Barn- och utbildningsnämnden (18)

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden (18) Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Gottne, Nygatan 18, Örnsköldsvik 15:00-15:30 Birgith Olsson Johansson (S) Edit Persson (C) Gösta Svensson (S) Carina Kock (C) Yvonne Ölund (S) Anneli Olsson (kd) Mattias Öberg (S) Osmo Heinonen-Näslund (M) Ruth Bergström (S) Kajsa Selin (S) Göran Wåhlstedth (V) Tjänstg. ersättare Anneli Westin (s) Åke Lundberg (M) Ersättare Bruno Sjölund (s), Ulla-Grundberg-Larsson (s), Carin Eriksson (s), Thomas Nordström (kd) Övriga deltagare Godkännande av närvaro Tid och plats för justering Thorbjörn Öhlund, förvaltningschef Maria Edblad Jansson, ekonomichef Marie Westerlund, sekreterare Barn- och utbildningsnämnden godkänner att angivna personer är närvarande vid sammanträdet samt ger dem rätt att yttra sig , barn- och utbildningskontoret Sekreterare Paragrafer Marie Westerlund Ordförande Birgith Olsson Johansson Justerare. Carina Kock BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans Barn- och utbildningsnämnden Anslaget sätts upp Anslaget tas ned Förvaringsplats för Barn- och utbildningskontoret protokollet Underskrift Namnförtydligande. Kristin Herold

2 Barn- och utbildningsnämnden (18) Innehållsförteckning 45 Informationer Ekonomi Ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola - utökning Mikael Elias Teoretiska gymnasium Ansökan från Lernia College AB om rätt till bidrag till en fristående gymasieskola Ansökan från Gottnebygdens samhällsförening om rätt till bidrag till en fristående grundskola och förskoleklass Beslut om utvecklingsområden för kontaktpolikerverksamheten Fyllnadsval Anmälan av delegationsbeslut Meddelanden...18

3 Barn- och utbildningsnämnden (18) 45 Informationer Bun/2009:9 Lokaler utveckling och framtid Helena Sandström-Plogander redovisar vidtagna åtgärder för att anpassa lokalerna till vikande elevsiffror inom 6-16årsverksamheten. Elevminskningen under 2000-talet är hittills drygt 20%. Minskningen är dock ojämnt fördelat inom kommunen. Exempelvis har Östra skolområdet en minskning på 10,6 % medan gamla Björna rektorsområde har haft en elevminskning på 34,5%. Åtgärder har vidtagits för att anpassa lokalytan till minskat elevantal bl.a. genom att anpassa skollokalerna till förskoleverksamhet och avyttring av fristående förskolebyggnader. Ett resultat är att 27 skolor delvis byggts om till utökad och/eller att omfatta även förskoleverksamhet. Trots vidtagna lokaleffektiviseringsåtgärder ligger ytan/elev mycket över riksgenomsnittet. Detta är kostnadsdrivande beroende på att ett stort antal skolbyggnader är byggda på 50- och 60-talet. Många av dessa lokaler uppfyller inte dagens byggnadstekniska krav eller krav på god arbetsmiljö. Det medför att underhållsbehovet är stort. En stor framtidsfråga är hur vi väljer att prioritera mellan pedagogisk personal i förhållande till lokalkostnader. Det är en stor och väsentlig kvalitets- och demokratifråga. Alla elever inom ett skolområde ges inte samma förutsättningar. Det är en ojämn kvalitet beroende på skillnader i arbetsmiljön, tillgängligheten och personaltätheten/elev. Exempelvis är lärartätheten på de mindre enheterna större än vid de större enheterna inom området. En förutsättning för en god lokalförsörjning och ett effektivt resursnyttjande är att beslut fattas snarast möjligt om kort- och långsiktliga mål och strategier inför framtiden. Vilka enheter skall utvecklas, vilka enheter bör slås samman och vilka lokaler får avvecklas? John Bauer gymnasiet Förvaltningschef Thorbjörn Öhlund informerar att John Bauer gymnasiet avslutar sin verksamhet i Örnsköldsvik sista december Övergång av elever i år 1 och 2 vid terminsskiftet 2009/10. Årskurs 3 elever kvarstår under John Bauerskolans huvudmannaskap läsåret ut. Personal Thorbjörn Öhlund informerar om förändringar bland rektorer på grundskolan och gymnasiet. Två externt rekryterade till gymnasiet: Maria Nygren och Stellan Andersson med tillträde 1 december 2009.

4 Barn- och utbildningsnämnden (18) 45 forts GPS (Gemensam Process för Styrning) Ekonomichef Maria Edblad-Jansson informerar om GPS. Prognosen 2009 kommer att ligga runt 4 i snitt. En förbättring jämfört med Framförallt ligger perspektivet attraktiv arbetsgivare starkt men även ekonomin och medborgarperspektivet bra. Medborgarperspektivet mäts utifrån elevernas hälsosamtal i åldrarna 10, 13 och 16 år. Vi ligger kvar på 4,2 precis som Perspektivet god verksamhet, som bygger på en enkät till den pedagogiska personalen med vikt 60% har ökat svarsfrekevensen med 6% sedan 2008 till 60%. Snittbetyget är nästan detsamma 3,69. Meritvärdena för årskurs 9 kan ännu inte jämföras mot riket. Där ser Örnsköldsvik ut att ha tappat något. Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationerna.

5 Barn- och utbildningsnämnden (18) 46 Ekonomi Bun/2009:17 Perioden visar ett resultat på +7,2 mkr. Intäkterna är 17,8 mkr lägre för perioden. I den totala intäkten för 2008 ingår 20,8 mkr för LSS/LASS, under innevarande år ligger den verksamheten under Omsorgsförvaltningen. Jämfört utifrån detta är de totala intäkterna 3,0 mkr högre 2009 kontra Enskilda poster som har ökat mellan åren är barnomsorgsvgift 1 mkr, AMS-bidrag i olika former med 0,5 mkr och statliga projektbidrag med 1,4 mkr. Förändring sedan föregående prognos Prognosen är förbättrad från +1,9 mkr till +5,4 mkr. Förändringen på +3,5 mkr beror främst, 2,0 mkr, på att de preliminära antagningarna för elever i friskolor samt landstingsskolor visar ett minskat elevantal. Innan antagningssiffrorna fanns tillgängliga byggde prognosen för interkommunal ersättning på samma elevantal och kostnad som under vårterminen. Resterande förändring ligger på intäktssidan där största delen är projektpengar som tillkommit samt att pågående projekt börjar bli avslutade och omfattningen av förbrukade medel har sammanställts. Barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden godkänner Tertialuppföljningen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

6 Barn- och utbildningsnämnden (18) Bun/2009:73 47 Ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola - utökning Mikael Elias Teoretiska gymnasium Sammanfattning av ärendet Utbildningsanordnaren har för avsikt att höstterminen 2010 i Örnsköldsviks kommun starta en fristående skola med Teknikprogram. Programmet finns redan idag inom det breda utbud av gymnasieprogram som Örnsköldsviks kommunala gymnsieskola erbjuder. Enligt intagningsstatistiken så har elever som sökt till programmen fått sina utbildningsplatser inom den kommunala gymnasieskolan, Örnsköldsviks Gymnasium. A 1. Kort beskrivning av de aktuella programmen inom Örnsköldsviks Gymnasium Teknikprogrammet i Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder 96 utbildningsplatser. Antalet förstahandssökande har under läsåren 2002 till 2009 varit ca 75 per år. Andelen flickor uppgår till drygt 40 %. Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder ett varierat utbud av inriktningar och kurser som stimulerar och tillgodoser ungdomarnas teknikintresse. Gymnasiets arbets- och utvecklingsplan har Hållbar utveckling som övergripande helhetsidé något som genomsyrar hela verksamheten. Teknikprogrammet erbjuder för närvarande inriktningarna: Teknik och företagande inriktas mot maskinteknik och mekanisk industri. Kurserna Konstruktion A och B, Cad A och B, Produktionsteknik CNC teknik och CAD/CAM läses som profileringar. Människa och teknik inriktas mot formgivningsprocessen och kreativitet. Kurserna Design, Digitalt skapande, Designmodeller ingår. För att ge ett breddat kunnande kompletteras designkurserna med Konstruktion A, CAD A och B samt Ergonomi. IT-webbapplikationer inriktas mot programmering och databashantering samt praktiska tillämpningar av webbteknik. Arkitektur och byggande inriktas mot tekniska lösningar för hållbara och funktionella miljöer som genomsyras av miljötänkande. Kurserna Konstruktion A, CAD A och B, Miljöanpassad arkitektur och Hållbar utveckling ingår. Inriktningarna korresponderar väl med de inriktningar som finns beskrivna i Gymnasiepropositionen; Innovation och teknik, Teknik och design, IT-kommunikation samt Samhällsbyggande och arkitektur.

7 Barn- och utbildningsnämnden (18) 47 forts A 2. Den kommunala gymnasieskolans samarbete inom Teknikcollege Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommunala gymnasieskolor har i samverkan beviljats att starta ett teknikcollege under namnet Teknikcollege Botnia. Samarbetet mellan kuststädernas kommunala gymnasieskolor kommer att bli en arena för yrkesutbildning i samverkan med regionens företag. Teknikcollege Botnia har som utgångspunkt en expanderande tillverkningsindustri, en stark regional framtidsoptimism och sex gymnasieskolor med tekniska utbildningar. Örnsköldsviks kommunala gymnasieskola kommer att involvera Teknikprogrammet, Industriprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet i Teknikcollege Botnia. Ansökan om certifiering för Örnsköldsviks Gymnasium har lämnats in till Industrikommittén och beslut kommer under hösten Certifieringen av Örnsköldsviks Gymnasium innebär ett fördjupat samarbete med såväl näringsliv som universitet och högskolor. Inom regionen för Teknikcollege Botnia ska ett utvärderingssystem grundat på Qualis utvärderingsmetodik utvecklas. Därmed formuleras och utvärderas såväl de målsättningar som finns i teknikcollegekonceptet som de nationella målen. A 3. Den kommunala gymnasieskolans etablering av ett kemigymnasium På teknik- och naturvetenskapsprogrammet vid Örnsköldsviks Gymnasium har en ny och speciell kemiinriktning utvecklats. Kemigymnasiet, som har startat sin verksamhet ht -08 bedriver verksamheten i nära samarbete med ortens företag och Umeå universitet. Undervisningen tar sin utgångspunkt i företagens verksamhet och genomförs till stora delar på plats ute i industrin. På Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen i åk 1 och 2 görs ett antal generella insatser gällande samarbetet med ortens företag och med kemiinstitutionen vid Umeå universitet. För samtliga elever genomförs ett antal studiebesök samt en till två veckors praktik. För elever i åk 3 har fördjupningskurser inom kemiområdet utarbetats. Kurserna, som benämns Bioraffinaderi och Vattenresurser, har byggts upp av ett antal case hämtade från kemitekniska applikationer. Genom provtagningar på företag och kemisk analys samt teoristudier i anslutning till varje case får eleverna fördjupad förståelse för kemiska processer, upparbetar ett nära samarbete med ortens företag samt blir väl förberedda för studier inom kemiområdet. Det laborativa arbetet kommer på sikt att förläggas till företagens lokaler, där även Umeå universitets processoperatörsutbildning har sina utbildningslokaler. Eleverna genomför även sitt Projektarbete i samverkan med de företag de upparbetat kontakter med. Kemiinriktningen motsvarar ca 500 timmar lärarledd utbildningstid, dvs ca 20 % av utbildningen.

8 Barn- och utbildningsnämnden (18) 47 forts B. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en etablering av den fristående skolan :1402 Eftersom elevunderlaget till gymnasiet under överskådlig tid är sjunkande blir konsekvenserna av en nyetablering betydande och i vissa fall kommer nedläggningar att bli följden. Om en friskoleetablering inom teknikområdet genomförs kommer: 1. antalet inriktningar på Teknikprogrammet att kraftigt begränsas. det minskade underlaget för kemigymnasiet att medföra en nedläggning av detsamma. samarbetet för Örnsköldsviks Gymnasium inom Teknikcollege Botnia att upphöra pga minskat elevunderlag för de i teknikcollege involverade utbildningarna. kommunens mångmiljoninvesteringar (t ex fyra CNC-maskiner) för att möta näringslivets krav och behov att få en kraftigt försämrad nyttjandegrad. speciellt anordnade inriktningar för att attrahera flickor till Teknikprogrammet kommer sannolikt att få ett sviktande underlag. Detta får negativa konsekvenser för vår strävan att få jämnare könsfördelning inom den tekniska sektorn. Barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden står bakom förvaltningens förslag och beslutar att föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan.

9 Barn- och utbildningsnämnden (18) Bun/2009: Ansökan från Lernia College AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola Sammanfattning av ärendet Utbildningsanordnaren har för avsikt att höstterminen 2010 i Örnsköldsviks kommun starta en fristående skola med El-, Energi-, Industri- och Teknikprogrammen. Dessa program finns redan idag inom det breda utbud av gymnasieprogram som Örnsköldsviks kommunala gymnsieskola erbjuder. Elever som har sökt till ovanstående program fått sina utbildningsplatser inom i kommunen befintliga gymnasieskolor. A 1. Kort beskrivning av de aktuella programmen inom Örnsköldsviks Gymnasium Elprogrammet har inriktningarna Elteknik och Automation. Programmet erbjuder 32 utbildningsplatser. Utbildningen bedrivs i samarbete med ortens företag. Energiprogrammet med inriktningen VVS och kylteknik samt Lärlingsutbildning erbjuder 8 reguljära utbildningsplatser samt två lärlingsplatser. Utbildningen har ett mycket nära samarbete med ortens företag inom branschen. Industriprogrammet har inriktningen Produktionsteknik med profileringarna Skärande bearbetning och Svetsteknik. Programmet erbjuder 42 utbildningsplatser, vilka har kunnat besättas. Programmet förfogar över moderna lokaler och ändamålsenlig utrustning. APU kan erbjudas i full utsträckning. Teknikprogrammet i Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder 96 utbildningsplatser. Antalet förstahandssökande har under läsåren 2002 till 2009 varit ca 75 per år. Andelen flickor uppgår nu till drygt 40 %. Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder ett varierat utbud av inriktningar och kurser som stimulerar och tillgodoser ungdomarnas teknikintresse. Teknikprogrammet erbjuder för närvarande inriktningarna: Teknik och företagande inriktas mot maskinteknik och mekanisk industri. Kurserna Konstruktion A och B, Cad A och B, Produktionsteknik, CNC teknik och CAD/CAM läses som profileringar. Människa och teknik inriktas mot formgivningsprocessen och kreativitet. Kurserna Design, Digitalt skapande och Designmodeller ingår. För att ge ett breddat kunnande kompletteras designkurserna med Konstruktion A, CAD A och B samt Ergonomi.

10 Barn- och utbildningsnämnden (18) 48 forts IT-webbapplikationer inriktas mot programmering och databashantering samt praktiska tillämpningar av webbteknik. Arkitektur och byggande inriktas mot tekniska lösningar för hållbara och funktionella miljöer som genomsyras av miljötänkande. Kurserna Konstruktion A, CAD A och B, Miljöanpassad arkitektur och Hållbar utveckling ingår. Inriktningarna korresponderar väl med de inriktningar som finns beskrivna i Gymnasiepropositionen; Innovation och teknik, Teknik och design, IT-kommunikation samt Samhällsbyggande och arkitektur. A 2. Den kommunala gymnasieskolans samarbete inom Teknikcollege Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommunala gymnasieskolor har i samverkan beviljats att starta ett teknikcollege under namnet Teknikcollege Botnia. Samarbetet mellan kuststädernas kommunala gymnasieskolor kommer att bli en arena för yrkesutbildning i samverkan med regionens företag. Teknikcollege Botnia har som utgångspunkt en expanderande tillverkningsindustri, en stark regional framtidsoptimism och sex gymnasieskolor med tekniska utbildningar. Örnsköldsviks kommunala gymnasieskola kommer att involvera Teknikprogrammet, Industriprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet i Teknikcollege Botnia. A 3. Den kommunala gymnasieskolans etablering av ett kemigymnasium På teknik- och naturvetenskapsprogrammet vid Örnsköldsviks Gymnasium har en ny och speciell kemiinriktning utvecklats. Kemigymnasiet, som har startat sin verksamhet ht -08 bedriver verksamheten i nära samarbete med ortens företag och Umeå universitet. Undervisningen tar sin utgångspunkt i företagens verksamhet och genomförs till stora delar på plats ute i industrin. På Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen i åk 1 och 2 görs ett antal generella insatser gällande i samarbetet med ortens företag och med kemiinstitutionen vid Umeå universitet. För samtliga elever genomförs ett antal studiebesök samt en till två veckors praktik. För elever i åk 3 har fördjupningskurser inom kemiområdet utarbetats. Kurserna, som benämns Bioraffinaderi och Vattenresurser, har byggts upp av ett antal case hämtade från kemitekniska applikationer. Genom provtagningar på företag och kemisk analys samt teoristudier i anslutning till varje case får eleverna fördjupad förståelse för kemiska processer, upparbetar ett nära samarbete med ortens företag samt blir väl förberedda för studier inom kemiområdet. Det laborativa arbetet kommer på sikt att förläggas till företagens lokaler, där även Umeå universitets processoperatörsutbildning har sina utbildningslokaler. Eleverna genomför även sitt Projektarbete i samverkan med de företag de upparbetat kontakter med. Kemiinriktningen motsvarar ca 500 timmar lärarledd utbildningstid, dvs ca 20 % av utbildningen.

11 Barn- och utbildningsnämnden (18) 48 forts B. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en etablering av den fristående skolan :1262 Eftersom elevunderlaget till gymnasiet under överskådlig tid är sjunkande blir konsekvenserna av en nyetablering betydande och i vissa fall kommer en nedläggning att bli följden. Om en friskoleetablering genomförs kommer: antalet inriktningar på Teknik-, Industri-, Energi- och Elprogrammet att kraftigt begränsas. det minskade underlaget för kemigymnasiet att medföra en nedläggning av detsamma. samarbetet för Örnsköldsviks Gymnasium inom Teknikcollege Botnia att upphöra pga minskat elevunderlag för de i teknikcollege involverade utbildningarna. kommunens mångmiljoninvesteringar (t ex fyra CNC-maskiner) för att möta näringslivets krav och behov att få en kraftigt försämrad nyttjandegrad. speciellt anordnade inriktningar för att attrahera flickor till Teknikprogrammet sannolikt att få ett sviktande underlag. Detta får negativa konsekvenser för vår strävan att få jämnare könsfördelning inom den tekniska sektorn. Barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden står bakom förvaltningens förslag och beslutar att föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan.

12 Barn- och utbildningsnämnden (18) Bun/2009:67 49 Ansökan från Gottnebygdens samhällsförening om rätt till bidrag till en fristående grundskola och förskoleklass Bakgrund Gottnebygdens Samhällsförening har ansökt hos Skolverket om att få starta fristående förskoleklass och grundskola i Gottne under namnet Gottne Byskola. Gottneskolan bedrivs idag i kommunal regi och ingår i Moälvens skolområde med sammanlagt 10 skolenheter. År 2006 gjordes en organisationsförändring av skolområdena i Örnsköldsviks kommun. 11 rektorsområden blev 6. En väsentlig anledning till organisationsförändringen var att möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande, både ekonomiskt och personellt, då områdenas storlek ökade. Konsekvensbeskrivning Gottneskolan finns i ett område med tre F-6 skolor inom en radie på 6 km. Skolor som är byggda för långt många fler elever än som nu går där. Elevantalet i hela skolområdet minskar kraftigt de närmaste åren p.g.a. låga födelsetal och för att det ligger i en glesbygd. Det är därför en stor utmaning för barn- och utbildningsförvaltningen och barnoch utbildningsnämnden att effektivt kunna bedriva skolverksamhet i området. Om Gottne Byskola skulle få tillstånd att starta försvårar det ytterligare för kommunen att effektivt använda tilldelade resurser. En konsekvens skulle bli att den befintliga skolan i Gottne läggs ner då det inte finns underlag för två skolor i byn. I ansökan anges att Gottne Byskola skall ha profilen Natur och Hälsa. Detta är inte unikt utan utgör två av de prioriterande områdena i kommunens skolplan. Skolans pedagogiska upplägg tillför heller inget nytt till kommunens befintliga utbud. Yrkanden: Edit Persson (C): Ansökan skall bifallas. Birgith Olsson Johansson (S): Ansökan bör avslås. Ordföranden ställer proposition mellan förslagen och finner att nämnden antar Birgith Olsson Johanssons förslag.

13 Barn- och utbildningsnämnden (18) 49 forts Barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag och beslutar att föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan. Mot beslutet reserverar sig Edit Persson, Carina Kock, Anneli Olsson, Osmo Heinonen- Näslund och Åke Lundberg.

14 Barn- och utbildningsnämnden (18) Bun/2009: Beslut om utvecklingsområden för kontaktpolikerverksamheten 2010 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2008 om ett antal utvecklingsområden i de olika skolområdena som skulle följas upp i samband med kontaktpolitikerbesöken De olika utvecklingsområdena föreslogs efter samtal med skolområdets ledning. Efter återrapportering av kontaktpolitikerbesöken skall beslut om nya överenskommelser fattas. Barn- och utbildningsnämnden beslut: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att följande överenskommelser om utvecklingsområden för 2010 skall gälla: Domsjö Kvalitetsutveckling inom fritidshem Barn i behov av särskilt stöd Föräldra- och elevinflytandet En förskola i världsklass, arbete med estetiska former Profilklasser IUP/Skriftliga omdömen Gideälven Likabehandling Fjärrundervisning Moälven Forma en skola där delaktighet är det förhållningssätt som präglar verksamheten, såväl mellan skolledning och arbetslag som gentemot elever och föräldrar och där målet för varje elev kan sammanfattas med begreppet bildning, där färdigheter, social förmåga och djupa ämneskunskaper utgör viktiga delar i en helhet.

15 Barn- och utbildningsnämnden (18) 50 forts Nätra Individuella utvecklingsplaner för både elever, personal och skolledare Genusperspektiv Elevmedverkan Utepedagogik Estetiska uttrycksformer Västra Genus IKT/PIM Internationalisering Östra Fortsatt arbete med värdegrund och utveckla arbetet med att följa och dokumentera kunskapsutvecklingen hos eleverna samt att kommunicera detta med elever och föräldrar. Gymnasieskolan Läroplanens och kursplanernas kvalitativa kunskapssyn förankras Analytiska verktyg för bedömning av elevers kvalitativa kunskaper utvecklas Utveckla ett samsynt språk i kollegiet kring bedömning för att kvalitetssäkra betygssättningen Kulturskolecentrum Följa nämndens uppdrag: "Kulturskolecentrum är en betydelsefull resurs i skolans utveckling med tyngdpunkt på de estetiska uttrycksformerna"

16 Barn- och utbildningsnämnden (18) 51 Fyllnadsval Bun/2007:2 Anna Hägglund (m) har avsagt sig samtliga uppdrag i barn- och utbildningsnämnden. Fyllnadsval i kommunfullmäktige har skett och ny ersättare är Josefin Strömberg (M). Anna Hägglund har varit kontaktpolitiker i Domsjö skolområde och även varit representant i yrkesrådet Hantverk, inriktning mode och design. Barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse följande representant för återstoden av mandatperioden: Kontaktpolitiker Domsjö skolområde Yrkesråd Hantverk - mode och design Josefin Strömberg Josefin Strömberg

17 Barn- och utbildningsnämnden (18) 52 Anmälan av delegationsbeslut Följande delegationsbeslut anmäls till barn- och utbildningsnämnden: Beslut om plats i barnomsorgen enligt skollagen 2a: Placering i särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Önskemål om specialutformat program Anhållan och beslut om ändring av studieplan Inskrivningsprotokoll 179 Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen

18 Barn- och utbildningsnämnden (18) 53 Meddelanden Skolinspektionen: Beslut om avskrivning: Minervaskolan i Umeå AB Bun 2009:36 Skolinspektionen: Genomförd kvalitetsgranskning av Broskolan avs. lärares behörighet och användning efter utbildning Bun 2009:131 Kommunfullmäktiges beslut: Motionssvar, undertecknande av europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på regional nivå Bun 2009:130 Motionssvar, erbjud nya frivilligarbetare och lekmän medlemskap i Örnsköldsviks Frivilliga Samhällsarbetare Bun 2008:206 Motionssvar, samverkan kring gymnasieskolor Bun 2009:5 Motionssvar, det behövs en satsning på skolbiblioteken Bun 2008:38 Motionssvar, införande av tak för utnyttjande av kommunal barnomsorg Bun 2008:205 Godkännande av nämndernas konkurrensprövningsprogram 2009 Bun 2009:30 Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av meddelandena.