Strategisk plan och budget

Transkript

1 Strategisk plan och budget -

2 Innehåll Innehåll Inledning 3 Omvärldsanalys och utmaningar 3 Kommunfullmäktiges styrkort 4 Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 4 Övergripande uppdrag till samtliga nämnder 9 Uppdrag och sammanvägda indikatorer 9 Ekonomisk omvärldsanalys 14 Ekonomiska planeringsförutsättningar 17 Beräkningsförutsättningar 19 Driftbudget och plan - 21 Investeringsbudget och plan - 21 Resultatbudget, balansbudget och finansbudget 22 Balanskrav och finansiell analys 24 Kommunfullmäktige 25 Kommunens revisorer 26 Kommunstyrelsen exklusive Intern Service 27 Överförmyndarverksamhet 34 Kommunstyrelsen/Intern Service 35 Vård- och omsorgsnämnd 42 Barn och skolnämnd 57 Utbildningsnämnd 66 Social- och arbetsmarknadsnämnd 72 Samhällsbyggnadsnämnd 78 Kultur- och fritidsnämnd 85 Miljö- och byggnämnd 90 Teknisk Servicenämnd 94 Räddningsnämnd 101 Investeringar -, per investeringsobjekt 105 Budgetramar nämnderna strategisk plan och budget -

3 Omvärldsanalys och utmaningar Inledning Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun. Inriktningsbeslutet fungerar som stafettpinne som kommunstyrelsen härmed överlämnar till nämnderna, att ha som utgångspunkt för nämndens arbete med strategisk plan och budget -. Hösten 2012 gjordes en omvärldsanalys i Lidköpings kommun, där övergripande samhällstrender och trender inom kommunernas verksamheter analyserades i kommunens perspektiv. Utifrån denna formades sedan 11 stycken utmaningar som kommunen möter genom att i styrkortet uttrycka målsättningar för verksamheterna och mäta genom styrkortets indikatorer. Enligt kommunallagen ska såväl verksamhets- som finansiella mål utvärderas. Styrkortets indikatorer motsvarar dessa lagkrav. Inriktningsbeslutet omfattar förutom ovanstående, även ekonomiska planeringsförutsättningar och uppdrag till nämnderna. Omvärldsanalys och utmaningar I den omvärldsanalys som gjordes inom Lidköpings kommun hösten 2012 identifierades ett antal trender som kommer att ha stor påverkan på kommunens verksamhet. Utifrån visionen och målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 prioriterades 11 utmaningar som alla har stor betydelse för kommunen. Dessa utmaningar innehåller både möjligheter som vi kan utveckla och hinder som vi måste hantera. Utmaningarna har använts som underlag för att ta fram aktuella framgångsfaktorer och indikatorer i kommunfullmäktiges styrkort. De elva prioriterade utmaningarna: Att planera samhället för att möjliggöra en socialt och miljömässigt hållbar livsstil för kommuninvånarna Att satsa på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn samt för vuxna i riskzonen för utanförskap Att skapa förutsättningar så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad Att attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping och skapa fler arbetstillfällen Att planera för bostäder så det räcker till invånare år 2030 och att erbjuda varierande boendeformer Att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Att anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att integrera nya invånare. Erbjuda kommuninvånarna flexibla tjänster utifrån individuella behov. Att använda kommunens resurser så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Att skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom systematiskt kvalitetsarbete. Att utveckla samverkan/samarbete/samgående inom fler områden och med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt strategisk plan och budget - 3

4 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköpings kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping. Därför har Lidköpings kommun beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktigt planering. Hållbar utveckling innebär att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att uppnå det krävs att vi har ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling handlar om mänsklig välfärd och utveckling, men också om en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet. Det handlar om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Miljömässig hållbarhet är de av naturen givna gränserna för att bygga ett hållbart samhälle. Dessa gränser handlar om resursanvändning och miljöbelastning. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven på hållbarhet och god livskvalitet. Samtidigt ska den ekonomiska hållbarheten också säkerställa kommande generationers möjligheter att få samma service. För att närma oss visionen Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun samt uppnå målområdena för år 2030 har kommunens politiker valt tre strategier som är prioriterade att arbeta med: Kunden/Brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En organisation i framkant Det finns också tio framgångsfaktorer som anger vad som krävs för att Lidköping ska lyckas nå vision och målbilder. Indikatorerna visar om vi är på rätt väg. na för de flesta indikatorer är från 2014 om inte annat anges. Målbild 1 Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. KF Nybyggande, antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare. 1,70 2,10 2,20 2,30 KF Befolkningsutveckling KF Lidköping som plats att leva och bo (index 0-100) KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (Index 0-100) KF Andel av hur många anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid () 79,0 100,0 100,0 100,0 Målbild 2 Lidköping 2030 Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare. KF Gästnätter (iv 2009) strategisk plan och budget - 4

5 Kommunfullmäktiges styrkort Målbild 3 Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. KF Inpendling (%) -7,0-6,0-7,0-7,0 KF Utpendling (%) 28,0 28,0 29,0 29,0 KF Demografisk försörjningskvot 0,79 0,78 0,78 0,78 KF Arbetslöshet (%) 7,2 6,0 6,0 6,2 KF Skattekraft (%) 96,5 96,9 97,1 97,1 Strategi: Kunden/Brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum Vi ska anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att välkomna och integrera nya invånare. Vi ska anpassa de kommunala tjänsterna utifrån individuella behov. Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. Vi vill att alla invånare och brukare ska vara nöjda med den service och de tjänster som Lidköpings kommun tillhandahåller. KF Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i Lidköpings kommun) 7,0 7,5 KF Tillgänglighet telefoni (%) 75,0 80,0 90,0 KF Andel ärenden som löstes direkt av kontaktcenter (%) 45,0 50,0 60,0 KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling 1,80 1,90 2,00 KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 2,0 2,1 2,2 KF Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande, index 0-100) KF Bemötande (Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) 7,4 7,5 KF Kundundersökning genomförd i samtliga förvaltningar (%) KF Sammanvägd indikator Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Vi ska planera samhället så vi gör det möjligt för kommuninvånarna att ha en socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar livsstil. Vi ska arbeta för en god miljö både lokalt och globalt. Viktiga delar i det arbetet är energi, klimat, resurshushållning och den fysiska planeringen. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppnå en god och jämlik folkhälsa. I en hållbar livsstil ingår att alla ska ha tillgång till ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Genom att satsa på tidiga och samordnade insatser för barn och vuxna så kommer färre personer att hamna i riskzonen för utanförskap. Alla ska ha möjligheten att vara delaktiga i den demokratiska processen och utvecklingen av samhället. Det ska vara tryggt och säkert att leva i Lidköpings kommun. Vi ska arbeta förebyggande och samtidigt ha en beredskap för att hantera allt från små olyckor till stora katastrofer. strategisk plan och budget - 5

6 Kommunfullmäktiges styrkort KF Klimatpåverkan KF Miljöranking KF Trygghet (andelen medborgare som känner sig trygga) KF Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013) 11,2 10,4 10,2 10,2 KF Ohälsotal år 19,0 19,0 19,0 19,0 KF Sjukpenningtal kvinnor år 14,1 14,0 14,0 14,0 KF Sjukpenningtal män år 8,0 8,0 8,0 8,0 KF Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter (betygsindex 0-100) KF Antal individer utan bostad Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Utbildning är nyckeln till arbete, hälsa och ett bra liv. Vi ska skapa goda förutsättningar redan från förskolan så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Vi ska motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad. Det ska också finnas möjligheter till det informella livslånga lärandet och fritt kunskapssökande. Internationella kontakter ger ett lärande som förbereder för ett mer globalt samhälle. KF Ungdomsarbetslöshet () 16,1 14,0 14,0 14,0 KF Utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning år () 34,9 38,0 39,0 40,0 KF Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning () 66,9 74,0 74,0 74,0 Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Vi skall skapa goda förutsättningar för att göra Lidköping till en särskilt attraktiv kommun för företag, entreprenörer, investerare och människor med idéer som vill starta eller driva företag. Vi skall stimulera nyföretagande, utveckling av befintliga företag och attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping. Genom att utveckla ett varierat näringsliv minskar samhällets sårbarhet för förändringar i omvärlden. KF Antal nya företag per 1000 invånare 4,2 4,8 5,0 5,1 KF Ranking företagarkommun KF Antal nya etableringar KF Näringslivsklimat ranking Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer Målet är att Lidköpings kommun år 2030 ska ha invånare med god livskvalitet och i hälsosam miljö. Det ställer stora krav på byggandet av bostäder, både vad gäller yttre miljö, energieffektivitet och sunda materialval. Det behöver finnas ett brett utbud av lediga bostäder och byggklara tomter. För att locka fler människor att flytta till Lidköpings kommun är det viktigt att vi kan erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Med varierat boende menas variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i förhållande till omgivande miljö, arbete, kommunikationer och service. KF Bostadsplanering (Andel som svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder, betygsindex 0-10) 5,8 6,0 KF Antal lägenheter som är trygghetsbostäder strategisk plan och budget -

7 Kommunfullmäktiges styrkort Framgångsfaktor: Bra kommunikationer Det ska finnas bra kommunikationer så att det är möjligt att pendla till och från Lidköpings kommun för utbildning och arbete. Kommunikationerna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara med hänsyn till bland annat miljö, säkerhet och tillgänglighet. Det är viktigt för Lidköpings kommun att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att i samarbete satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. KF Antal resande kollektivtrafik, tätort KF Antal resande med Kinnekulletåget KF Antal resande med region och lokaltrafik, KF Antal resande med Expressbuss Linje KF Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer (index 0-100) Framgångsfaktor: En attraktiv destination Lidköpings kommun ska till år 2030 ha utvecklats till en mötesplats med fördubblat antal besökare. Det finns redan flera välkända besöksmål i kommunen som bidrar till attraktiviteten. Utbudet av besöksmål, kultur- och fritidsevenemang ska utvecklas, och det ska vara brett och tillgängligt för alla. Det är viktigt att arbeta utifrån ett helårsperspektiv genom att satsa på både fritidsresenärer och affärsresenärer. För att lyckas krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det krävs också ett välkomnande värdskap, digital tillgänglighet för information och bokning och bra kommunikationer för att resa hit. Ett steg på vägen är att tillsammans inom Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle arbeta för en hållbar besöksnäring. KF Handelsindex KF Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Engagerade medarbetare, en god ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att Lidköpings kommun ska vara en effektiv organisation i framkant. Med ett gott ledar- och medarbetarskap får vi arbetsplatser som attraherar kompetenta medarbetare. Hållbar resursanvändning och god ekonomisk hushållning innebär att vi ser till att resurserna på både kort och lång sikt räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Det innebär också att inga resurser överutnyttjas vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller socialt. Vi ska erbjuda kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet. Vi ska skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom ett systematiskt kvalitetsarbete. KF Medarbetarengagemang (HME) KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3,70 3,80 3,80 KF Sjukfrånvaro () 5,2 6,0 6,0 6,0 KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden KF Ledarskapsindex (betygsindex 0-5) 4,00 4,00 4,00 strategisk plan och budget - 7

8 Kommunfullmäktiges styrkort KF Överskott skatter och bidrag () -2,8 1,0 1,0 1,0 KF Budgetföljsamhet +/- () 1,5 1,0 1,0 1,0 KF Internkontroll genomförd () KF Resultat Kommunkompassen KF Miljöledning 2,00 2,00 2,00 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Vi ska satsa resurser på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn och vuxna som är i riskzonen för utanförskap. Genom att prioritera tidiga insatser använder vi kommunens resurser på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi undviker mänskligt lidande och får ett samhälle där alla är delaktiga. KF Närvaro i grundskolan () 93,0 95,0 95,0 95,0 KF Närvaro i gymnasieskolan () 86,1 88,1 88,6 88,6 KF skolresultat åk 3 som deltagit i alla delprov och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik () KF Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen som eleven läser, kommunala skolor () 95,0 95,0 95,0 KF Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen () 84,7 84,0 84,0 84,0 Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan I kommunen ska vi vara öppna för och utveckla samverkan, samarbete och samgående. Det ska ske inom fler områden med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. För att vara drivande i samhällsutvecklingen krävs det att vi har kunskap och förståelse för samspelet mellan olika lokala, nationella och internationella processer. Samverkan ger ökad förståelse för andra och nya erfarenheter. Kommunens roll förändras och samverkan sker med fler aktörer från olika delar av samhället, till exempel ideell sektor, privata företag och genom ökad delaktighet från medborgare, kunder/brukare. Samverkan kan också vara ett sätt att hitta resurseffektiva lösningar för uppgifter som kommunen inte själv har resurser att klara. Kvalitet och ständiga förbättringar ger hållbar utveckling Det finns många viktiga kopplingar mellan ett välfungerande kvalitets- och förbättringsarbete och möjligheterna att utveckla verksamheter på ett hållbart sätt. Genom att integrera dessa två områden mer med varandra kan många viktiga synergieffekter därför uppnås. Det finns dessutom en stor mängd metoder och verktyg som starkt skulle kunna bidra till att på ett systematiskt och målmedvetet sätt skapa en mer hållbar utveckling och ett hållbarhetsarbete baserat på fakta och handling. Effektiviteten i våra processer påverkar mängden resurser som krävs för att leverera tjänster av god kvalitet utifrån efterfrågan. Att arbeta systematiskt med förbättringar och processutveckling bidrar till att skapa både lönsamhet och hållbar utveckling. Kvalitet innebär i grunden att möta kunders behov och förväntningar. En kundfokuserad verksamhet har god förmåga att utveckla just de varor och tjänster som på bästa sätt tillfredsställer kundens behov. På så sätt uppnås också resurseffektivitet. Hållbarhetsarbetets dimensioner: Effektiva processer kräver mindre resurser för att leverera önskat resultat. Ökat värdeskapande och kundfokus optimerar resursanvändandet. Fokus på kvalitet minskar onödigt slöseri. Välfungerande och effektiva verksamheter skapar ekonomisk hållbarhet. Delaktiga och involverade medarbetare trivs och mår bättre. strategisk plan och budget - 8

9 Övergripande uppdrag till samtliga nämnder Det pågår ett arbete i Lidköpings kommun för ökad processorientering och införande av ett kommungemensamt ledningssystem. Det handlar om att styra processer och säkerställa arbetssätt som leder till kvalitet. Utgångspunkten för vårt ledningssystem är kundbehov och målet är nöjda kunder. Övergripande uppdrag till samtliga nämnder I samband med kommunfullmäktiges beslut om SPB gavs ett uppdrag att hitta resultatförbättrande åtgärder motsvarande 20 mnkr per år för och. Kommunen ska aktivt motverka alla former av diskriminering i människors vardag och öka tillgängligheten till arbete. En ökad samordning och samverkan ska ske inom integrationsarbetet för att invandrare och flyktingar ska få möjlighet att bli delaktiga i samhället. Lidköping är en klimatkommun. Satsning på kollektivtrafik, biogas, en utvecklad avfallssortering och aktivt energibesparingsarbete ska fortsätta. Utöver uppdragen som redovisas per nämnd ges även respektive nämnd i uppdrag att redovisa personalförsörjningsläget för planperioden -. Specifikt önskas följande: - En kartläggning av nuläget gällande personalförsörjning - En behovsanalys för planperioden samt på fem års sikt. - Vad för satsningar bör göras för att säkerställa behovet av personalförsörjning, i första hand för planperioden - samt på längre sikt. Uppdrag och sammanvägda indikatorer Kommunstyrelsen Att ta fram en plan för ökning av förnyelsebar energiförsörjning till framtidens nya bostadsområden i Lidköping. Att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram åtgärder som ökar resandet med kollektivtrafiken inom kommunen. Att ta fram ett visionsarbete kallat Lidköping Visionsarbetet skall beröra tre områden: - Personalförsörjning inför Staden och landsbygdens utveckling efter Framtidens näringsliv Att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden ta fram ett förslag som utvecklar samarbetet mellan Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle, Kultur- och Fritidsnämnden samt andra verksamheter inom besöksnäringen och som bidrar till en ökad besöksnäring samt förlänger besökssäsongen. Att ta fram en strategi med uppsatta jämställdhetsmål som kan användas i budget- och verksamhetsmål samt kan vägleda kommunens jämställdhetsarbete. Att genomföra en översyn av kommunens politiska arbetsformer och organisation som bidrar till att demokratin och delaktigheten utvecklas. Att i samverkan med berörda nämnder ta fram förslag och åtgärder som motverkar hemlöshet och för dem som står utanför bostadsmarknaden. Barn- och skolnämnd Uppdrag Barnomsorgen ska hålla hög kvalitet och ha god tillgänglighet. Barngruppernas storlek ska på sikt minskas. Elever ska trivas och känna trygghet i skolan. De elever som behöver särskilt stöd ska få detta i tillräcklig omfattning. Elevhälsan ska stärkas. Fler ungdomar ska bli behöriga till gymnasieskolan. strategisk plan och budget - 9

10 Uppdrag och sammanvägda indikatorer SI Förskola och skolbarnomsorg Antal barn per årsarbetare i förskolan (kommunal) Antal barn per årsarbetare inom skolbarnomsorgen (kommunal) Andel högskoleutbildad personal förskola med pedagogisk högskolekompetens Andel högskoleutbildad personal fritidshem med pedagogisk högskolekompetens Kund/Brukarnöjdhet, Andel helt nöjda förskola/fritidshem Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, () SI Grundskola Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i svenska Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i matematik Andel elever i åk 6 godkända på nationella prov i engelska Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel Andel behöriga till gymnasieskolans program (yrkesprogram), exkl. nyanlända Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (kommunala) Antal elever per lärare Elever i åk 8 - elevernas syn på skolan och undervisningen (trygghet, trivsel) Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass () Utbildningsnämnd Uppdrag Eleverna ska känna trygghet i skolan. Alla elever ska gå ur skolan med godkända betyg. Säkerställa att alla elever, utifrån sina olika förutsättningar, ska få en likvärdig utbildning, i såväl gymnasieskola som i vuxenutbildning. Öka samverkan med högskolor/universitet/företag/organisationer/verksamheter inom respektive kunskapsområde. SI utbildning Andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval (könsuppdelat) Andel övergångar till högskola inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Andel ungdomar som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Andel lärare med lärarlegitimation eller lärarexamen Kund/brukarnöjdhet, Campus och DLG Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, () strategisk plan och budget - 10

11 Uppdrag och sammanvägda indikatorer Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Långsiktigt säkerställa att ge de äldre: - Äldreomsorg utifrån individuella behov - Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service - Brukarnas valmöjlighet och inflytande ska öka Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska utgå från varje persons behov och önskemål. Omvårdnad och pedagogiskt stöd ska erbjudas för att möjliggöra personlig utveckling. Individuella genomförandeplaner ska upprättas för att möjliggöra delaktighet och livskvalité i samhället på ett jämlikt sätt. Att i samverkan med Social och arbetsmarknadsnämnden ta fram förslag och åtgärder som förbättrar informationen till brukare och anhöriga så att delaktigheten ökar i planering av boende och vård. SI äldreomsorg Väntetid till särskilt boende Antal vårdpersonal som en vårdtagare möter under 14 dagar Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning hemvård Kund/Brukarnöjdhet, helhetsbedömning särskilt boende Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, () SI funktionsnedsättning Nettokostnadsavvikelse LSS, Kund/brukarnöjdhet Självbestämmande (inflytande) Funktionshinder - Bostad med särskild service, LSS - Daglig verksamhet, LSS Social- och arbetsmarknadsnämnd Uppdrag Utslagning från arbetsmarknaden ska förhindras genom tidiga insatser. Förebygga och minska negativa konsekvenser av alkohol- och drogmissbruk. Öka samverkan med olika myndigheter och mellan förvaltningar. Öka möjligheterna för människor med funktionshinder eller långtidsarbetslösa att komma i arbete. SI Social och arbetsmarknad Kund/Brukarnöjdhet Andel ungdomar (13-21) som ej återaktualiserats inom 1 år Andel vuxna (21-) som ej återaktualiserats inom 1 år Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, () Kultur och fritidsnämnd Uppdrag Idrott- fritids- och kulturkommunen i Lidköping ska erbjuda ett utbud som är tillgängligt för alla. Badhuset ska fortsatt underhållas i syfte att drift säkerställs. SI Kultur och Fritid Hur medborgarna ser på sina möjligheter att utöva fritidsintressen Kundnöjdhet Nettokostnad, kr/inv fritid Nettokostnad, kr/inv kultur strategisk plan och budget - 11

12 Uppdrag och sammanvägda indikatorer Samhällsbyggnadsnämnd Uppdrag Strandmiljön vid Framnäsbadet ska rustas upp och en långbrygga ska påbörjas. Säkerställa och utveckla Råda Ås som rekreations- och friluftsområde. Utveckla cykel- och promenadstråk. Förbättra belysningen av promenadstråk och uppehållsplatser. Vid planering ska hänsyn tas till stadsnära skogar och grönområden. SI Samhällsbyggnad Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Kommunens skogsinnehav Antal kilometer gång- och cykelväg Kundnöjdhet Kostnad i förhållande till rikets snitt och jämförbara kommuner kr/inv - Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker kr/inv. - Nettokostnad fysisk- och teknisk planering, bostadsförbättringar kr/inv. - Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutövning kr/inv. Teknisk servicenämnd Uppdrag Arbeta för ökad digitalisering för privatpersoner, näringsliv och kommunal verksamhet. Lidköping Bredband ska skapa hållbara och demokratiska förutsättningar för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster (TV, Telefoni, Datatrafik) av god kvalitet. Lidköping Bredband ska via stadsnätet kunna erbjuda tjänster för kommunala verksamheter såsom fastighetsövervakning av kommunala byggnader, E-hemtjänst inom Vård och Omsorg, mätvärdesinsamling för El och vatten. Arbeta fram en tydlig klimatstrategi för att anpassa vår tekniska infrastruktur för att möta framtida klimatförändringar. Långsiktig planering för energieffektivisering inom den egna verksamheten. Verka för hållbar resursanvändning så att Lidköpings kommun avancerar i avfallstrappan. SI Teknisk service Andel medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering Vattenkvalitet Kundnöjdhet Avbrottstid i elnätet i förhållande till antalet kunder Andel akut underhåll Miljö- och byggnämnd SI Miljö och bygg Antal ärenden som gått nämnden emot Handläggningstid byggärenden delegationsbeslut Handläggningstid byggärenden nämndbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden delegationsbeslut Handläggningstid miljö-hälsa ärenden nämndbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden delegationsbeslut Handläggningstid strandskyddsärenden nämndbeslut Kundnöjdhet strategisk plan och budget - 12

13 Uppdrag och sammanvägda indikatorer Intern service Uppdrag Fastighet prioritera underhåll för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Kost i samverkan med berörda nämnder förbättra matupplevelsen. Att tillsammans med berörda nämnder fortsätta arbetet med att implementera tillagningskök i den takt ekonomin tillåter. Maten ska lagas från grunden så nära kunden som möjligt med bra råvaror. Andelen upphandlade ekologiska och FairTrade-produkter ska öka i kommunen. SI - Intern Service Andelen miljömärkta livsmedel och Fairtrade av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist Kundnöjdhet Pris i jämförelse med mätbara kommuners snitt: - Kost - Städ - Fastighet Underhållsindikator: Andel värdebehållande underhåll i relation till totalt utfört underhåll strategisk plan och budget - 13

14 Ekonomisk omvärldsanalys Ekonomisk omvärldsanalys Källa: SKL:s ekonomiska rapport maj Rapporten i sin helhet finns att läsa på SKL:s webbplats Kommunernas ekonomi Kommunernas preliminära resultat för 2016 uppgår till 21,7 miljarder kronor, vilket är långt över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling, i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov. För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag uppstår ett gap mellan kostnader och intäkter som uppgår till 24 miljarder år, om inga åtgärder vidtas. Dessutom växlar kommunerna upp planerade investeringar till en ny nivå. Förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder kommer att byggas på bred front. De kommande åren väntas investeringarna öka kraftigt enligt budget och plan. Investeringsutgifterna kommer dock aldrig upp till de budgeterade nivåerna. Tre anledningar till att utfallet blir lägre än budgeterat är att det finns en maxgräns för vad den egna organisationen klarar av, detaljplaner överklagas ofta och det är brist på entreprenörer. De framtida driftkostnaderna som blir följden av gjorda investeringar innebär stora åtaganden. Vid beslut om investeringar bör alltid de driftsekonomiska konsekvenserna framgå. Driftkostnader såsom underhåll, el, värme, vatten och personal är ofta kostnadskrävande, och underskattas oftare än kostnaderna för avskrivningar och ränta. Beredskap för betydligt högre räntor är också viktigt vid kalkylering av investeringar. 30 Investeringsutgifter och finansiellt utrymme Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska centralbyrån Med högre investeringsnivåer ökar finansieringsbehovet utöver årets resultat, avskrivningar och avsättningar. Finansieringsbehovet kan täckas genom egna medel, försäljning av tillgångar eller ökad upplåning. I takt med att tidigare upplåning med högre ränta ersatts med lån till lägre ränta har genomsnittsräntan för kommunernas låneskuld pressats nedåt. Den var 1,57 procent vid årsskiftet 2016/2017. Om det skulle bli en ny kris på finansmarknaderna kan likviditeten försämras och refinansieringskostnaderna stiga snabbt. Med en lånestock på 500 miljarder kronor, skulle en höjning av den genomsnittliga låneräntan med exempelvis 1 procentenhet innebära 5 miljarder i ökade kostnader vilket motsvarar 17 öre på skatten. 14 strategisk plan och budget -

15 Ekonomisk omvärldsanalys Vad händer fram till år? För de flesta av åldrarna ökar totalkostnaderna, för några få minskar de. De största kostnadsökningarna är inom grund- och gymnasieskolan, men även gruppen år ökar snabbt (diagram 35). Under de senaste åren har demografins betydelse för kostnadsutvecklingen ökat markant. Detta har satt en rejäl press på verksamheterna vilket kommer att fortsätta en bra bit efter. Fram till skulle kostnaderna i fasta priser totalt sett vara 48 miljarder högre än 2015 förutsatt att de ökar exakt i takt med befolkningens utveckling (diagram 36). 36 Beräknade demografiska behov åren 2000, årlig procentuell utveckling Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska centralbyrån I diagram 37 visas den totala utvecklingen av volymen uppdelad på de stora verksamheterna. Det diagrammet visar är inte bara demografin utan även reformer och kostnader för icke folkbokförda. 37 Totala volymförändringar för olika verksamheter 2015 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting strategisk plan och budget - 15

16 Ekonomisk omvärldsanalys Ovanligt snabb utveckling av kostnader och intäkter Enligt SKL:s bedömning dämpas utvecklingen av skatteunderlaget 2017 för att därefter fortsätta avta fram till. Generella statsbidrag förstärker intäkterna 2017 med 7,7 miljarder kronor. För åren därefter ingår de aviserade statsbidragen i kalkylen. Kostnaderna har ökat unikt mycket under de senaste två åren, främst 2016, beroende på flyktingsituationen. Men det gäller även intäktssidan i form av riktade statsbidrag. SKL räknar med att statsbidragen för flyktingar motsvaras av lika stora kostnader. Ett undantag är dock att den kommande sänkningen av ersättningsschablonerna för ensamkommande barn från den 1 juli inte beräknas motsvaras av en lika stor sänkning av kostnaderna. Fördröjningen i kostnadsanpassningen beräknas kosta kommunerna cirka 2 miljarder kronor sammantaget 2017 och. Kostnadsökningen utöver demografiska behov minskar rejält 2017 och och fortsätter i låg takt åren därefter. Anledningen är att både tillskott och kostnader relaterade till flyktingar fasas ut. För åren och utgår SKL från att staten räknar upp de generella statsbidragen realt med 2 procent per år. Det betyder 3,9 miljarder samt 7,8 miljarder år. För att nå ett resultat på 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag krävs åtgärder på 24 miljarder kronor (då ingår de uppräknade statsbidragen). Det motsvarar en skattehöjning på 98 öre. Kommunerna har en tuff tid framför sig både vad gäller verksamhet och ekonomi. Det ställer stora krav på intern styrning och även på samverkan med exempelvis landstinget vad gäller äldre personer med omsorg och sjukvård. Enligt en kartläggning av SKL bland kommunerna 2016 har tillgången till digital service för invånarna stadigt förbättrats inom en rad områden. I en jämförelse mellan 2014 och 2016 för ett drygt tjugotal tjänster har omfattningen ökat kraftigt i de flesta fall, exempelvis: Förmedling av information om elevers utveckling i skolan Ansökan om vuxenutbildning Ansökan om bistånd från äldreomsorgen Ansökan om bygglov Ansökan om serveringstillstånd Ändring i beställning av sophantering De digitala tjänsterna har främst lett till tillgänglighetsförbättringar för invånarna, men på sikt är förhoppningen att också kommunernas handläggningstider ska kunna minskas. Källa: SKL:s ekonomiska rapport maj Rapporten i sin helhet finns att läsa på SKL:s webbplats Tillgängliga resurser måste räcka till mer Sammanfattningsvis har Sveriges kommuner ett utmanande läge framöver där ett fortsatt arbete kring arbetsmetoder och nyttjande av ny teknik krävs för att även i fortsättningen leverera tjänster till medborgarna med hög kvalitet med knappare resurser. SKL lyfter i rapporten fram digitaliseringen som en viktig faktor i effektiviseringen av kommunernas verksamhet. Bland de exempel som nämns i rapporten finns nattkameror och sensorer inom äldreomsorgen och en digitaliserad handläggning av försörjningsstöd inom socialtjänsten. Det är glädjande att konstatera att arbete pågår inom såväl vård- och omsorgsnämnden som social- och arbetsmarknadsnämnden inom just dessa områden. strategisk plan och budget - 16

17 Ekonomiska planeringsförutsättningar Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling består i huvudsak av två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. De prognoser över skatteunderlagets utveckling som kommit från olika prognosmakare pekar i samma riktning. Den period av hög tillväxt av skatteunderlaget är samtliga eniga om går mot sitt slut. Sveriges ekonomi har en stark tillväxt 2017, även om den inte matchar Därefter mattas konjunkturen av vilket avspeglas i hur skatteunderlagets ökningstakt avtar. Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, Procentuell förändring SKL, apr 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2 Reg, apr 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 24,0 ESV, apr 5,4 4,6 3,8 3,8 3,8 23,3 SKL, feb 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 22,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Beräkningarna i denna rapport bygger på den prognos för skatteintäkter och statsbidrag SKL redovisat i april Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 procent av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parameter och bygger på tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. För Lidköpings kommun innebär nuvarande prognos över skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen följande belopp: Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos Prognos Prognos Skatteintäkter 1 651, , , , ,4 Inkomstutjämning 305,5 312,5 312,0 320,9 339,0 Kostnadsutjämning (inkl regleringsavg) -54,4-59,8-69,4-66,6-66,7 Utjämningsbidrag LSS 16,6 17,9 21,8 21,9 22,0 Fastighetsavgift 71,4 74,2 80,3 80,3 80,3 Generella bidrag från staten 13,8 9,9 5,9 Summa 1 990, , , , ,9 Skatteprognosen för april ligger något över de två föregående prognoserna. Ökningarna återfinns främst inom fastighetsavgift och utjämningsbidrag LSS. Skattesats Skattesatsen i Lidköpings kommun uppgår för närvarande till 21,26 kronor. Denna rapport baseras på denna skattesats. strategisk plan och budget - 17

18 Ekonomiska planeringsförutsättningar Finansiella intäkter och kostnader Kapitalförvaltningen 65,1 65,1 65,1 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,2 1,2 Borgensavgift 3,5 3,5 3,4 Administrativ avgift internbanken 1,6 1,6 1,6 Ränteintäkter internbanken 15,8 15,8 15,8 Summa finansiella intäkter 87,1 87,1 87,2 Räntekostnader kommunen -6,2-11,7-19,2 Övriga finansiella kostnader -4,0-6,3-6,1 Administrativa kostnader internbanken -1,6-1,6-1,6 Räntekostnader internbanken -15,8-15,8-15,8 Summa finansiella kostnader -27,5-35,4-42,6 Finansnetto 59,5 51,7 44,6 Det upplåningsbehov som kommunen har framöver i och med de ambitiösa investeringsplaner som antagits innebär en större låneskuld, och därmed högre räntekostnader. Finansnettots positiva effekt på resultatet avtar därför under perioden. Från att ha genererat ett tillskott till resultatet på 63,8 mnkr i budget för 2017 är motsvarande siffra 44,6 mnkr för. Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige , ska budgeten för kapitalavkastning baseras på ursprungligt placerat kapital reducerat med avsättningar för pensioner. Med en kalkylmässigt antagande om genomsnittlig avkastning på 5 procent på anskaffningsvärdet uppgår de budgeterade intäkterna till 65,1 mnkr per år. Pensionsavsättningarna uppgår till 100 mnkr. 65,1 mnkr motsvarar 2,7 procent av nuvarande marknadsvärde, vilket är i enlighet med målsättningen för kommunens långsiktiga medelsförvaltning inom riktlinjen för finansiella placeringar. Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, ränteintäkter samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Krediter och räntekostnader kommunen Kommunen började 2008 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Det totala krediterna uppgick till cirka 370 mnkr i december För att beräkna räntekostnaderna har antagandet gjorts att 80 procent av investeringarna kommer att genomföras det år de ligger i planen. Enligt tidigare erfarenheter kan denna nivå vara rimlig. Ränteantaganden har gjorts utifrån nuvarande skuldportföljs fördelning och kommande upplåningsbehov. Jämfört med tidigare års budgetar innebär detta framför allt att upplåningsvolymen är väsentligt högre, och därmed även räntekostnaderna. Kommunens finanspolicy innebär att lån hela tiden omsätts och den trend som varit hittills under internbankens existens med sjunkande räntor förväntas nå botten eller har eventuellt nått botten. För antas den genomsnittliga räntan vara 0,65 procent, för 0,9 procent och för 1,2 procent. Intäkter och kostnader internbanken Ränteintäkter internbanken avser de intäktsräntor som kommunen erhåller från de kommunala bolagen på de reverserna som finns upprättade mellan kommunen och respektive bolag. Dessa motsvaras av de verkliga kostnaderna för upplåningen. Kommunens internbank finansieras genom de avgifter som bolagen betalar för tjänsten internbank. Dessa uppgår i kalkylen ovan till 1,6 mnkr och avser en avgift på 0,1 procent (dvs 10 punkter) på upplåningsvolymen. Kostnaderna för internbanken omfattar 1,6 mnkr och avser personalkostnader och övriga omkostnader för internbankens arbete. Borgensavgift Kommunen kan gå i borgen för ett kommunalt företag eller en förening som verkar inom en verksamhet som kommunen normalt verkar inom. Kommunen erbjuder en finansiell säkerhet för gäldenärens lån och ikläder sig fullt betalningsansvar vid ekonomiska problem hos gäldenären. En borgensavgift är en avgift som borgenären tar ut som kompensation för den risk som borgenären, det vill säga kommunen, utsätter sig för. Borgensavgiften ska även täcka och neutralisera det stöd som kommunens genom sin 18 strategisk plan och budget -

19 Ekonomiska planeringsförutsättningar styrka ger sina företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EU:s konkurrensdirektiv. För bostadsbolaget gäller dessutom lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade allvill lagen ). Denna lagstiftning förtydligar EU:s konkurrensdirektiv för de kommunala bostadsbolagen. Borgensavgiftens storlek för är oförändrad jämfört med AB Bostäder i Lidköping (%) 0,25 Lidköpings Värmeverk AB (%) 0,15 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB (%) 0,25 Lidköping Hovby Airport AB (%) 0,25 Finansnetto budget i balans? Kommunens positiva finansnetto har möjliggjort att kommunen kan bedriva verksamhet i större omfattning/högre ambitionsnivå än vad som varit möjligt med enbart skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det föreligger dock en risk i att inför varje enskilt budgetår räkna med en värdeuppgång i storleksordningen 5 procent på ursprungligt anskaffningsvärde per år. Svängningar på kapitalmarknaderna påverkar kommunens budget i stor utsträckning, både genom kapitalförvaltningen men också via skuldförvaltningen. Budget- och planåren för och framåt beräknas på en nettokostnad kring 102 procent av skatt och kommunalekonomisk utjämning. Beräkningsförutsättningar I tabellen nedan finns en sammanställning över de beräkningsförutsättningar som ingår i budgetförslaget för -. Beräkningsförutsättningar SPB - Personalkostnadsökningar, % 3,2 3,3 3,4 Personalomkostnader, PO-pålägg, % 38,33 38,33 38,33 Inflationsuppräkning intäkter, % 2,0 2,0 2,0 Inflationsuppräkning övriga kostnader, % 2,0 2,0 2,0 Externa hyror, uppräkning % 3,2 3,1 2,7 Interna hyror, uppräkning % 3,0 2,6 2,7 Internränta, % 1,75 1,75 1,75 Ränta, externa lån, % 0,65 0,90 1,20 Elpris, öre/kwh (inkl skatt och nätavgift, exkl moms) prognos 82,0 76,0 75,0 Befolkningsprognos Antal invånare 31/12 respektive år Resultatförbättringsuppdrag Kommunfullmäktige gav vid sitt sammanträde i december 2016 ett uppdrag att förbättra resultatet med 20 mnkr för åren och. För att lösa detta uppdrag föreslås fördelningen mellan nämnderna enligt nedan. För har fullmäktige inte formulerat något uppdrag, men det är rimligt att effekten av genomförda förändringar och finns kvar även. Uppdrag per nämnd, tkr Intern service Kommunstyrelsens verksamheter Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildning Social- och arbetmarknadsnämnd Samhällbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Räddningsnämnd*) Räddningsnämnd larmcentral Summa *) av detta utgör Lidköpings andel 283 tkr och 279 tkr och. strategisk plan och budget - 19

20 Ekonomiska planeringsförutsättningar Volymförändringar i verksamheterna, målgruppspeng Styrmodellen omfattar en metod för att justera nämndernas budgetramar efter demografiska förändringar, så kallade målgruppsförändringar. Beräkningarna utgår från den befolkningsprognos som statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram i samarbete med Lidköpings kommun. Budgetpåverkan - enligt målgruppsberäkning Nämnd, belopp i tkr Förändrat antal enligt ny befolkningsprognos Summa budgetpåverkan Barn- och skola, antal år Delsumma barnomsorg år år Delsumma förskoleklass och grundskola Utbildning, antal Vård- och omsorg, äldre, antal Vård & omsorg, LSS- insatser Social- och arbetsmarknad, LSS-insatser Social- och arbetsmarknad, boendestöd Summa budgetpåverkan (minus= en minskad kostnad i resultaträkningen) Modellen började användas första gången inför budgeten 2008, de ackumulerade beslutade förändringarna till och med SPB - framgår av nedanstående tabell. Utbildningsnämnden Ackumulerat UTN Vård och omsorgsnämnden Varav LSS Varav ÄO Varav SoL Politisk prioritering ÄO Totalt ackumulerat VON Barn- och skolnämnden Grundskola ackumulerat volym Grundskola politisk prioritering Grundskola ackumulerat netto Förskola ackumulerat volym Förskola skolb oms politisk prioritering Förskola ackumulerat netto Totalt ackumulerat BSN Volymförändringarna antas slå igenom från den 1 januari prognosåret och påverkar budgetramarna samma kalenderår som prognosåret. 20 strategisk plan och budget -

21 Driftbudget och plan - Driftbudget och plan - Budgetramar per nämnd - efter politiska prioriteringar Belopp i tkr Kommunfullmäktige Revision Lönepotten Överförmyndare KSV exkl IS Intern service Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknisk servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnämnd Räddningsnämnd Summa Investeringsbudget och plan - Investeringarna har beretts under hösten 2016 för perioden - i en särskild process där kommunfullmäktige tog ett preliminärt beslut i december. Under våren görs eventuella kompletteringar och förändringar som sen ingår i kommunfullmäktiges beslut i juni om strategisk plan och budget -. I detta avsnitt redovisas investeringsbudgeten. Tabellen nedan redovisar hur investeringar för - fördelar sig mellan skattefinansierade investeringar och taxefinansierade. De taxefinansierade investeringarna ligger inom ramen för teknisk servicenämnd i Lidköpings kommun, medan de skattefinansierade investeringarna är fördelade på kommunens övriga nämnder. Belopp i tkr Summa skattefinansierade investeringar Summa taxefinansierade investeringar Summa investeringar Tabellen nedan visar den totala investeringsvolymen per nämnd. Summa investeringar per nämnd, tkr Samhällsbyggnadsnämnd Teknisk Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Intern service Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Räddningsnämnd Kommunstyrelsen Summa investeringar Under rubriken Investeringar -, per investeringsobjekt redovisas respektive nämnds investeringsobjekt. strategisk plan och budget - 21