Rapport Persona Eskil Svensson
|
|
- Ulrika Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Persona Eskil Svensson Utvärdering av Biblioteksverksamheten på Familjecentralen Norrby - Borås
2 I. Inledning Familjecentralen Norrby i Borås är unik i Sverige genom att ha en bibliotekarie knuten till verksamheten. Ett mindre bibliotek finns inrett i Öppna förskolans lokaler på familjecentralen. Denna rapport en sammanfattning av en utvärdering som gjorts av Familjecentralen Norrbys verksamhet. Den är begränsad till att omfatta biblioteksverksamheten på Öppna förskolan (Öf) och presenterar de viktigaste resultaten av utvärderingen. En fyllig slutrapport (augusti 2007) som omfattar hela familjecentralens verksamhet finns inklusive biblioteket. Vill man fördjupa sig, rekommenderas denna istället. En delrapport finns också från augusti 2006 som presenterar första delen av utvärderingen. I den finns också en utförlig beskrivning av utvärderingsmetoderna. Denna rapport är i första hand utformad för läsare som är intresserad av biblioteksverksamhet i nya sammanhang. II. Familjecentraler en ny form av offentlig verksamhet Familjecentraler är en förhållandevis ny form av offentlig verksamhet med sina drygt 10 år på nacken. Föreningen för familjecentraler definierar begreppet familjecentral så här: 1 En familjecentral bedriver en verksamhet som riktar sig till föräldrar och barn, den är hälsofrämjande, stödjande, generell och tidigt förebyggande. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och en förebyggande socialtjänst. På en familjecentral arbetar olika yrkesgrupper tillsammans kring barnfamiljen. Antalet familjecentraler ökar hela tiden, sannolikt som en följd av att verksamhetsidén är framgångsrik. Familjecentralen är uppskattad av besökarna och personalen ser vinster med att samverka runt familjerna. Vanligtvis förläggs familjecentralerna i problemområden. Problematiken kan skifta men vanligt är att stadsdelen kännetecknas av många bidragsberoende familjer och hög arbetslöshet. Som regel är det också så att andelen invandrare är stor med segregation och utanförskap som följd. III. Familjecentralen Norrby III.A. Familjecentralens upptagningsområde Norrby kommundel ligger centralt i Borås med varierad befolkningsstruktur. Norrby är den kommundel som har flest antal barn där hushållen erhållit socialbidrag 2. Kommundelen har en synnerligen blandad befolkning med villaområden där resursstarka familjer bor, men det finns också bostadsområden med rötter i miljonprogrammet och med hög andel invandrare och arbetslösa. 1 Ur Bing, Vibeke. 2005: Föräldrastöd och samverkan Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv, Stockholm: Gothia 2 Välfärdsbokslut 2006:10 Borås stad 2
3 Familjecentralen ligger i det mest invandrartäta området, stadsdelen Norrby, som domineras av hyreshus byggda under miljonprogrammet. III.B. Lokaler och funktioner Familjecentralen Norrby har fräscha lokaler. Besökaren kommer först in i ett rum för parkering av barnvagnar. Därefter finns en hall som leder in till de olika verksamheterna. Öppna förskolan, biblioteksverksamheten och sociala rådgivningen bildar rumsligt med sina lokaler en enhet, BVC och Barnmorskemottagningen med sina rum en annan enhet. De binds samman via hallen. Bild 1. Funktionerna på Familjecentralen Norrby. Den sociala rådgivningen 1 tjänst - utan myndighetsutövning Öppna förskolan (Öf) 1 tjänst Barnavård 2 tjänster Bibliotek 1 tjänst Barnmorskemottagning 0,2 tjänster Grafen visar funktionerna på familjecentralen inklusive möjliga samarbetsrelationer. Bibliotekarie tillhör organisatoriskt Öppna förskolan med samma chef som förskolläraren. IV. Biblioteket på familjecentralen IV.A. Lokalen Biblioteket är inrymt i Öppna förskolans lokaler. Det utgör cirka en fjärdedel av lokalytan och dominerar således inte Öf. En plats för avslappnad läsning finns i ett hörn, där det ligger en stor madrass med kuddar. Böckerna i hyllorna längs väggarna är framför allt grupperade efter språk. En datorarbetsplats finns för bibliotekariens räkning. Många böcker för de allra yngsta står i backar nära golvet, så att de blir lätt åtkomliga. Det finns också lösa madrasser som kan grupperas efter önskemål. Det är lätt att med madrasserna ordna en trevlig miljö för högläsning. 3
4 IV.B. Målen för biblioteksverksamheten Målen för biblioteksverksamheten på Öppna förskolan är invävda i målen för hela verksamheten. De är bland annat att familjecentralen ska vara en nära mötesplats, den ska stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar och vara ett kunskaps- och informationscentrum. Men det finns några explicita för biblioteksverksamheten: Möta alla familjer i en kommundel som består av flera från varandra skilda bostadsområden. Ge tidig information om språk, böcker och läsglädje. Genom samverkan mellan olika yrkesgrupper, från både primärvård och kommun visa på kulturens salutogena kraft. Visa vad språk och läsning betyder sett ur ett folkhälsofrämjande perspektiv. IV.C. Principerna för bibliotekets litteraturval En stor andel av böckerna utgörs av barnböcker till de allra yngsta barnen, detta med tanke på att barnen är 5 år eller yngre och flertalet runt 2 3 år. Dessa böcker fungerar samtidigt bra för äldre invandrarbarn. Exempel på barnlitteratur är många klassiker i form av Alfons Åberg, Mamma Mu och Pettsons. De tillhör den svenska barnkulturen som är bra för invandrarfamiljer att känna till. Strävan är också att det finns böcker på alla de språk som förekommer bland besökarna. Det finns också vuxenböcker. Många handlar om föräldrarollen. Men även romaner där kriteriet är att handlingen inrymmer mångkulturella aspekter eller kretsar kring familjers liv. Även här förekommer olika språk, men bara huvudspråken på Öppna förskolan. IV.D. Övriga funktioners stöd för biblioteksverksamheten En styrka med en familjecentral är att funktionerna stöder varandra i arbetet gentemot besökarna. Övriga funktioner stöder också biblioteket på olika sätt. Jag tar upp några av dem. BVC: s föräldragrupper träffas en gång på Byttorps kommundelsbibliotek. Sjuksköterskorna berättar också om biblioteket på Öf vid första hembesöket. När barnmorskorna träffar sina patienter på familjecentralen blir det samtidigt en introduktion. Man guidar runt och bibliotekarien berättar om sin verksamhet. Socialrådgivaren finns med i sista träffen i föräldrautbildningen och berättar utöver sin egen verksamhet också om Öf och biblioteket där. V. Utvärderingsmetoderna Utvärderingen av biblioteksverksamheten på familjecentralen har löpt parallellt med utvärderingen av hela familjecentralen. Det har funnits särskilda medel för en fördjupad studie av biblioteket. Innan familjecentralen startade sökte nämligen kommundel Norrby projektmedel från Västra Götalandsregionen för ett projekt: Mötesplats och samverkan Att utveckla kultur och biblioteksverksamhet som en metod för att främja mötet mellan familjer med olika språk och bakgrund. Projektet beviljades medel för bland annat utvärdering. 4
5 Utvärderingen har haft fokus på målen. Verksamheten har värderats utifrån dess förmåga att infria uppsatta mål. Utvärderingen har haft störst fokus på besökarna men en kartläggning av yrkesrollerna på Öppna förskolan har också gjorts. Nedan nämner jag de utvärderingsaktiviteter som har haft mest relevans för utvärdering av biblioteket. Utvärderingen av familjecentralen och som en del av denna, biblioteket, har pågått under oktober 2005 till april Under denna tid har bland annat 27 besökare intervjuats och dessutom har de fyllt i en enkät. Ett samtal har också förts runt enkäten. Personalen på Öppna förskolan har intervjuats och dessutom bibliotekarien på Byttorps kommundelsbibliotek, som är det bibliotek som ligger närmast familjecentralen. En mindre enkätundersökning har också gjorts i april 2007 på Öppna förskolan för att kartlägga lånevanorna hos besökarna. 34 personer fyllde i enkäten. Mitt företag Persona Eskil Svensson har anlitats för uppgiften. Jag är leg psykolog och arbetar med skilda uppdrag inom både privata och offentliga sektorn. Jag har lång erfarenhet av familjecentraler, det första uppdraget startade 1998 och uppdragen har växlat mellan åren från föreläsningar på konferenser till långa utvärderingar. Utöver infriande av målet med biblioteksverksamheten har vägledande frågor också varit: Vad innebär det för besökarna att det finns ett bibliotek på Öf? Vilka besökargrupper når man? Vad får det för effekter för bland annat läsvanor och språklig utveckling? Hur är en sådan verksamhet organiserad? Hur är yrkesrollerna utformade på Öf? Hur gör man om man själv vill introducera en sådan verksamhet på en familjecentral? VI. Utvärderingsresultat - besökarperspektivet VI.A. Hur ser besökarna på familjecentralens bibliotek? Intervjupersonerna fick fylla i en enkät i samband med intervjuerna. I enkäten fanns jämförelsefrågor, där en rörde också biblioteksverksamheten, som finns redovisad nedan i tabell 1. Tabell 1. Verksamhet Antal ställningstaganden Norrby definitivt bättre Norrby något bättre Lika bra Annan verksamhet något bättre Annan verksamhet definitivt bättre Biblioteket 17 st 9 st 2 st 4 st 1 st 1 st Vid jämförelse jämförde man vanligtvis med de bibliotek som fanns i närheten. En annan jämförelse var med en annan öppen förskola i en närbelägen stadsdel där ett mindre kommundelsbibliotek är inrymt i samma lokal. Jämförelsen får ses i sitt sammanhang. Föräldern (oftast mamman) kommer till familjecentralen med sitt eller sina barn och barnen är 6 år eller yngre. När man gjorde sina jämförelser var det utifrån en sådan tänkt situation. 5
6 Biblioteket på familjecentralen betraktades vara klart annorlunda i positiv mening än ett vanligt barnbibliotek. Man tog bland annat upp att uppförandekoden blev som på Öppna förskolan i övrigt. Det fanns inte samma krav på att man ska vara tyst som på ett vanligt bibliotek och miljön var familjär. Den var väldigt väl anpassad för mindre barn med madrasser och lämpliga böcker. Spontana läsestunder uppstod och ett par intervjupersoner tyckte att Norrbys bibliotekarie tog sig mer tid med barnen. Andra nämnde att barnen på sina upptäcktsfärder på Öppna förskolan spontant förr eller senare hittar till bibliotekets böcker och börjar intressera sig, vilket påverkar föräldrarna positivt. De första kontakterna med böckernas värld blir då lustfyllt. Det var enkelt och behändigt att låna när man ändå var på Öppna förskolan. Bibliotekarien ingår i den vanliga förskoleverksamheten. Man kände henne sedan tidigare och hon kände besökarna. Även om flera sa, att andra bibliotekarier också var servicebenägna så blev kontakten här mer förtrolig än på andra ställen. Bokurvalet är begränsat men det var få som såg det som ett problem. Bibliotekarien kunde ordna böcker som låg utanför det vanliga sortimentet. Ville man ha förlängd lånetid, så gick det enkelt att ordna. Tre intervjupersoner gjorde jämförelser med den öppna förskolan som har bibliotek i samma lokal. Den är jämförelsevis större och har en stor avdelning med böcker, filmer etc. Då var resonemangen annorlunda, kanske på grund av att uppförandekoden också är som på Norrby. Två av dessa tre tyckte att den öppna förskolan var bättre med sitt bredare utbud. Den tredje såg enheterna som likvärdiga, bibliotekarien på Norrby var mer mitt i verksamheten men det andra Öf: s utbud av böcker var större. Det bör tilläggas att dessa tre föräldrar tillhörde kategorin välutbildade, svenska familjer. VI.B. Vilka använder sig av biblioteket? I enkäten fick man ta ställning till om man använt sig av biblioteket på Öf. 16 intervjupersoner av 27 hade lånat böcker på familjecentralen. Var det så att man inte lånade var det två skäl som dominerade. Det ena var att man inte besökte Öppna förskolan, därför lånade man inte där, man tillade ofta att man hade mycket böcker hemma. Det andra skälet var att barnet var för litet. Besök på Öppna förskolan och att använda sig av biblioteket hänger ihop. Bibliotekarien gjorde en undersökning av hur många besökare på Öf som lånade under februari Det rörde sig om 136 familjer. Exkluderar man 40 som hade barn under 1 år, blir antalet potentiella lånare 96 st. 72 familjer av dem hade lånat, vilket betyder 75 %. Ett mönster verkar finnas och det är att biblioteket blir särskilt viktigt för invandrarfamiljer. 10 av 12 invandrarfamiljer i intervjugruppen lånade på familjecentralen. I den mindre enkätundersökningen var det så att 13 personer angav att man lånade i första hand på Norrby, av dessa var 9 invandrare. Ingen invandrare uppgav i enkäten att man lånade på Byttorps kommundelsbibliotek för sina barn. Det bekräftades också av bibliotekarien på Byttorp som sällan såg invandrarfamiljer med småbarn bland besökarna. 6
7 Biblioteket på familjecentralen är dock inte lika betydelsefull för svenska familjer. I enkätundersökningen uppgav 9 personer att man lånade i första hand på andra bibliotek och de var samtliga svenskar, således ingen invandrare. Följaktligen går det att se att för invandrarfamiljer blir familjecentralens bibliotek särskilt viktig. Svenska föräldrar pekade ofta på i intervjuerna på att man hade gott om böcker hemma och att man använde sig av andra bibliotek. Det nämndes sällan hos invandrarföräldrarna. VI.C. Stimuleras läsintresset? Det fanns en fråga i enkäten, där man fick ta ställning om ens barns läsintresse hade ökat genom familjecentralen. Frågan var inte helt bekväm för några föräldrar. Man ville ju gärna framstå som den engagerade föräldern som naturligtvis förmår att själv skapa en intellektuellt berikande miljö för sina barn. Detta gällde särskilt de svenska familjerna. Invandrarföräldrarna var som regel mer rättframma. Av de 10 invandrarfamiljer som lånade på familjecentralen tyckte 8 att barnets läsintresse hade ökat. Övriga två tyckte att frågan var svår att besvara. Även de svenska familjerna tyckte vanligtvis att barnets läsintresse hade påverkats positivt, de liksom invandrarfamiljerna framhöll gärna att barnen själva var aktiva och plockade bland böckerna. Men de var mer benägna att påpeka att det fanns starka lästraditioner hemma, att andra bibliotek användes etc. Ett vanligt svar, som gällde både invandrar- och svenska familjer, var att man lånade fler böcker genom att familjecentralen fanns. Det var smidigt och enkelt och barnet självt ville ofta låna. Jag diskuterade också i intervjuerna vilka effekter det kan få hemma, läser man exempelvis mer för barnet? Frågan kan vara något känslig, alla ville ju framstå som goda föräldrar. Men flera invandrarföräldrar trodde att barnets språkutveckling hade gynnats, böckerna var ett mer levande inslag hemma genom familjecentralen. Ingen orimlig slutsats om man ser på hur man svarat på andra frågor. VI.D. Uppsöker man andra bibliotek i ökad utsträckning? En intressant fråga är om familjecentralens bibliotek stimulerar till att man också söker upp andra bibliotek. Det skulle vara önskvärt inte minst för invandrarfamiljerna. I den mindre enkätundersökningen som gjordes på Öf var det 9 invandrarföräldrar som besvarade frågan var man lånade i första hand för sina barn. Samtliga uppgav Norrby familjecentral. 6 st angav dessutom detta som enda alternativ. 3 föräldrar uppgav andra bibliotek som andrahandsalternativ. Som jag tidigare skrivit, sa bibliotekarien på Byttorps stadsbibliotek, att hon sällan såg invandrarfamiljer med sina små barn där. Troligtvis är det så att familjecentralens bibliotek inte stimulerar till att uppsöka andra bibliotek. Det beror helt enkelt på att det upplevs så mycket annorlunda än andra bibliotek. Det står för något annat. Biblioteket ses mer som en del av Öppna förskolans verksamhet. Troligtvis är det så att för många familjer, särskilt invandrarfamiljer, skulle inte särskilt mycket boklån över huvud taget ha gjorts, om inte biblioteket funnits på Öppna förskolan. 7
8 Verksamheten blir därför angelägen, man når en grupp familjer, framför allt invandrarfamiljer, med böcker och läsglädje som man förmodligen annars inte nått på samma sätt. VI.E. Biblioteket, konkurrent eller komplement till andra bibliotek? Byttorps kommundelsbibliotek har ett mycket utvecklat samarbete med låg- och mellanstadieskolorna i området. Det betyder att man som sexåring introduceras i biblioteksverksamheten. Bibliotekarien förlägger delar av sin arbetstid direkt på Norrbyskolan, som har en mycket stark dominans av elever med invandrarbakgrund, ca 97 %. Jag ser det som så att biblioteket på familjecentralen fungerar som ett komplement till den vanliga kommunala biblioteksverksamheten. Man fångar upp en målgrupp som det vanliga biblioteket inte når så lätt, nämligen barn upp till 6 år som lever i familjer, där man inte har starka lästraditioner. Bibliotekarien på Norrby menar att i viss mening söker biblioteket upp familjerna på Öppna förskolan. Man går som besökare dit för att delta i samvaron där och så finns biblioteket där tillhands. VII. Utvärderingsresultat fokus på arbetsformerna VII. A. Bibliotekariens yrkesroll på Öppna förskolan Verksamhetsvolymen på Öppna förskolan motiverar två förskollärartjänster på heltid, men det finns bara en. Det betyder att bibliotekarien tillsammans med socialrådgivaren via sina arbetsinsatser täcker upp för den andra förskollärartjänsten. Båda måste hitta nya former för sina yrkesroller så att den löpande verksamheten på Öppna förskolan ska kunna fungera. Genom att socialrådgivaren och bibliotekarien förväntas delta i den löpande verksamheten, är det inte möjligt att renodla yrkesrollerna. Om man tänker sig att det fanns två förskollärare på Öppna förskolan skulle bibliotekarien skulle kunna arbeta mer med hembesök, där en bokgåva överlämnas eller utveckla kontakterna med förskolorna. Arbetet med biblioteket på Öppna förskolan skulle kunna begränsas till administration av boklånen. Men det är inte säkert att verksamheten hade vunnit på detta. Personalen får ses som de som framför allt skapar kulturen på Öppna förskolan. Kultur är en något svårfångat begrepp, men ett sätt att definiera det är att utgå från de målsättningar som gäller för en verksamhet. I den ursprungliga projektbeskrivningen för Familjecentralen Norrby finns följande målbeskrivning för Öppna förskolan: En språkstimulerande mötesplats där förebyggande och främjande arbete kan ske. Öppna förskolan erbjuder pedagogisk verksamhet för barn och fungerar också som en plats där föräldrar möts och knyter kontakter. Till Öppna förskolan kommer alltid barn och föräldrar tillsammans. Öppna förskolan ska vara en arena för produktiva möten, för växt och utveckling. Jag föreställer mig att med socialrådgivaren och bibliotekarien som direkta medskapare i den verksamhet som pågår, skapas en mer mångdimensionell kultur. Var och en utifrån sina professionella perspektiv bidrar till den kulturella komplexiteten. 8
9 VII.B. Hur yrkesrollerna har formats ur ett processperspektiv Huvudintrycket från intervjuerna med personalen är att två utvecklingslinjer har följts för hur yrkesrollerna formats på Öppna förskolan. Jag koncentrerar mig här på bibliotekariens. Den första utvecklingslinjen kan beskrivas så här: Bibliotekarien har utgått från sin traditionella yrkesroll och sedan inkorporerat de arbetsuppgifter på Öppna förskolan som harmonierar med denna. Som exempel på hur den första utvecklingslinjen kan ta sig uttryck är att sagostunderna har bibliotekarien huvudansvaret för. Sådana aktiviteter finns på en vanlig öppen förskola och tas om hand av förskolläraren, men här blir det bibliotekarien i första hand. Alla aktiviteter med anknytning till läsande och litteratur finns inom bibliotekariens arbetsområde. Den andra utvecklingslinjen skulle jag vilja formulera så här: Bibliotekarien har utifrån sin profession lagt till mervärden till Öppna förskolan som normalt sett inte återfinns på en öppen förskola. Det kan visa sig till exempel genom att bibliotekarien i samtalen med föräldrarna kan arbeta mer kvalificerat än en förskollärare med litteraturen och läsandets betydelse, språkutveckling mm. Det bör betonas att det rör sig inte om några militanta avgränsningar sinsemellan. Man är inne på varandras områden emellanåt, beroende på angelägenhetsgrad lotsar man sedan föräldern vidare. Sedan finns det ett antal arbetsuppgifter som har att göra med den löpande verksamheten på Öppna förskolan och där görs inga tydliga avgränsningar. Man hjälps åt med lokalvården. Kaféverksamheten tar tid och där samarbetar bibliotekarien och förskolläraren. Även om den är tidskrävande är mitt intryck att den i hög grad bidrar till den välkomnande atmosfären. VII.C. Förutsättningar för ett gott samarbete Det som kan skapa problem med tre olika professioner som har hand om en verksamhet är hur olika arbetsuppgifter ska vägas mot varandra. Som exempel kan ju socialrådgivarens enskilda samtal för personer som behöver mycket stöd ses som särskilt angelägna. Personalen har därför utarbetat vägledande principer för hur mycket tid man ska lägga på olika arbetsuppgifter så att en rimlig balans uppstår. När man har öppet för besökare, strävar man efter att det ska finnas två medarbetare i lokalen. Man gör tillsammans en planering för hur veckan ska se ut, så att det framgår tydligt när man ska delta i den gemensamma verksamheten eller när man kan arbeta enskilt. Villkoren för verksamheten är alltså att alla tre måste vara beredda att lägga stor del av sin tid i basverksamheten på Öppna förskolan. Man skulle kunna tänka sig en alternativ inriktning, det vill säga, att sociala rådgivaren och bibliotekarien mer renodlar sina yrkesroller, den förre ägnar sig ännu mer åt individuell rådgivning och den senare åt mer utåtriktad verksamhet med exempelvis fler hembesök. Men då tror jag att mycket av nuvarande dynamik skulle gå förlorad. Öppna förskolan skulle tappa värdefulla dimensioner i det dagliga arbetet. Jag föreställer mig också att Öf tidvis helt enkelt skulle bli underbemannad. 9
10 För bibliotekariens del blir arbetet mycket annorlunda än på vanligt bibliotek. Man måste vara beredd till att vara både flexibel och prestigelös. Att tömma diskmaskinen kan ligga fjärran från vad man normalt sett gör som bibliotekarie. För att samarbetet ska bli bra, tror jag att följande tre faktorer är viktiga: Alla tre måste se Öppna förskolan som en gemensam produkt med gemensamt ansvar, där var och en bidrar med sina kvaliteter. Alla tre måste ha en grundmurad trygg yrkesidentitet. Då förmår man vara utvecklingsinriktad och förändringsbenägen. Alla tre måste ha en stark tilltro till värdet av varandras yrkestillhörigheter. Om några inbördes hierarkier hade utvecklats, hade detta sannolikt varit av ondo. Inget yrke eller någon arbetsuppgift får anses finare eller sämre än något annat. VII. D. Biblioteket bidrar till den välkomnande atmosfären? Även om biblioteket inte är särskilt stort så är det uppenbarligen ett levande inslag på Öppna förskolan. Den används flitigt av besökarna och gör att Öf får en annorlunda profilering än andra öppna förskolor. Man skulle hypotetiskt kunna tänka sig att biblioteket sköttes av en litteraturintresserad förskollärare. Det är dock inte säkert att resultatet hade blivit detsamma. Norrby har lyckats bra med att skapa en välkomnande atmosfär. Något som kommer igen i nästan alla intervjuer är att man känner sig uppmärksammad och bekräftad. Kanske ett skäl är att man har tre olika professioner verksamma på Öf. Många olika behov kan därigenom på ett kvalificerat sett fångas upp och uppmärksammas. VIII. Några avslutande kommentarer Som nämnts tidigare är familjecentraler vanligtvis lokaliserade till problemtyngda stadsdelar där det förkommer hög arbetslöshet och många som är beroende av socialbidrag. Utvärderingen har kunnat visa att ett bibliotek på en familjecentral kan nå barn upp till 6 år med böcker och läsglädje som annan biblioteksverksamhet har svårt att nå. I utvärderingen gällde detta för många invandrarfamiljer men det kan naturligtvis även gälla för svenska familjer. Något som bidrog till att familjecentralens bibliotek fick särskild betydelse för invandrarfamiljerna var att det kommunala stadsdelsbiblioteket ligger långt bort från det mest invandrartäta området. Stadsbiblioteket är bättre placerat men har man inte bil kan även det avståndet te sig stort. Ska man ha barnen med, får inte biblioteket ligga långt bort, om man ska gå dit. Av betydelse är sålunda också hur den vanliga biblioteksverksamheten är lokaliserad och organiserad i stadsdelen. Går det att visa att ett bibliotek på en familjecentral blir ett smidigt och lättillgängligt alternativ, är det också ett tungt argument. När jag tog mig an utvärderingen så är ju min roll att vara neutral och objektiv. På ett personligt plan var jag, om inte ifrågasättande, så i varje fall undrande, blir inte ett bibliotek en främmande fågel på en familjecentral? 10
11 Utvärderingen har dock visat att en sådan funktion kan bli ett levande inslag på en familjecentral. Det ställer dock stora krav på bibliotekarien som måste arbeta mycket flexibelt och förutsättningslöst för att kunna bli en viktig kugge i maskineriet på en familjecentral. Uppenbart är det dock möjligt, det har Familjecentralen Norrby visat. Malmö den 27 augusti 2007 Eskil Svensson Persona Eskil Svensson Kornettsgatan 24A, Malmö. Tfn , eskil.svensson@bredband.net 11
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merUppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult
Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merEn lässtund på badet!
En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland 1 Plask och hopp och sen ett stopp i hörnan att höra sagor i mitt öra Bidrag till rimtävlingen under invigningen Böcker i badhuset, varför
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merKulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merDet bästa som hänt under min tid som boklånare
Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merPraktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Läs merMedlemsblad. Våren 2011. Tranås/Ydre Släktforskarförening
Medlemsblad Våren 2011 Tranås/Ydre Släktforskarförening Ordförande har ordet När Ni får detta medlemsblad är vi redan inne i februari på det nya året. Hjälp vad tiden går fort, tänker många och undrar
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merkunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.
Resan till Chicago IAHAIO är en paraply organisation som arbetar för att skapa nätverk mellan olika organisationer och verksamheter som arbetar inom HAI fältet (Human- animal- interaction). Deras stora
Läs merMette Agborg & Lisa Berger
IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRapport Färgelanda Bibliotek. Ej Besökare
Rapport Färgelanda Bibliotek Ej Besökare 1 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE PUNKTER ÖVER VAD BIBLIOTEKET KAN GÖRA FÖR ATT LOCKA FLER BESÖKARE.... 4 SAMMANFATTANDE PUNKTER ÖVER VAD BIBLIOTEKET KAN GÖRA
Läs merEkonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars
Läs merFamiljecentral i Hedemora
Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merSärskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas
Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur
Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2004-04-06 DNR 000334 2004 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merFRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013
FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!
High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merRemiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss
Läs merTrainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:
Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se
Läs merKvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola
Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merVI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merAlvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/
Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merInvånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod
Läs merSamverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice
Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice Sammanfattning av projekt som pågått i Halland mellan 2011-2016 Maria Ehde Andersson Gerd Almquist-Tangen Idag ska vi fira!
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merMitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK
Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merMotivering och kommentarer till enkätfrågor
ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merBiblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs mer