Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken"

Transkript

1 VTI meddelande Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

2 Gabriel Helmers Rättelse avseende VTI meddelande 912, Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Reflexfolier, som i rapporten benämns Seibulite, också förkortat Seibu, skall istället ha produktnamnet Nikkalite.

3 VTI meddelande Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Arbetet utfört inom ramen för det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF) med följande parter Danmark Finland Island Norge Sverige Vejdirektoratet DELTA Lys & Optik Frederiksborg Amt Tielaitos/Vägverket Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) Vegagerdin Islands Teknologiska Institut (ITI) Vegdirektoratet SINTEF Vägverket Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) NMF Omslag: Gabriel Helmers, VTI

4 Utgivare: Publikation: VTI meddelande 912 Utgivningsår: 21 Projektnummer: Linköping Projektnamn: Åldring av reflexfolier för vägmärken resultat efter 3 års exponering Författare: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Uppdragsgivare: Vägverket, Borlänge Vägverket, Helsingfors Vejdirektoratet, Köpenhamn Titel: Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Referat Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafikForskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultaten efter 3 års exponering. Projektet fortsätter. ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilagor

5 Publisher: Publication: VTI meddelande 912 Published: 21 Project code: 4373 S Linköping Sweden Project: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Author: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Sponsor: The National Swedish Road Administration The Natonal Finnish Road Administration The National Danish Road Administration Title: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Abstract The project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic on 9 test sites : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2. These test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on the test samples after cleaning were carried out in August - September each year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on a number of test signs. The results after 3 years of exposure are presented in the report. The project continues. ISSN: Language: No. of pages: Swedish appendices

6 Förord Sedan 1996 har ett forskningsprojekt pågått i det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF). I detta projekt studeras hur retroreflekterande folier för vägmärken åldras med exponering i trafik på 9 provplatser utefter väg i Norden. Åldrandet studeras genom årliga mätningar av reflexfoliernas retroreflexion. Från och med år 2 har också reflexfoliernas färgkoordinater börjat mätas. I rapporten redovisas resultaten efter tre års exponering. Projektet fortsätter med årliga mätningar på alla provplatser av retroreflexionen kompletterade med mätningar av foliernas färgkoordinater. Projektet bekostas gemensamt av de nationella väghållarna i Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige genom att den nationella väghållaren täcker kostnaderna för projektverksamheten i det egna landet. Väghållarna representeras i arbetet av följande personer: Kenneth Kjemtrup, Danmark, Kullervo Havu, Finland, Björn Ólafsson, Island, Morten Hafting, Norge och Peter Aalto, Sverige. Arbetet med denna rapport, som innefattar sammanställning av mätdata, analys och dokumentation, har bekostats separat från huvudprojektet genom särskilda anslag till VTI från de nationella väghållarna i Danmark, Finland och Sverige. Linköping i mars 21 Gabriel Helmers VTI meddelande 912

7 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Summary 8 1 Projektbeskrivning Bakgrund Start av projektet med delrapport Projektets syfte Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg Årlig mätning av retroreflexion Mätning av färg år Signalfärger och mätning av färg 11 2 Inledande analys av resultaten, Resultat , Retroreflexion Jämförelse av folietyp Vita Folier Gula Folier Orange Folier Röda Folier Gröna Folier Blå Folier Sammanfattande resultat folietyp Jämförelse av fabrikat Analys av data Vita EG-material Vita SEG-material Vita HR-material Vita PRISMA-material Gula EG-material Gula SEG-material Gula HR-material Gula PRISMA-material Orange EG-material Orange SEG-material Orange HR-material Orange PRISMA-material Röda EG-material Röda SEG-material Röda HR-material Röda PRISMA-material Gröna EG-material Gröna SEG-material Gröna HR-material Gröna PRISMA-material Blå EG-material Blå SEG-material Blå HR-material 43 VTI meddelande 912

8 Blå PRISMA-material Sammanfattande resultat fabrikat Jämförelse mellan provplatser Vita folier Vita EG-material Vita SEG-material Vita HR-material Vita PRISMA-material Sammanfattande resultat provplats Redovisning för varje provplats Vita folier Frederiksborg Ribe Vanda Rovaniemi Reykjavik Linköping Gamleby Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser Beroendet av riktning söder/norr 56 4 Resultat 2, Färgmätning Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit PRISMA-reflex Redovisning av resultaten Vit reflex Gul reflex Orange reflex Röd reflex Grön reflex Blå reflex Sammanfattande kommentar färgmätning 68 Bilagor Bilaga 1: Indatafil i åldringsprojektet Bilaga 2: Jämförande mätningar med två färgmätningsinstrument Gardner Color-Guide 685 och Minolta CR331C VTI meddelande 912

9 Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering av Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist och Ib Lauridsen Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Linköping Sammanfattning Måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafik- Forskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser. Provplatserna fördelar sig på de deltagande länderna på följande sätt: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultat för perioden , dvs. efter tre års exponering för trafik. Resultaten visar en mycket måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna. Samtidigt finns det folier av vissa typer och fabrikat, som visar en stor försämring över dessa första tre år (3 4%). Under år 2 har den årliga mätningen av retroreflexionen kompletterats med mätning av färg på sju av provskyltarna i Danmark och på tre av provskyltarna i Sverige. Resultaten av färgmätningarna visar att en relativt stor andel av mätvärdena ligger utanför gränserna för vad som är godkänt. Den enda färg, där alla mätvärden ligger innanför den godkända färgboxen är blått. De redovisade resultaten för de olika folietyperna och färgerna ger inget säkert underlag för att predicera hur retroreflexion och färg hos de olika folierna kommer att utveckla sig under de kommande åren. Projektet fortsätter med årliga mätningar av såväl retroreflexion och färg. VTI meddelande 912 7

10 Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure by Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist and Ib Lauridsen Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE Linköping Sweden Summary Small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings This project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic at 9 test sites. The distribution of these test sites among the countries is as follows : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2 test sites. The test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on all the test samples after cleaning were carried out in the period August September every year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on seven test signs in Denmark and three test signs in Sweden. The results for the 3-year period are presented in the report. The results show a small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings. But there are also some sheetings which show a large loss in retroreflection over these first three years in trafffic (3 4%). The annual measurements of retroreflection were complemented in the year 2 with measurements of colour on seven out of nine test signs in Denmark and three out of nine test signs in Sweden. The results of the colour measurements show that a relatively large proportion of the measurement values did not fall inside the limits specified for the signal colours. The only colour for which all measurements fullfil the requirements was blue. The results for the tested types of reflective sheetings and for the colours do not constitute a good basis for the prediction of further changes of the reflective sheetings in future years. The project continues with annual measurements of retroreflection and colour. 8 VTI meddelande 912

11 1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund Vägmärkens läsbarhet i fordonsbelysning förutsätter att de är retroreflekterande. Vägmärken är därför utförda i sådant material. Den retroreflekterande förmågan hos vägmärken försämras med långvarig exponering för trafik samt för väder och vind. Vägmärkens upptäckbarhet och läsbarhet bygger både på stor luminanskontrast och stor färgkontrast. Förutom att vara retroreflekterande är vägmärken därför utförda i olika färger. Dessa färger utgörs av standardiserade s.k. signalfärger. Detta innebär att färgen inte får avvika från sin specifikation. När vägmärken inte längre uppfyller kraven på retroreflexion och/eller färg skall de bytas ut. Det är därför av stor vikt för väghållarna att vägmärken har god åldersbeständighet. Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva hur retroreflexionen och färgen hos olika reflexfolier för vägmärken förändras med exponering i trafik. 1.2 Start av projektet med delrapport 1988 Projektet startade 1996 som ett nordiskt samarbetsprojekt. Det inledande arbetet har tidigare dokumenterats i en delrapport, maj Rapport var sammanställd av Bjørn Brekke, SINTEF. Den omfattade en beskrivning av projektet samt resultat från retroreflexionsmätningarna till och med april Alla testade folier exponeras på en och samma provtavla eller provskylt. Sådana provtavlor placerades ut under 1997 på nio provplatser utefter väg. Retroreflexionen hos alla folier på provtavlorna mättes upp i samband med utsättningen av provtavlorna (nymätning). Därefter sker mätning åtminstone en gång per år under perioden i augusti september. Det står varje land fritt att mäta upp sina provtavlor vid ytterligare tillfällen. Detta ligger då utanför mätprogrammet för det nordiska projektet. Några årliga färgmätningar ingick inte i den ursprungliga försöksplanen. 1.3 Projektets syfte Projektet syftar till: att beskriva hur olika reflexmaterial för vägmärken förändras med exponering i trafik, att jämföra folier av olika typ och fabrikat, med avseende på retroreflexion och färg, att studera om de olika provplatserna ger likartade resultat med avseende på de retroreflekterande foliernas åldersbeständighet. 1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg Två provplatser utvaldes i varje land med undantag av Island, som valde att ha en provplats. På varje provplats är 4 provtavlor monterade, 2 på var sida om vägen och vända mot trafiken. På provplatsen på Island finns dock bara 2 tavlor en i varje färdriktning. Vägen vid provplatsen skall företrädesvis gå i nord sydlig riktning. (På Island i väst östlig riktning då östlig vind utgör den förhärskande vindriktningen). I närheten av vissa provplatser men inte nära väg finns en refe- VTI meddelande 912 9

12 renstavla monterad, i de flesta fall mot söder. Skillnaden mellan provtavlor och referenstavla kan då tolkas som en effekt av trafiken. Provplatserna är valda så att de flesta nordiska klimattyper är representerade. För att alla reflexfolier skall exponeras för samma miljö (bl.a. med avseende på nedsmutsning) är den ena av provtavlorna på varje sidan av vägen monterad upp och ner (dvs. vriden 18º). Lokaliseringen av de 9 provplatserna är följande: Danmark: Frederiksborg (norra Själland, kustnära) 4 provtavlor 1 referenstavla Ribe (södra Jylland, nära Nordsjön) 4 Finland Vanda (nära Helsingfors flygplats) 4 1 Rovaniemi (finska Lappland) 4 1 Island Reykjavik (1 m.ö.h.) 2 Norge Røros (7 m.ö.h., skog av fjällbjörk) 4 1 Arendahl (kustnära, Skagerack) 4 1 Sverige Linköping (södra Sveriges inland) 4 1 Gamleby (nära Östersjön) 4 Folieproven är monterade på provtavlorna, som är identiskt lika varandra. Folieprov av samma folietyp, fabrikat och färg är tagna från samma folierulle. Varje tillverkare har levererat in sina folier till detta prov. Provtavlorna är tillverkade av Norskilt, som följt tillverkarnas anvisningar om hur varje folie skall behandlas vid appliceringen. Alla folier för vägmärken, som fanns på den skandinaviska marknaden , är med i testet. 1.5 Årlig mätning av retroreflexion Mätningen görs vid bra väder i augusti september. Provplåtarna mäts efter att de blivit rengjorda. Det mätinstrument, som använts är RetroSign 4, ett instrument tillverkat av DELTA Lys & Optik. Mätningarna på Island görs dock med ett instrument av märket Gamma Scientific. Alla mätningar görs i geometrin 5º/,33º. Vid mätning hålls mätaren så att den är centrerad i förhållande till folieprovet. Objektivets ram vilar lätt mot folien varvid man ser till att mätpunkten ligger mitt på provet. Resultaten av retroreflexionsmätningarna redovisas i avsnitt Mätning av färg år 2 Mätning av färg har hittills inte ingått i de årliga mätningarna. Anledningen till detta är något oklar. En förklaring kan vara att vi vid mätningen av retroreflexionen haft som uppgift att bedöma om någon misstänkt färgförändring ägt rum. I det fall man misstänkt färgförändring skall skylten monteras ner för att färgen skall kunna mätas i laboratoriet. Förutsättningarna för att mäta färg har förändrats under senare år genom att lätthanterliga färgmätare kommit ut på marknaden. Med hjälp av sådana mätare kan man idag enkelt komplettera de årliga mätningarna av retroreflexionen med mätning av färg. Av denna anledning kompletterades retroreflexionsmätningarna med mätningar av färg hösten 2 på alla danska provskyltar, som inte är lackade mot graffiti (dvs. 7 stycken), samt på tre av de fem provskyltarna på provplatsen i Linköping. Vid mätningarna har mätpunkten varit mitt på varje provplåt. Färgens x- och y-koordinater har registrerats för varje mätning. 1 VTI meddelande 912

13 Färgmätningarna utfördes med olika instrument. I Danmark användes en Gardner Colour-Guide 685 och i Sverige en Minolta CR331C. De båda instrumenten har jämförts genom en serie jämförande mätningar på referenstavlan med reflexfolier vid provplats Linköping. En analys av dessa mätresultat visar att instrumenten i stort sett mäter lika (se bilaga 2). Resultaten av färgmätningarna redovisas i avsnitt Signalfärger och mätning av färg Varje färg definieras fysikaliskt av variablerna x och y i CIE:s koordinatsystem. Varje signalfärg skall ligga inom en färgbox, som begränsas av 4 koordinatpunkter. De mätvärden, som ligger inne en färgbox, uppfyller specifikationerna för den aktuella signalfärgen. Färgboxarna enligt EN redovisas grafiskt i figuren nedan.,9,8,7 Hvid Gul EG Gul HI Orange Rød Blå Grøn Brun Måleværdier,6,5 y,4,3,2,1,1,2,3,4,5,6,7,8 x VTI meddelande

14 2 Inledande analys av resultaten, Analyserna är baserade på de ordinarie årliga mätningarna av foliernas retroreflexion. Dessa utgörs av mätningar av nyvärden (före eller strax efter uppsättning, 1997), mätning efter 1 år (hösten 1998), efter 2 år (hösten 1999) och efter 3 år (hösten 2). I analyserna, som visar olika foliefabrikats utveckling över tid samt provplats över tid, ingår inte referenstavlorna. Alla statistiska analyser görs på 5% signifikansnivå (p <,5). De norska prov- och referenstavlorna ingår inte i analysen. Skälet till detta är att vi inte haft tillgång till en komplett uppsättning mätvärden från de norska provplatserna för år 2. Analyserna omfattar inte heller de lackade folier, som finns på de danska tavlorna. Ej heller omfattar analysen de folier som är anti-graffitibehandlade och anti-dagg-behandlade. Resultaten från dessa folier får analyseras vid senare utvärderingar. På provplatsen i Linköping har vissa provplåtar på tavlorna blivit sprayade med graffiti (vandalism). Tavlorna har monterats ner och provplåtarna har rengjorts på VTI. Provplatsen har därefter flyttats längre ut från tätorten för att minska risken för graffiti. Studerar man medelvärdena för 1999 och 2 för de vita folier, som utsatts för graffiti, och jämför med de som inte har blivit sprayade får man följande tabell: Report R FABRIKAT S 62 S 45 Fas 15 Fas 25 3M 22/32 3M 28/38 Kiwa 12 Kiwa 22 Total GRAFFITI nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total Mean N Std. Deviation 569, , , , , , , , ,25 4 9, , ,288 73, ,725 76,75 4 2, , , , , ,5 4 8, , , , 61 9,167 66, 2 2, , , , , ,5 2 19,919 23, , , ,494 87,5 2 14, , , , , ,5 2 7, , ,353 27, , , , , ,1859 Man ser att det verkar finnas en negativ effekt av rengöring från graffiti för fabrikat/typ S62, S45, Kiwa 12 och Kiwa 22, men knappast för de andra 4 materialen. Görs en variansanalys med den oberoende variabeln GRAFFITI (=ja/nej), får man: 12 VTI meddelande 912

15 Dependent Variable: R Source Corrected Model Intercept GRAFFITI Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 41984,84 a ,84 1,638,21, , ,14 123,942,, , ,84 1,638,21, , , , ,7 53 a. R Squared =,3 (Adjusted R Squared =,1) Resultatet av variansanalysen visar att det inte föreligger någon signifikant skillnad för vita folier. (Se raden GRAFFITI under kolumn Sig., p =.21 >.5). Kompletterande analyser visar att detta resultat också är giltigt för övriga färger. Den skattade styrkan av effekten (Eta Squared) är dessutom liten (,3%). Detta innebär att de graffitisprayade och rengjorda folierna inte sorteras ut utan får ingå i de fortsatta analyserna. Oberoende variabler respektive antal lägen i dessa i de analyser, som redovisas i det följande, är: PLATS 7 st.(provplatser med undantag av de två norska) TAVLA 5 st.(provtavlor efter väg och referenstavla) FABRIKAT 7 st.(kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite) FÄRG 6 st.(vit, gul, orange, röd, grön, blå) TYP 4 st.(eg, SEG, HR, PRISMA) TID 4 st.(ny, 1 år, 2 år, 3 år) En variansanalys av hela materialet visar att 65% (Eta Squared) av den totala variansen i datamaterialet kan förklaras av variablerna TYP och FÄRG (32% respektive 33%). Att påvisa effekter vid analyser där dessa två variabler ingår som feltermer är svårt. För att minska feltermens storlek och på så sätt öka powern hos analyserna har separata analyser i det följande gjorts för varje TYP och för varje FÄRG. En annan fråga är om provtavlorna utefter väg skiljer sig från referenstavlorna? Om man för varje färg gör en analys FABRIKAT*TAVLA, finner man för alla färger utom för blå en signifikant effekt av TAVLA. Post-hoc-test för röd färg visar att referenstavlan har högre värde än provtavlorna. För vit färg finns ingen skillnad. För gul, orange och grön färg har alltid referensen högst värde, men skillnaderna är inte alltid signifikant högre än för provtavlorna. Det finns ändå skäl att behandla referensen separat, med tanke på att denna sannolikt kommer att skilja sig mer och mer från tavlorna på provplatserna utefter väg med ökad exponeringstid. I analyserna nedan behandlas därför provtavlorna för sig och referenstavlorna för sig. Tvåvägs variansanalyser för varje typ av material med PLATS*TID, som oberoende variabler, visar i tre fall av fyra på en signifikant interaktionseffekt. Detta innebär att retroreflexionen varierat över tiden, men olika på olika platser. Egentligen borde man därför göra separata analyser för varje provplats, färg och typ av folie. Detta skulle innebära 168 variansanalyser, vilket inte är rimligt att redovisa. Därför görs i det följande en serie variansanalyser FABRIKAT*TID för de 4 folietyperna och de 6 färgerna 24 variansanalyser (över provplatser). Därefter görs en annan serie analyser PLATS*TID för 4 folietyper och 6 färger, men denna gång över fabrikat. Således ytterligare 24 analyser. VTI meddelande

16 3 Resultat , Retroreflexion Resultaten redovisas deskriptivt genom figurer varefter resultatet av den statistiska analysen visar vilka skillnader som är signifikanta och vilka som kan förklaras av slumpen. Vid alla sådana jämförelser nedan betyder tecknen (>) signifikant större än, vilket innebär att skillnaden är statistiskt säkerställd och (=) ingen signifikant skillnad, vilket innebär att skillnaden kan förklaras av slumpen. Figurerna består av diagram med beroendevariabeln retroreflexionen på y-axeln och den oberoende variabeln tid eller exponering i år utefter x-axeln. Båda dessa variabler är fysikaliska storheter varför skalorna utefter axlarna också gjorts linjära. Skulle man däremot vilja beskriva hur ögat upplever skillnaden i retroreflexion mellan olika folier skulle man ha behövt ersätta den linjära skalan med en logaritmisk skala utefter y-axeln. I de följande figurerna är varje kurvas utveckling över tid ett uttryck för åldersförändringen under de tre första åren i trafik. En kurva som sjunker relativt mindre än en annan kurva utgör en indikation på att åldersbeständigheten varit bättre hos det material som den första kurvan representerar. Under varje figur i avsnitt 3.1 och 3.2 redovisas kortfattat resultatet av den statistiska analysen, dvs. vilka skillnader är statistiskt säkerställda och vilka skillnader kan förklaras av slumpen? Varning: Stora skillnader i retroreflexionsnivå hos olika material får inte tolkas i termer av bättre eller sämre läsbarhet. Varningen gäller speciellt för tolkning av kurvorna i avsnitt Jämförelse av folietyp I detta avsnitt presenteras resultat med avseende på retroreflexionen hos varje folietyp och färg. Detta innebär att folier av samma typ men av olika fabrikat slagits samman. De kombinationer av TYP och FABRIKAT, som man får, är då följande: EG-material SEG-material HR-material Prismamaterial Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M 3M, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite Nedan redovisas figurer för varje färg. Dessutom redovisas resultaten av en tvåvägs variansanalys med folietyp och tid som oberoende variabel (TYP*TID). 14 VTI meddelande 912

17 3.1.1 Vita Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Vita folier EG SEG HR prisma Resultat: Huvudeffekterna TYP och TID är signifikanta liksom interaktionseffekten TYP*TID. Interaktionseffekten innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Parvisa jämförelser mellan kurvorna visar att kurvan för prismamaterialen inte är parallell med de övriga kurvorna. Post-hoc-test för varje år ger följande resultat: Ny (1997): prisma > HR > SEG > EG 1 år (1998): prisma > HR > SEG > EG 2 år (1999): prisma > HR > SEG > EG 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG Resultatet är således detsamma för alla fyra åren. Det kan därför sammanfattas på följande sätt: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande

18 3.1.2 Gula Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gula folier EG SEG HR prisma Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID, vilket innebär att kurvorna inte signifikant avviker från att vara horisontella. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 16 VTI meddelande 912

19 3.1.3 Orange Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Orange folier EG SEG HR prisma 1 5 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > EG = SEG Kommentar: Att kurvan för SEG i figuren inte ligger på en högre nivå än kurvan för EG är ett oväntat resultat. För en möjlig förklaring till detta utfall se kommentaren under punkt VTI meddelande

20 3.1.4 Röda Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Röda folier EG SEG HR prisma 4 2 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 18 VTI meddelande 912

21 3.1.5 Gröna Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gröna folier EG SEG HR prisma Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande

22 3.1.6 Blå Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Blå folier EG SEG HR prisma Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG = EG Sammanfattande resultat folietyp Skillnaderna mellan folier av samma typ men av olika fabrikat har inneburit att felvariansen varit stor i analyserna ovan. Effekten av detta är att variabeln TID inte har varit signifikant för alla färger med undantag av vitt. Det är därför bara för vita material man har kunnat visa en signifikant försämring över tid i dessa analyser. För att öka styrkan hos analyserna görs därför i nästa avsnitt ett antal tvåvägs variansanalyser för varje kombination av folietyp (4st.) och färg (6st). Detta innebär 24 analyser med förklaringsvariablerna FABRIKAT och TID. 2 VTI meddelande 912

23 3.2 Jämförelse av fabrikat Analys av data I de fall kurvorna i de följande figurerna inte signifikant avviker från parallellitet görs post-hoc-test med data sammanslagna för varje material över de fyra åren. Resultatet utgör då en bästa sammanfattning av utfallet. I de fall då interaktionseffekten däremot är signifikant och kurvorna därför avviker från parallellitet måste post-hoc-test göras för jämförelser mellan fabrikaten varje år. Data analyseras fortsättningsvis på detta sätt Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita EG-material Fasson 3M Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat försämras mera över tid än de andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu > 3M > Fasson 1 år (1998): Kiwa = Seibu > 3M = Fasson 2 år (1999): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M Kommentar: Vit 3M EG har försämrats med över 3% medan försämringen för övriga EG material varit knappt hälften så stor. Samtidigt har Vit 3M EG lägst retroreflexion efter 3 år. Detta är ett intressant resultat i sig men det tillåter inte att man extrapolerar kurvornas förlopp att gälla för en exponeringsperiod utöver de tre studerade åren. VTI meddelande

24 3.2.3 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita SEG-material Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson 22 VTI meddelande 912

25 3.2.4 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m2/lux) M Seibulite Kiwalite 5 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande

26 3.2.5 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita prismamaterial R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stims 62 Stims 45 3M 2 1 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Signifikant interaktionseffekt (FABRIKAT*TID). Kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) ger följande resultat: Ny (1997): Stims 62 > Stims 45 > 3M 1 år (1998): Stims 62 > Stims 45 = 3M 2 år (1999): Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims VTI meddelande 912

27 3.2.6 Gula EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula EG-material Fasson 3M Seibulite Kiwalite Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat försämras mera över tid än andra. Post-hoc-test visar följande: Ny (1997): Kiwa > 3M = Fasson Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Kiwa > Seibu > Fasson = 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M Kommentar: I likhet med Vit 3M EG har Gul 3M EG haft den största försämringen över 3 år (över 3%). Samtidigt har Gul 3M EG den lägsta retroreflexionen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna för Vit 3M EG under punkt VTI meddelande

28 3.2.7 Gula SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula SEG-material Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Seibu > Kiwa > Fasson 2 år (1999): Seibu > Kiwa > Fasson 3 år (2): Seibu > Kiwa > Fasson 26 VTI meddelande 912

29 3.2.8 Gula HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula HR-material M Seibulite Kiwalite Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3M > Kiwa > Seibu 1 år (1998): 3M > Kiwa = Seibu 2 år (1999): 3M > Seibu = Kiwa 3 år (2): 3M > Seibu = Kiwa VTI meddelande

30 3.2.9 Gula PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula prismamaterial Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Effekten av FABRIKAT är signifikant liksom interaktionseffekten FABRIKAT*TID. Däremot ingen signifikant effekt av TID. Interaktionseffekten innebär att fabrikaten utvecklas olika över tid. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 > Reflexite = 3M = Stims 45 1 år (1998): Stims 62 > Reflexite = 3M > Stims 45 2 år (1999): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 3 år (2): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 Kommentar: Gul Stimsonite 45 försämras starkt över tre år (över 3%). 28 VTI meddelande 912

31 3.2.1 Orange EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange EG-material Fasson 3M Seibulite 2 1 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M > Fasson Kommentar: Se också kommentaren under punkt VTI meddelande

32 Orange SEG-material Det finns endast ett orange SEG-material, varför ingen analys kan göras. Orange SEG-material Seibulite 1 Kommentar: Kurvan i figuren ovan har en nivå hos retroreflexionen på ca 3 (cd/m 2 )/lux. Detta kan jämföras med motsvarande nivå hos Seibulites EG material i den förra figuren. Nivån är drygt 5 (cd/m 2 )/lux i den figuren. Eftersom SEG materialen är tillverkade med syfte att ha en högre retroreflexion än motsvarande EG material måste resultatet ifrågasättas. En näraliggande förklaring till utfallet kan vara att man förväxlat Seibulites orange EG och SEG material vid monteringen av dessa på provskyltarna. Detta skulle i så fall också kunna förklara den oväntat låga retroreflexionen hos kurvan för SEG i figuren under punkt VTI meddelande 912

33 Orange HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange HR-material M Seibulite 2 Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. VTI meddelande

34 Orange PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange prismamaterial Stims 62 3M Reflexite 1 5 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Stims 62 > Reflexite Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. 32 VTI meddelande 912

35 Röda EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda EG-material M Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu = 3M 1 år (1998): Kiwa > Seibu > 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > 3M Kommentar: I likhet med Vit och Gul 3M EG har Röd 3M EG haft den största försämringen. Försämringen av Röd 3M EG är över 4% efter tre år. Samtidigt har Röd 3M EG lägst retroreflexion av de olika EG-materialen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna under punkt VTI meddelande

36 Röda SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda SEG-material Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Fasson > Seibu 1 år (1998): Fasson = Kiwa > Seibu 2 år (1999): Fasson > Kiwa > Seibu 3 år (2): Fasson > Kiwa > Seibu 34 VTI meddelande 912

37 Röda HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda HR-material M Seibulite Kiwalite 2 1 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande

38 Röda PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda prismamaterial Stims 62 Stims 45 3M Resultat: Signifikant skillnad mellan fabrikat. Ingen skillnad över tid och ingen interaktion. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims VTI meddelande 912

39 Gröna EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna EG-material M Seibulite Kiwalite Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > 3M VTI meddelande

40 Gröna SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna SEG-material Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Fasson > Seibu 1 år (1998): Kiwa > Fasson > Seibu 2 år (1999): Kiwa > Fasson = Seibu 3 år (2): Kiwa > Fasson > Seibu 38 VTI meddelande 912

41 3.2.2 Gröna HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna HR-material M Seibulite Kiwalite Resultat: Effekterna av FABRIKAT och TID är signifikanta. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande

42 Gröna PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna prismamaterial Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 = 3M 1 år (1998): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 Reflexite > 3M, Stims 62 > 3M 2 år (1999): Reflexite > Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite > Stims 62 > 3M > Stims 45 Kommentar: Grön Stimsonite 45 har försämrats med ca 3% över 3 år. 4 VTI meddelande 912

43 Blå EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå EG-material M Seibulite Kiwalite Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt- kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande

44 Blå SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå SEG-material Fasson Seibulite Kiwalite Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > Fasson > Kiwa 42 VTI meddelande 912

45 Blå HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå HR-material M Seibulite Kiwalite Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Seibu > Kiwa VTI meddelande

46 Blå PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå prismamaterial Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Alla effekter signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 = Reflexite > Stims 45 = 3M 1 år (1998): Stims 62 = Reflexite > 3M = Stims 45 2 år (1999): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims Sammanfattande resultat fabrikat De flesta material av de olika fabrikaten behåller sin retroreflexion väl över de tre första åren. Vissa kombinationer av folietyp och fabrikat visar t.o.m. förbättrad retroreflexion efter 3 år. Prismamaterialet Reflexite är det bästa exemplet på detta. Vad detta resultat kan bero på vet vi inte. En möjlig förklaring kan vara att foliernas färg förändrats mot mer ljusstarka färger d.v.s. mot vitt och/eller gult. Andra kombinationer av fabrikat och folietyp visar en relativt snabb försämring av retroreflexionen över de tre första åren. De bästa exemplen på detta är vit, gul och röd 3M EG samt gul och grön folie av prismamaterialet Stimsonite 45. Några slutsatser om materialens åldringsbeständighet för exponeringstider längre än 3 år kan inte dras utifrån dessa resultat. 44 VTI meddelande 912

47 3.3 Jämförelse mellan provplatser Vita folier I detta avsnitt redovisas retroreflexionen för de fyra typerna av vita folier över provplatser. Motsvarande redovisning för övriga fem färger redovisas inte då dessa resultat knappast tillför någon kunskap Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita EG-material Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testerna är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Linköping Gamleby Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Frederiksborg Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Vanda Frederiksborg Ribe 3 år (2): Reykjavik Vanda Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Ribe Kommentar: Kurvorna är fallande för alla provplatser utom för Vanda, som visar ökad retroreflexion med exponeringstid. VTI meddelande

48 3.3.2 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita SEG-material Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 4 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Frederiksborg Rovaniemi Reykjavik Ribe Vanda 2 år (1999): Gamleby Frederiksborg Reykjavik Linköping Ribe Rovaniemi Vanda 3 år (2): Vanda Reykjavik Gamleby Frederiksborg Rovaniemi Linköping Ribe Kommentar: Liksom för EG materialen (se 3.3.1) avviker Vanda från en fallande trend. 46 VTI meddelande 912

49 3.3.3 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m 2 /lux) 15 1 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 5 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Frederiksborg Rovaniemi Ribe Vanda 1 år (1998): Linköping Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Vanda Ribe Reykjavik 3 år (2): Vanda Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Ribe Linköping Kommentar: I likhet med EG- och SEG-materialen avviker också HR-materialen för Vanda från en fallande trend. VTI meddelande

50 3.3.4 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita prismamaterial Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 1 Resultat: Signifikant effekt av TID men ingen signifikant effekt av PLATS och ingen interaktion (PLATS*TID). Den signifikanta effekten av TID innebär att retroreflexionen avtar och kurvorna faller. Den ej signifikanta effekten av PLATS innebär att avvikelserna hos kurvorna för provplatserna kan förklaras av slumpen. Något statistiskt skäl för att presentera en rangordning av provplatserna finns därför inte. Skillnaderna mellan kurvorna kan förklaras av slumpen Sammanfattande resultat provplats Att effekten av provplats inte varit signifikant för vita prismamaterial men för de tre övriga materialen kan förklaras av att mätvärdena för prismamaterialen varit behäftade med en mycket större felvarians än för övriga typer av material. Denna ökade felvarians förklaras till stor del av att prismamaterialen har en optisk axel, som skall vara vertikalt monterad. Vid monteringen på provskyltarna har många av provplåtarna istället monterats med den optiska axeln i horisontellt läge. En annan obesvarad fråga är varför mätningarna av EG-, SEG- och HI-materialen på provplats Vanda avviker från övriga provplatser genom att resultera i en stigande i stället för en fallande kurva över tid? Samma mätinstrument, som använts i Vanda har också använts vid mätningarna i Rovaniemi. En möjlig förklaring kan vara att mätresultaten påverkas av lufttemperaturen vid mättillfällena. Detta bör undersökas närmare. 48 VTI meddelande 912

51 3.4 Redovisning för varje provplats Vita folier Frederiksborg Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Frederiksborg - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Ribe - HR och prisma R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande

52 3.4.2 Ribe Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Ribe - HR och prisma R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande 912

53 3.4.3 Vanda Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Vanda - HR och prisma Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande

54 3.4.4 Rovaniemi Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Rovaniemi - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Rovaniemi - HR och prisma Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande 912

55 3.4.5 Reykjavik Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Reykjavik - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Reykjavik - HR och prisma Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande

56 3.4.6 Linköping Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Linköping - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Linköping - HR och prisma Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande 912

57 3.4.7 Gamleby Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Gamleby - EG och SEG Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa Gamleby - HR och prisma Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa VTI meddelande

58 3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser Referenstavlorna finns i Frederiksborg, Vanda, Rovaniemi och Linköping. Analyserna görs endast för de vita materialen. Fyra variansanalyser, en för varje typ av reflexmaterial. Jämförelsen görs mellan referensskylten och provplatsens fyra provtavlor med avseende på retroreflexionsmätningarna år 2. EG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. SEG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. HR-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Signifikant effekt av REFTAVLA. Analysen visar att de vita referenstavlorna av typ HR hade högre värde än provtavlorna längs väg. PRISMA-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. Sammanfattande kommentar Endast en av fyra analyser har givit en signifikant skillnad efter 3 år. Om det sker någon påverkan av exponering för trafik bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. 3.6 Beroendet av riktning söder/norr Analysen avser endast provtavlorna efter väg. Den baseras på mätningarna av retroreflexionen hos de vita folierna år 2. EG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. SEG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. HR-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. 56 VTI meddelande 912

59 PRISMA-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. Reykjavik (öster/väster) Motsvarande analyser har också gjorts för Reykjavik. Hypotesen är här att sandblästring försämrar tavlan riktad mot öster (förhärskande vindriktning) mera än den mot väster. Analysen ger inte heller här någon signifikant effekt. En klar tendens finns dock. Den går i hypotesens riktning. Sammanfattande kommentar Ingen av analyserna har givit några signifikanta effekter efter 3 år. Om det sker någon påverkan av väderstreck bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. När det gäller effekt av riktning norr-söder är det kanske mera intressant att studera hur färgen påverkas. I och med att mätningarna vid kommande tillfällen skall kompletteras med mätning av färg kommer det att finnas underlag för sådana analyser vid kommande redovisningar. VTI meddelande

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003 VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 31 poäng. För Godkänt krävs minst 19 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 25 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 31 poäng. För Godkänt krävs minst 19 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 25 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 26 april, 2014 kl. 9:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003 VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Presentation av NMF. Sara Nygårdhs (VTI) Presentation av NMF under Nordisk vägmarkeringskonferens

Presentation av NMF. Sara Nygårdhs (VTI) Presentation av NMF under Nordisk vägmarkeringskonferens Presentation av NMF Sara Nygårdhs (VTI) Presentationens upplägg Vad betyder NMF? Hur började det? Vilka länder är med idag? Varför NMF-samarbete? Förr Nu Exempel på projekt Var finns mer information? Vad

Läs mer

Provmoment: Forskningsmetod, Salstentamen nr 1 Ladokkod:

Provmoment: Forskningsmetod, Salstentamen nr 1 Ladokkod: Forskningsmetod 6,0 högskolepoäng Provmoment: Forskningsmetod, Salstentamen nr 1 Ladokkod: 11OP90/TE01 samt 11PS30/TE01 Tentamen ges för: OPUS kull H12 termin 5 inriktning Psykologi samt fristående grundkurs

Läs mer

Reflexfoliers retroreflexion efter

Reflexfoliers retroreflexion efter VT1 meddelande Nr 724 +- 1993 Reflexfoliers retroreflexion efter exponering i trafikmiljön S-0 Lundkvist och Gabriel Helmers Väg- och transportä forskningsinstitutet VT1 meddelande Nr 724 +- 1993 Reflexfoliers

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 24 april, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 24 april, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: ) GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Lördag den 24 april, 2010 Tid: 14 30 18 30 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Gabriel Helmers 2005-05-28 1 Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Samarbetet startade 1973 Initiativtagare till NMF var Erik Frederiksen (chef vid dåvarande

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

VTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist

VTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige

Läs mer

TENTAMEN. PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009

TENTAMEN. PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Markera kurs gällande kurs

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning

Läs mer

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs Statistikens grunder och 2, GN, hp, deltid, kvällskurs TE/RC Datorövning 3 Syfte:. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 3. Lära sig rita

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: ) GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, 2010 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

Tillståndsbeskrivning av vägutrustning med fokusering på vägmarkeringar och mitträcken på trefältsväg

Tillståndsbeskrivning av vägutrustning med fokusering på vägmarkeringar och mitträcken på trefältsväg CDU-projekt T25 Karakterisering av vägutrustningars tillstånd Svensk sammanfattning av licentiatavhandling: Condition assessment of road equipment with emphasis on road markings and barriers TRITA-VT FR

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 22 poäng. För Godkänt krävs minst 13 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 18 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 22 poäng. För Godkänt krävs minst 13 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 18 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström & Pär Bjälkebring Tentamensdatum: 10/1-2015 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

41» Vägmärkens funktion. Gabriel Helmers. VTI notat Trafik och Trafikantbeteende Projektnummer Reflexfoliers retroreflexion

41» Vägmärkens funktion. Gabriel Helmers. VTI notat Trafik och Trafikantbeteende Projektnummer Reflexfoliers retroreflexion VTI notat 14-1999 Vägmärkens funktion Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist och Gabriel Helmers Trafik och Trafikantbeteende Projektnummer 402-53 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Reflexfoliers

Läs mer

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/ Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Tisdag den 18 augusti, 2009

TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Tisdag den 18 augusti, 2009 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp Tisdag den 18 augusti, 2009 Tid: 14 30 19 30 Lokal:

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Minnesanteckningar från möte inom projekt Lysgener den 3/9 i Olso (Gardermoen)

Minnesanteckningar från möte inom projekt Lysgener den 3/9 i Olso (Gardermoen) Minnesanteckningar från möte inom projekt Lysgener den 3/9 i Olso (Gardermoen) Närvarande: Eva Liljegren Anita Ihs Niclas Camarstrand Pål Hauge Arve Augdahl Tuomas Österman Antti Tienssu Kai Sörensen 1

Läs mer

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434.

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434. SSIrapport 960 SSi Statens Swedish Radiation Protection Institute strålskyddsinstitut Postadress 7 6 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska sjukhuset Solna Telefon 08729 7 00 Persondosmätningar Årsrapport 995

Läs mer

TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Fredag den 24 april, 2009

TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Fredag den 24 april, 2009 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp Fredag den 24 april, 2009 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp

Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Provmoment: Individuell skriftlig tentamen kvantitativ metod, 2,0 hp Ladokkod: 11OA63 Tentamen ges för: OPUS kull H13 termin 6 TentamensKod: Tentamensdatum: Fredag 24

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101 JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

KARMATIC PROFILER 2000 Manual

KARMATIC PROFILER 2000 Manual KARMATIC PROFILER 2000 Manual Beskrivning Karmatic 2000.2 Instrument för rundhetsmätning av kommutator och släpringar. Mätnoggrannhet / repeterbarhet : 1,5 m förutom yttre störningar t.ex. vibrationer.

Läs mer

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning

Läs mer

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2012-10-12 Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2012:3 Tillsyn av solarieverksamheter och övriga verksamheter som tillhandahåller solarium Projektet är utfört av Bygg- och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd,

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19)

Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19) 1 Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19) 1. Envägs ANOVA för oberoende mätningar 1.1 Variabler Data simulerar det som använts i följande undersökning (se Appendix A): Petty, R. E., & Cacioppo,

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform. 1 Diagram Med diagram kan du presentera information på ett effektivt sätt. Eftersom datan visas grafiskt så kan betraktaren ta till sig mycket information på en gång. Microsoft Excel har ett kraftfullt

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig

Läs mer

Bakåtvänd montering. Instruktionsbok. Grupp Vikt Ålder. 0+ 0-13 kg 0-12 m

Bakåtvänd montering. Instruktionsbok. Grupp Vikt Ålder. 0+ 0-13 kg 0-12 m Bakåtvänd montering Instruktionsbok ECE R44 04 Grupp Vikt Ålder 0+ 0-13 kg 0-12 m 1 !! Tack för att du har valt BeSafe izi Sleep BeSafe har utvecklat denna produkt noggrant och med omsorg för att skydda

Läs mer

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1 Rapport Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige Del 1 Smögen den 30 september 2014 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Räkfisket i Skagerack och Östra Nordsjön...

Läs mer

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15 om studerande utomlands 2014/15 Utlandsstuderande med studiestöd Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) som studerar med studiestöd

Läs mer

ANOVA Mellangruppsdesign

ANOVA Mellangruppsdesign ANOVA Mellangruppsdesign Envägs variansanlays, mellangruppsdesign Variabler En oberoende variabel ( envägs ): Nominalskala eller ordinalskala. Delar in det man undersöker (personerna?) i grupper/kategorier,

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:

Läs mer

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext. PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät

Läs mer

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 22 poäng. För Godkänt krävs minst 13 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 18 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 22 poäng. För Godkänt krävs minst 13 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 18 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Pär Bjälkebring Tentamensdatum:

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation

Läs mer

VÄGVERKET LUNDBYTUNNELN HISINGEN, GÖTEBORG

VÄGVERKET LUNDBYTUNNELN HISINGEN, GÖTEBORG VÄGVERKET LUNDBYTUNNELN HISINGEN, GÖTEBORG UTFÖRD LJUSMÄTNING OCH KONTROLL AV FÄRGÅTERGIVNING Göteborg 2010-03-18 Totalt antal blad 7 Dokument nr KLG 877-L Upprättad av: Lena Siewert Patrik Casteborn Mobil

Läs mer

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult NVF utmaning Mobilitet -Personer -Gods Betalningsvilja Kostnader 2008

Läs mer

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska äldreomsorgsmodellen: Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)

Läs mer

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 FacitKMInvOvn Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om investeringskalkyler samt genomförandet

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

bakåtvänd montering Monteringsanvisning Grupp Vikt Ålder 0+/1 0-18 kg 6 mån-4 år

bakåtvänd montering Monteringsanvisning Grupp Vikt Ålder 0+/1 0-18 kg 6 mån-4 år bakåtvänd montering Monteringsanvisning ECE R44 04 Grupp Vikt Ålder 0+/1 0-18 kg 6 mån-4 år 1 Tack för att du valde BeSafe izi Kid ISOfix. BeSafe har noggrant och omsorgsfullt utvecklat denna stol för

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Leif Strömwall Tentamensdatum: 2012-03-22 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare samt bifogad formel- och tabellsamling

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

2 Flytande sjömärken indelas i lateral(sido)märken, kardinal(väderstrecks)märken, punktmärken, mittledsmärken och specialmärken.

2 Flytande sjömärken indelas i lateral(sido)märken, kardinal(väderstrecks)märken, punktmärken, mittledsmärken och specialmärken. Sjöfartsverkets kungörelse om utmärkningssystem på svenskt vatten (System A, kombinerat kardinalt och lateralt system; rött om babord) m. m.; SFH utfärdad den 11 juni 1979. 4.6 I enlighet med överenskommelse

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist ISSN 0347-6049 i V//meddelande i 517 1988 Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist v, Väg-0017 Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!)

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Exempel. Vi skall bestämma koordinaterna för de punkter som finns i bild 3. OBS! Varje ruta motsvarar 1mm

Exempel. Vi skall bestämma koordinaterna för de punkter som finns i bild 3. OBS! Varje ruta motsvarar 1mm Koordinatsystem Koordinatsystem För att verktygen i en CNC-maskin skall kunna styras exakt till samtliga punkter i maskinens arbetsrum, använder man sig av ett koordinatsystem. Den enklaste formen av koordinatsystem

Läs mer

SPCT-metoden - Provning av hundburar

SPCT-metoden - Provning av hundburar Författare, enhet Mikael Videby SP Bygg & Mekanik 2016-05-10 1 (9) Utgåva 3 SPCT-metoden - Provning av hundburar Utskrivet dokument är ostyrt, dvs inte säkert gällande. 2016-05-10 Utg. 3 2 (9) Tillämpningsområde...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (

Läs mer

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot

Läs mer

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien

Läs mer

FACIT version 121101 (10 sid)

FACIT version 121101 (10 sid) FACIT version 20 (0 sid) Frågor inom moment VM, Virkesmarknad, inom tentamen i kursen SG006: Skogsindustriell försörjningsstrategi För frågorna inom moment VM gäller följande: Totalt antal poäng är 8.

Läs mer