LJUSpåkvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg. NT- gymnasiet Järfälla

Transkript

1 LJUSpåkvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg NT- gymnasiet Järfälla Rapport Februari 2011

2 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande 3 2. Iakttagelser Kunskaper, utveckling och lärande Arbetsmiljö och delaktighet Pedagogisk verksamhet och undervisning Styrning, ledning och kvalitetsarbete 8 3. Analys 8 4. Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Lärande exempel 11 2

3 INLEDNING LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbybergs kommuner. LJUS på kvalitets syfte är att stimulera till en aktiv dialog kring hur kvalitet kan utvecklas på och mellan alla nivåer i skolorganisationen. LJUS på kvalitets övergripande mål är att de pedagogiska processerna ska bidra till att måluppfyllelsen ökar och resultaten förbättras. För ytterligare information om LJUS på kvalitet hänvisas till NT-gymnasiet är en av Järfällas fem kommunala gymnasieskolor. Skolan erbjuder de nationella programmen Naturvetenskapliga med inriktning natur och matematik-data, Teknikprogrammet med lokala inriktningar arkitektur-design, interaktiv design och robotteknik. Skolan erbjuder också ett specialutformat program samhällsvetenskap med naturvetenskaplig inriktning. Totalt har NT-gymnasiet ca 400 elever. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Carin Dahlin och Christer Pettersson, utvärderingsledare från Järfälla respektive Lidingö och ansvariga för rapporten. Utvärderare har varit Bo Ulltin rektor i Upplands-Bro och Ola Andersson gymnasielärare i Lidingö. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument och webbsidor studerades och därefter besöktes enheten av utvärderingsgruppen okt Under besöket genomförde utvärderarna planerade gruppsamtal med elever, pedagoger, skolledning och elevvårdspersonal. Vidare var utvärderingsgruppen närvarande i den dagliga verksamheten på skolan. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 3 dec Vid denna deltog rekt Gunilla Carlsson och bitr rekt Per-Olof Andersson, NT-gymnasiet. Utvärderingsgruppen representerades av Carin Dahlin, Christer- Pettersson, Bo Ulltin och Ola Andersson. Efter den muntliga avrapporteringen överlämnades denna skriftliga rapport till skolledningen den 19 jan Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser. När det gäller resultaten håller skolan hög standard. Eleverna har bra betyg och skolan brukar placera sig bra i matematiktävlingar. Att skolan resultat är bra förklarar rektor med att de har ett bra elevunderlag. I samtalet med eleverna framkommer att de är väldigt motiverade. Skolan saknar kursplaner för flera ämnen där det tydligt framgår vad som ska behandlas i varje ämnet och i varje årskurs. Det finns ingen arbetsplan eller gemensam vision på skolan. Utvärderingar och uppföljningar har ingen tydlig struktur eller gemensamt gällande plan. Utvärderingar och uppföljning sker enskilt av varje lärare. Man vill utveckla ett Web-baserat verktyg så att det går att följa 3

4 kursutvärderingar. Skolans uppdelning i arbetslag och för tillfället ämneslag är något man för en diskussion om att förändra. Lärarbehörigheten är hög och lärarnas ämneskunskaper håller bra kvalitet. Betygskonferenser finns och både pedagoger och skolledning är medvetna om elevernas uppfattning om att olika lärare kan betyda olika betyg. I samtal med lärarna framkom att det inte bedrevs något konsekvent arbete med mål, betyg och bedömning. Det fanns en del handlingsplaner som hade arbetats fram men de användes inte. Lärarna fick själva följa forskning och nya rön inom pedagogik. Något som personal och ledning uppfattar som ett problem är betygsfixeringen från både elever och föräldrar. Enligt rektorerna behöver skolan bli tydligare utåt med hur arbetet med betygsättning går till. Eleverna upplevde en stor skillnad mellan lärarna när det gäller krav, kunskap och även den belastning de kände i ämnet. De menade också att det kunde förekomma skillnader mellan lärare inom samma ämne. För elever som är i behov av stöd finns möjligheter att få stöd till exempel i matematik. Den finns en lärare som hjälper till i fysik och matematik utanför den ordinarie undervisningen. Skolan hade planer på att starta en matematik-stuga som skulle stå öppen för alla elever som ville förbättra sina matematikkunskaper. Rektor planerade också att genomföra klassrumsbesök under vt-11, innan nästa medarbetarsamtal skulle äga rum. 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser. Elevernas övervägande uppfattning är att det är en bra skola, deras förväntningar är infriade. De känner sig delaktiga i skolan. De tycker att det är en lugn miljö jämfört med nian. De rekommenderar gärna skolan till kompisar. NT-gymnasiet upplevs ha stora utrymmen för eleverna att vistas i även utanför lektionstid. Lektionssalarna upplevs fräscha och rymliga. Glasväggarna till klassrummen ger ljus och eleverna ser positivt på att det är glasväggar. Antalet datorer i skolan märks i datasalarna, annars iakttog utvärderingsgruppen inte att elever eller lärare använda datorer i undervisningen i någon större omfattning. Arbetsmiljö verkar enligt utvärderingsgruppen inte vara ett prioriterat område. Både elever och personal förhåller sig avvaktande till frågan och tycker att det mesta fungerar bra. Elevvården framförde i samtal att det mesta är bra, strukturerat och med ordning och reda. De ansåg att det var bra att lärarnas arbetsrum är geografiskt spridda, vilket i sin tur medförde att kontakten mellan elever och lärare blev spontan. De ansåg också att lärarna tog stort ansvar för eleverna. Elevvårdsgruppen menade att eleverna inte saknade vuxna i korridorerna utan de sökte upp personalen om det fanns behov. Lärarna uttryckte i samtal med utvärderingsgruppen en otydlig delegation från skolledningen. Skolan har en likabehandlingsplan som eleverna uppger att man inte pratat om, men de tar för givet att det finns en plan. Elevenkäten visade att eleverna var nöjda med arbetsmiljön och det var gott klimat på skolan. I utvärderingsgruppens samtal med en elevgrupp menade de att miljön är lugn jämfört med hur det hade varit i årskurs nio. Eleverna antyder i samtal att det finns elever som kanske är lite ensamma och att det 4

5 kan förekomma mobbning. I samtalet menade de också att skolans fastställda ordningsregler inte alltid följdes av alla lärare. Skolan har en elevvårdsgrupp som består av rektor, skolsköterskan, studie- och yrkesvägledare och kurator. Eftersom det inte finns någon specialpedagog anställd på NT-gymnasiet så finns inte någon sådan i teamet. Det är inte helt tydligt hur ärenden kommer till elevvårdsgruppen. Anmälan till gruppen kan ske genom skriftlig anmälan från klassföreståndare. Det är också otydligt hur gruppen arbetar och återkopplar ärenden. Det är å andra sidan en liten grupp som inte har några svårigheter att nå varandra när det är angeläget. Gruppen har en mötestid veckan, men träffas inte alltid varje vecka. Beträffande samverkan med elev och vårdnadshavare finns en formell ordning när det till exempel gäller att meddela föräldrar om frånvaro. Det har betydelse för frånvaron i relation till CSN samt muntlig och skriftlig varning. Elevvården ansåg att all personal är observant och man dröjde inte för länge med att rapportera och ta kontakt med föräldrar. I juni skickas ett brev ut till blivande elever där föräldrar ombeds att kontakta elevvården om det finns ett sådant behov. Lärarna uppgav i samtalen att de upplever hög trivsel på arbetsplatsen. Korridormiljön är lugn. Lärare rör sig i de öppna ytorna eftersom lärarnas arbetsrum är utspridda i hela skolan. Klassrumsklimatet präglas också av lugn med fokus på undervisningen och lektionerna startades på utsatt tid. Det var också hög elevnärvaro på lektionerna. Lärarens ledarskap sätts inte på särskilt stora prov. Lärarna uppgav att man stannar på NT om man börjar där. Undervisningen som utvärderingsgruppen iakttog följde enligt gruppen i hög grad traditionella mönster med katederundervisning och genomgångar på tavlan. Någon större variation och omväxling i undervisningen har utvärderingsgruppen inte iakttagit. De flesta lärarna arbetar med läroböcker och undervisningen tycks styras av böckernas innehåll. Lärarna upplever annars att de själva har stor egen frihet vilket framfördes i samtalet med utvärderingsgruppen. Man kan få utrymme för sina egna idéer. Klasserna har klassföreståndartid, den utnyttjas dåligt enligt eleverna. Den ligger fel i schemat och eleverna skolkar och lärarna utnyttjar inte tiden på ett meningsfullt sätt. Klassråd hade tid en gång i veckan och överlag ansåg eleverna att det var dålig närvaro. De uttryckte också att det var ganska meningslös med klassrådstiden. Frågor om problem togs visserligen upp men man ansåg att man skulle kunna effektivisera klassråden. I samtal med skolledningen menade man att elevrådet hade arbetat med den sociala samvaron på skolan och att de till exempel hade ordnat en mycket bra inspark för nya elever. Eleverna var också med och tog fram elevhandboken även om det nu var ganska många år sedan. Varje klass ska ha två elevrådsrepresentanter. I samtal med elever ansåg några att elevrådet består av en inre krets som träffas. Några som var elevrådsrepresentanter hade aldrig varit på något möte. De sa att de inte blev kallade och visste inte när möten ägde rum. Elever betecknade också elevrådet som en kompisgrupp som fixar fester, men man hade oklar uppfattning om vad elevrådet gör eller vad dom ska göra. Två av eleverna i samtalet var med i elevrådet men hade inte fått någon information om rådet ännu, inte heller fått kallelse till något möte. 5

6 När det gäller inflytande över lektionerna uppger eleverna att de med vissa lärare kan diskutera lektionsuppläggen. De flesta lärarna bestämmer, men om en grupp elever har några synpunkter brukar lärarna lyssna och tillmötesgå deras önskemål. Eleverna kunde ha åsikter om schemat. De gick till läraren och det kunde gå att göra finjusteringar men inte stora ändringar. Lärarna säger i samtal att eleverna inte vill ha mer inflytande. För det mesta kunde eleverna diskutera metoder med läraren. Valmöjlighet hade de vid exempelvis redovisningar, om man skulle stå inför en klass i liten grupp eller större grupper. Delprov förekom och man fick information om hur man kan examineras. Utvärderingsgruppen uppfattade att det fanns elevinflytande i det dagliga arbetet även om eleverna inte alltid uppfattar det. Elever ansåg i samtal att synpunkter som lämnades i utvärderingar och elevenkät inte togs på allvar. Man såg ingen förändring till följd av någon utvärdering. Däremot menade eleverna att önskemål togs emot när det gällde hur undervisningen skulle läggas upp. Elevvården hade man inte haft kontakt med. Stress upplevs i olika omfattning menade eleverna. Kränkande handlingar var det ingen av eleverna i samtalet hade hört om och på frågan om mobbing menade man att man såg att det fanns dom som var ensamma. Däremot tyckte man att det var svårt att veta om det fanns någon som var utfrusen. När det gällde likabehandlingsplan menade eleverna att alla vet att det finns men man vet inte vad som står i den, men anar vad den innehåller. Värdegrunden är itutat sen man var liten. Lärare uppgav i samtal att var otydligt hur likabehandlingsplanen hade tagits fram, den var inget levande dokument för lärare. Likabehandlingsplanen hade sammanställts av skolsköterska och rektor, inga övriga hade ingått i det arbetet. Elevvården arbetade inte heller aktivt med planen. De ansåg att den var dåligt förankrad skolledning lärare elev. De tyckte att den borde diskuteras mer på arbetsplatsträffar och i elevvårdsgruppen. När det gällde värdegrundsfrågor uttryckte elevvården att det viktigaste var att den genomsyrar undervisningen. De var själva kritiska till att de tog för givet att det var en god stämning bland elever och lärare. De menade att de kanske inte själva fullt ut var observanta på problem som inte blev synliggjorda. Eleverna tyckte att stämningen i korridor var god, de menade att den genomsyrar att alla har mål. Det sämsta ansåg eleverna var matkorten de förstod inte vitsen med dom. Annars betecknade de biblioteket som jättebra och att det var bra med datorer. Vid arbetsplatsträffen utvärderingsgruppen deltog på lämnades mycket information, men dagordning saknades för mötet. Det var inte helt klart hur besluten togs. De flesta lärare var passiva lyssnare under mötet. Lärarna föreföll ha fria fortbildningsdagar, men utvärderingsgruppen uppfattade inte hur de skulle användas. Rektor informerade på mötet om den nationella fortbildningssatsningen för skolledare och lärare, Praktisk IToch mediekunskap (PIM). Lärarna fick en uppgift av rektor att titta på. Skolledningen informerade i samtalet med utvärderingsgruppen att det inte fanns någon plan för fortbildning, men att det var många processer på gång. De tyckte själva att de oftast inte hann med att följa upp fortbildningssatsningar som genomfördes. Man hade 6

7 haft en gemensam fortbildning om bedömning med en föreläsare utifrån, men rektor hade inte följt upp den. 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser. Skolan är organiserad i ämneslag. I princip all undervisning är organiserad enligt schema och i klassvisa eller kursvisa grupper. Varje lärare sköter sin undervisning men ett visst samarbete finns inom ämnena. På de lektioner som utvärderingsgruppen besökte varierade undervisningen i begränsad omfattning. Lärarna är ledare i klassrummet och det är arbetsro och de är kunniga i sina ämnen. Utvärderingsgruppen saknade, vid de iakttagelser gruppen gjorde, i stor utsträckning tydlig målsättning med lektionen och ett elevaktivt arbetssätt. Eleverna ifrågasatte inte undervisningen vid något tillfälle utvärderingsgruppen besökte lektionerna. Enligt rektor finns ingen tydlig pedagogisk idé som genomsyrar verksamheten. Rektor är medveten om att det pedagogiska utvecklingsarbetet är eftersatt. Eleverna på NT klarar vilken undervisning som helst och vilka lärare som helst. Undervisningen upplevs som mer faktainriktad än förståelseinriktad. Lärarna framförde i samtal att det saknades organiserade tillfällen för diskussion bland lärarna om t ex gemensam kunskapssyn, likvärdig bedömning, ny pedagogisk forskning, metodutveckling och lärstilar. I samtal med skolledningen framkom att lärare inte ville släppa in andra i sitt klassrum men nämnde det ämnesrelaterade samarbetet. Det ämnesövergripande arbetet ligger helt på frivillig väg. Rektor menade att det pedagogiska ledarskapet kommer att bli bättre med en biträdande rektor. Det betecknades som en viktig fråga som hade diskuterats för lite. Skolledningen menade annars att arbetslagen var ett forum som gjorde det möjligt att diskutera pedagogiska frågor. I samtalet med lärarna uppfattade utvärderingsgruppen att de ansåg att det var bättre med arbetslag jämfört med ämneslag. De flesta elever framstår som fokuserade och målinriktade under lektionerna. Eleverna är också tydligt kunskapsinriktade. De framhäver även att de tydligt vill veta vad man ska lära sig. Det får inte förekomma några överraskningar. Elevgruppen som utvärderingsgruppen samtalade med tyckte inte att alla lärare var rättvisa i sin betygssättning. Betygskriterier var också svåra att förstå, de ansåg att de inte fick några konkreta exempel på hur det kunde se ut. Lärarna går igenom betygskriterierna i början av kursen, men inte tillräckligt anser eleverna. De hade önskemål om att lärarna skulle redovisa kriterierna bättre. Inte heller fanns det så bra återkopplingar på uppgifter eller prov. Eleverna framförde också i samtal att de saknade planeringar från lärarna och ett uppdaterat provkalendarium som hjälp för sina egna planeringar. I samtalet med elevgruppen framförde eleverna att de tyckte att det saknades engagemang och arbetsglädje hos fler lärare. De tyckte också att fler lärare var dåliga att svara på mail. Elevvårdsgruppen består av studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska samt rektor. Skolan har inte tydligt fungerande rutiner kring elever med behov av stöd. Elevvården hade tilltro till att lärare signalerar om det är något som borde uppmärksammas. Ofta gjordes det informellt, de formella möten man diskuterade dessa frågor på var arbetslagsträffar. Elevvården tyckte för övrigt att det var bättre med arbetslag jämfört med ämneslag. Det verkade dock för utvärderingsgruppen oklart vilken roll och ansvar som klassföreståndaren har efter den anmält en elev till 7

8 elevvårdsgruppen. Eleverna tycker att stöd ofta sätts in för sent. Det finns elever som fått börja på D-kurs utan att ha klarat underliggande kurser. Skolan har en lärare som ska hjälpa elever i ma och fy utanför schemalagd tid. Flera lärare ställer upp och hjälper elever på raster och håltimmar. Elevvårdsgruppen ansåg att rektors inställning till elevvården sågs som aktivt och att det var viktigt för skolledningen. Skolan har stora utrymmen och möjlighet att dela klasser i små grupper. Rummen är traditionellt möblerade och varje elev har sin givna plats. 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser. Skolan har en ledningsgrupp som består av rektor, biträdande rektor och administrativ ledare. När ledningsgruppen träffas blev inte klart för utvärderingsgruppen. Personalen uppger att rektor sköter det mesta och att hon är bra. I samtal med lärarna uttryckte de att rektor inte utövar ett uttalat pedagogisk ledarskap. Lärarna menar att de har stor frihet på gott och ont. De saknar ett tydligt ledarskap och en tydlig idé vision för skolan. Samtalet med lärarna visade att de tycks vara positivt inställda till sin rektor, med det var däremot tveksamt om hon gav lärarna tillräckligt med utmaningar. Både rektor och lärarna upplever att de startar många projekt, men att många av dessa sedan rinner ut i sanden. Skolan har ingen utvecklingsgrupp som följer upp och analyserar utvärderingar. Lärarna gör själva utvärderingar i undervisningen med sina elever. Rektor uppger också att lärarna ifrågasätter enkäterna mer än de svar som eleverna har givit. Utvärderingsgruppen hade svårt att se var det gemensamma pedagogiska utvecklingsarbetet sker. Lärarna styr till stor del sin egen fortbildning. Elevenkäten som genomförs i årskurs två kan tas upp på arbetsplatsträffar. Det brukar då röra sig om vissa resultat där siffrorna sticker ut åt något håll, både bra och mindre bra. Utvärderingsgruppens intryck är att skolan inte medvetet arbetar med att förbättra undervisningens kvalitet. Gruppen fann inte någon systematisk uppföljning och dokumentationen av resultat och därmed inte heller en analys av resultaten. 3. Analys Utvärderingsgruppen gör sin analys av skolans verksamhet inom de fyra områden som gäller och analysen bygger på de iakttagelser gruppen gjort. Det är viktigt att se analysen som gruppens egen värdering av det som framkommit under en begränsad tid. Det är också viktigt att de analyser som utvärderingsgruppen gör bygger på strukturella förhållanden, på hur verksamheter organiseras och genomförs. Det innebär inte att det personliga ansvaret kan tas bort från hur pedagogiska intentioner skall tolkas och genomföras. Utvärderingsgruppen kopplar det emellertid i första hand till profession och inte till person. Både pedagoger och skolledning förde, i de ordnade samtalen med utvärderingsgruppen, fram brist på samsyn och behov av förbättring av pedagogisk ledning. Det gällde även bedömning av resultaten i skolan och att det inte fördes någon gemensam diskussion om kunskapssyn i skolan. Gruppens analys är att skolledningen har en stark tillit till lärarnas erfarenhet och professionalitet. Samtidigt har skolan 8

9 duktiga elever och når goda resultat. Man ser till följd av detta i praktiken inte behovet av sådana diskussioner. Det krävs ett systematisk arbete och att man medvetet skapar verktyg för arbeta med dessa frågor. Därmed skulle skolan få förutsättningar att föra en kvalitativ diskussion och kunna lägga grunden för en gemensam kompetensutvecklingsplan. Elevernas kunskaper om mål, betygskriterier och var de själva befinner sig saknas. Eleverna tyckte att de saknade information om detta. Utvärderingsgruppen har uppfattat att någon diskussion inte förs om detta och att det inte skapats några genomtänkta rutiner för information om var eleverna befinner sig. Gruppen har också uppfattat att det inte fanns någon gemensam strategi och planering för arbetet med elever som behöver stöd för sina gymnasiestudier. Att det ändå fungerar väl och att man ändå når goda resultat kan bottna i en kollektiv omedvetenhet som innebär att man anser att det är den egna pedagogiska praktiken som lägger grunden för detta. Alternativet skulle kunna vara att man har så ambitiösa och duktiga elever, vilket skolan själv framhåller, att de under alla omständigheter skulle nå goda resultat. Om orsakerna skulle förväxlas på ett sådant sätt får det allvarliga konsekvenser till exempel för elever som behöver stöd för sina studier. De utmaningar som måste till för utveckling som gynnar samtliga elever uteblir också. Elevinflytandet fungerar tveksamt till sin utformning enligt utvärderingsgruppen. Några elever är engagerade i elevråd medan många elever känner till att det finns men inte vad rådet arbetar med. Gruppens bedömning är att skolan inte uppmuntrar elevinflytande Skolledning och lärare är trygga i sin situation med eleverna och eleverna är duktiga och ambitiösa, få ser inte några motiv utöver sina egna att ägna tid åt frågan. Om en majoritet av både elever och pedagoger delar det synsättet så riskerar elevinflytandet att få en undanskymd plats. Det bristande engagemanget kommer också till uttryck i hur klassråden fungerar. I samtalet med eleverna framkom att många elever fann mötena i klassråden så meningslösa att de uteblev. Även här är utvärderingsgruppens tolkning att lärarna inte fann anledning att fylla dessa möten på ett meningsfullt sätt. I samtalen med pedagogerna framkom att arbetslagen inte fungerade och att det var oklart för lärarna hur det skulle vara. Arbetslag organiserade kring ämnen var på gång från att ha varit organiserade inom de olika programmen. Utvärderingsgruppen uppfattade det så att det för tillfället var förändringen som skapade viss oklarhet. Samtidigt bidrar det till att det kan bli svårigheter att skapa en gemensam pedagogisk syn för hela skolan. Den fysiska miljön hade en traditionell utformning. Klassrum och ämnessalar uppmuntrar till traditionell undervisning och är svår att lägga tillrätta för alternativ. Att det ska vara en varierande undervisning var inte något utvärderingsgruppen kunde iaktta. Gruppens bedömning är att detta sammanhänger med att det inte förs en gemensam pedagogisk diskussion för utveckling på skolan. En sådan kan också komma att behandla frågor om den pedagogiska miljöns fysiska utformning. 9

10 Utvärderingsgruppen kunde i sina iakttagelser av undervisningssituationer se tydliga grupperingar i klassrummen som byggde på kön, etnicitet, bakgrund och förutsättningar. Gruppen kan se skäl till detta i elevernas egna önskemål att välja själv vem eller vilka man vill arbeta tillsammans med. Gruppens egen fundering är om det bottnar i ett berättigat behov av trygghet i skolan och hur det i så fall uppkommer. Samtidigt framgår likabehandlingsplanen att olika typer av diskriminering inte är ett problem. Däremot saknas underlag för att kunna se hur man i det dagliga arbetet aktivt arbetar förebyggande med diskriminering och kränkande behandling. Bedömningen blir att skolan inte diskuterar kopplingen mellan de olika företeelser som har med likabehandling att göra. 4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Elevernas tycker att NT-gymnasiet är en bra skola och deras förväntningar är infriade. Eleverna känner sig delaktiga i skolan. Eleverna tycker att det är en lugn miljö jämfört med nian. Eleverna rekommenderar gärna skolan till kompisar. Lärarna trivs på NT-gymnasiet och stannar kvar på skolan. Det fördes inte någon gemensam diskussion om kunskapssyn i skolan. Det finns en brist på samsyn och ett behov av att stärka den pedagogiska ledningen. Det krävs ett systematiskt arbete med pedagogiska frågor. Ledningen behöver medvetet skapa verktyg för arbeta med kunskapsfrågor. Lärare och skolledning behöver behöver gemensamt diskutera pedagogiska utmaningar. Det saknas en gemensam strategi och planering för arbetet med elever som behöver stöd för sina gymnasiestudier. Skolan arbetar inte aktivt med elevinflytande. Förändringen av arbetslagen skapade viss oklarhet för lärarna. Varierande undervisning förekom inte i större utsträckning. Skolan diskuterar inte vardagliga företeelser i ljuset av likabehandling. 4.2 Rekommendationer 10

11 Ta systematiskt upp gemensamma pedagogiska diskussioner. NT-gymnasiet behöver diskutera hur arbetslagen kan stärkas och utvecklas. Elevdemokrati behöver uppmuntras för att utvecklas. Klassrådet behöver utnyttjas på ett bättre sätt till innehåll och betydelse. Elevvård och stöd till elever behöver tas upp och diskuteras. Mål betyg bedömning behöver konkretiseras och tydliggöras. I samband därmed finns anledning att diskutera egen utvärdering både av kurser och av skolans hela verksamhet. Plan mot diskriminering och kränkande handling, likabehandlingsplan behöver utvecklas. Skolkonferensen med elever, lärare och ledningen kan göras mer tydlig. 5. Lärande exempel Samarbetsprojektet mellan Bild och Sh med de konkreta illustrationerna av byggnader och stadsplanering. Skolans fysiska miljö som helhet är stimulerande och det finns avtryck av att miljön är genomtänkt inför utformningen. Bibliotekets placering i det fysiska rummet och hur det är organiseras. 11