Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg"

Transkript

1 VTI notat VTI notat Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och banteknik Prov med krossad rivningsbetong, Stenebyvägen, Göteborg SABEMA Material AB Fri Foto: Anders Swenson, VTI

2

3 Innehållsförteckning Sid 1 Inledning 3 2 Beskrivning av provsträckorna 3 3 Fältmätningar och kontroller Material- och utförandekontroll Fältmätningar på färdig väg FWD-mätning Tvärprofilmätning 1 4 Slutsatser 12 Referenser 13 Bilagor: Bilaga 1: Mätningsplan Bilaga 2: Mätdata från FWD-mätningar Bilaga 3: Beräknade E-moduler Bilaga 4: Tvärprofiler VTI notat 68-21

4 VTI notat 68-21

5 1 Inledning Inom ramen för projektet Samverkan för ekologisk stadsförnyelse har VTI av SABEMA Material AB i Göteborg fått i uppdrag att tekniskt utvärdera ett försök där krossad rivningsbetong används som förstärkningslagermaterial i vägöverbyggnad som ersättning för konventionellt ballastmaterial av krossat berg. Försöket är förlagt till Stenebyvägen i Göteborg. Ett flertal olika prov med att använda krossad betong i vägöverbyggnad respektive underbyggnad har tidigare gjorts i Sverige med lyckat resultat [1, 2, 3, 4, ]. Stenebyvägen är emellertid unik på det sättet att vad vi vet har det aldrig tidigare lagts krossad betong på en underbyggnad bestående av lätt bergbank. I det här VTI notatet redovisas resultatet och analysen efter två mätningar med fallviktsdeflektometer och tvärprofilmätare Primal som är utförda 2 och Beskrivning av provsträckorna De provade konstruktionerna är två till antal och består dels av en provsträcka (sträcka 1) med krossad betong ( 1 mm) i förstärkningslagret och dels en referenssträcka (sträcka 2) med krossat berg i förstärkningslagret. Båda konstruktionerna ligger på en bädd av ca 1 meter sprängt och sorterat berg (lätt bergbank). Förstärkningslagret på sträcka 2 är utfört med två olika fraktioner, nämligen 3 cm 12 mm överlagrat av 21 cm 9 mm, tillsammans 1 cm. I övrigt är konstruktionerna lika. I tabellen nedan beskrivs de båda konstruktionernas uppbyggnad med nominella lagertjocklekar. Lagertjocklekar (cm) Str 1 Str 2 betong bergkross Slitlager 4 4 AG 7 7 Obundet bärlager 8 8 Krossad btg/berg 1 1 Lätt bergbank ca 1 ca 1 Undergrund Tabell 1 Nominella lagertjocklekar för provsträcka och referenssträcka. Prov- och referenssträckan är båda 1 meter långa. Sträcka 1 med krossad betong ligger i sektion /9 /69 och sträcka 2 ligger i sektion /69 /79. Sträcka 1 ligger i en vänsterkurva medan sträcka 2 ligger på en raksträcka. 3 Fältmätningar och kontroller I samband med utförandet av prov- och referenssträckan har på dessa, utöver den ordinarie produktionskontrollen för hela vägföretaget, utförts en utökad kontroll av kornstorlekar, nivå (lagertjocklek), bärighet och packning. Dessa kontroller har utförts av Vägverket Konsult, laboratoriet i Kungälv. VTI notat

6 3.1 Material- och utförandekontroll De kornkurvor samt bärighets- och packningsresultat för förstärkningslager som redovisats är samtliga godkända enligt de krav som gällde i VÄG 94 [8, 9]. Entreprenör utförde en särskild höjdavvägning för att kontrollera förstärkningslagrets tjocklek och resultatet visade att den verkliga tjockleken avviker endast i enstaka punkter någon centimeter från den nominella tjockleken. Därför får man anse att de ovan redovisade nominella tjocklekarna också är de verkliga tjocklekarna. Figur 1 Stenebyvägen, förstärkningslager av krossad betong. 3.2 Fältmätningar på färdig väg I samband med trafikpåsläpp hösten 2 utförde VTI en provbelastning med fallviktsapparat (FWD-mätning) och en mätning av vägytans tvärprofil med laserprofilometer PRIMAL (Primalmätning). FWD-mätningen och Primalmätningen upprepades sommaren 21. Resultatet och analysen av dessa mätningar redovisas nedan. I bilaga 1 redovisas mätplanen för sträckorna FWD-mätning I syfte att utreda den krossade betongens bärighet jämfört med krossat berg bl.a. uttryckt som styvhetsmodul (E-modul), utfördes på färdig väg mätning med fallviktsdeflektometer. Den första mätningen utfördes i månadsskiftet oktober november, vilket innebar drygt en månad efter betongens utläggning och packning. Mätningen utfördes dels på provsträckan med betong och dels på referenssträckan med krossat berg. Mätmetoden med fallviktsapparat innebär att en dynamisk plattbelastning görs på vägytan, för att simulera en tung hjulöverfart, och vägytans deflektion (elastiska nedsjunkning) vid belastningen registreras i ett antal mät- 4 VTI notat 68-21

7 punkter från belastningscentrum och ut till 12 mm från belastningscentrum. Mätresultatet gör det möjligt att genom bakåträkning beräkna styvheten hos de i konstruktionen ingående överbyggnadslagren. I detta fall har vägkonstruktionen delats i tre lager, bitumenbundet lager, bär- och förstärkningslager samt underbyggnad/undergrund. För att simulera belastningens begränsning på djupet har i beräkningarna ett styvt skikt lagts i på tre meter under vägytan. Med resultatet från FWD-mätningarna som underlag har också ett par andra mått på vägens bärighet beräknats, såsom krökningsradie och beläggningstöjning. I jämförelsen mellan sträckorna ska de beräknade värdena endast ses som relativa värden, som ett mått för att värdera sträckorna. Figur 2 VTI fallviktsdeflektometer KUAB FWD 91. Fallviktsmätningen utfördes med VTI:s fallvikt av typen KUAB och med en belastning på ca kn. Mätningen utfördes i höger hjulspår i 9 sektioner per riktning och sträcka, totalt 18 mätpunkter per sträcka. Resultatet i varje mätpunkt redovisas i bilaga 2. Det bör påpekas att det var en skillnad i beläggningstemperatur mellan mättillfällena. Vi första mättillfället var beläggningstemperaturen ca 9 o C medan vid senaste tillfället var ca 2 21 o C. Denna skillnad måste beaktas vid en jämförelse av resultatet från de båda mätningarna. Fallviktsresultatet från den första mätningen på Stenebyvägen visade att provsträckan med den krossade betongen i genomsnitt hade en något högre E-modul på den obundna överbyggnaden än sträckan med bergkrossmaterialet. Den bakåträknade E-modulen för den obundna överbyggnaden med krossad betong uppgår till ca 3 MPa medan motsvarande styvhet för lagren med bergkross var ca 27 MPa. En bakåträkning av E-modulerna vid den andra mätningen resulterar i en modul på i genomsnitt drygt 6 MPa på den obundna överbyggnaden med krossad betong medan motsvarande värde för referenssträckan med krossat berg är ca 36 MPa. VTI notat 68-21

8 Beräkningsresultatet visar också att undergrundens och underbyggnadens styvhet är högre vid den senaste mätningen, vilket troligen bl.a. beror på ett lägre fuktinnehåll och en viss efterpackning. Styvheten har ökat mest på sträcka E-modul (MPa) Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 3 Beräknade styvheter (E-moduler) på den obundna överbyggnaden E-modul (MPa) 6 4 Str 1. 2 Str Str 2. 2 Str Sträcka 1 Sträcka 2 Sektion (m) Figur 4 Beräknad E-modul på obunden överbyggnad i varje mätpunkt. 6 VTI notat 68-21

9 E-modul (MPa) Sträcka 1 Sträcka 2 Figur Beräknade styvheter (E-moduler) på underbyggnad/undergrund. 6 Bel.temp: 2=9 grader, 21=2 grader E-modul (MPa) Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 6 Beräknade styvheter (E-moduler) på asfaltbeläggningen. VTI notat

10 Skillnaden i beläggningstemperatur visar sig också tydligt i de bakåträknade E- modulerna på beläggningen. Styvheten på beläggningen är i genomsnitt drygt % lägre vid andra mättillfället än vid första. Det beror nästan uteslutande på den 1 graders skillnad som rådde mellan mättillfällena. Förändringar i de olika lagrens E-moduler samverkar varför de exakta värdena på E-modulerna måste användas med en viss försiktighet. Spridningen (standardavvikelsen) är något större i de beräknade E-modulerna på lagret med krossad betong än lagret med krossat berg. Det är också en osäkerhet i beräkningarna som är större än önskat. Det framgår av RMS-värdet för varje beräknad mätpunkt och som är ett mått på hur väl de beräknade deflektionerna stämmer med de verkliga vid bakåträkningen. RMS-värdena i beräkningarna ligger på ca 1 men bör helst ligga på ca 1. Det är möjligt att eventuella justeringar av lagertjocklekarna och nivån på det styva skiktet skulle kunna förbättra noggrannheten i de beräknade E-modulerna. De beräknade E-modulerna redovisas i bilaga 3. Det framgår tydligt av mätresultatet att det skett en betydligt högre styvhetstillväxt i den obundna överbyggnaden med krossad betong än i den med krossat berg. En viss del av styvhetstillväxten i den obundna överbyggnaden, på båda sträckorna, beror på en efterpackning av trafiken men den största delen av styvhetstillväxten i den krossade betongen beror på den bindning i lagret som sker. Erfarenheter från andra försök med krossad betong i vägöverbyggnad har också visat att en krossad betongs styvhet ökar kraftigt med tiden (inom loppet av tre månader) efter utläggning. Om styvhetstillväxten fortsätter eller avtar kan fortsatta mätningar visa. För att analysera och jämföra bärigheten på de båda sträckorna har också ett par andra beräkningar gjort med resultatet från fallviktsmätningar som underlag, bl.a. krökningsradien och töjningen i asfaltbeläggningen. Krökningsradien är huvudsakligen ett mått asfaltbeläggningen styvhet eftersom den bygger på förhållandet mellan deflektionen i belastningscentrum och deflektionen 3 mm från belastningscentrum. Krökningsradien beräknas enligt formeln [1]: Kr=r 2 /(2*D *(D/D r -1)) r = avståndet belastningscentrum till D r (3 mm i detta fall) D = deflektionen i belastningscentrum D r = deflektionen r mm från belastningscentrum 8 VTI notat 68-21

11 4 3 Bel.temp 2=9 o C. 21=2 o C 3 Krökningsradie (m) Str 1 2 Str 1 21 Str 2 2 Str Sträcka 1 Sträcka Sektion (m) Figur 7 Beräknad krökningsradie i varje mätpunkt. De beräknade krökningsradierna visar att det inte är någon skillnad mellan sträckorna. Det betyder att asfaltbeläggningens styvhet är den samma på båda sträckorna och att skillnader i bärighet mellan sträckorna inte kan hänföras till asfaltbeläggningen. För att analysera sträckornas bärighet beräknades också töjningen i asfaltbeläggningen utifrån resultatet från fallviktsmätningen. Asfalttöjningen beräknades enligt formeln [7]: ε = 37,4+988*D -33*D 3-2*D 6 ε = töjningen (µm/m) i underkant på asfaltbeläggningen D x = deflektion (mm) i belastningscentrum (), 3 och 6 mm från centrum För att ta hänsyn till skillnaderna i beläggningstemperatur mellan mättillfällena justerades de beräknade töjningarna till en referenstemperatur på 1 o C enligt formeln [1]: ε 1 = T 1 mätt ε mätt 3,8x1 2 1 h D ε x = töjning vid 1 o C respektive vid mättillfället T mätt = beläggningstemperatur vid mättillfället h 1 = beläggningstjocklek i mm D = deflektion i mm i belastningscentrum VTI notat

12 22 22 Beläggningstöjning (µm/m) Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 8 Beräknad genomsnittlig beläggningstöjning justerad till 1 o C. Vid en jämförelse mellan sträckorna visar beräkningen av töjningen att den minskat något på sträcka 1 medan den ökat något på sträcka 2 mellan mättillfällena. Skillnaden vid det andra mättillfället är i genomsnitt ca 1 % större töjning på sträcka 2 än på sträcka 1. Det är dock stor spridning inom sträckorna så skillnaden är inte signifikant. En skillnad på ca 1 % i töjning insatt i ett utmattningskriterium [6] för asfaltbeläggningar resulterar dock i en skillnad i livslängd på ca 2 %. Även om resultatet är något osäkert och beräkningen är förenklad visar det att den eventuella minskning i beläggningstöjning på ca 1 % som det styvare lagret med krossad betong medför gör att livslängden på vägen, med hänsyn till utmattningssprickor i beläggningen, ökar betydligt Tvärprofilmätning I samband med trafikpåsläpp utförde VTI en mätning av vägytans tvärprofil. Denna nollmätning beskriver vägytans utgångsprofil och utgör referens till den efterföljande tvärprofilmätningen som utfördes 21 samt till eventuella kommande mätningar för att följa spårutvecklingen på sträckorna. Mätningen har skett med laserprofilometer PRIMAL i fyra sektioner per sträcka och i båda riktningarna, totalt 8 profiler per sträcka. Genom jämförelse mellan nollprofil och senast mätta profil kan spårutvecklingen analyseras och en jämförelse mellan de båda överbyggnadskonstruktionerna kan göras med hänsyn till spårbildningen. I bilaga 4 redovisas samtliga 16 mätta profiler för båda mättillfällena. 1 VTI notat 68-21

13 Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion: Figur 9 Representativ tvärprofil på sträcka 1 riktning 1. Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion: Figur 1 Representativ tvärprofil på sträcka 1 riktning 2. VTI notat

14 Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion: Figur 11 Representativ tvärprofil på sträcka 2. En jämförelse mellan mättillfällena visar att det i de flesta profiler inte skett någon tydlig förändring/spårbildning under tiden från trafikpåsläpp fram till sommaren 21. I vissa profiler finns det en tendens till början av spårbildning men den är väldigt liten. Undantaget är på sträcka 1 riktning 2 (mot Björlanda). I dessa fyra profiler finns en viss, men tydlig spårbildning i främst höger hjulspår. Den troliga orsaken är ett dåligt kantstöd i innerkurvan som gör att när den tunga trafiken går nära innerkanten i kurvan så är stödet för dåligt vilket medför en viss spårbildning. Det stöds av att det inte finns någon tydlig spårbildning i motstående riktning (riktning 1) på sträckan, där trafiken inte går nära kanten utan snarare dras mot vägmitt. 4 Slutsatser Resultatet och analysen av fallviktsmätningarna 2 och 21 visar att det skett en styvhetstillväxt i de obundna överbyggnadslagren med krossad betong som är betydligt större än i de obundna överbyggnadslagren med krossat berg. Det är dock en viss spridning i värdena som kan bero variationerna i utförande och kvalité på lagren med krossad betong. De minskade påkänningarna i asfaltbeläggningen (och även på undergrunden) som det styvare lagret med krossad betong bidrar med gör att vägens livslängd ökar markant. Den senaste mätningen av vägens tvärprofil visar att de generellt inte uppstått någon tydlig spårbildning utom i ena riktning på sträcka 1. Endast två mätningar har utförts men resultatet visar hittills att lagret med krossad betong haft en positiv inverkan på vägens funktion. Fortsatta mätningar kan visa om styvhetstillväxten fortsätter och hur spårutvecklingen blir, främst på sträcka 1. Nästa steg är sedan att prova den krossade betong på en mer högtrafikerad väg. 12 VTI notat 68-21

15 Referenser 1. Ydrevik, K (1999): Återvägen. Råd och vägledning för återvinning av krossad betong som ballast i gator och vägar. VTI notat , Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 2. Ydrevik, K (2): Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers. Erfarenheter från provsträckor på väg 869 vid Stenstorp. Del 3: Resultatrapport hösten 2. VTI notat 6-2, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 3. Ydrevik, K (1996): Krossad betong som bär- och förstärkningslager i gatubyggnad. Provytor i Västerås. VTI notat , Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 4. Ydrevik, K (2): Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Erfarenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. VTI notat 69-2, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.. Arm, M (2): Egenskaper hos alternativa ballastmaterial speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. 6. Djärf, L & Wiman, LG & Carlsson, H (1996): Dimensionering vid nybyggnad. Utformning av ett användarvänligt mekanistiskt/empiriskt dimensioneringssystem för svenska förhållande. VTI Meddelande nr 778, Vägoch transportforskningsinstitutet, Linköping. 7. Jansson, H (1992): Regressionssamband för påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat nr V , Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 8. VÄG 94 (1994): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge. 9. ATB Väg (2): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge. 1. Bearbetning av deflektionsmätdata, erhållna vid provbelastning av väg med FWD-apparat: metodbeskrivning 114:2. Publikation 2:27. (2) Vägverket, Borlänge. VTI notat

16 14 VTI notat 68-21

17 Mätningsplan Bilaga 1 Sid 1 (1) 1 9 K 7. m VM Övergång Fallvikt ca 2. m fr VM 2 1 PRIMAL (mätning över tre skruvar och resp. körfält var för sig) Övergång Krossad betong = /9 - /69 Bergkross (ref.) = /69 - /79 VTI notat 68-21

18 VTI notat 68-21

19 Mätdata från FWD-mätningar Bilaga 2 Sid 1 (4) Utrustning : FWD 91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 1 Provsträcka : 1 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : Kommentar : Regn. Bel.temp 9 grader Date Created: Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 6 3, , 9, , ,8 8, , , 8, , , 8, , ,4 9, , ,4 8, , ,4 8, , , 9, , ,4 9, , ,9 8, , ,7 8, , ,8 9, , ,7 8, , ,7 8, , ,7 8, , ,3 8, , ,3 8, , ,3 8, Medel 49, , 9, Min 49, ,3 8, Max, ,9 9, Std.avv., ,2, VTI notat 68-21

20 Bilaga 2 Sid 2 (4) Utrustning : Fv91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 2 Provsträcka : 1 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : kn Kommentar : Växlande molnighet Date Created: Testing Comment: Bel.temp: F=6cm 2 o C. B=cm 21 o C Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 6 3, , 2, , ,7 24, , , 24, , ,1 24, , , 24, , ,7 23, , ,2 23, , ,4 23, , ,4 23, , ,3 24, , ,3 24, , ,1 2, , ,8 26, , ,3 26, , ,7 2, , ,7 2, , ,9 24, , ,3 24, Medel 49, ,9 24, Min 49, ,2 23, Max, ,3 26, Std.avv., ,, VTI notat 68-21

21 Bilaga 2 Sid 3 (4) Utrustning : FWD 91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 1 Provsträcka : 2 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : Kommentar : Regn. Bel.temp 9 grader Date Created: Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 7 3, ,9 9, , ,4 8, , , 8, , ,7 9, , ,4 8, , ,7 9, , , 9, , ,3 8, , ,3 8, , ,3 8, , ,1 8, , ,8 8, , ,8 8, , ,4 8, , ,4 8, , , 8, , ,3 8, , , 8, Medel 49, ,9 8, Min 49, ,3 8, Max, ,8 9, Std.avv., ,, VTI notat 68-21

22 Bilaga 2 Sid 4 (4) Utrustning : Fv91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 2 Provsträcka : 2 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : kn Kommentar : Växlande molnighet Date Created: Testing Comment: Bel.temp cm 2 grader Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µsd:d3(m) 1C. µs Sa , ,7 22, , ,2 22, , ,4 22, , ,2 22, , ,1 22, , ,9 22, , ,3 22, , ,1 22, , ,1 23, , ,1 22, , ,1 22, , , 22, , ,7 23, , ,3 23, , ,2 23, , ,7 24, , ,2 26, , ,8 24, Medel 49, , 23, Min 49, ,3 22, Max, ,2 26, Std.avv., ,1 1, VTI notat 68-21

23 Beräknade E-moduler Bilaga 3 Sid 1 (2) Sträcka 1 Krossad betong Beräkning med CleverCalc lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Medel ,23 Stdav ,49 Min ,3 Max , lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2 Medel ,62 Stdav ,3 Min ,2 Max , VTI notat 68-21

24 Bilaga 3 Sid 2 (2) Sträcka 2 Krossat berg CleverCalc lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Medel ,94 Stdav ,83 Min ,39 Max , lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS , , , , , , , , , , , , , , , , , ,67 Medel ,1 Stdav ,33 Min ,1 Max ,67 VTI notat 68-21

25 Tvärprofiler Bilaga 4 Sid 1 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion: Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion: VTI notat 68-21

26 Bilaga 4 Sid 2 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion: Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion: VTI notat 68-21

27 Bilaga 4 Sid 3 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion: Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion: VTI notat 68-21

28 Bilaga 4 Sid 4 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion: Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion: VTI notat 68-21

29 Bilaga 4 Sid (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion: Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion: VTI notat 68-21

30 Bilaga 4 Sid 6 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion: Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion: VTI notat 68-21

31 Bilaga 4 Sid 7 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion: Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion: VTI notat 68-21

32 Bilaga 4 Sid 8 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion: Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion: VTI notat 68-21

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand VTI notat 16-28 Utgivningsår 28 www.vti.se/publikationer Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand Inventering genom provbelastning Håkan Carlsson Förord VTI har av SSAB Merox AB fått i uppdrag att inventera

Läs mer

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (

Läs mer

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong.

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. VTI notat 69-2000 VTI notat 69 2000 Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Erfarenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. Bild: Jörgen Svensson, VTI Författare FoU-enhet

Läs mer

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande

Läs mer

Att skapa hållbara vägar och gator

Att skapa hållbara vägar och gator Att skapa hållbara vägar och gator -Mitt land är inte så rikt att det har råd med dåliga vägar Vilhelm Erövraren, 1066 Illustration från Ted Stridsberg, Keolis Johan Granlund, chef vägteknik Vilhelm var

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Statistisk acceptanskontroll

Statistisk acceptanskontroll Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1

Läs mer

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial 2005-12-01 Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial Rapport provväg BD694 Vitåfors-Töre Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Ulrika Wikström, WSP Samhällsbyggnad Titel: Rapport

Läs mer

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts) Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,

Läs mer

Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor

Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor VTI notat 15-2004 VTI notat 15 2004 Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor Foto: Håkan Carlsson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60750 Projektnamn Uppdragsgivare

Läs mer

Prov med olika överbyggnadstyper

Prov med olika överbyggnadstyper VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman

Läs mer

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) 2014-10-16 Sida 1 av 5 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) Statens

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001 VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"

Läs mer

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Indränkt makadam tät (IMT) - Provväg/kontrollsträckor

Läs mer

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning

Läs mer

Tillståndsmätning av observationssträckor

Tillståndsmätning av observationssträckor VTI notat 12-2000 Tillståndsmätning av observationssträckor med Laser RST VTI notat 12 2000 Foto: Christer Tonström, Mediabild Författare FoU-enhet Inger Forsberg och Nils-Gunnar Göransson Drift och underhåll/väg-

Läs mer

EXAMENSARBETE. GNSS-användning på ett vägarbete. Filip Andersson Johan Olofsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. GNSS-användning på ett vägarbete. Filip Andersson Johan Olofsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Filip Andersson Johan Olofsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser GNSS-användning på ett vägarbete Filip Andersson,

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering

Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering VTI rapport 820 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering 12 års uppföljning av väg E6 Ljungskile Safwat F. Said Håkan Carlsson Hassan Hakim Utgivare:

Läs mer

Asfaltgranulat som obundet material

Asfaltgranulat som obundet material Asfaltgranulat som obundet material 1 Skanska Teknik Väg & Asfalt Laboratoriechef Skanska Vägtekniskt Centrum Väst 6 produktionslabb (4 ackred) Huvudlaboratorium Gunnilse FoU (2 doktorander) Största uppdragsgivare

Läs mer

Accelererad provning av vägkonstruktioner

Accelererad provning av vägkonstruktioner VTI rapport 628 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Accelererad provning av vägkonstruktioner Referensöverbyggnad enligt ATB Väg Leif G Wiman Utgivare: Publikation: VTI rapport 628 Utgivningsår:

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,

Läs mer

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Del 1. Beräkningsförutsättningar Tågtrafik Buller- och vibrationsutredning har genomförts med prognosår 2030. Dingersjö är då en förlängd mötesstation. 1.1 Antal tåg

Läs mer

Provsträckor med gummiasfalt

Provsträckor med gummiasfalt VTI rapport 803 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Provsträckor med gummiasfalt Ragn-Sells infart vid granulat-anläggningen, Heljestorp Safwat F Said Håkan Carlsson Leif Viman Torsten Nordgren

Läs mer

När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark

När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark Väg Vägkroppen När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark Bankar Vägen ligger över befintlig mark Anslutningen mellan

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Tips, råd & anvisningar

Tips, råd & anvisningar Tips, råd & anvisningar www.prastangen.se Innehåll Teknisk beskrivning... 3 Teknisk data... 4 Tillbehör... 6 Låsbleck... 7 Förhöjningslist... 8 Läggningsanvisningar... 10 Punktavstånd... 12 CombiForm i

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets

Läs mer

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp

Läs mer

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR 100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR Vårt framgångsrecept Ett noggrant underarbete, plattor/marksten av hög kvalitet och ett korrekt läggningsarbete

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Per-Arne Thuresson 2015-09-16 5P06581 1 (5) SP Bygg & Mekanik 010-516 51 44 per-arne.thuresson@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Per-Arne Thuresson 2015-09-16 5P06581 1 (5) SP Bygg & Mekanik 010-516 51 44 per-arne.thuresson@sp. Kontaktperson Per-Arne Thuresson 2015-09-16 5P06581 1 (5) SP Bygg & Mekanik 010-516 51 44 per-arne.thuresson@sp.se GFAB Lindberg & Co AB Box 21 360 75 ALSTERMO Balkongräcke (1 bilaga) 1 Inledning På uppdrag

Läs mer

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Dimensionering av lågtrafikerade vägar publikation 2009:7 Dimensionering av lågtrafikerade vägar DK1 VVMB 302 Titel: Publikationsnummer: 2009:7 Utgivningsdatum: Februari 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Tomas Winnerholt ISSN-nummer:1401-9612

Läs mer

DIMENSIONERING MARKBETONG

DIMENSIONERING MARKBETONG DIMENSIONERING MARKBETONG Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med 5 km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering

Läs mer

Plannja Lättbalk Teknisk information

Plannja Lättbalk Teknisk information BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) 2014-02-05

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) 2014-02-05 Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) Minnesanteckningar från möte med Metodgruppens Ballastutskott Tid:, kl. 09:30-16:00 Plats: Scandic Järva Krog, värd Trafikverket Närvarande: Klas Hermelin Trafikverket

Läs mer

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 Kapitel B Inventering

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 Kapitel B Inventering ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 B B1 Inventering Inledning Inventeringen skall klargöra vägens och dess sidoområdes fysiska och funktionella tillstånd. Inventeringen skall ge underlag för planering och

Läs mer

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2 Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

Inventering. Inledning

Inventering. Inledning ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 1 B B1 Inventering Inledning Detta avsnitt omfattar de aktiviteter som ingår i en inventering av bärighet, tjäle, enskilda lager och ytans beskaffenhet hos ett vägobjekt.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Byte av bro till rörbro samt förbättring av bygdeväg nr 890 vid Fiskökroken mellan Bockholm och Immerholm i Brändö kommun, sektion 0-430

Byte av bro till rörbro samt förbättring av bygdeväg nr 890 vid Fiskökroken mellan Bockholm och Immerholm i Brändö kommun, sektion 0-430 1 (7) Dnr: ÅLR 2013/6327 Teknisk beskrivning Vägbyggnadsarbeten Byte av bro till rörbro samt förbättring av bygdeväg nr 890 vid Fiskökroken mellan Bockholm och Immerholm i Brändö kommun, sektion 0-430

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

PUBLIKATION 2008:78 VVTK VÄG 2008-07

PUBLIKATION 2008:78 VVTK VÄG 2008-07 PUBLIKATION 2008:78 VVTK VÄG 2008-07 Titel: VVTK VÄG Publikation: 2008:78 Utgivningsdatum: Juni 2008 Utgivare: verket Kontaktperson: Tomas Winnerholt ISSN: 1401-9612 Distributör: verkets webbutik, www.vv.se,

Läs mer

Överbyggnadsbeskrivning

Överbyggnadsbeskrivning 2016/06/28 13:53 1/12 Överbyggnadsbeskrivning Överbyggnadsbeskrivning Använd funktionen för att definiera/modifiera vägens överbyggnad. Funktionen kan också användas för Rehabiliteringsprojekt rehabilitering.

Läs mer

Monteringsanvisningar.

Monteringsanvisningar. Monteringsanvisningar. Garden Wall finns i olika färger. Det gör att du enkelt kan hitta en nyans som matchar ditt hus och din trädgård. Montering Garden Wall Garden Wall är ett komplett stödmurssystem

Läs mer

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Dokumentnummer D 2011-015533 STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Hässelby RAPPORT 2011-08-17 01.00 D 2011-015533 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2011-08-17

Läs mer

TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR

TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR Säkra Våtrum 19 TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR Här följer ett antal tekniska lösningar som anger viktiga tekniska moment som är av stor vikt för en säker våtrumsinstallation. Vi har samlat de viktigaste

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105 Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:

Läs mer

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001

Läs mer

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar

Läs mer

Dag- och spillvattensystem Weholite

Dag- och spillvattensystem Weholite Dag- och spillvattensystem Weholite Brunnssystem 1 Uponor dagvattensystem 1 6.6 Dag- och spillvattensystem Weholite Weholite är Uponors lösning för transport och förvaring av dag- och spillvatten, som

Läs mer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet

Läs mer

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar 2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara

Läs mer

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

PM GEOTEKNIK 512-158. Billingskolan Nybyggnad Skövde Kommun GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

PM GEOTEKNIK 512-158. Billingskolan Nybyggnad Skövde Kommun GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK 512-158 Billingskolan Nybyggnad Skövde Kommun GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Innehåll: Utlåtande SGF-blad Ritning G:1-G:3 Radonresultat Provtabell Skövde den 26 januari 2012 BGAB, Bygg-och Geokonsult

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004. Kapitel K Skadekatalog för cementbunda lager 2004-07

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004. Kapitel K Skadekatalog för cementbunda lager 2004-07 Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 Kapitel K Skadekatalog för cementbunda lager 2004-07 ATB VÄG 2004 VV Publ 2004:111 1 K K1 Skadekatalog för betongvägar Inledning

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

MAXITHERM COOLFLEX Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten. MAXITHERM VVS AB Grundades 1942

MAXITHERM COOLFLEX Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten. MAXITHERM VVS AB Grundades 1942 MAXITHERM VVS AB Grundades 1942 MAXITHERM Fjärrkyla, kall-/dricks- och avloppsvatten Kulverten är kvalitets- och miljöcertifierad enligt ISO 9001/14001 Innehållsförteckning 155 Innehållsförteckning Systembeskrivning

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

Offentlig och privat materialförvaltning PM Beräkningsmodell

Offentlig och privat materialförvaltning PM Beräkningsmodell Offentlig och privat materialförvaltning PM Beräkningsmodell Status: Slutversion Datum: 2015-01-30 Författare: Projektnummer: Uppdragsgivare: Simon Magnusson LTUs kontokod Optimass genom Sven Knutsson,

Läs mer

Lycka till! Innehåll: Inredningsförslag s. 4-7. Vägghängd inredning s. 8-12. Fristående inredning s. 13. Garderobsinredning s.

Lycka till! Innehåll: Inredningsförslag s. 4-7. Vägghängd inredning s. 8-12. Fristående inredning s. 13. Garderobsinredning s. Garderobsinredning och skjutdörrar 2016 2 Pelly har tillverkat smart garderobsinredning i småländska Hillerstorp sedan 1947. Vi gör helt enkelt bra förvaring baserad på skandinavisk designtradition. Med

Läs mer

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län TRAFIKUTREDNING Tillhörande DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG Eda kommun, Värmlands län Mars 2012 Medverkande Beställare: Charlottenberg Shopping Center AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun. Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson

Läs mer

Monteringsanvisning Vikparti - Vikdörrar

Monteringsanvisning Vikparti - Vikdörrar Monteringsanvisning Vikparti - Vikdörrar Med den här guiden tar du dig enkelt igenom alla monteringsmoment! Se över produkterna före installation. Vi godkänner ingen reklamation (t.ex transportskada) när

Läs mer

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat

Läs mer

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Till föreningsstämman 2003 Förslag till Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Bakgrund Vid SKBs föreningsstämma år 2000 behandlades en motion om hyressättningsfrågor. Den diskussion som följde med

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Detaljspecifikation MONTERINGSANVISNING 3-DELAD VIKPORT. 5b. 4. 5a. 7. 8. 11. 13. 6a. 12. 6b. 9. 10. 20. 18. 19. 21. 14. 15. 26. 25. 28. 29. 27.

Detaljspecifikation MONTERINGSANVISNING 3-DELAD VIKPORT. 5b. 4. 5a. 7. 8. 11. 13. 6a. 12. 6b. 9. 10. 20. 18. 19. 21. 14. 15. 26. 25. 28. 29. 27. Detaljspecifikation 5b. 1. 2. 3. 4. 5a. 6a. 7. 8. 11. 13. 6b. 9. 10. 12. 20. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 21. 22 25. 26. 27. 28. 29. 23. 24. 1. Karmgångjärn 2. Gångjärnstapp 3. Teflonbussning karmgj. 4. Teflonbussning

Läs mer

Trafikärenden som trafiksektionen behandlat samt genomförandet av och beredningssituationen för dem 12.10.2011

Trafikärenden som trafiksektionen behandlat samt genomförandet av och beredningssituationen för dem 12.10.2011 Trafikärenden som trafiksektionen behandlat samt genomförandet av och beredningssituationen för dem 12.10.2011 Tessjö Tessjöbor har kontaktat trafiksektionen och uttryckt sin oro över den bristfälliga

Läs mer

Martinsons gång- och cykelbro av fackverkstyp Produktfamilj: MGC-FV Teknisk Specifikation Överbyggnad

Martinsons gång- och cykelbro av fackverkstyp Produktfamilj: MGC-FV Teknisk Specifikation Överbyggnad Sida 1(7) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna produktfamilj. Broarna har fri bredd 3 m och längd från 20 till 31,5 m i steg om 2,3 m. Se även produktritning

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Installation och drift av Ankarspel South Pacific 710Fs - Frifallsmodell

Installation och drift av Ankarspel South Pacific 710Fs - Frifallsmodell MANUAL Installation och drift av Ankarspel South Pacific 710Fs - Frifallsmodell Du har valt ankarspel 710Fs från South Pacific. Det utmärks av kompakt uppbyggnad, enkelt att sköta och lätt att installera.

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36

MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36 MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36 Hunton Silencio thermo 1 Före läggning Installationsritningar måste vara tillgängliga innan läggningen påbörjas. Rör som monteras i Silencio Thermo ska ha goda

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm

Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm CBI UPPDRAGSRAPPORT PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm www.cbi.se CBI Betonginstitutet Konstruktioner Uppdragsrapport PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A,

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET

INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET 1) Allmänt Uniclic X-systemet: Klicksystemet som innebär att du kan ersätta en skadad bräda i mitten av rummet snabbt,kvickt och lätt, utan

Läs mer

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Tankdagen 2005 Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Principiell skillnad mellan obundet grus och indränkt makadam Obundet grus Lagertjockleken

Läs mer

Betongvägen vid Arlanda

Betongvägen vid Arlanda VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående

Läs mer

GRÖNA FAKTA. Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer

GRÖNA FAKTA. Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer GRÖNA FAKTA Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer I takt med att städerna växer försvinner den naturliga markytan och ersätts med olika hårda och mindre vattengenomsläppliga

Läs mer

System för låglutande tak BauderTHERM En struktur sätter farten

System för låglutande tak BauderTHERM En struktur sätter farten System för låglutande tak En struktur sätter farten Tätskiktsmattor för topptider På taket är det snabbhet och kostnadseffektivitet som räknas idag. Just därför är en tidsenlig lösning för krävande tätningsuppgifter.

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (

Läs mer