. Tidiga insatser är betydligt billigare än sena insatser. Att effektivisera och omfördela inom och mellan verksamheterna är nödvändigt, inte bara för en god ekonomisk hushållning på lång sikt utan även för att undvika utanförskap och skapa det hållbara samhället. 18 strategisk plan och budget -

19 Ekonomiska planeringsförutsättningar Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling består i huvudsak av två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. Skatteunderlagets utveckling för perioden framgår av nedanstående diagram. Skatteunderlagets ökning i riket, procent Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 % av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). I dag erhåller 279 av landets 290 kommuner ett statligt inkomstutjämningsbidrag, övriga kommuner betalar i stället en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parameter och bygger på tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. För Lidköpings kommun innebär nuvarande prognos över skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen följande belopp. Skattesats Skattesatsen i Lidköpings kommun uppgår för närvarande till 20,86 kronor vilket denna rapport baseras på. En förändring av skattesatsens storlek med 10 öre motsvarar 8,0 mnkr i års nivå. Skatteprognos oktober 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Budget Plan Plan Skatteintäkter 1 522, , , , ,0 Inkomstutjämning 267,8 279,4 301,6 296,9 303,9 Kostnadsutjämning (inkl regleringsavg) -38,8-45,4-53,6-64,5-77,8 Utjämningsbidrag LSS 23,9 13,9 16,0 16,1 16,2 Fastighetsavgift 67,3 69,8 71,0 71,0 71,0 Summa 1 842, , , , ,3 strategisk plan och budget - 19

20 Ekonomiska planeringsförutsättningar Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kapitalförvaltningen 65,1 65,1 65,1 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,2 1,2 Borgensavgift 2,5 2,5 2,5 Administrativ avgift internbanken 1,3 1,3 1,3 Ränteintäkter internbanken 27,5 27,5 27,5 Summa finansiella intäkter 97,6 97,6 97,6 Räntekostnader kommunen -7,8-10,0-10,0 Övriga finansiella kostnader -2,6-4,9-6,8 Administrativa kostnader internbanken -1,3-1,3-1,3 Räntekostnader internbanken -27,5-27,5-27,5 Summa finansiella kostnader -39,1-43,6-45,5 Finansnetto 58,4 54,0 52,1 Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige , ska budgeten för kapitalavkastning baseras på ursprungligt placerat kapital reducerat med avsättningar för pensioner. Med en kalkylmässigt antagande om genomsnittlig avkastning på 5 % uppgår de budgeterade intäkterna till 65,1 mnkr per år. Pensionsavsättningarna uppgår till 100 mnkr. Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, ränteintäkter samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Krediter och räntekostnader kommunen Kommunen började 2008 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Det totala krediterna uppgick i december 2014 till 84,5 mnkr. Med en räntesats på 3,5 % under - uppgår de budgeterade räntekostnaderna till 7,8 mnkr och 10,0 mnkr årligen för -. Kalkylen baseras på en ökad upplåning om 100 mnkr årligen 2015 och. Intäkter och kostnader internbanken Ränteintäkter internbanken avser de intäktsräntor som kommunen erhåller från de kommunala bolagen på de reverserna som finns upprättade mellan kommunen och respektive bolag. Dessa motsvaras av de verkliga kostnaderna för upplåningen och återfinns under rubriken räntekostnader internbanken. Kommunens internbank finansieras genom de avgifter som bolagen betalar för tjänsten internbank. Dessa uppgår i kalkylen ovan till 1,3 mnkr och avser en avgift på 0,1 % (dvs 10 punkter) på upplåningsvolymen. Kostnaderna för internbanken omfattar 1,3 mnkr och avser personalkostnader och övriga omkostnader för internbankens arbete. Borgensavgift Kommunen kan gå i borgen för ett kommunalt företag eller en förening som verkar inom en verksamhet som kommunen normalt verkar inom. Kommunen erbjuder en finansiell säkerhet för gäldenärens lån och ikläder sig fullt betalningsansvar vid ekonomiska problem hos gäldenären. En borgensavgift är en avgift som borgenären tar ut som kompensation för den risk som borgenären, dvs kommunen, utsätter sig för. Men borgensavgiften ska även täcka och neutralisera det stöd som kommunens genom sin ekonomiska styrka och beskattningsrätt ger sina företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EU:s konkurrensdirektiv. För bostadsbolaget gäller dessutom den nya lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade allvill lagen ). Denna lagstiftning förtydligar EU:s konkurrensdirektiv för de kommunala bostadsbolagen. I och med internbankens upprättande så lånas samtliga medel i kommunens räkning för att sedan vidareutlånas till de kommunala bolagen. Detta påverkar inte borgensavgiftens storlek. Kommunens risk för de kommunala bolagen är lika stor och påverkar konkurrensen i lika hög utsträckning som tidigare. 20 strategisk plan och budget -