Miljöledningssystemet följer standarden ISO 14001:2004 är uppbyggt enligt figuren nedan.

Transkript

1 1.0 Introduktion till miljöledningssystemet Upprättat av Fastställt av Carmen Sosa Mats Linde Ingrid Nordmark Caroline Orback Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (4) Version 3 Miljöledningssystem De två huvudsyftena med att upprätta ett miljöledningssystem är att se till att miljölagstiftning och andra miljörelaterade regler följs och att verksamheten fortlöpande förbättras så att dess miljöprestanda ökar. I förordningen SFS 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter krävs att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem. Miljöledningssystemet följer standarden ISO 14001:2004 är uppbyggt enligt figuren nedan. Vid införandet av ett miljöledningssystem definieras roller och ansvarsområden inom miljöarbetet. Sedan kartläggs vilka delar inom verksamheten som har störst miljöpåverkan. Dessa delar definieras som miljöaspekter vilka kan vara både positiva och negativa.

2 1.0 Introduktion till miljöledningssystemet 2 (4) Utifrån miljöaspekterna och verksamhetens miljöpolicy formuleras miljömål. Mål ska sättas för de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan alternativt för orsaker till miljöpåverkan där stor förändringspotential finns eller för orsaker till miljöpåverkan som har högt symbolvärde t.ex. för att motivera personalen eller visa externa intressenter att organisationen har ett aktivt miljöarbete. Övergripande miljömål formuleras och inom ramen för dessa sätts detaljerade mål. För varje mål upprättas en handlingsplan där det framgår vad som ska göras, när och vem som är ansvarig. Miljötänkandet integreras i verksamheten genom att rutiner för det dagliga arbetet skapas, personalen får miljöutbildning och genom att kommunikationskanaler för miljöarbetet etableras. Resultaten av miljöarbetet följs upp kontinuerligt. 2BMiljöhandboken I Mark-Vatten-Miljö-(MVM)-centrums miljöhandbok finns all övergripande information om hur systemet är uppbyggt, hur verksamheten ser ut, rutiner för ett mer miljöanpassat arbete och rutiner för uppföljning. För mer information om dokumenten i miljöhandboken se 4.5 Dokumentstyrning. Miljöhandboken finns tillgänglig för alla anställda i digitalt format på MVMcentrums hemsida om miljö. Mer information om miljöledningssystemet Planering För att miljöarbetet ska kunna genomföras på alla nivåer i verksamheten är det viktigt att roller och ansvarsfördelning inom miljöarbetet klargörs och dokumenteras. För detta ändamål finns en förteckning med aktuella miljökrav och hur de berör MVM-centrums verksamhet. Förteckningen omfattar de viktigaste lagar, förordningar och föreskrifter inom Sveriges och EU:s miljölagstiftning samt andra miljörelaterade krav. I förteckningen beskrivs kort hur MVM-centrum berörs av kraven samt hur efterlevnaden kontrolleras. Verksamhetens miljöaspekter (orsaker till miljöpåverkan) samt hur stor deras påverkan är och i vilken utsträckning det finns möjlighet att minska den negativa och öka den positiva miljöpåverkan kartläggs kontinuerligt. MVM-centrums miljöpolicy ska uttrycka klustrets ambition att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöpolicyn ska efterlevas i den dagliga verksamhet. Alla medarbetare ska känna till vad som står i miljöpolicyn och var man kan hitta den. Policyn ligger till grund för formuleringen av miljömål, tillsammans med verksamhetens betydande miljöaspekter.

3 1.0 Introduktion till miljöledningssystemet 3 (4) Miljömålen sätts för att verksamhetens miljöprestanda ska förbättras. Miljömålen omfattar i första hand de betydande miljöaspekter som givits prioritet ett (högsta) (se 3.1 Miljöaspekter), men mål kan också sättas för sådant som är lätt att åtgärda och saker som har symboliskt värde för medarbetare eller externa intressenter. Mål måste inte sättas för alla betydande miljöaspekter, men alla ska hållas under observation. Genomförande För att miljöarbetet ska kunna genomföras i verksamheten behöver personal på olika nivåer i klustret miljöutbildning som är anpassad till deras arbetsuppgifter och förkunskapsnivå. Kommunikation är viktigt för miljöarbetet, både för att informera personal, ledning och externa intressenter och för att få in synpunkter. Genom upprättandet av kommunikationsrutiner inom klustret underlättas detta. Samtidigt säkerställer en dokumentstyrningsrutin att aktuella dokument i miljöledningssystemet hanteras effektivt och är tillgängliga samt arkiveras på lämpligt sätt. Verksamhetsrutiner har upprättats för att förebygga och minska miljöpåverkan genom att beskriva det bästa sättet att göra saker på så att miljöpolicy, lagar och andra krav följs. Instruktioner finns för följande verksamheter: - Grundutbildning - Forskarutbildning - Forskning och FOMA - Resor i tjänsten - Fältarbete - Avfallshantering - Kontor och gemensamma utrymmen - Kemikaliehantering - Inköp - Offentlig upphandling Uppföljning Uppföljning är centralt inom miljöarbetet för att kunna bedöma om åtgärder fungerar, om mål nås och för att kunna avgöra vilka ytterligare åtgärder som behöver göras för att förbättra miljöprestandan. Alla betydande miljöaspekter övervakas och valideras för att kunna veta om verksamhetens miljöpåverkan ändrar sig och om ytterligare åtgärder behöver vidtas. De betydande miljöaspekterna listas och mäts kontinuerligt med angivna nyckeltal. Uppföljning sker en gång per år. Uppföljning av om instruktionerna fungerar bra och efterlevs sker vid interna och externa revisioner.

4 1.0 Introduktion till miljöledningssystemet 4 (4) Förbättringar Vid interna revisioner följs upp hur bra miljöledningssystemet fungerar i praktiken och om rutiner, lagar och miljöpolicy efterlevs. Revisionerna leds vanligtvis av en internrevisor från en annan del av SLU. Ledningen är ansvarig för att miljöledningssystemet fungerar och att verksamheten förbättrar sin miljöprestanda. För att ledningen ska hållas uppdaterad om hur väl systemet fungerar och för att säkerställa att nödvändiga beslut fattas hålls genomgångar där miljösamordnare och ledningens representant i miljöfrågor informerar om miljöarbetet och ledningen fattar beslut om kommande åtgärder, mål, resurser med mera. Vid ledningsgenomgångarna följs resultat upp och planering inför kommande period sker.

5 1.1 Beskrivning av verksamheten Upprättat av Fastställt av Ingrid Nordmark Annika Nordin Carmen Sosa Caroline Orback Ansvarig för uppdatering Miljösamordn nare Fastställt datum (4) Version 2 Beskrivning av verksamheten Verksamheten omfattar Institutionen förr energi och teknik (ET), Institutionen för vatten och miljö (IVM), Institutionen för r mark och miljö (MoM) och intendenturen vid MVM-centrum. Institutionerna ingår i Fakulteten förr naturresurser och lantbruksvetenskap (NL-fakulteten) och Fakulteten för skogsvetenskap vidd Sveriges lantbruksuniversitet med bas i Uppsala enligt nedan. NL och S fakulteterna Institutionen för energi och teknik Institutionen för vatten och o miljö Institutionen för mark och miljö Intendenturen vid MVM centrum: Intendenturråd Föreståndare Intendent Intendenturen leds av ett intendenturråd som består avv en föreståndare, institutionernas prefekter, en intendent med flera. Intendentenn är ansvarig för att genomföra de beslut som fattas av intendenturrådet och för att samordna intendenturfrågor på MVM-centrum. Institutionen för energi och teknik Institutionen för energi och teknik (ET) Ledningsgruppp Administratio on IT stöd Forskargrupp Bioenergi Forskargrupp Biometri och systemanalys Forskargrupp Kretsloppsteknik Forskargrupp Lantbrukets teknik och system Forskargrupp Logistik och transport

6 1.1 Beskrivning av verksamheten 2 (4) Institutionen har ca 45 anställda och omsättningen är i storleksordningen 33 miljoner kronor per år. Institutionen är lokaliserad i MVM-centrum (MVMt (C4:66). centrum) våning fem. Institutionen brukar även en lagerlokal Magasinet Institutionen bedriver forskning och undervisning inom områdena o bioenergi, biometri och systemanalys, kretsloppsteknik, lantbrukets maskin- och energisystem, logistik och transport samtt matematik och statistik. Institutionen bedriver forskarutbildning inom biometri och teknologi. Vid institutionen finns även forskarlaboratorium. Institutionen för vatten och miljöö Institutionen för vatten och miljö (IVM) Administration IT stöd Verkstad Sektionen för geokemi och hydrologi Sektionen för ekologi och biodiversitet Sektionen för organisk miljökemi och ekotoxikologi Verksamheten är lokaliserad i MVM-centrum och en verkstadslokal på å campus. Institutionen nyttjar även ett gasförråd vid BioCentrum och ett e båtförrådd i Sävja. Institutionen har cirka 110 anställda. Verksamheten leds av prefekten somm har ett rådgivande verksamhetsråd och ett strategiskt råd till stöd vid beslutsfattande. Omsättningen är i storleksordningen 100 miljoner kronor per år. Verksamheten består av forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys. Huvuddelen av forskningen fokuserar f på hur föroreningar, markanvändm dning och klimatförändringarr påverkar akvatiska ekosystem, både kemiskt och biologiskt. Fortlöpande miljöanalys bedrivs inom programmen Försurning, Sjöar och vattendrag, Skog, Organiskaa risksubstanser och metaller samt Övergödning. Institutionen är på uppdrag av Havs- ochh vattenmyndigheten datavärd för data som insamlats från sötvatten inom nationell och regional miljöövervakning. Vid institutionen finns fem laboratorier, varav tre är ackrediterade av SWEDAC. De ackrediterade laboratorierna är Laboratoriet för Geokemi, Laboratoriet för Organisk miljökem och Laboratoriet för Biodiversitet. Marklaborato oriet och Forskarlaboratoriett är inte ackrediterade.

7 1.1 Beskrivning av verksamheten 3 (4) Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (MoM) Administration IT stöd Laboratorie verksamhet Biogeokemi och miljöanalys Biogeofysikk och vattenvård Jordbearbetning och hydroteknik Växtnäring och markbiologi Precisions och odling pedometri Huvuddelen av institutionenss verksamhet är förlagd till det klustergemensamma MVM-centrum på Ultuna, men avdelningen för precisionsodling och pedometri, med ca 15 anställda, finns i Skara. Institutionenn har totalt ca 135 anställda. Omsättningen är ca 130 mkrr per år. Prefekten är chef och har en rådgivande ledningsgrupp. Verksamheten består av forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys m (FOMA) och samverkan. Det finns laboratorier för analys av jord- och växt- och vattenprover, dessutom ett beredskapsla aboratorium för analys av radionuklider. Forskningens syfte är att ta fram kunskaper för en hållbar markanvändm dning och behandlar markens roll för bl. a växtproduktion, växthusgaser och utlakning. Påverkan på marken av t ex klimatet ochh förorenande ämnen studeras s också. Inom institutionens kurser deltar ca 100 studenter per år och det finns ca 30 doktorander. FOMA bedrivs på uppdrag av Naturvårdsverket inom fyra av SLU:s elva bevakningsområden, nämligen Jordbrukslandskap, Organiskaa risksubstanser och metaller, Skog (genom Markinventeringen) och Övergödning. Institutionen är värd för dataa som insamlats genom nationell och regional miljöövervakning inom programmen Jordbruksmark och Luft (enligt Naturvårdsverkets indelning).institutionens laboratorieverksamhet bedrivs delvis i en särskild laboratorieorganisation, Marklabb, som är ackrediterat av SWEDAC.

8 1.1 Beskrivning av verksamheten 4 (4) Adress och Platsnamn Postadress Webbsida Platsnamn Postadress Webbsida Platsnamn Postadress Webbsida kontaktuppgifter Institutionen för energi och teknik Box Uppsala / Institutionen för vatten och miljö Box Uppsala / Institutionen för mark och miljö Box Uppsala / Besöksadress Lennart Hjelms väg 9 Telefon (växel) Fax Organisationsnummer SLU centralt SLU, Box 7070, Uppsala. Tel: Avgränsningar för certifier ring Undervisningslokaler och Undervisning gslaboratorierna (MEKÖL) ingår inte i certifieringen. Mark och miljös verksamhet i Skara och en lokal i Lövsta för provlagring omfattas inte av denna certifiering

9 2.0 Miljöpolicy Upprättat av Ingrid Nordmark Caroline Orback Carmen Sosa Fastställt av Willem Goedkoop Ansvarig för uppdatering Miljösamordn nare Fastställt datum (1) Version 2 Syfte MVM-centrumets miljöpolicy uttrycker verksamhetens vilja ochh ambition att minska sin negativa miljöpåverkan och öka den positiva. Omfattning Miljöpolicyn omfattar allt beslutsfattandee och all verksamhet vid institutionerna för energi och teknik, vatten och miljö samt mark och miljö. Genomförande Miljöpolicyn fastställs av ledningen (se 4.1 Organisation och ansvar). MVM- centrums miljöpolicy lyder under SLUs övergripande miljöpolicy. Policyn ska efterlevas i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare ska känna till vad som står i miljöpolicyn och var den hittas. Policyn utgör grunden förr MVM-centrums miljömål tillsammans med verksamhetens betydandee miljöaspekter (se 1.0 Introduktion till miljöledningssystemet). Distribution Miljöpolicyn finns även tillgänglig för alla anställda och för externa intressenter på MVM-centrums hemsida. Miljöpolicy för MVM-centrum Medverka till en ekologisk, sociall och ekonomisk hållbar utveckling Miljötänkande och miljöaspekter ska integreras i allt beslutsfattandee och i all verksamhet Vårt miljöarbete är en långsiktig process som bygger på ständiga förbättringar med miljölagstiftningen som grund

10 3.1 Miljöaspekter Upprättat av Caroline Orback Carmen Sosa Ingrid Nordmark Fastställt av Annika Nordin Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (11) Version 2 Genomförande Verksamhetens samtliga miljöaspekter identifieras och kvantifieras. Miljöaspekterna skattas utifrån påverkan och förekomst (1-3). Värdet 1 betecknar liten påverkan/låg förekomst och värdet 3 stor påverkan/hög förekomst. Även drivkrafter att förändra miljöpåverkan värderas (1-3). Drivkrafter syftar på hur angeläget och möjligt det är att förändra miljöaspektens påverkan. Slutligen görs en prioritering av miljöaspekterna med hjälp av summan av påverkan och förekomst samt drivkrafter. En summa över 11 ger prioritet 1 (högsta prioritet), en summa 8-10 ger prioritet 2 och 4-7 ger prioritet 3, se tabellen nedan. Betydande miljöaspekter som givits prioritet 1 målsätts, prioritet 2 ligger i vänteläge och prioritet 3 lämnas utan åtgärd. Uppdatering av miljöaspektlistan och miljöaspekternas prioritering görs vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Betydande miljöaspekter Enligt tidigare uppgifter orsakas en betydande negativ miljöpåverkan vid MVMcentrum av tjänsteresor, kylning av lokaler, fältarbete, laboratoriearbete och farligt avfall. MVM-centrum har en betydande positiv miljöpåverkan genom utbildning, forskarutbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys (FOMA). En sammanfattning av de betydande miljöaspekterna ges i tabellen nedan.

11 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 2 (11) Betydande negativ miljöaspekt Påverkan och förekomst + Drivkrafter Summa Lokaler Kyla Resor Tjänstebil Privatbil Flyg inrikes < 50 mil Flyg inrikes > 50 mil Flyg utrikes < 50 mil Flyg utrikes > 50 mil Fältarbete Maskinell utrustning (bränsleförbrukning) Flyttning av provtagningsutrustning mellan provtagningsplatser Laboratoriearbete Användning av kemikalier Arbete med isotoper Gaser till instrument Farligt avfall Kemikalie- och riskavfall Övrigt Prioritet Betydande positiv miljöaspekt Påverkan och förekomst + Summa Prioritet drivkrafter Grundutbildning Kurser Examensarbeten Forskarutbildning Forskning Fortlöpande miljöanalys (FOMA)

12 3.1 Miljöaspekter Negativ påverkan Energianvändning MVM-centrums lokaler är energisnåla. Bättre rutiner och inställningar bör kunna minska energianvändningen ytterligare. MVM-centrum kyls i nuläget med fjärrvärme. Flytten 2011 innebar både minskad lokalyta och energiförbrukning för värme men ökad elförbrukning (10 %) samt tillkomst av energianvändning för kylning av lokalerna. Vattenförbrukningen har minskat med mer än 50 % och energianvändningen för uppvärmning och kylning har minskat med drygt 50 %. 3 (11) Resor För miljöuppföljning av tjänsteresor finns i dagsläget inget heltäckande system. Det går att få statistik från resebyråer (flyg- och tågresor), från ekonomisystemet (resor med privatbil), från fakturor (taxi, hyrbilar och -bussar) samt från loggbok för tjänstebil. För tjänstebilar kan även statistik över bränsleförbrukningen tas fram från fakturor. Resor som anställda beställt själva och lagt ut för kan i dagsläget inte räknas med i sammanställningen. Önskemål har framförts till ansvariga för reseräkningssystemet om en utveckling av systemet så att även statistik över antal resta kilometer och typ av bränsle kan tas fram. Flygresor står för den största delen av koldioxidutsläppen. De långa resorna är svåra att ersätta med andra transportmedel men för korta flygresor, speciellt inrikes, är det lättare att hitta mer miljövänliga alternativ som tåg. Korta inrikes flygresor har därför getts prioritet 1. Verksamheten är beroende av tillgång till tjänstebil för t ex transport av tung utrustning i samband med fältarbete. Dock finns potential till förbättring genom att t ex byta tjänstebil (och privatbil) mot mer miljövänligare alternativ, ersätta resor med andra transportmedel där bilen inte är ett krav eller optimera användandet av gemensamma bilar. Fältarbete Vid fältarbete används viss maskinell utrustning som dieseldriven båt och traktor. När utrusning flyttas mellan olika provtagningsplatser finns risk för miljöpåverkan genom spridning av exempelvis kräftpest. Laboratoriearbete I laboratoriearbetet hanteras kemikalier, radioaktiva isotoper och gasflaskor till instrument. En stor utrensning av gamla kemikalier gjordes i och med flytten Kemikalieanvändning regleras genom rutiner och registreras i KEMIA. Avfall Befintlig rutin reglerar inköp av datorer och ny rutin för hantering av elektronikavfall reglerar återvinning/återanvändning av avlagda datorer och datorutrustning centralt för hela SLU. Farligt avfall (kemikalie- och riskavfall) regleras med befintliga rutiner och hålls under övervakning och mätning.

13 3.1 Miljöaspekter Positiv påverkan MVM-centrum genererar en positiv miljöpåverkan genom forskning och utveckling, utbildning och FOMA. Exempelvis bedrivs forskning och utveckling av teknik för uthållig produktion och konsumtion av livsmedel, livsmedelskedjans logistiksystem, teknik för uthålliga bränslesystem, säkra återföringssystem för växtnäring och organiskt material, modellering av biologiska system och processer, akvatiska ekosystem och marksystem med olika former av markanvändning, föroreningar, miljöpåverkan och klimatförändringar. Forskning och FOMA ökar kunskapen om människans påverkan på miljön och om det rådande miljötillståndet. Detta möjliggör väl underbyggda beslut i miljöfrågor i samhället. 4 (11) Utbildning av studenter och doktorander leder till positiva miljöeffekter genom framtida yrkesutövning och ökad miljömedvetenhet i vardagen. Examensarbeten och liknande rapporter sprider också kunskap direkt till avnämarna. Alla positiva miljöaspekter bedöms som betydande. Grundutbildningen ses som högst prioriterad positiv miljöaspekt.

14 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 5 (11) Miljöaspektlista Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Användning av råvaror och resurser Energianvändning Energiutstrålning Avfall Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Direkt påverkan Lokaler Elförbrukning Värme Kyla Vatten Resor X X X X MWh, 158 kwh/m 2 (2012) 284 MWh, 43 kwh/m 2 (2012) MWh 98 kwh/m 2 (2012) m 3, 306 l/m 2 (2012) Från Akademiska hus. Debiterad el (=80%). Från Akademiska hus. Klimatkorrigerad värme, debiterad (=50%) Från Akademiska hus X Tåg Hyrbuss Tjänstebil X X X mil, 0,32 kg CO 2 (2012) MoM: 16 tillfällen (2011) IVM: 0 mil ET: 11 tillfällen MoM: mil, kg CO 2 (2012) IVM: mil, kg CO 2 Statistik från resebyrån Fakturor Från loggbok X

15 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 6 (11) Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Användning av råvaror och resurser Energianvändning Energiutstrålning Avfall Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Hyrbil Privatbil Taxi X X X (2012) ET: 651 mil, 1106 kg CO 2 (2011) MoM: mil, kg CO 2 (2012) IVM: mil (2011) ET: 464 mil, 687 kg CO 2 (2011) MoM: mil, kg CO 2 (2012) IVM: utnyttjas ej ET: 959 mil, 1630 CO 2 (2011) Uppgifter från fakturor Miljötaxi enligt SLUs avtal X Flyg inrikes < 50 mil Flyg inrikes > 50 mil Flyg utrikes < 50 mil Flyg utrikes > 50 mil Fältarbete X X X X mil kg CO 2 (2012) mil kg CO 2 (2012) mil CO 2 (2012) mil kg CO 2 (2012) Statistik från resebyrån, via Per Frimodig på SLU X X X X Maskinell utrustning (bränsleförbrukning) Engångsmaterial X X MoM: 6000 l diesel, 20 l olja (2013) ET :400 l diesel (2008) IVM: 150 l bensin (2012) Liten mängd plastpåsar och pappkartonger IVM: Mälarbåten (Loggbok) X

16 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 7 (11) Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Användning av råvaror och resurser Energianvändning Energiutstrålning Avfall Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Gödsling av försök X Mycket liten omfattning Enligt försöksplan Bekämpning i försök Rengöring av utrustning X X Mycket liten omfattning Mycket liten omfattning Enl. gällande regelverk. Registeras i KEMIA Fältelektronik t.ex. flödesmätare, syrgasmätare, elektroder Fordonsservice:Förbruknings material till bilar t.ex. olja, spolarvätska Fordonsservice: Biltvätt Flyttning av utrustning mellan provtagningsplatser Laboratoriearbete X X X X Omfattning okänd, men troligtvis liten Omhändertas på godkänd anläggning bensinstation Omhändertas på godkänd anläggning bensinstation Risk för spridning av patogener och invasionsarter X Användning av kemikalier X Registreras i KEMIA x Arbete med isotoper Avlopp från laboratorier X X Inom ramen för gällande tillstånd 250 MBq; Ingår i SLU:s tillstånd x Inom ramen för gällande tillstånd Mängderna godkända enl. Uppsala kommun Engångsmaterial vid laboratoriearbete X MoM: 200 kg plast som skickas till återvinning

17 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 8 (11) Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Användning av råvaror och resurser Energianvändning Energiutstrålning Avfall Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Et: Plastflaskor (återvinns) (1-10 kg). Övriga engångsartiklar ej kvantifierbart. Gaser till instrument Dragskåp X X IVM: Plastflaskor (återvinns) 1000kg. Övriga engångsartiklar ej kvantifierbart. Se Kemikaliehantering vers 1 Energiklassade x Kylar, frysar, konstantrum X Energiklassade Kontor och gemensamma utrymmen Datorer, skrivare kopiatorer X Cirka 500 datorer MoM har 275 datorer, ET har 75 datorer och IVM har 150 datorer Pappersförbrukning Lunchrum X X Avfall källsorteras Levererar bara kostnad för utskrifterna Lokalvård Avfall Konventionellt avfall X X Köpt tjänst uppdragstagare med miljöpolicy Sköts av hyresvärden Betalas per år till Akademiska hus

18 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 9 (11) Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Användning av råvaror och resurser Energianvändning Energiutstrålning Avfall Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Farligt avfall: Kemikalie- och riskavfall MoM: 34 kg sorterade småkemikalier 84 kg riskavfall, skärande/stickande 10 kg kontrollbränning 8 kg spillolja (2012) X Et: 5 kg sorterade småkemikalier 70 kg kontrollbränning (2012) x Farligt avfall: Övrigt X IVM: 39 kg sorterade småkemikalier 56 kg riskavfall, skärande/stickande 4 kg kvicksilverhaltiga instrument 7 kg lösningsmedel halogent klorerade (2012) 250 kg Elektronik 10 kg batterier glödlampor 0 lysrör 0 lågenergilampor (2012) x

19 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 10 (11) Aktivitet Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Postivt påverkan Grundutbildning - Kurser 108 kurser (77 kurser och 24 självständigt arbeten/examensarbeten) (1354 studenter) 248 HST, 233 HPR, 94 % Prest.grad MoM: 41 kurser (36 kurser och 5 självständigt arbeten/examensarbeten) 802 studenter, 137 HST, 119 HPR, 87% Prest.grad Et: 41 kurser (34 kurser och 7 självständigt arbeten/examensarbeten) 619 studenter, 63 HST, 67 HPR, 108 % Prest.grad IVM: 19 kurser (7 kurser och 12 självständigt arbeten/examensarbeten) 182 studenter, 49 HST, 47 HPR, 96 % Prest.grad - Examensarbeten Totalt: 39 examensarbeten 2012 MoM:14 examensarbeten ET:16 examensarbeten IVM:9 examensarbeten LINS (verktyget finns på medarbetarwebben) HST, Helårsstudent HPR, Helårsprestation Prest. grad, kvoten HPR/HST LIBRIS (nationell bibliotekssök) uppsök examensarbeten och uppsatser i fulltext. Publicerade examensarbeten fås genom att välj Grund (kandidat) och Avancerad (master) x x

20 3.1 Miljöaspekter Sveriges lantbruksuniversitet 11 (11) Aktivitet Precisering av miljöaspekt Kommentar Kvantitativt 1-3 Kvalitativt 1-3 Summa 2-6 Betydande miljöaspekt Externa drivkraft 1-3 Interna drivkraft 1-3 Summa 4-12 Prioritering 1-3 Forskarutbildning ET: 3-4 st forskarutbildningsuppdrag/år (2012) IVM 4 st disputerad MoM: 2 st disputerade Forskning ET: Totalt: kkr/år (bas+prestation för 2012), 37 vetenskapliga artiklar/år (2011) 3 populärvetenskapliga artiklar/år (2011) IVM: Totalt: kkr/år, (2012) 66 vetenskapliga artiklar/år (2011) 2 populärvetenskapliga artiklar/år (2011) MoM: Totalt: kkr/år (2012) 60 vetenskapliga artiklar, 5 böcker, 26 bokkapitel, 49 konferensbidrag, 2 populärvetenskapliga artiklar, 7 rapporter(2011) Fortlöpande miljöanalys IVM: Omsätter kkr (2012) 30 rapporter/år (2011) MoM:Projektkostnad: kkr (2012) 32 rapporter (2010) Et: ingen verksamhet- Ekonomisk redovisning. Publikationer kommer att kunna fås från LINS. Data är dock inte helt uppdaterat pga byte av publikationssystem x x X

21 3.2 Lagar och andra krav Upprättat av Caroline Orback Fastställt av Caroline Orback Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (1) Version 4 Syftet är att säkerställa att miljölagstiftningen och andra miljörelaterade krav som berör institutionerna inom MVM-centrum uppdateras och efterlevs. SLU prenumererar på en lagövervakningstjänst från Notisum vilket innebär att de lagar som finns listade för MVM är tillgängliga för samtliga anställda via Notisum. Laglistan nås på länken: Laglistan är sammanställd av miljösamordnarna och omfattar lagar, förordningar och föreskrifter inom Sveriges och EU:s miljölagstiftning, samt andra miljörelaterade krav. I förteckningen ges en kort beskrivning av hur verksamheten berörs av kraven. Förändringar kopplade till MVM-centrums laglista uppdateras automatiskt en gång per dygn och miljösamordnarna får e-post om uppdateringarna. SLU-Miljö bevakar om helt nya lagar tillkommit, två gånger per år. Miljösamordnare bevakar laguppdateringar, uppdaterar verksamhetsrutiner så att de överensstämmer med lagen samt meddelar relevanta lagförändringar till ledningen. Listan över andra externa krav uppdateras en gång per år i samband med ledningens genomgång. Prefekten eller motsvarande har det övergripande ansvaret för att de lagar och andra krav som berör verksamheten efterlevs. Varje medarbetare har själv ansvar för att följa miljölagstiftningen i sitt dagliga arbete. Kontroll av lagefterlevnad sker en gång per år genom att verktyget lagefterlevnadskontroll (LEK) i Notisum används. Företrädesvis sker LEK innan ledningens genomgång eftersom det är ett av underlagen till detta möte. Ledningens representant skickar ut instruktioner för hur verktyget används till ledningen i god tid (minst sex veckor) före ledningens genomgång (som är i feb/mars). Underlaget till ledningens genomgång fås genom att använda rapportverktyget i Notisum.

22 3.3 Miljömål Upprättat av Annika Nordin Caroline Orback Anna Mårtensson Fastställt av Willem Goedkoop Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (3) Version 3 Ett antal långsiktiga, övergripande mål formuleras för MVM-centrum. Inom ramen för dessa sätter institutionerna detaljerade miljömål med handlingsplaner. De detaljerade miljömålen ska omfatta en bestämd tidsperiod och vara kvantifierbara då det är praktiskt möjligt. För varje detaljerat miljömål upprättas en handlingsplan där det tydligt framgår vilka aktiviteter som ska genomföras för att målet ska uppnås inom den givna tidsramen. För aktiviteterna specificeras vad som ska göras, när och av vem, samt nyckeltal och metod för uppföljning. Översikt över övergripande och detaljerade miljömål för MVM-centrum ska uppnå ett minskat resande som en del i att uppnå SLU:s övergripande mål att minska CO 2 -utsläppen med 10 % från tjänsteresor. Detaljerade miljömål Minska koldioxidutsläppen från inrikes flygresor med 10 % per helårsanställd jämfört med 2013 års nivå senast vid slutet av Grundutbildning avvakta SLU:s mål Detaljerade miljömål Förslag har tagits fram men är inte beslutade FOMA avvakta SLU:s mål Detaljerade miljömål Förslag håller på att arbetas fram Forskning avvakta SLU:s mål Detaljerade miljömål Stora svårigheter att få till en grupp

23 3.3 Miljömål och handlingsplaner 2 (3) Handlingsplaner och status för miljömålen 1 Förs in i övervakning och mätning MVM-centrum ska uppnå ett minskat resande som en del i att uppnå SLU:s övergripande mål att minska CO 2 - utsläppen med 10 % från tjänsteresor. Detaljerat miljömål och aktiviteter Nyckeltal och metod för uppföljning Resurser (tid, pengar) Ansvarig Hur ofta ske det följas upp? Tidsplan Detaljerat miljömål: Minska koldioxidutsläppen från inrikes flygresor med 10 % per helårsanställd jämfört med 2013 års nivå senast vid slutet av kg CO 2 /helårsanställd Miljösamordnare sammanställer statistik från resebyrån CWT och administrativ chef. Intendenturrådsföreståndaren 1 gång per kvartal tom 2016 Aktivitet 1: Påverka så att resebyrån i första hand ger förslag på det mest miljövänliga alternativet. Miljösamordnare (tillsammans med miljöchef/miljökoordinator) Mars

24 3.3 Miljömål och handlingsplaner 3 (3) Detaljerat miljömål och aktiviteter Nyckeltal och metod för uppföljning Resurser (tid, pengar) Aktivitet 2: Öka antalet resefria möten genom utbildning av personalen. Personalen utbildas i tekniker för resefria möten. Tex. genom workshops i mindre grupper med personal från SLUs lokalbokning. Inga/ev. kostnad för föreläsaren Ansvarig Hur ofta ske det följas upp? Tidsplan Miljösamordnare Hösten 2014 Aktivitet 3: Information om resepolicyn i syfte att den tillämpas vid varje resa. Personalen utbildas om miljöpåverkan från olika transportslag. Tex. genom att föreläsare bjuds in från Trafikverket. Stor informationsinsats med olika kanaler (mail, toaletter, möten etc.) för att nå alla medarbetare. Resepolicyn ska vara välkänd men även påminnas om vid köp av resor. Tidskrävande för miljösamordnarna Miljösamordnare Hösten

25 4.1 Organisation och ansvar Upprättat av Caroline Orback Fastställt av Willem Goedkoop Ansvarig för uppdatering Miljösamordn nare Fastställt datum (3) Version 2 Syfte Syftet med detta dokument är att definiera befogenheter i organisationsstrukturenn så att efterföljs och att miljömålen uppfylls. roller, ansvarsområden och MVM-centrums miljöpolicy Miljöansvarsområden och ansvariga SLU:s miljöchef SLU:s miljöchef lederr SLU:ss miljöarbete och o koordinerar universitetsövergripande miljöfrågor samt är en resursperson för f MVM-centrum. Miljöchefen ansvarar för kontakter, information och rapportering om miljöfrågor på universitetsnivå. SLU-Miljö sköter kontakten med lagövervakningstjänsten Notisum, administrerar användare och system, samt två gånger per år kontrollerar om helt nya lagar tillkommit. Ledningen Ledningen består av prefekterna för institutionerna för energi och teknik, vatten och miljö och mark och miljö samt MVM-centrums intendent. Ledningen fattar gemensamma beslut om miljöledningssystemet. Företrädare för ledningen är intendenturrådsföreståndare som skriver under ledningens beslut. Ansvarar för och har befogenhet att: miljöledningssystemet fungerar och är anpassat till verksamheten rutiner, lagar och andraa krav efterlevs lagefterlevnaden följs upp fastställa dokument gällande miljöpolicy, övergripande miljömål m samt gemensamma miljömål fastställa dokument gällande ansvarsfördelning tillsätta tillräckliga resurser för attt miljöarbetet ska kunna genomföras utse en ledningens representant resultaten av MVM-centrums miljöarbete kommunicerass internt ochh externt Prefekter Prefekten på varje institution ansvarar förr och har befogenhet att: miljöarbete genomförs i den dagliga verksamheten på institutionenn fastställa dokument gällande institutionsspecifika miljömål utse miljösamordnare på institutionen

26 4.1 Organisation och ansvar Sveriges lantbruksuniversitet 2 (3) Ledningens representan i miljöfrågor Ledningens representant utses av ledningen. Ansvarar för och har befogenhet att: säkerställa att ett miljöledningssystem är upprättat, infört och underhållet i enlighet med kraven i ISO I 14001: :2004 uppdaterar laglistan och sammmanställer resultat från uppföljning av lagefterlevnad rapportera miljöledningssystemetss prestanda till ledningen rapportera rekommendationer om förbättringar till ledningen vara kontaktperson förr miljösamordnarna upprätta årlig budget för MVM-centrums miljöarbete fastställa dokument i miljöledningssystemett utom miljöpolicy, miljömål och ansvarsfördelning Miljösamordnare Ansvarar för och har befogenhet att: bevaka lagändringar och meddelarr relevanta lagförändringar till ledningen uppdaterar verksamhetsrutiner så att de överensstämmerr med lagen n rapportera miljöledningssystemetss prestanda till ledningens representant rapportera rekommendationer till förbättringar till ledningens representant vara kontaktperson förr personalenn och informera om miljöarbetet i samverkan med prefekten och ledningens representan ta fram mål och handlingsplaner för miljöarbetet på institutionen i samverkan med övriga miljösamordnare och ledningens representant utveckla miljöledningssystemet inom MVM-centrum medverka vid introduktion till nyanställda delta i uppföljning av det praktiska miljöarbetet upprätta, fastställa och uppdatera dokument i miljöledningssystemet utom miljöpolicy, miljömål och ansvarsfördelning upprätta och arkivera styrande s ochh redovisande dokument Gruppchefer Med gruppchefer menas forskargruppchefer, sektionschefer, avdelningschefer och laboratoriechefer. Ansvarar för och har befogenhet att: miljöarbete genomförs i den dagliga verksamheten verksamheten följer lagar och regler samt rutinerna i miljöledningssystemet fastställa dokument som berör sin n verksamhet

27 4.1 Organisation och ansvar Sveriges lantbruksuniversitet 3 (3) besluta om åtgärder förr att avhjälpa avvikelser och hantera förbättringsförslag Studierektorer Studierektorer har ansvar förr miljöarbetet inom forskarutbildningen ochh grund- sitt utbildningen. Studierektorerna har befogenhet att vidta åtgärder å inom ansvarsområde för att åtgärda avvikelser och hanteraa förbättringsförslag. All personal Varje medarbetare har ansvar för att: följa miljölagstiftningen i sitt dagliga arbete följa de rutiner som finns hålla sig informerad om institutionens miljöpolicy och miljömål m rapportera avvikelser och förbättringsförslag Varje medarbetaree har ansvar och befogenhet att åtgärderr för att avhjälpa pågående avvikelser. då det är möjligt m vidta akuta

28 4.2.1 Utbildning och kompetensutveckling Upprättat av Fastställt av Ingrid Nordmark Annika Nordin Carmen Sosa Ansvarig för uppdatering Miljösamordn nare Fastställt datum (2) Version 3 Miljökompetens En kartläggning av kompetens och utbildningsbehov inom miljöområdem et utförs årligen och dokumenteras i tabellen nedan. En årlig utbildningsplan upprättas för att säkerställa att alla a får nödvändig kompetens. Genomförd miljöutbildning dokumenteras i bilaga tilll Utbildning och kompetensutveckling,, kompetenstabellen uppdateras och närvarolistor samlas i dokumentet Genomförda utbildningar i miljö i mappen Redovisande dokument på SLU:s arbetsplats. Alla anställda skall känna till miljöpolicyn och haa kännedom om miljöledningssystem, särskilt de verksamhetsrutinerr som berör det egna arbetet. Alla anställda ska få regelbunden utbildning/information om miljöledningssystem. Alla chefer ska känna till relevant miljölagstiftningg och arbetsplatsens betydande miljöpåverkan. Cheferna ska känna till relevanta delar av miljöledningssystemet. Ledningens representant ska ha fördjupad kunskap i miljöledning. Miljösamordnare ska ha relevant specialistkunskap för att kunnaa sköta miljöledningssystemet, handlägga övergripandee miljöfrågor samtt vara resurspersoner för organisatoriska miljöfrågor. Kompetenskrav och -behov Typ av kompetens 1. Miljöpolicy, betydande miljöaspekterr och miljömål 2. Fördjupad kunskap om miljöledningssystem 3. Kunskaper i internrevisionn 4. Miljölagstiftning och andra krav 5. Kemikaliehantering 6. Kemikalieregistreringssystemet KEMIA 7. Källsortering 8. Energi och klimat 9. Åtgärder vid nödläge 10. Hållbar utveckling i undervisning 11. Sammanfattande information om miljöledningssystemet, relevanta rutiner 12. Resefria möten 13. Miljöanpassad upphandling miljöpolicy, och

29 4.2.1 Utbildning och kompetensutveckling 2 (2) Uppdaterad: Befattning Kompetenskrav (Befintlig kompetens överstruken med grön, saknad kompetens med rött, osäker/delvis medd gul) Utbildningsbehov All personal Prefekt Ledningens representant Gruppchefer Labchef Miljösamordnare Kemikaliehandläggare All personal på lab Vaktmästare Verkstadspersonal Nyanställda Kursansvariga/lärare Upphandlare Studenter Externa provtagare Miljöpolicy, betydande miljöaspekter och miljömål 2 Fördjupad kunskap om miljöledningssystem 3 Kunskaper i internrevision 4 Miljölagstiftning och andra krav 5 Kemikaliehantering x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 6 KEMIA 7 Källsortering 8 Energi och klimat 9 Åtgärder vid nödläge 10 Hållbar utveckling i undervisning 1,8,9 x x x x x 12 2,3, ,4, x 10,12 x x 12,13 1, Sammanfattande information om miljöledningssystemet, miljöpolicy, och relevanta rutiner 12 Resefria möten 13 Miljöanpassad upphandling

30 4.2.1 Utbildning och kompetensutveckling Bilaga Signatur Carmen Sosa Ingrid Nordmark Caroline Orback 1 (2) Plan Befattning Prefekt Prefekt för utbildningsinsatser Forskargrupp- chefer Forskargrupp- chefer Miljösam- ordnare och ledningens representant Miljösam- ordnare Miljösam- ordnare Kemikalie- ansvariga 9 2, 4 3 1, Åtgärder vid nödläge Miljöledningssystem, lagkrav Grundkurs i internrevision Miljösamordnarträff Utbildning i relevant lagstiftning och andra krav Kemikaliehanteringssystemett KEMIA Kemikalie- All personal som hanterar kemikalier All personal ansvariga 4, 5 4, 5 1 Kemikaliehantering och säkerhet på lab Kemikaliehantering och säkerhet på lab Information om SLUs miljöpolicy, miljölednings- systemet/miljöhandboken, betydande miljöaspekter, miljömål och handlingsplaner. All personal 1 Information om institutionenss miljömål och instruktioner All personal 8 Information om videokonferens vid seminarium samt t via e- postutskick All personal 8 All personal 8 Kom- Utbildning Petens * 9 Åtgärder vid nödläge 2, 4 Miljöledningssystem, lagkrav Information om miljöanpassat resande vid seminarium samt via e-postutskick Information om Omfattning Planerad tidpunkt 1-0,5 timm? 2 tim 1 tim 1 tim 2 dagar 5 timmarr 2 timmarr Höst t timmarr Vår (ET) 2 timmarr Totalt 2 timmarr 1 timme 0,5-1 timme 0,5 timmar 0,5 timmar Höst t 2014 November November Genomfört (datum) Höst 2013 April 2011 Höst Vår (0,5t)

31 4.2.1 Utbildning och kompetensutveckling Bilaga utbildninginsatser- MVM 2 (2) Befattning Kom- Petens Utbildning Omfattning * energisparande åtgärder vid kontorsarbete vidd seminariumm samt via e-postutskick All personal 9 Utbildning i brandsäkerhet (hållss av SLU Säkerhet) 2 timmarr All personal 7 Information om källsortering vid seminarium 0,5 timmar Kursansvariga 11 Hållbar utveckling i undervisning, dell 1 3 timmarr Kursansvariga 11 Hållbar utveckling i undervisning, dell 2 2 timmarr Nyanställda 1, 4 Allmän miljöledningsutbildning. 2 timmarr Introduktion av nyanställda samt självstudier av miljöhandboken Tillfälligt anställdaa 1, 4 Allmän miljöledningsutbildning. Introduktion av nyanställda 1 timmarr samt självstudier av miljöhandboken Studenter 10 Sammanfattande information om miljölednings ssystemet, miljöpolicy, miljömål och relevanta rutiner *Se huvuddokumentet för förklaring av kompetens Planerad tidpunkt Vid anställning Vid anställning Vid kursstart Genomfört (datum)

32 4.3 Kommunikation Upprättat av Ingrid Nordmark Carmen Sosa Caroline Orback Fastställt av Annika Nordin Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (2) Version 2 Intern miljökommunikation Ledningen, gruppchefer 2 Alla anställda Gruppchefer 2 Gruppmöten 1 Miljöhandbok Introduktion för nyanställda Lagefterlevnad Miljösamordnare Ledningen Ledningens genomgång Resultat av miljöarbetet Ledningen Miljösamordnare Ledningens genomgång Resultat av miljöarbetet Miljömål Betydande miljöaspekter Relevanta instruktioner Miljörevision Avvikelser och förbättringsförslag Budget för miljöledningsarbete Alla anställda Vad som ska Informationsmottagaransvarig Informations- Informationssätt kommuniceras Miljöpolicy Alla anställda Ledningen Miljöhandbok Gruppmöten 1 Introduktion för nyanställda Lagar och andra krav, uppdatering Miljösamordnare Lednings genomgång Ledningen/Miljösamordnare Gruppmöten 1 Miljöhandbok E-postutskick Introduktion för nyanställda Ledningen Miljösamordnare Ledningens genomgång Ledningen Ledningens Ledningens genomgång representant Synpunkter från anställda Miljösamordnare Anställda Avvikelser och förbättringsförslag Att vi har ett miljöledningssystem enligt ISO Miljöpolicy Övergripande miljömål Relevanta instruktioner Examensarbetare Handledare Introduktion för examensarbetare Institutionsmöten, sektionsmöten, avdelningsmöten, laboratoriemöten med mera. Avdelnings-, forskargrupps-, sektions- och laboratoriechefer

33 4.3 Kommunikation 2 (2) Extern miljökommunikation Vad som ska Informationsmottagaransvarig Informations- Informationssätt kommuniceras - Att vi har ett miljöledningssystem enligt ISO Externa intressenter Ledningen Miljösamordnare - Sammanfattande information på hemsida - Miljöpolicy - Övergripande miljömål - Att vi har ett miljöledningssystem enligt ISO Miljöpolicy - Miljömål - Relevanta instruktioner Studenter 1. Studierektor Kursansvarig 2. Miljösamordnare 1. - Kurshemsida 2. - Sammanfattande information på hemsida - Att vi har ett miljöledningssystem enligt ISO Miljöpolicy - Rutiner för fältarbete/ Externa provtagare Miljösamordnare - Sammanfattande information på hemsida - Utskick via e-post och brev avvikelsehantering Synpunkter från - Studenter Miljösamordnare Kursansvarig - Kursutvärderingar - Avvikelser och förbättringsförslag - Externa provtagare Miljösamordnare Ansvarig för externa provtagare - Externa intressenter Miljösamordnare Externa intressenter eller via anställd på institutionen - Avvikelser och förbättringsförslag - Avvikelser och förbättringsförslag

34 4.5 Dokumentstyrning Upprättat av Caroline Orback Fastställt av Mats Linde Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (1) Version 1 Dokumenten i miljöledningssystemet Miljöledningssystemet består av i huvudsak två typer av dokument styrande respektive redovisande dokument. Exempel på styrande dokument är instruktionerna och lagförteckningen. Redovisande dokument kan vara till exempel närvarolistor för utbildningsinsatser och protokoll från granskningar. Alla styrande dokument i miljöledningssystemet ska ha ett sidhuvud med samma uppbyggnad som sidhuvudet i detta dokument. Redovisande dokument ska ha rubrik, datum och signatur och datum. Miljöhandboken är upprättad enligt krav och vägledning i standarden SS-EN ISO 14001:2004 och innehåller information om hur miljöledningssystemet är uppbyggt, hur verksamheten ser ut, rutiner för ett mer miljöanpassat arbete och rutiner för uppföljning. Miljöhandboken finns på MVM-centrums hemsida. Originaldokumenten finns på SLU:s arbetsplats för miljöcertifiering som nås av institutionernas miljösamordnare. Miljösamordnare ansvarar för att texten på hemsidan stämmer överens med originalet på arbetsplatsen. Medarbetare som skriver ut dokument ur miljöhandboken är ansvariga att bevaka uppdateringar i miljöhandboken så att den senaste versionen av handboken följs. När ett nytt eller ändrat dokument är fastställt meddelar miljösamordnare de som berörs detta. Äldre dokument arkiveras på SLU:s arbetsplats för miljöcertifiering. Fastställande av dokument Alla dokument i miljöledningssystemet utom dokument gällande miljöpolicy, miljömål och ansvarsfördelning fastställs av miljösamordnare eller ledningens representant i miljöfrågor. Föreståndare fastställer dokument gällande beskrivning av verksamheten, miljöpolicy, miljömål och ansvarsfördelning. Miljösamordnare ansvarar för att innehållsförteckning och eventuella referenser uppdateras när dokument läggs till, ändras eller tas bort. Diarieföring Styrande dokument, rapport från kontroll av lagefterlevnad, revisionsrapporter samt protokoll från ledningens genomgång ska diarieföras. Dokumentförteckning En förteckning över styrande och redovisande dokument och var dessa förvaras finns i 5.4 Dokumentförteckning.

35 4.6.1 Grundutbildning Upprättat av Ingrid Nordmark Caroline Orback Carmen Sosa Fastställt av Annika Nordin Ansvarig för uppdatering Miljösamordn nare Fastställt datum (1) Version 2 Grundutbildning Institutionerna i MVM-centrum vill vara ett föredöme för studenterna i sitt miljöledningsarbete. I undervisning är kursansvarig en förebildd och det är därför viktig vad denna/e gör och hurr kursen genomförs. Kursansvariga är vid varje kurstillfälle ansvarig för att: 1. granska kursinnehåll och överväga att stärka miljöinnehåll let och kopplingen till hållbar utveckling i kursen, bland d annat baserat på gjorda uppföljningar av tidigare kurstillfällen. 2. genomföra kursens praktiska momentt på ett så miljöanpass sat sätt som m möjligt och välja miljöanpassade transportmet edel. 3. tillhandahålla digitalt ellerr dubbelsidigt kopierat kursmaterial och uppmuntra studenterna att läsa kursmaterialet digitalt. 4. det finns information på kurshemsidan om att institutionen har ett miljöledningssystem enligt ISO och en uppmuntran till studenterna att lämna in avvikelserapporter och förbättringsförslag. Det kann också gess en kort redogörelse för de miljörelaterade frågor som ingår i kursen. 5. vid revidering av kursplaner reflektera över kursens koppling till miljö och hållbar utveckling och överväga att öka den. 6. vid revidering av kursplaner infoga en kort beskrivning av hur kursinnehållet relaterar till hållbar utveckling. 7. följa upp åtgärder som vidtagits för att öka kopplingen till hållbar h utveckling i kursen med en fråga i kursutvärderingen.

36 4.6.2 Forskarutbildning Upprättat av Ingrid Nordmark Caroline Orback Carmen Sosa Fastställt av Annika Nordin Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum (1) Version 2 Forskarutbildning MVM-centrum ska verka för att stärka miljöinnehållet i den forskningsutbildning som bedrivs. Huvudhandledare ska vara den forskarstuderande behjälplig i att reflektera över: 1. hur projektet relaterar till hållbar utveckling 2. hur det praktiska arbetet i projektet genomföras på miljömässigt bästa sätt 3. hur den eventuella miljöinformation som genereras från projektet kan göras tillgänglig för allmänheten och verksamhetens avnämare Forskarstuderande ska i den individuella studieplanen: 1. klargöra i vilken omfattning hållbar utveckling och miljöfrågor ingår 2. betänka den information och kunskap om hållbar utveckling som avses att genereras av projektet 3. gärna ange vilka nationella och internationella miljömål som projektet eventuellt kopplar till 4. betänka hur det praktiska arbetet i projektet kan beakta minsta möjliga miljöpåverkan. Studierektor ska se till att varje forskarutbildningsprojekt: 1. granskas med avseende på studiernas innehåll och upplägg 2. söka förstärka de delar som är relevant för hållbar utveckling. Forskarutbildningskurser För forskarutbildningskurer gäller rutinen för Grundutbildning.