Nyckeltal Rapport Habilitering
|
|
- Christer Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyckeltal 2014 Rapport Habilitering Maj 2015
2 Innehållsförteckning 1. Om Nysam Habilitering i Nysam Gemensamma definitioner och instruktioner Profilbeskrivningar och profiler för habiliteringsverksamheten på länsnivå Aktivitetsdata Barn- och ungdomshabilitering Resursdata Barn- och ungdomshabilitering Produktivitetsdata Barn- och ungdomshabilitering Verksamhetspraxis Barn- och ungdomshabilitering Personalresurs Barn- och ungdomshabilitering Effektmått Barn- och ungdomshabilitering Aktivitetsdata Vuxenhabilitering Resursdata Vuxenhabilitering Produktivitetsdata Vuxenhabilitering Verksamhetspraxis Vuxenhabilitering Effektmått Vuxenhabilitering Habilitering sammanslagna grafer Aktivitetsdata Habilitering (barn och vuxen) Resursdata Habilitering (barn och vuxen) Produktivitetsdata Habilitering (barn och vuxen) Verksamhetspraxis Habilitering (barn och vuxen) Personalresurs Habilitering (barn och vuxen) Effektmått Habilitering (barn och vuxen)...68 Bilaga 1: Nyckeltal Barn- och ungdomshabilitering...70 Bilaga 2: Nyckeltal Vuxenhabilitering...74 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 2 (78)
3 1. Om Nysam Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom vård och omsorg. I 20 års tid har vi tagit fram nyckeltal för jämförelse och uppföljning och har därigenom stimulerat till diskussion, förändrings- och förnyelsearbete. Syftet med Nysam är att deltagarna ska få: Ökad kunskap om den egna och andras verksamheter Idéer kring nya arbetssätt och metoder Mätbart utgångsläge för förbättringsarbete Bekräftelse och bevis på sådant som fungerar bra Informellt erfarenhetsutbyte med kollegor från hela landet Idag tar Nysam fram nyckeltal för ett trettiotal utvecklingsgrupper inom olika specialitetsområden. Grundata samlas in årligen och två gånger per år samlas verksamhetsrepresentanter för att jämföra sina verksamheter och diskutera utmaningarna inom respektive specialitet. Deltagarna i utvecklingsgrupperna påverkar vilken data som samlas in, hur den definieras, vad som jämförs och hur underlaget presenteras. Det är även deltagande verksamhetchefer som ansvarar för att insamlad data är korrekt och följer överenskomna definitioner. Data i Nysams rapporter är därigenom kvalitetssäkrad och deltagande verksamheter är väl förtrogna med varifrån informationen är hämtad. I rapporterna redovisas nyckeltal rörande aktiviteter, resurser, produktivitet, kvalitet, utbildningsnivå, personalsammansättning och medicinsk praxis. Andra data samlas in mer sällan beroende på behov och fördjupningar som görs. Rapporten inkluderar även information om organisatoriska skillnader (profilbeskrivning); information som kan användas för att välja lämpliga jämförelseparter. Denna rapport beskriver utvecklingen inom habilitering. Nyckeltal för habilitering redovisas på länsnivå gällande barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering samt hela habiliteringsverksamheten (barn och vuxen). Att hela habiliteringsverksamheten även visas beror på organisatoriska skillnader där ett antal landsting har en gemensam organisation för barn- och vuxenhabilitering. Stockholm, maj 2015 Vill du också delta i nätverk och jämföra din verksamhet? Kontakta: Bengt Andersson, , bengt.andersson@helseplan.se eller verksamhetsansvarig för Nysam: Gustaf Engstrand, , gustaf.engstrand@helseplan.se Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 3 (78)
4 2 Habilitering i Nysam Enligt Hälso och sjukvårdslagen är habilitering ett ansvar för både landsting och kommun. Fördelning av ansvar bygger på överenskommelser som kan se olika ut i olika län. Habilitering i NYSAM beskriver det som hör till landstingets habiliteringsorganisation. Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Källa: SOSFS 2008:20). Den specialiserade habiliteringen som beskrivs i NYSAM är ett område med särskild kompetens om funktionshinder som ett komplement till den hälso-och sjukvård som alla invånare i Sverige har rätt till. Den specialiserade habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande insatser som: har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på det friska stärker och förbättrar funktioner ger verktyg, strategier och kompenserar funktionsnedsättning leder till aktivitet och förutsättningar för delaktighet är framtidsinriktade Habiliteringsverksamhet är olika organiserad i landstingen/regionerna, vilket försvårar framtagning av enhetliga upplysningar/ statistik. Det är ett mål att ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsfunktionen som är gemensam, samt att beskriva det icke-gemensamma på mesta möjliga enhetliga sätt. God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. (Källa:SOSFS 2011 ledningssystem för systematiskt kvaltitetsarbete). Genom NYSAM beskrivs nyckeltal för vissa processer, resultat och kostnader. Inom respektive landsting finns andra mått och aktiviteter som relaterar till dessa. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid. I NYSAM är data på enhetsnivå produktionsrelaterat, medan data på länsnivå dessutom är relaterat till befolkningsunderlaget. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18 år och äldre) som barn- och ungdoms-habilitering (0 17 år). 2.1 Generell profil av habilitering i NYSAM Habilitering kan ha olika omfattning, målgrupp och organisation. I NYSAM samarbetet har vi enats om en gemensam definition för att kunna jämföra vad habilitering är. I rapporten beskriver landstingen de uppdrag som avviker från Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 4 (78)
5 den gemensamma profilen. Resurser och insatser för dessa uppdrag har inte kunnat särskiljas från habiliteringsuppdraget utan finns med i de redovisade nyckeltalen. 2.2 Habiliteringen arbetar hälsofrämjande och förebygger ohälsa genom att stärka den enskilde i att utveckla egen förmåga och hantera sin situation informera och ge stöd så att personen kan få tillgång till samhällsstöd för en god livskvalitet ge riktat stöd till föräldrar och anhöriga genom utbildning och särskilda åtgärder samverka och samarbeta med övrig hälso- och sjukvård, andra aktörer och nätverk utifrån den enskildes behov enligt SOSFS 2008:20, HSL, SOL. Den specialiserade habiliteringen tillhandahåller medicinsk, pedagogisk, social och psykologisk kompetens. Personalen har specialistkunskap inom funktionshinderområdet d.v.s. kunskap om funktionsnedsättningar och dess effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Den särskilda kompetensen innefattar även bemötande och samtalsmetodik som anpassas utifrån personens kognitiva och kommunikativa förutsättningar. Den yrkesspecifika habiliteringskunskapen består av att utifrån hälsoproblemet bedöma och genomföra de åtgärder som behövs för den enskilda personen. Den gemensamma habiliteringskunskapen utvecklas i teamarbetet och i samarbete med barnet, ungdomen och den vuxne med familj och andra aktörer. Detta kännetecknas av kunskaper och erfarenheter om hur medfödda och tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och olika omgivningsfaktorer kan påverka individens utveckling och livssituation. Den utmärks av förmågan att möta barn, ungdomar och vuxna samt deras familjer, men också av att kunna överföra kunskaper och erfarenheter om habilitering till dem samt till personer i närmiljön. Personalens kompetens utgörs av deras förmåga att tillämpa såväl yrkesspecifika som gemensamma habiliteringskunskaper i konkreta situationer. 2.3 Habiliteringsorganisationens huvudmålgrupp Barn- och vuxenhabiliteringens huvudmålgrupper är personer med medfödda eller tidigt förvärvade: nedsättningar inom psykiska funktioner (enligt ICF International Classification of Functioning and Health) nedsättningar i neuromuskulosceletala och rörelserelaterade funktioner (enligt ICF) och med kombinationer av dessa och som har kartlagt behov av habiliterande insatser och som har kartlagt behov av specialiserade habiliterande insatser. De vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna är: utvecklingsstörning, rörelsehinder,autismspektrumtillstånd (AST), förvärvad hjärnskada. Huvudmålgruppernas funktionsnedsättningar är varaktiga och antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen, kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid, kräver att stödet förenar kunskap om barns, ungdomars och vuxnas utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och om dess påverkan på utveckling och livsvillkor, Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 5 (78)
6 kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap, medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter som behöver samverka. 2.4 Habiliteringsorganisationens huvuduppgift Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på aktuella hinder i vardagen kräver alltid en individuell bedömning (olika bedömningsinstrument används) och är avgörande för behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje individs funktionstillstånd/funktionsnedsättning och dokumenteras i en vårdplan s.k. habiliteringsplan. Det ingår inte i habiliteringsorganisationernas gemensamma huvuduppgift att för nytt barn/ny person (= för Hab tidigare okänd) bedöma eventuell målgruppstillhörighet genom att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättning. Om en habiliteringsorganisation har ansvar för detta ska det, i det här sammanhanget, ses som ett tilläggsuppdrag, var resurser och insatser ska tas bort innan indata redovisas i NYSAM. Går det inte att särskilja resurser och insatser får detta beskrivas i landstingets specifika profil. Insatser i form av råd och stöd kan ges enligt LSS (lagen om särskild stöd och service) och HSL. Oavsett lagrum ingår insatserna och resurserna i NYSAMredovisningen. 2.5 Habiliteringens huvudprocess och arbetssätt Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som håller samman information och sker i dialog med den enskilde. Den enskilde är delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. I habiliteringsplanen dokumenteras prioriterade områden, mål för insatserna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Samarbete. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samarbete med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det är av stor betydelse att omgivningen är positivt anpassad och att berörda aktörer delar kunskap för att nå gemensamma mål och god nytta för personen med funktionsnedsättning. Det innebär att vi har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del. Kompletterande insatser som riktar sig till föräldrar, anhöriga, brukaren och innefattar information, kunskapsöverföring och vägledning om funktionshindret och dess konsekvenser i vardagen förhållningssätt och strategier för att underlätta inlärning och främja en positiv utveckling olika behandlingsmetoder samhällsstöd och intresseorganisationer information och stöd i samband med övergångar till olika verksamheter ex förskola/skola Behandling vilket även inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 6 (78)
7 3 Gemensamma definitioner och instruktioner Nedan finns några gemensamma definitioner och begrepp. Ålder. Barn = 0 17 år (dvs t.o.m. 17 år). Vuxen = 18 år och äldre. Brukare. En brukare är en person(/patient) med unikt personnummer som är registrerad hos vårdgivaren. En brukare kan representeras av en eller flera företrädare/anhöriga. Brukarkontakt. Med brukarkontakt avses en vårdåtgärd som dokumenteras i journal. Exempel på vårdåtgärd är besök resp externt besök individuellt eller i grupp och telefonkontakt (vårdkontakt per telefon, källa:socialstyrelsens termbank). Utbildning räknas som patientinsats om den journalförs. Även möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och brukarens nätverk räknas som brukarkontakt. Ett brukarbesök med flera vårdgivare vid samma tillfälle men där insatserna har olika mål och syfte räknas som flera brukarkontakter. En vårdåtgärd som utförs av fler behandlare som har samma mål och syfte med vårdåtgärderna vid besöket registreras exempelvis som teambesök respektive teamgruppbesök och blir en brukarkontakt. Allteftersom nya metoder för vårdåtgärder utvecklas inom e-hälsa kommer nya termer att definieras ex internetbehandling. Funktionshinder avser begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning avser nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. (Källa:Socialstyrelsens termbank) Effektmått: Standardversion Utvärdering av mål i habiliteringsplan Krav för att nyckeltalen skall vara jämförbara mellan olika habiliteringar är följande: Att det finns ett systematiskt sätt att följa upp och utvärdera de mål som sätts i habiliteringsplanen. Första steget blir att utvärdera grad av måluppfyllelse av enskilda mål i habiliteringsplanen. Dessa utvärderingar görs i dialog mellan habiliteringspersonal och brukaren (personen/eller företrädare). Hur dokumentationen av detta görs beslutas inom respektive habilitering men kravet är att utvärderingen görs på ett standardiserat sätt. Samlad utvärdering av habiliteringsplan: Andra steget blir att brukaren ombeds att göra en sammanfattande bedömning av hur denne/de anser att målen i planen sammantaget uppnåtts sedan sist på en skattningsskala som är gemensam för landstigen i NYSAM (Se nedan utvärderingsformuläret). Brukaren ombeds vid samma tillfälle även att ange graden av nöjdhet med habiliteringens insatser under det senaste året, samt i vilken grad de anser sig kunnat påverka habiliteringsplaneringen. Vid denna bedömning skall inte habiliteringspersonalen vara närvarande utan brukaren skall ges möjlighet att lämna in utvärderingsformuläret i ett kuvert till expedition eller brevlåda. Orsaken till detta är att minska risken för att brukaren ska påverkas av närvaron av de personer som utför tjänsterna. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 7 (78)
8 Version 2 (enkät med bildstöd) Utvärdering av mål i habiliteringsplan Krav för att nyckeltalen ska vara jämförbara mellan olika habiliteringar är följande: Att det finns ett systematiskt sätt att följa upp och utvärdera de mål som med bildstöd sätts i habiliteringsplanen. Första steget blir att efter utvärdering av varje enskilt mål göra en sammanfattning av måluppfyllelsen, för att graden av nytta med insatserna ska kunna bedömas enligt fråga 1 i NYSAM-enkät (med bildstöd). Detta görs i dialog mellan habiliteringspersonal och brukare. Syftet med att besvara fråga 1 i dialog med brukaren är att säkerställa utvärdering av nyttan med insatser som gjorts utifrån den tidigare dialogen. Skattningsskala som är gemensam för landstingen i NYSAM används (se utvärderingsformuläret) planen. Samlad utvärdering av habiliteringsplan Andra steget blir att brukaren ombeds att göra en sammanfattande bedömning av nöjdhet med hjälpen man fått och om man fått vara med och bestämma om hjälpen. Skattningsskalan som är gemensam för landstingen i NYSAM används (se utvärderingsformuläret). Vid denna bedömning ska inte habiliteringspersonalen vara närvarande, utan brukaren ska ges möjlighet att lämna in utvärderingsformuläret i ett kuvert till expedition eller brevlåda. Orsaken till detta är att minska risken för att brukaren ska påverkas av närvaron av de personer som utför tjänsterna. Vuxenhabilitering: Resultatet av frågorna i version 1 eller version 2 rapporteras till Nysam. Frågorna Version 1 (standard): 1. Sammanfattande bedömning av grad av måluppfyllelse I vilken grad anser du/ni att mål/målen sammantaget uppnåtts sedan förra planeringen? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad) 2. Nöjdhet med habiliteringens insatser I vilken grad är du/ni nöjda med habiliteringens insatser? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad ) 3. Möjlighet att påverka habiliteringsplaneringen I vilken grad har du/ni kunnat påverka habiliteringsplaneringen? (I låg grad / Mindre än hälften / Mer än hälften / I hög grad ) Version 2 (förenklad med bildstöd): 1. Upplevelse av nytta Har du haft nytta av den hjälp du fått från habiliteringen för att nå dina mål? (Ja, stor nytta / Ja, ganska stor nytta / Nej, bara liten nytta / Nej, ingen nytta alls) 2. Nöjdhet Är du nöjd med hjälpen du fått? (Ja, alltid / Ja, ofta / Nej, sällan / Nej, aldrig) 3. Upplevelse av inflytande Har du fått vara med och bestämma om hjälpen från habiliteringen? (Ja, alltid / Ja, ofta / Nej, sällan / Nej, aldrig) Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 8 (78)
9 Vem har svarat? ( Jag själv / Jag själv med hjälp / Annan) Att beräkna arbetade timmar Personalresurserna skall anges i antalet arbetade timmar, dvs. det faktiskt antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen. Antalet arbetade timmar beräknas som nedanstående: placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller, registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar), aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan, övertid och fyllnadstid timanställd personal (timtid). All frånvaro, både betald och obetald, ska ej inkluderas. Exempel på frånvarotyper som skall räknas bort är: semester kompledigheter utbildning, se vidare nedan övrig frånvaro med lön sjukfrånvaro Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning. Exempel: under jourtid görs en insats som faktiskt tar 15 minuter minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet, eller ekonomisk kompensation. Om kliniken ej registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt sk schablon ska denna tid anges. Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för externa utbildningar. Interna fortbildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, planeringsdagar etc. är ej frånvarotid. Timmar som inhyrd personal från sk bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid. Tjänstgöring på annan enhet skall ej räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller ej. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad. Tid som AT- och ST läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, skall detta ej räknas som arbetadtid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet. Att redovisa personalkostnader Den totala personalkostnaden skall anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader mm skall Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 9 (78)
10 ej redovisas som personalkostnader. Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta. Ersättningen till sk bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad. Personalkostnaden för ST läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till respektive åldersgrupp av länets befolkning per Källa: SCB Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 10 (78)
11 4 Profilbeskrivningar och profiler för habiliteringsverksamheten på länsnivå Nedan beskrivs organisationen kort samt det som skiljer sig i respektive landsting från den generella profilen avseende målgrupp och uppdrag. Skillnader i profilerna gällande uppdrag och målgrupp är viktigt att beakta vid jämförelser med andra landstings nyckeltal. Nytt för 2014 är att profiler även visas gällande habiliteringen totalt (barn och vuxen) där detta är möjligt. Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 11 (78)
12 Dalarna Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Habiliteringen i Dalarna har som uppdrag att för nytt barn/ny person (= för Hab tidigare okänd) bedöma eventuell målgruppstillhörighet genom att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättningen. Organisation Habiliteringen i Dalarna ingår i den länsgemensamma Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och verksamhetschef för Barn- och Vuxenhabiliteringen är direkt underställd Förvaltningschefen. Verksamheterna är samlokaliserade och finns på fem orter i länet. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen finns dessutom en specialpedagogisk enhet som ger insatser till förskolebarn med flerfunktionshinder och barn i förskoleålder med hörselnedsättning eller dövhet. Inom verksamheten finns en träningsenhet. Utbildning Verksamheten har också i uppdrag att ge utbildning till omsorgspersonal inom kommunerna enligt avtal som slöts i samband med kommunaliseringen av omsorgsverksamheterna. Läs mer om verksamheten på: Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 121% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -2,0% 133% 9,1% 0,6% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -61,8% 10% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 18% 1,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 12 (78)
13 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 82% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -25,8% -29,8% -22,9% 67% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -9,9% -3,9% 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 41% 33% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 142% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -34,6% -28,3% -7,8% 123% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -15,4% 0% 47% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 31% 53% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 13 (78)
14 Gävleborg Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Barn och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen ingår i Division Medicin Psykiatri, Specialmedicin med tillhörighet inom länssjukvården. Barn- och ungdomshabiliteringen är uppdelat i 3 geografiska team med arbetsplatser på 3 orter. Vuxenhabiliteringen är uppdelat i 2 geografiska team med arbetsplatser på 2 orter. Målgrupp I målgruppen ingår inte personer med ADHD. Barn med synskador ingår i målgruppen. Personer med funktionsnedsättning som debuterat i vuxen ålder ingår också i målgruppen. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliteringen har tre tilläggsuppdrag. Dels att utreda och diagnosticera utvecklingsstörning, dels att följa motoriskutveckling och bedöma behov av ergonomisk anpassning till barn med uttalad synsvaghet/grav synskada utan annat funktionshinder. Från utreder Barn och ungdomshabiliteringen endast förskolebarn 0-5 år med autismfrågeställning. Vuxenhabiliteringen har ett tilläggsuppdrag att utreda utvecklingsstörning hos vuxna personer. Primärvården har huvudansvaret för hjälpmedel för Vuxenhabiliteringens målgrupper. Övrigt Verksamheterna remitterar till Regionhabilitering/specialisthabilitering och annan specifik habilitering. Kostnaden för dessa former av insatser belastar verksamhetens budget Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 18% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -23,4% -10,1% -13,0% 2,2% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -153,7% -13,0% 4,6% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 25% 13% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 14 (78)
15 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -1,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -11,1% -27,1% -24,7% 0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -25,5% -54,3% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -3,8% 23% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 9,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -12,0% -43,3% -31,0% -2,7% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -8,1% -124,3% 61% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 15% 45% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 15 (78)
16 Halland Barn- och vuxenhabilitering Organisation Habiliteringen i Halland ingick t o m i Handikappverksamheten, ett eget verksamhetsområde inom Hallands Sjukhus och ingår fr o m i den nya förvaltningen Hälsa och funktionsstöd. Basenheten Kom munikation (Syncentral, Hörselvård, Tolkverksamhet för döva och Datakommunikationsenheten) samt Hjälpmedelscentrum, rehabiliteringshandläggare och handikappkonsulent ingår i samma område och förvaltning. Habiliteringen är indelad i tre geografiska enheter över länet. I varje enhet finns barnteam (0 16 år) och vuxenteam (16 år och äldre). Målgrupp Utöver huvudmålgruppen ingår barn med tal- och språkstörningar, främst i kombination med annat funktionshinder. Blinda och gravt synskadade barn; insatser ges i samarbete mellan Syncentralen och Habiliteringen. Personer med ADHD ingår endast i målgruppen vid kombination med annat funktionshinder som ingår i Habiliteringens målgrupp. Uppdrag Det ingår i Habiliteringens huvuduppgift att för nytt barn identifiera, utreda och diagnostisera sjukdom/ skada som orsak till funktionsnedsättning utom när det gäller barn med autismspektrumstörning utan utvecklingsstörning. Basbe dömning ska medfölja remissen. Habiliteringen har ansvar för utredning av ansökan och verkställighet av beslut om råd och stöd till barn och vuxna som tillhör LSS personkrets och målgrup pen för habiliteringsinsatser. Vid frågeställning om mental retardation hos vuxna ska utredningen ske inom habiliteringen. Vuxenhabiliteringen ansvarar för förnyad utredning om personer, med tidigare diagnos, önskar eller behöver ha en ny utredning som vuxna. Övrigt Habiliteringen har budget för remittering till SU regionhabilitering 0 17 år. Remiss skrivs främst för uro-/ tarm- och muskelprogram samt för rehabilitering vid traumatisk hjärnskada. Barnsjukvården står i övrigt för alla medicinska kost nader. Vård i form av familjeveckor köps i begränsad omfattning från Ågrenska. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -41,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -2,2% -8,7% 38% 30% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -31,5% -0,7% 42% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -38,0% 2,5% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 16 (78)
17 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -31,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -5,7% -23,8% 11% 2,5% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -6,1% 33% 3,9% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -21,9% 8,8% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -42,9% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -13,9% 0% 22% 15% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -9,2% 59% 15% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -26,2% 6,1% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 17 (78)
18 Jönköping Barn-, ungdoms- (0 20 år) och Vuxenhabilitering Organisation Habiliteringscentrum är en länsklinik, organiserad under Jönköpings sjukvårdsområde. Barn- och ungdomshabiliteringen har lokal verksamhet i Jönköping, Eksjö och Värnamo. I Jönköping finns fyra team, två geografiska, ett ungdomsteam och ett neuropsykiatriskt team. Det senare har ett visst länsuppdrag. Eksjö och Värnamo har vardera två geografiska team. Vuxenhabiliteringen har lokal verksamhet i Jönköping, Eksjö och Värnamo. På varje ort finns ett geografiskt team. Inom habiliteringscentrum finns också hörselhabilitering och tolkcentral. Målgrupp Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupper är barn och ungdomar 0 ca 20 år, med rörelsehinder, utvecklingsstörning autism och grav språkstörning.vuxenhabiliteringens målgrupper är vuxna från ca 20 års ålder med rörelsehinder, utvecklingsstörning och autism med utvecklingsstörning. Även vissa personer med förvärvade hjärnskador i vuxen ålder, som tidigare har haft kontakt med rehabiliteringsmedicinska kliniken, kan omfattas av insatser. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliterings uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser BUH har också ansvar för utredning och diagnostik vid misstanke om autism eller autismliknande tillstånd hos barn med språkstörning. BUH erbjuder sjukgymnastinsatser för vissa mindre grupper av barn på förstalinjenivå. Vuxenhabiliteringens uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samt rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. De flesta brukare och patienter som haft insatser från BUH erbjuds fortsatta insatser från vuxenhabiliteringen. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -26,0% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare -27,1% -10,7% -2,0% Personalkostnad per brukarkontakt 20% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare -18,4% Andel nya brukare 0,7% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 0,1% 14% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 18 (78)
19 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -33,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -17,6% 0% 0% 2,4% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel nya brukare -3,3% -50,9% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 0,2% 1,3% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -35,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -25,3% -14,9% -6,0% 24% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -5,7% -200,0% -35,8% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers 0% 25% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 19 (78)
20 Stockholm Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Habilitering & Hälsa får 85 % av landstingets budget för habilitering och resterande 15 % går till andra upphandlade verksamheter, som erbjuder avgränsade träningsinsatser. Habilitering för patienter boende i Norrtälje kommun ingår i bolaget Tiohundra, men patienterna erbjuds kompletterande stöd från Habilitering & Hälsa. Redovisat i nyckeltalen är siffror från Habilitering & Hälsa. Habilitering & Hälsa leds av en verksamhetschef och har fem verksamhetsområden, som vardera leds av en sektionschef. En informationsenhet finns med ex bibliotek, rådgivning samt anhörigutbildning. Dessa insatser återfinns inte i nyckeltalen, därför ger antalet insatser inte ett helt rättvisande mått på habiliteringens totala omfattning. För mer information se Målgrupp och Uppdrag Vi ger insatser till personer med funktionsnedsättning. I målgruppen ingår även personer med dövblindhet och vuxna som är döva. Vi ger även insatser till vuxna med funktionsnedsättning som debuterat i vuxen ålder, vilket medför att personen tillhör LSS personkrets 1:3. Målgruppen personer med ADHD i åldern 3-18 år får föräldrastöd i grupp. Under 2014 gavs insatser från habiliteringscenter för ungdomar och vuxna från 16 års ålder. Individuella insatser ges inte till barn 7 15 år med autismspektrumstörning utan utvecklingsstörning. Övrigt Ersättningssystem. Habilitering & Hälsa har ett ersättningssystem, där vi får en ersättning som är uppdelad i tre olika delar: 54 % rörlig, varav 3,5 % är målrelaterad och 46 % fast ersättning. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -21,6% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -62,2% -52,7% -63,4% -3,3% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -60,0% 235% 238% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -16,0% 55% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 20 (78)
21 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 1,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -10,9% -10,3% -7,2% 12% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -4,4% 63% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 0% 0% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 0% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -31,8% -53,1% -57,2% 0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -40,1% 214% 181% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -10,0% 60% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 21 (78)
22 Västra Götaland Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Barn-, ungdoms- och vuxenhabiliteringen hör organisatoriskt till Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen. I Habilitering & Hälsa ingår förutom habiliteringsverksamhet även synverksamhet, hörseloch dövverksamhet samt tolkverksamhet. Hela Habiliteringen i Västra Götaland är ett verksamhetsområde med en verksamhetschef. Verksamhetsområdet är indelat i habiliteringsenheter som leds av 20 habiliteringschefer. Vid varje enhet arbetar flera team. Specialistteam, kompetensteam och olika kunskapsgrupperingar finns i verksamhetsområdet. Målgrupp Vuxenhabiliteringen i det geografiska området Skaraborg har en utökad målgrupp och tar även emot personer med förvärvade hjärnskador utan stora och omfattande kognitiva funktionsnedsättningar. Uppdrag Verksamheten har i uppdrag att utreda, handlägga och besluta om ansökta råd och stödinsatser enligt LSS för personer både i och utanför den egna målgruppen. Övrigt Barn- och ungdomshabiliteringen kan remittera till Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Detta är en så kallad fri nyttighet. Remisser till alla övriga specifika habiliteringsinsatser (Ågrenska, Retts Center etc) finansieras av Barn- och ungdomshabiliteringens budget. Inom verksamheten finns en habiliteringsenhet, Knoppaliden, som är en dygnetruntverksamhet för utredning och behandling av barn och ungdomar. Denna verksamhet redovisas inte i Nysam. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år -23,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -13,3% -2,2% -0,6% 2,0% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -49,3% 0% 148% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -0,1% -6,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 22 (78)
23 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ -29,8% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 15% 0% 14% 1,8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare 11% 24% 25% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -20,0% -7,3% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv -33,7% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -8,9% 0,8% 0% 8,1% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare 15% 9,2% 121% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -5,2% -2,1% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 23 (78)
24 Örebro Barn- och ungdomshabilitering samt Vuxenhabilitering Organisation Enligt Nysam definition avser barn- och ungdomshabilitering 0 17 år och vuxenhabilitering 18 år och äldre. I Örebro sker övergång från Barn- till Vuxenhabilitering det år som gymnasiestudier avslutas. Detta är individuellt men sker vanligtvis mellan 19 till 21 år. Målgrupp Utöver huvudmålgrupp ges habilitering till barn och ungdomar med synskada i samverkan med syncentralen. Döva och hörselskadade barn erhåller habiliteringsinsatser av ett länsövergripande specialteam efter utredning och diagnos inom Audiologiska kliniken. Konsultinsatser ges till Barn och ungdomsmedicinska kliniken för barn med ät- och sväljsvårigheter. I målgruppen ingår inte personer med enbart ADHD. Vuxenhabiliteringen har uppdrag i överenskommelse med neurologen att erbjuda rehabilitering för personer med MS i ett skede när sjukdomen är av mer omfattande karaktär. Uppdrag Enligt avtal ansvar för viss elevvård inom särskolan på individnivå. Enligt avtal med kommunerna ska Vuxenhabiliteringen biträda dem med viss utredning/bedömning i myndighetsutövning tex genom personkretsbedömning. Det ingår också personalstöd i form av viss fortbildning, handledning och konsultation. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 27% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 51% 10% 11% 21% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -6,8% 31% 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -11,1% -10,6% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 24 (78)
25 Nyckeltal Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18 år+ 59% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18 år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 133% 19% 20% 15% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -52,6% 3,3% 20% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -22,4% -16,1% Graf ID: 2352 Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 73% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 113% 0% 4,9% 34% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -3,7% -46,8% 68% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -20,4% 0% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 25 (78)
26 Kalmar Barn-, ungdoms- och Vuxenhabilitering Organisation Habiliteringen i Kalmar läns landsting tillhör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är uppdelad i två basenheter Habiliteringen och Habiliterings- och Rehabiliteringskliniken (HRK). Målgrupp Utredningsuppdrag gällande barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada. Personer med funktionsnedsättningar som debuterat i vuxen ålder ingår i målgruppen. Neuropsykiatrisk utredning ingår inte i uppdraget om inte utvecklingsstörning misstänks. För barn under 6 år utreds barn med misstanke om autism. Dessa får sedan BTI. Barn/ungdomar 6 år eller äldre med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får habiliterande insatser upp till 18 år. För HRK tillkommer barn med synskada 0 7 år. Migrationsverket har en riksavdelning för asylsökande med funktionsnedsättningar i Hultsfred, varpå habiliteringen i norra länsdelen har dessa barn, ofta med mycket stora svårigheter, som extra målgrupp. Uppdrag Verksamheten har ansvar för att utreda och diagnostisera sjukdom/skada som orsak till funktionshindret på nya patienter. Verksamheten ger ibland utbildning till andra organisationer utanför habiliteringsorganisationen efter brukarens behov. Vi utreder alla ansökningar om LSS Råd och stöd som inkommer till oss, även om sökande inte tillhör vår målgrupp. Övrigt Enheterna köper i vissa fall vård från ex. Ågrenska. Kostnaden belastar enheten. Enheterna remitterar till regionsjukvård och har i och med detta kostnader för regionsjukvård t. ex handkirurgiska operationer. Kostnaden belastar enheten som köpt vård. Teamsekreterarna skriver journaler, DRG-registrerar och bokar tider till läkarna inom habiliteringen, vilket gör att vi har mer administrativa tjänster. Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Kalmar län AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv -10,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare 49% 29% 28% Personalkostnad per brukarkontakt -33,8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare 107% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers 50% Antal brukare per årsarb hab.pers -21,7% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 26 (78)
27 Uppsala Habiliteringen för barn och vuxna, Landstinget i Organisation Habiliteringen för barn och vuxna ingår i Hälsa och habilitering som är en egen förvaltning inom Landstinget i. Habiliteringen är från och med 2005 en sammanhållen habilitering för barn, ungdomar och vuxna med en gemensam budget. Specialiserade enheter utifrån typ av funktionsnedsättningar finns i Uppsala. Fyra geografisk indelade enheter som omfattar samtliga funktions-hindergrupper finns i övriga länet. Uppdrag Utredning för diagnos Habiliteringens uppdrag omfattar även utredningar för diagnos. Utbildning Habiliteringen bedriver omfattande utbildningsverksamhet både för föräldrar, andra anhöriga och personal i nätverket runt barn, ungdomar och vuxna. Delar av habiliteringens kursutbud är tillgängligt inte bara för dem som är aktuella på habiliteringen. Dessa insatser återfinns inte i den statistik som grundas på journaler då det är kurser och föreläsningar som är öppna för alla intresserade. Därför ger antal brukarkontakter som registreras i journal som är det mått på produktionen som redovisas till Nysam inte hela bilden. Hälsa och habilitering har ett särskilt uppdrag att stå för medicinsk utbildning och tillsyn till barnboenden i hela länet. Läs mer om vår verksamhet på Nyckeltal Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 56% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 100% 4,6% 17% 5,6% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -89,3% -91,1% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -3,5% -17,9% Graf ID: H2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 27 (78)
28 Jämtland Barn- och Ungdomshabilitering Organisation Habiliteringen tillhör organisatoriskt verksamhetsområde Barn/Kvinna/Psykiatri. Verksamheten är centraliserad till Östersund. Habiliteringen är uppdelad i två block vara det ena har inriktning neuropsykiatri och det andra rörelsehinder, utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada.. Målgrupp I målgruppen ingår barn och ungdomar med ADHD/ADD. Dessutom ingår förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar, (0 18 år). Habiliteringen ansvarar för riskbarnsuppföljning dvs uppföljning av barn med mycket låg födelsevikt och/eller ex v svår asfyxi, hjärnblödning, sepsis under nyföddhetsperioden även om dessa inte kommer att tillhöra habiliteringens målgrupp. Spädbarn med uppfödningssvårigheter, även de som inte tillhör habiliteringens målgrupp, kan konsultera Ät-barns-gruppen. Målgruppen är barn och ungdomar 0 21 år ( 0-20,99 ), förutom när det gäller medicinsk behandling då detta uppdrag upphör vid 18 år. Uppdrag Förutom habiliteringens huvuduppgifter ingår även att identifiera, utreda och diagnosticera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättning. Habiliteringen är remissinstans även för alla typer av frågeställningar gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det ingår i uppdraget att ge utbildning rörande funktionsnedsättningar och deras konsekvenser till brukare, föräldrar, förskolor/skolor, assistansförmedlingar samt andra verksamheter i brukarens nätverk. Habiliteringen ansvarar även för rehabilitering till barn med förvärvade hjärnskador under det subakuta skedet. Riskbarnsuppföljning, innebär att vi under 1,5 år följer barn som är mycket tidigt födda eller där det uppstått komplikationer i samband med förlossning/nyföddhetsperiod. Det finns även specialteam för barn med ätsvårigheter där barn från andra kliniker tas emot. I nära samarbete med BUP sker bedömning och behandling av barn som tillhör BUP:s målgrupp. Övrigt Vi ansvarar för ett stort geografiskt område och det finns inga lokala team. Två av landstingets tre barnneurologtjänster är placerade på BUH. Verksamheten ansvarar för alla medicinska frågor som har samröre med funktionshindret. Kostnader för medicinsk utredning och behandling samt kostnader för Riks- och regionvård belastar habiliteringens budget. Nyckeltal Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Jämtlands län AKTIVITETSDATA -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal brukare per 1000 inv 0-17 år 145% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17 år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad per brukare Personalkostnad per brukarkontakt 170% 4,5% 2,0% 22% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -16,6% 169% 75% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers Antal brukare per årsarb hab.pers -11,9% -1,4% Graf ID: 2351 Copyright 2015, Helseplan Nysam AB l 28 (78)
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker
Nyckeltal 2014 Rapport Medicinkliniker Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Faktauppgifter...4 3 Kostnadsdata...7 4 Produktivitetsdata...11 5 Utbildningsnivå...15 6 Nyckeltalsprofiler kliniknivå,
Läs merNyckeltal Rapport Habilitering
Nyckeltal 2015 Rapport Habilitering April 2016 Copyright 2016, Helseplan Nysam AB l 2 (94) Innehållsförteckning 1. Om Nysam...4 2. Habilitering i Nysam...5 3. Gemensamma definitioner och instruktioner...8
Läs merHABILITERING. NYCKELTAL 2016 Rapport
HABILITERING NYCKELTAL 216 Rapport Maj 217 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Introduktion...3 Om Nysam...4 Habilitering i Nysam...5 Gemensamma definitioner och instruktioner...7 Verksamhetsbeskrivning på
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright
Läs merHABILITERING. NYCKELTAL 2017 Rapport
HABILITERING NYCKELTAL 217 Rapport Maj 218 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Introduktion...3 Om nysam...4 Habilitering i nysam...5 Habilitering i Nysam...5 Gemensamma definitioner och instruktioner...7
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Ögonsjukvård
Nyckeltal 214 Rapport Ögonsjukvård Maj 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Profilbeskrivning av deltagande ögonsjukvårdskliniker...4 3 Befolkningen åldersfördelning...1 4 Nyckeltalsgrafer ögonsjukvård
Läs merNyckeltal 2015 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivå Kostnader per invånare 0-17 år
Kostnader per invånare -17 år 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 Gotland Södermanland Jämtland VG Kungälv m fl Personalkostnad i kronor per invånare Totala kostnader för köpt slutenvård under året per invånare Totala
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri
Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens
Läs mer1 Specifik Uppdragsbeskrivning
1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I enlighet med Socialstyrelsens definition innebär habilitering insatser som skall bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning,
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Barn- och ungdomspsykiatri
Nyckeltal 215 Rapport Barn- och ungdomspsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Beskrivning och profilgrafer...4 3. Nyckeltalsgrafer...14 4. Fördjupning: Första linjen...34 5. Fördjupning:
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Röntgen och Mammografi
Nyckeltal 214 Rapport Röntgen och Mammografi Juni 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Definitioner...4 3 Röntgen, länsnivå...6 4 Mammografi, läns- och kliniknivå...28 5 Röntgen, kliniknivå...43
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hörselvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hörselvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Definitionslista...4 3. Beskrivning...6 3.1 Generell beskrivning...6 3.2 Profilbeskrivning...8 3.3 Kvalitetsindikatorer...10
Läs merNysam - BUP. Dag Gjesteby, Ida Nyström. Copyright 2012, Helseplan Nysam AB 1
Nysam - BUP Dag Gjesteby, Ida Nyström Copyright 2012, Helseplan Nysam AB 1 Nationell arena för utveckling och kunskapsutbyte Nysam har i 20 års tid tagit fram nyckeltal för jämförelse inom svensk hälso-
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH
Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merUtred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)
PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merAvtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde,
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-03-08 p 7 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde, 2011 Ärendebeskrivning
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merStorfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion
Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även
Läs merORTOPEDI. NYCKELTAL 2016 Rapport
ORTOPEDI NYCKELTAL 2016 Rapport Maj 2017 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Om Nysam...3 Aktivitetsdata länsnivå...4 Resursdata länsnivå...8 Aktivitetsdata kliniknivå... 12 Produktivitetsdata kliniknivå...
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merHandlingar. till mötet i Skövde med Styrelsen för handikappverksamheten. den 29 januari 2009 ~ HANDIKAPPFORVALTNINGEN "..-,...VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
Handlingar till mötet i Skövde med Styrelsen för handikappverksamheten den 29 januari 2009 "..-,...VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN ~ HANDIKAPPFORVALTNINGEN Arende 3 och 4 ~"VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN HANDIKAPPFÖRVALTNINCEN
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan 2 Barn och
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merNyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin
Nyckeltal 2014 Rapport Barnoch ungdomsmedicin Oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsstatistik...4 3. Aktivitetsdata, länsnivå...5 4. Resursdata, länsdata...10 5. Produktivitetsdata,
Läs merUppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård
Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merHabiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merNyckeltal Rapport Klinisk mikrobiologi
Nyckeltal 214 Rapport Klinisk mikrobiologi Maj 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Klinisk mikrobiologi Beskrivning...4 3 Klinisk mikrobiologi Nyckeltalsgrafer...7 4 Klinisk mikrobiologi Länsprofilgrafer...14
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merKomplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merNyckeltal Rapport Logopedi
Nyckeltal 2015 Rapport Logopedi Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Landstingsprofiler...14 6. Tabellbilaga
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson
Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och
Läs merHälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merSamverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merLäns-SLAKO Östergötland. Hemsjukvårdsreformen. Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell
Hemsjukvårdsreformen Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell Kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 Nationella samordnaren presenterade utredningen den 28 juni 2011 Vidgad befogenhet för kommuner
Läs merDag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem
VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2012 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merÖverenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med förmodad neuropsykiatrisk problematik
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomson 2016-02-01 UBN-2015-2266 Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merUtredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov
Konsultrapport Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov Landstinget Gävleborg och samtliga Gästrikekommuner Margaretha Larsson Annika Smedman Torsten Sjöström oktober
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merArbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan
20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merHabiliteringens information om samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning och deras familjer i Dalarnas län
Intresseorganisationer Handikapporganisationerna arbetar för att förbättra villkoren för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Där kan man även få kontakt med andra med liknande funktionsnedsättningar.
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merVälkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2011 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs mer