Bullerutredning Mellby 6:116

Transkript

1 RAMBÖLL MALMÖ

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva 1 Erik Hedman, uppdragsledare Pontus Karlsson, handläggare Erik Hedman, granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 Bakgrund och syfte... 1 Planförslag... Studerade scenarion.... FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Beräkningsmetod... 3 Trafikflöden och hastigheter... 3 Allmänt om buller BEDÖMNINGSGRUNDER RESULTAT... 7 Beräkningsresultat... 7 Planens påverkan... 8 Effekten av bullerskydd SLUTSATS BILAGOR BILAGA 1 EKVIVALENT LJUDNIVÅ - UTAN BEBYGGELSEFÖRSLAG BILAGA MAXIMALNIVÅ LJUDNIVÅ - UTAN BEBYGGELSEFÖRSLAG BILAGA 3 EKVIVALENT LJUDNIVÅ MED HÅRD YTA I PLANOMRÅDET BILAGA 4 MAXIMALNIVÅ LJUDNIVÅ MED HÅRD YTA I PLANOMRÅDET BILAGA 5 EKVIVALENT LJUDNIVÅ -MED BEBYGGELSEFÖRSLAG BILAGA 6 MAXIMALNIVÅ LJUDNIVÅ -MED BEBYGGELSEFÖRSLAG

4 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Laholms Kommun arbetar med framtagandet av en detaljplan på fastigheten Mellby 6:116 som tillåter bilförsäljning med kontor, handel, service och lager. I samband med detta har Ramboll fått i uppdrag att utföra en bullerutredning för att se hur ljudnivåerna påverkas vid närliggande bostäder till följd av planerad exploatering. I utredningen beräknas vägtrafikbuller i området för prognosåret 040. Trafikbullernivåerna i området jämförs mot gällande riktvärden och riktlinjer för trafikbuller vid bostadsbyggnader. Utifrån resultaten ges eventuellt förslag på åtgärder och råd till hur området kan planeras med hänsyn till buller. Figur 1 Översiktsbild där aktuell fastighet Mellby 6:116 ses som blå markering (Källa karta: Lantmäteriet).

5 PLANFÖRSLAG I nedanstående bild redovisas utkast till planförslag tillhandahållet av Laholms kommun. Konstateras kan att även befintlig väg planläggs. Figur Tidigt utkast till detaljplan för den aktuell fastigheten Mellby 6:116 (Källa: Laholms kommun) STUDERADE SCENARION I bullerutredningen studeras tre olika scenarion. Det första scenariot är ett nollalternativ som utgår ifrån en oförändrad situation vad gäller bebyggelse och markytor jämförts mot dagsläget men med där trafiken baseras på prognostiserat trafikflöde för år 040, med utbyggnad av närliggande antagna detaljplaner. Det andra scenariot är identiskt med det första scenariot med skillnaden att det aktuella planområdets markyta består av hård markyta (se markering i figur 1) och att trafiken på Norrleden har en ökad trafik till följd av utbyggnaden. Det tredje scenariot har samma förutsättningar som scenario två med tillägget att en schablonmässigt placerad byggnad för tilltänkt bilhandelsverksamhet är inkluderad.

6 . FÖRUTSÄTTNINGAR BERÄKNINGSMETOD Beräkningarna av trafikbuller har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik i programmet SoundPLAN version 7.4. I programmet har en tredimensionell beräkningsmodell byggts upp utifrån tillhandahållet underlag från Laholms kommun. TRAFIKFLÖDEN OCH HASTIGHETER Trafiken för vägarna i närhet till det studerade området är erhållen av Laholms kommun och utgår ifrån WSP:s rapport Trafikalstring- och trafikbullerutredning ink. vibrationer för Mellby1:115. Figur 3 Figur som visar numrering av vägar i tabell 1 (Källa karta: Lantmäteriet). Tabell 1 Trafikering år 040 för vägtrafik. Gata ÅDT 040 Andel tung trafik Hastighet (150*) f/d 3 % 40 km/h f/d 1 % 110 km/h f/d 1 % 110 km/h f/d 8 % 40 km/h f/d 8 % 40 km/h f/d 8 % 50 km/h f/d 8 % 40 km/h f/d 1 % 110 km/h f/d 1 % 110 km/h f/d 1% 110 km/h *Planerad verksamhet i planområdet förutsätts medföra en trafikökning på 80 f/d. Trafiken i nollalternativet är 150 f/d respektive 30 f/d för övriga scenarion.

7 ALLMÄNT OM BULLER Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, som upplevs störande och helst undviks. Buller påverkar hälsa och välbefinnande och hamnar högt på listan över allvarligare störningar i samhället. Negativa effekter av buller kan vara sömnsvårigheter, stress, förhöjt blodtryck, problem att kommunicera, minskad koncentrationsförmåga samt hörselskador. För beskrivning av ljud vars styrka är konstant i tiden används oftast ljudnivå i decibel med beteckningen db(a). Indexet A anger att ljudets frekvenser har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med en ljudnivåmätare. I Sverige används två störningsmått för trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. Figur 4 Exempel på ljudtrycksnivåer Luftljud är ljud som transporteras genom luften från bullerkällan till mottagarens öra. När vi i vardagslag talar om buller är det i allmänhet luftljud som avses. Enheten för luftljud är i dagligt tal decibel [db(a)]. Exempel på ljudtrycksnivåer, se Figur 4 ovan. Decibel är ett logaritmiskt mätetal (Briggska logaritmen). Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a). På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 db(a) högre/lägre ekvivalent ljudnivå.

8 3. BEDÖMNINGSGRUNDER Riktvärden för trafikbuller finns såväl vid nybyggnation av bostäder samt för befintliga bostäder. De hanteras dock något annorlunda eftersom man vid nybyggnad har möjlighet att anpassa byggnationen utifrån den aktuella (framtida) bullersituationen. Nybyggnation av bostäder hanteras i enlighet med Förordning 015:16 om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För befintliga bostäder ligger som grundregel att åtgärder eller andra försiktighetsmått bör övervägas om man kan befara att skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön föreligger eller kan uppstå. Enligt praxis har riktvärdena i infrastrukturproposition 1996/97:53 fått avgörande betydelse för vilka nivåer som ska eftersträvas och när åtgärder behöver övervägas. 1 För att en god miljökvalitet ska nås utanför bostäder bör, enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och anknytande dokument från centrala myndigheter, i normalfallet nivåer i tabell 1 nedan underskridas. Tabell Riktvärden för buller vid befintliga bostäder (frifältsvärden). Bostads fasad (Leq4h) Bostads uteplats (Leq4h) Bostads uteplats (Lmax) Buller från väg: 55 dba ~ 55 dba II 70 dba I Buller från spår: 60 dba 55 dba 70 dba I I Tidsvägning Fast. Får överskridas max 5 ggr/genomsnittlig maxtimme, dag och kväll (kl )1. II Varken propositionen eller praxis har någon tydlig angivelse för vägbuller vid uteplats. Enligt Naturvårdsverket är en tänkbar nivå för att nå en god miljökvalitet 55 dba Leq4h (samma som för spår samt ambitionsnivå enligt anknytande dokument från centrala myndigheter). Det kan även noteras att 50 dba Leq bör underskridas vid en uteplats vid nya bostadsbyggnader för att undvika olägenhet för människors hälsa enligt trafikbullerförordningen. När åtgärder behöver övervägas: Enligt praxis har det i äldre befintlig miljö inte bedömts att åtgärder rutinmässigt ska övervägas även i de fall nivåerna för god miljö inte uppnås. Istället har de så kallade åtgärdsnivåerna använts för att avgöra om åtgärder i normalfallet behöver övervägas i äldre befintlig miljö. Med äldre befintlig miljö avses bostäder byggda före våren år 1997 samt att den störande vägen eller spåret inte byggts eller väsentligt byggts om efter nämnda tidpunkt. Åtgärdsnivåer baserat på infrastrukturproposition 1996/97:53 och efterföljande praxis för äldre befintlig miljö har varit 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad för vägtrafikbuller respektive 55 db(a) maximal ljudnivå inomhus nattetid från spårburen trafik Sammanfattningsvis tillämpas riktvärden utomhus enligt tabell 3 nedan för att avgöra när skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått behöver övervägas. 1 ÄNR NV , Riktvärden för buller från väg och spårtrafik vid befintliga bostäder, rev juni 017

9 Tabell 3 Nivåer för att i normalfallet avgöra när skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått behöver övervägas (frifältsvärden). Vägbuller vid fasad ~år 015 och framöver nya bostadsbyggnader IV Se planbeskrivning eller bygglov År ~ 015 nyare befintlig miljö - år 1997 äldre befintlig miljö 55 dba Leq4h 65 dba Leq4h Spårbuller vid fasad Väg och spår uteplats Se planbeskrivning eller bygglov Se planbeskrivning eller bygglov 60 dba Leq4h 55 dba I Lmax inomhus natt 55 dba Leq4h II 70 dba Lmax III - I Tidsvägning Fast. Värdet inomhus får överskridas max1-5 ggr/årsmedelnatt, kl. -06 II Nivån 55 dba vid uteplats gäller i första hand vid spår. III Tidsvägning Fast. Får överskridas max 5 ggr/genomsnittlig maxtimme, kl IV Se 6 kap. 9a miljöbalken. Begränsningen i tillsynen enligt miljöbalken gäller nya bostadsbyggnader i de fall ärenden om detaljplan eller bygglov har påbörjats efter den 1 januari 015. Vid planläggning av ny infrastruktur och verksamheter Vid samband med planläggning av ny infrastruktur och verksamheter som kan tänkas påverka ljudnivå vid befintliga bostäder saknas tydliga riktlinjer i den kommunala planeringen. Praxis brukar vara att göra en bedömning över hur planens genomförande påverkar ljudsituationen för befintliga bostäder. Om denna förändring är betydande och den totala ljudnivån samtidigt överskrider riktvärden kan finnas skäl till att genomföra åtgärder. I detta fall planläggs även befintlig väg vilket gör att det kan finnas skäl till att resonera att det är en ombyggnad av väginfrastruktur som skulle motivera att riktvärden enligt tabell ska klaras. Väsentlig ökning av störningen (Trafikverket TDOK 016:046) En bedömning av om åtgärden eller åtgärdspaketet innebär en väsentlig ökning av störningen bör i de flesta fall grundas på hur den ekvivalenta ljudnivån förändras till följd av åtgärden. Om den ekvivalenta ljudnivån ökar med dba eller mer bör det bedömas som en väsentlig ökning av störningen. I vissa fall, till exempel vid mycket stora förändringar av antalet passager eller vid höga ekvivalenta ljudnivåer, bör även förändringar som är lägre än dba ekvivalent ljudnivå bedömas som en väsentlig ökning av störningen. Bedömningskriteriet gäller dock inte ensamt utan tillsammans med kriterier som om vägen ges standardökning, ändrad funktion eller lokal ökning. Nytta Kostnader När åtgärder och andra försiktighetsmått övervägs för att begränsa bullerstörningar ska nyttan av dem vägas mot kostnaderna. Krav får inte vara orimliga att uppfylla ( kap. 7 miljöbalken). I det aktuella fallet kan diskuteras om den trafikökning som väntas ger en så pass stor förändring att det är skäligt att genomföra åtgärder. Resonemang kommer att föras om detta i det avslutande avsnittet.

10 4. RESULTAT Beräkningsresultaten redovisas i bilagorna 1-6. I bilagorna redovisas frifältsvärden vid fasad på respektive våningsplan och som ljudutbredning på meters höjd ovan mark. Bilagor 1- avser nollalternativet, bilaga 3-4 avser utredningsalternativet utan ny byggnad i planområdet och bilaga 5-6 avser utredningsalternativet med ny byggnad i planområdet. För varje scenario redovisas ekvivalenta och maximala ljudnivåer. BERÄKNINGSRESULTAT NOLLALTERNATIVET Beräkningarna visar på att ekvivalenta ljudnivån vid studerade bostäder i nära anslutning till planområdet uppgår till mellan 54 och 59 db(a) vid fasad för trafiksituation 040 (se bilaga 1). Maximala ljudnivåer uppgår som högst till 67 db(a) vid studerad bostad längst i söder (se bilaga ) UTREDNIGNSALTERNATIVET - MED HÅRD YTA OCH UTAN NY BYGGNAD Beräkningarna visar på att ljudnivåerna vid några av befintliga bostäder blir något högre jämförts med nollalternativet. Som mest blir ökningen ca 1- db(a). Den högsta beräknade ljudnivån beräknas fortsatt till 59 db(a) ekvivalentnivå. Ljudnivån ökar med i medeltal cirka 1 db(a) vid studerade bostäder till följd av den hårdgjorda ytan. Maximala ljudnivåer uppgår fortsatt till som högst 67 db(a) vid studerad bostad längst i söder (se bilaga 3). Maximala ljudnivåer för de bostäder som ligger i höjd med den planerade ytan för nya verksamheter, beräknas öka med mellan db(a) och 8 db(a) (se bilaga 4) UTREDNIGNSALTERNATIVET - MED HÅRD YTA OCH MED NY BYGGNAD Beräkningarna visar fortsatt på att ljudnivåerna vid några av bostäderna är något högre än i nollalternativet. Den högsta beräknade ekvivalenta ljudnivån beräknas till som högst 58 db(a) vid studerade bostäder. Byggnadens placering inom planområdet kan ge viss skärmverkan och dämpa ljudnivåerna något i förhållande nollalternativet, å andra sidan kan placeringen även ge upphov till reflektioner i fasad som förstärker ljudnivån för enskilda byggnader (se bilaga 5). Maximala ljudnivåer uppgår fortsatt till som högst 67 db(a) vid studerad bostad längst i söder. Även de maximala ljudnivåerna kan dock förstärkas något på grund av reflektioner i fasad (beroende på byggnads placering och utformning) (se bilaga 6).

11 PLANENS PÅVERKAN Generellt påverkas inte ljudnivån vid befintliga bostäder i någon större utsträckning vad gäller ekvivalentnivå. Beräkningsresultatet visar på att den ekvivalenta ljudnivån ökar något på grund av att markytan mellan studerade bostäder hårdläggs samtidigt som verksamhetsbygganden skärmar buller till viss del (se figur 5). För maximala ljudnivåer gäller att två bostäder får ökade ljudnivåer i fallet då markyta hårdläggs och byggnad uppförs. Ljudnivån ökar då relativt mycket med cirka 3-8 db(a) vid dessa två byggnader. Anledningen till detta är främst då reflektioner uppstår i fasad och i den hårdgjorda markytan (se figur 6). Det bör observeras att en annan lokalisering eller utformning av byggnaden kan påverka beräknade ljudnivåer. I hur stor utsträckning marken inom planområdet hårdläggs påverkar även resultatet, i beräkningarna förutsätts att hela markytan i planområdet är hård Figur 5 Beräknad ekvivalent ljudnivå för nollalternativet till vänster, utredningsalternativet med hårda ytor utan ny byggnad i mitten, samt utredningsalternativet med hårda ytor och ny byggnad till höger. Bilden visar även skillnaden i ljudnivå mellan de olika scenariona.

12 Figur 6 Beräknad maximal ljudnivå för nollalternativet till vänster, utredningsalternativet med hårda ytor utan ny byggnad i mitten, samt utredningsalternativet med hårda ytor och ny byggnad till höger. Bilden visar även skillnaden i ljudnivå mellan de olika scenariona. EFFEKTEN AV BULLERSKYDD I utredningen har två olika placeringar av bullerskydd studerats övergripande. I det båda studerade fallen är skärmhöjden meter SKÄRM I TOMTGRÄNS BEFINTLIGA BOSTÄDER I det första fallet är skärmen placerad i tomtgräns för berörda bostäder. Beräkningsresultatet visa då att en sådan skärm beräknas sänka ekvivalenta ljudnivåer med upp till 1 db(a) vid studerade bostäders fasad (se figur 7). Högsta ekvivalenta ljudnivån vid våningsplan ett uppgår till 57 db(a). För att kunna dämpa ljudnivån vid första våningsplanet vid fasad till att inte överskrida 55 db(a) ekvivalentnivå kommer en skärm i tomtgräns att behöva vara ca 3 meter hög. Skälet till detta är att det huvudsakliga ljudbidraget kommer från E0 med ramper och att skärmens placering ger dålig effekt. Med denna skärmlösning sjunker maximala ljudnivåer vid befintliga bostäder utmed Norrleden med upp till 5 db(a). Påpekas bör dock att maximala ljudnivåer utmed Norrleden inte ökar till följd av planområdets utbyggnad. För de bostäder som ligger i höjd med den planerade ytan för nya verksamheter sjunker de maximala ljudnivåerna något med skärmar men skillnaden är generellt liten. Eftersom effekten av en den studerade skärmen är mycket liten rekommenderas inte denna lösning.

13 4.3. SKÄRM I TOMTGRÄNS PLANOMRÅDE OCH RAMP I det andra fallet har en bullerdämpande skärm placerats planområdets östra del, utmed södergående avfartsramp (se figur 7). Effekten av en sådan skärm är något bättre än den andra studerade skärmlösningen. Då denna skärmplacering motverkar reflektioner i den hårdgjorda ytan inom planområdet ger den störst effekt vid det bostäderna norr om Norrleden. Med denna lösning är ekvivalenta ljudnivåerna mer eller mindre i samma storleksordning som för nollalternativet. Skärmen medför att det maximala ljudnivåerna sjunker utmed det nordligaste bostäderna med någon decibel, högsta maximalnivån uppgår då till 61 db(a). En skärm i planområdets gräns mot öster bedöms som mer effektiv om för att dämpa ljudnivåer vid befintliga bostäder i anslutning till planerat verksamhetsområde. En skärm enligt detta förslaget medför att ekvivalenta ljudnivåerna är jämförbara med nollalternativet och dämpar maximala ljudnivåer något. Figur 7 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer för scenariot där markyta inom planområdet är hård med två olika skärmutformningar. Till väster utan skärm, i mitten med skärm vid bostäder och till höger skärm vid planområdets gräns i öster. Figur 8 Beräknade maximala ljudnivåer för scenariot där markyta inom planområdet är hård med två olika skärmutformningar. Till väster utan skärm, i mitten med skärm vid bostäder och till höger skärm vid planområdets gräns i öster.

14 5. SLUTSATS Sammantaget har den planerade verksamheten en trafikalstring som ger mycket små förändringar av ljudnivån vid befintliga bostäder utmed Norrleden. De skillnader som uppstår är i första hand relaterade till att planområdet i beräkningarna har hanterats som akustiskt hård mark. Påtalas bör att befintliga höjdnivåer i området har använts i denna bedömning. Utredningsalternativet medför ökade ekvivalenta ljudnivåer om cirka 1 db(a) vid studerade bostäder och ökningen är som högst ca 3 db(a) vid en bostad. För vissa av bostäderna utmed Norrleden innebär planens genomförande att riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå överskrids något. Detta beror dock inte på den prognostiserade trafikökningen. Maximala ljudnivåer ökar vid två fastigheter med flera decibel men underskrider fortsatt riktvärdet 70 db(a) som anges i infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Om en skärm uppförs i östra delen av planområdet skulle ekvivalenta ljudnivåer vara jämförbara med nollalternativet. Då förändringen av ljudnivå är relativt liten bör frågan om det är skäligt att genomföra bullerskyddssåtgärder lyftas. Då Norrleden planläggs kan resoneras att riktvärden skall gälla. Å andra sidan görs bedömningen att planläggningen av Norrleden inte kommer att öka framkomligheten på vägen, vilket talar för att planens genomförande är av ringa karaktär som inte motiverar genomförande av åtgärder. Den faktor som har störst påverkan för framtida ljudnivåer orsakade av planens genomförande är att verksamhetsområdet kommer att ha en hård yta som ökar ljudutbredningen i markplan. Tomten kommer dock att bebyggas med en byggnad, vilken kommer att ge viss skärmverkan. Planen reglerar dock inte till fullo byggnadens placering. Om försiktighetsmått vill tillämpas kan alternativ med skärmar diskuteras. Övervägas kan då i första hand en placering mellan avfartsramp och planområdet.

15 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Nollalternativet Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Ekvivalent ljudnivå - utan planförslag Bilaga 1 Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt 9 Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv Norrleden E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

16 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Nollalternativet Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Maximalnivå - utan planförslag Bilaga Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv Norrleden E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

17 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Utredningsalternativ 1 -Med hård markyta Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Ekvivalent ljudnivå - med planförslag Bilaga 3 Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt 9 Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv 6 5 hård mark Norrleden 56 E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 6 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

18 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Utredningsalternativ 1 -Med hård markyta Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Maximalnivå - med planförslag Bilaga 4 Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv hård mark Norrleden E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 6 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

19 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Utredningsalternativ -Med hård markyta och byggnad Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Ekvivalent ljudnivå - med planförslag och byggnad Bilaga 5 Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt 9 Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv Norrleden 56 E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 1 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

20 Bullerutredning Melby 6:116, Laholm Utredningsalternativ -Med hård markyta och byggnad Ljudutbredning meter ovan mark och punktberäkning vid fasad - Maximalnivå - med planförslag och byggnad Bilaga 6 Teckenförklaring Studerade bostäder Övrig bebyggelse 10 1 Fasadpunkt Fasadpunkt med överskridande Nivåtabell vån/ekv Norrleden E0 Ljudnivå, db(a) L eq, 4 h <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Hässleholmsvägen Projektnummer: Resultatfil: 1 4 Söderleden Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum: