Ide- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund

Transkript

1 Postadress: Entregatan 5, Lund Organisationsnummer: Besöksadress: Entregatan 5, Universitetssjukhuset i Lund Telefon (växel): Internet: Labmedicin Skåne Förvaltningschef 1 (1) Fredrik Fexner Datum fredrik.fexner@skane.se Produktionsdirektör Lars Kristensson Regionhuset Box Lund Ide- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund I den av regionstyrelsen i juni 2009 fastställda Byggplan för hälso- och sjukvården i Region Skåne uppdrogs till Labmedicin Skåne att påbörja process med att planera ett gemensamt laboratoriecentrum. Utifrån de av regionstyrelsen i april 2009 fastställda riktlinjerna för investeringsprocessen överlämnas. inför planeringsfasen. härmed rubricerad rapport för beslut om förstudie. Baserat på erfarenhetsvärden från liknande projekt bedöms kostnaden för förstudie till 6 mkr. Det förutsätts att uppdragsdirektiv utifrån besluten uthirdas på vederbörligt sätt. Lund s.o. tf!h:-- Förvaltningschef C IDocuments and Selt,ngsl ISkrlvborcl\Labhus VPB doc

2 Idé- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Adress: Entrégatan 5, LUND. Besöksadress: Entrégatan 5, Universitetssjukhuset i Lund. Telefon: Växel Internet: Organisationsnummer:

3 Sammanfattning Den övergripande målsättningen att effektivisera och rationalisera de laboratoriemedicinska verksamheterna i Region Skåne har legat till grund för beslutet att från bilda en ny förvaltning, Labmedicin Skåne. Strukturen för Labmedicin Skåne anpassas till sjukvårdens behov i enlighet med strukturen inom Skånsk Livskraft vård och hälsa. Detta innebär att sortiment och servicegrad för de enskilda sjukhuslaboratorierna anpassas till uppdragen för respektive sjukhus. Förändringsarbetet präglas av en helhetssyn där Labmedicin Skåne bidrar som kunskapsledare och konsult till sjukvårdsprocesser och där samordning och effektivisering av produktionen skapar utrymme för utveckling och ekonomi i balans. Samutnyttjande av teknikplattformar, automation och volymproducerande enheter förväntas ge logistikfördelar och samordningsvinster. Inom varje verksamhetsområde definieras, utifrån kundens behov, ett antal regionövergripande processer som samordnas och utvecklas av processansvariga i ett skåneperspektiv. Föreliggande vision innebär nyinvesteringar i automation, digitalisering, specialitetsgemensamma plattformar och IT-stöd (elektroniskt remiss- och svarssystem m.m.). Koncernledningen har i preliminär investeringsbudget 2010 ställt sig positiv till denna utveckling. Arbetet med investeringar i ny teknologi påbörjas nu varvid ett samlat regionalt stöd, med fokus på genomförande med helhetssyn och skåneperspektiv, måste prioriteras. Översynen av den laboratoriemedicinska verksamheten kommer att leda till förändrade lokalbehov i förhållande till vad som tidigare planerats vid sjukhusen i Region Skåne. I utvecklingsplanerna för såväl UMAS som USiL, som togs fram 2007, föreslogs att laboratorieverksamheten skulle samlas i ett Laboratoriemedicinskt centrum vid respektive sjukhus. Detta i linje med den internationella utvecklingstrenden att samlokalisera klinisk laboratorier med tillhörande forskning i resursstarka laboratoriecentra, vilket förväntas skapa en rationell utveckling av den kliniska verksamheten, men också ökad effektivitet och bättre förutsättningar för forskning och utveckling. En övergripande målsättning med en nybyggnation är att skapa förutsättningar för Labmedicin Skåne att fullgöra ett uppdrag med fokus på rationaliseringar. Den omstrukturering och centralisering som pågår inom Labmedicin Skåne kommer att skapa förutsättningar för en större yteffektivitet och en samlokalisering ska skapa optimala förutsättningar för en rationell laboratorieverksamhet och FoU i ändamålsenliga lokaler. Samverkan och samlokalisering med aktiva kliniska forskargrupper ska stärka profilen av medicinskt kunskapscentrum. Ett geografiskt och funktionellt samlat laboratoriemedicin ska vidare skapa förutsättningar för rationaliseringseffekter främst genom samlade investeringar i kapitalkrävande specialitetsgemensam utrustning, vilket även förväntas ge bättre flöden och ett högre kapacitetsutnyttjande. Dessutom kan samlokalisering ge samordningsvinster inom IT, provmottagning, materialinköp och försörjningsfunktioner. I den av Regionstyrelsen nyligen fastställda Byggplan för hälso- och sjukvården i Region Skåne 2009 redovisas Laboratoriemedicinskt centrum som ett prioriterat projekt och det anges att Labmedicin Skåne ska påbörja processen med nybyggnation av ett laboratoriecentrum. Labmedicin Skåne förordar nu att ett nytt Laboratoriemedicinskt centrum placeras i Lund och att en nybyggnation dimensioneras för att rymma den kliniska laboratorieverksamheten och den ALFfinasierade forskningsverksamhet som bedrivs i anslutning till den kliniska laboratorieverksamheten vid Laboratoriemedicinskt centrum. 2

4 Utgångspunkten har varit att en nybyggnation ska genomföras där den ger bästa förutsättningar för laboratoriemedicin att fullgöra sitt uppdrag samt bästa utvecklingsmöjligheter för respektive ämnesområde och för Labmedicin Skåne som helhet. Vidare har profilering av klinisk verksamhet inom Proluma, närhet till forskningsmiljöer av stor betydelse för den framtida laboratoriemedicinska utvecklingen samt behovet av ersättningslokaler, i enlighet med utvecklingsplanerna för universitetssjukhusen, varit avgörande för att förorda en placering i Lund. Kostnaden för nybyggnation och förberedande delprojekt måste beräknas och kvalitetssäkras i en förstudie. Beräkningarna ska även omfatta kostnader för anpassning av ersättningslokaler för de byggnader som kan komma att rivas samt kostnader för inredning och utrustning. Ambitionen är att uppnå en ökad yteffektivitet jämfört med tidigare planer. Baserat på erfarenhetsvärden från liknande projekt uppskattas kostnaden för en förstudie till ca 6 mkr. 3

5 Innehåll Sammanfattning 2 1. Utredningar och beslut som ligger till grund för idé- och behovsanalysen Perspektiv på laboratoriemedicin i Skåne en övergripande jämförelse med fyra andra landsting/regioner Handlingsplan för laboratoriemedicin inom Skåne. Beslut i Vårdproduktionsberedningen Laboratoriemedicinsk verksamhet i Region Skåne. Beslut i Regionstyrelsen Utredningar av struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi, klinisk immunologi samt vårdhygien 2008/ Koppling till utvecklingsplaner Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund Fysisk utvecklingsplan 2007 för Universitetssjukhuset MAS 2.3 Uppdrag om förstudie fysisk koncentration av verksamheten på UMAS 2.4 Byggplan för hälso- och sjukvården i Skåne Anpassningar av laboratorielokaler till planerade och genomförda strukturförändringar 3. Beskrivning av verksamheten inom Labmedicin Skåne Laboratorier i Region Skåne - Karta 3.2 Klinisk genetik 3.3 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 3.4 Klinisk kemi 3.5 Klinisk mikrobiologi 3.6 Klinisk patologi 3.7 Vårdhygien 4. Vision för Labmedicin Skåne i ett 5-7 års perspektiv Struktur 4.2 Laboratoriemedicinskt centrum och kompetenscentrum 4.3 Investeringar i ny teknik 5. Motivering för projektet Utvecklings- och förändringstendenser inom laboratoriemedicin 5.2 Verksamhetsnytta 5.3 Arbetsmiljö 5.4 Rationaliseringseffekter 6. Beskrivning av åtgärder som ska belysas i planeringsskedet Bygg- och utrustningsinvesteringar - översiktlig beskrivning Preliminär tidplan Projektkostnader 15 Bilaga 1. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Lund 16 Bilaga 2. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Malmö 17 4

6 1. Utredningar och beslut som ligger till grund för idé- och behovsanalysen 1.1 Perspektiv på laboratoriemedicin i Skåne en övergripande jämförelse med fyra andra landsting/regioner Denna utredning genomfördes av konsulten Ulf Johan Olsson på uppdrag av hälso- och sjukvårdsledningen. I rapporten framhålls två strategiska nackdelar för laboratoriemedicin i Skåne: För det första att det finns två nav i verksamheten - USiL och UMAS. För det andra att det varken finns en gemensam ledningsorganisation eller en samlad laboratorieorganisation. I rapporten påpekas även att en gemensam uttalad vision för hela laboratoriemedicin i Skåne har saknats. Sammantaget görs bedömningen att laboratoriemedicin har mycket att vinna på en samlad verksamhet och en vertikal integration. Som framgångsfaktorer anges en engagerad profession i en ensad organisation, koppling till akademi och forskning samt upprätthållande av kritisk kompetens. 1.2 Handlingsplan för laboratoriemedicin inom Skåne. Beslut i Vårdproduktionsberedningen I handlingsplanen fastslås att den övergripande målsättningen är att skapa en effektivare laboratoriemedicinsk verksamhet inom Region Skåne. Detta ska uppnås genom att: - skapa ett enhetligt utbud och servicegrad av laboratoriemedicin vid Regionens sjukvårdande förvaltningar i enlighet med Skånsk Livskraft - vård och hälsa - anpassa den laboratoriemedicinska strukturen till ovanstående - skapa effektivare interna processer inom laboratoriemedicin - tillvarata den teknologiska utvecklingen i form av IT-stöd samt införande av gemensamma specialitetsoberoende analytiska plattformar - fastlägga principer för centraliserad kontra patientnära analysverksamhet. I arbetet ska hänsyn tas till samverkan inom Södra sjukvårdsregionen samt samverkan med Medicinska fakulteten vad avser FoUU frågor. Ett av målen med översynen är att skapa förutsättningar för en kostnadsreduktion om 50 mkr. 1.3 Laboratoriemedicinsk verksamhet i Region Skåne. Beslut i Regionstyrelsen Detta beslut kom att innebära att laboratoriemedicin i Region Skåne har integrerats i en sammanhållen förvaltning fr. o. m Sammantaget görs bedömningen att laboratoriemedicin har mycket att vinna på en samlad verksamhet. Befintlig organisation med flera, delvis rivaliserande, verksamheter inom olika förvaltningar är ett hinder för att förverkliga en mer effektiv laboratoriemedicinsk struktur. Den samlade organisationen förutsätts på ett bättre sätt kunna fokusera på en samordnad kompetensförsörjning med möjlighet att stärka redan starka forskningsmiljöer och att samordna investeringar i teknologiplattformar för att ligga i teknisk framkant. Samordningen i sig förutsätts också underlätta att uppnå det samlade sparmålet. Laboratoriemedicin i Skåne behöver i första hand positionera sig i förhållande till övriga Sverige, Köpenhamn och Europa. Laboratoriemedicin i Skåne har idag en relativt stark ställning på marknaden men denna kan förbättras genom en gemensam ledning och en samlad organisation. Beslutet omfattar specialiteterna klinisk kemi, klinisk farmakologi, klinisk bakteriologi och virologi, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk patologi samt klinisk genetik. Genom sammanslagningen med gemensam ledning för laboratoriemedicin i Region Skåne samt genom investeringar bedöms förutsättningar finnas för att uppnå målet om en kostnadsreduktion på 50 mkr. 5

7 1.4 Utredningar av struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi, klinisk immunologi samt vårdhygien 2008/2009 Under hösten 2008 och våren 2009 genomfördes inom laboratoriemedicin i Skåne ett flertal utredningar av den framtida strukturen för analysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom laboratoriemedicin. Syftet var att anpassa verksamheten till sjukvårdens behov i enlighet med strukturen inom Skånsk Livskraft- vård och hälsa. I direktiven framhölls att en framtida organisation ska på bästa möjliga sätt stödja de sjukvårdprocesser som är i behov av laboratoriemedicinsk expertis och analysverksamhet samt skapa goda förutsättningar för forskning, utveckling och utbildning. Utredningarna inom klinisk kemi fastslog att laboratorier vid närsjukhus och akutsjukhus ska ha ett enhetligt sortiment och servicegrad som är anpassat till uppdragen för respektive sjukhus. Närsjukhuslaboratorier ska ha det lokala sjukhuset som helt dominerande kund. Prover från primärvården ska, i avvaktan på vidare utredning av volymlaboratorium, analyseras vid respektive akutsjukhuslaboratorium. Sortimentet vid laboratorierna i Kristianstad, Helsingborg och Ystad ska begränsas till analyser som kan utföras på automatiserade analysplattformar samt specialanalyser som på grund av svarstider måste analyseras lokalt. Specialanalyser (analyser som inte utförs på automatiserade analysinstrument och som inte är tidsberoende) vid laboratorierna i Kristianstad och Helsingborg ska koncentreras till laboratorierna i Malmö och Lund. Profilering av specialanalyser mellan laboratorierna i Malmö och Lund ska utredas varvid genomförda profileringar av klinisk verksamhet och befintliga forskningsmiljöer ska vara vägledande för profilering av laboratorieverksamhet. Volymlaboratorium kan av patientsäkerhetsskäl inte införas förrän akutlaboratorierna har en enhetlig instrumentpark och en gemensam remiss. Ekonomiska konsekvenser och placering av ett volymlaboratorium ska utredas vidare. Utredningen av klinisk mikrobiologi föreslog att de befintliga mikrobiologiska laboratorierna samordnas till en enhet inom Labmedicin Skåne. Den långsiktiga visionen formulerades som ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium i Region Skåne som är integrerat med andra laboratoriemedicinska verksamheter i ett Laboratoriemedicinskt centrum. Detta centrum ska ligga i nära anslutning till ett universitetssjukhus och vara väl integrerat med universitetets verksamhet (forskning och utbildning). Utredningen föreslår en ökad samverkan med andra laboratoriemedicinska specialiteter genom ett gemensamt gränssnitt mot kunder och en ökad samverkan kring teknikplattformar. Avveckling av Enheten för klinisk mikrobiologi vid Centralsjukhuset Kristianstad beslutades i början av 2009 och genomfördes under våren, efter att frågan utretts i en separat konsekvensanalys i såväl kostnads- som kundnyttoperspektiv. Projektgruppen för klinisk patologi framhöll problemen med kompetensförsörjning som bl. a kräver ett bättre utnyttjande av läkarkompetens genom en ökad profilering av den medicinska expertfunktionen. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är att bildhanteringen inom klinisk patologi digitaliseras vilket på sikt även kan skapa förutsättningar för ytterligare strukturförändringar. En annan strategi för att säkra kompetensförsörjningen är att i ökad utsträckning delegera arbetsuppgifter som idag utförs av läkare till biomedicinska analytiker och cytodignostiker. Det är även nödvändigt att optimera flöden (tex. samordning av cervixcytologi) och att öka automatiseringen av diagnostiken vilket på sikt kan medföra ytterligare koncentrering av verksamheter. Projektgruppen för klinisk immunologi framhöll att det utifrån ett nationellt perspektiv är nödvändigt att integrera klinisk immunologi och transfusionsmedicin i ett verksamhetsområde eftersom det är en gemensam specialitet enligt socialstyrelsens förordning. Både transfusionsmedicin och klinisk immunologi arbetar regionövergripande vilket framhölls som en styrka vid en sammanslagning av verksamheterna. Sammanslagning av verksamheterna har genomförts

8 Utredningen av vårdhygien rekommenderar att de befintliga enheterna samlas i en organisatorisk enhet inom Labmedicin Skåne och att vårdhygien utökas till att utgöra en samordnad expertfunktion till hela hälso- och sjukvården i Region Skåne och dess kommuner, för förebyggande av vårdrelaterade infektioner i alla vårdformer. En regional finansiering förordas av Labmedicin Skåne. 2. Koppling till utvecklingsplaner 2.1 Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund I utvecklingsplanen föreslås att laboratoriemedicin vid USiL (Blodcentralen Skåne, Klinisk kemi och farmakologi, Klinisk mikrobiologi och immunologi, Klinisk patologi och cytologi samt Klinisk genetik) samlas i ett nytt Labcentrum. Verksamheterna är idag geografiskt utspridda över sjukhusområdet i lokaler som generellt sett inte uppfyller de krav som ställs på moderna laboratorielokaler (Se Bilaga 1; Områdeskarta för USiL). För laboratorieverksamhet som är placerad i E- och F- blocket är en utflyttning till ett Labcentrum en förutsättning för utbyggnad av Centralblocket med en ny akutvårdsbyggnad. En renovering av lokalerna för mikrobiolog och patologi för att uppnå acceptabel laboratoriestandard bedöms som mycket kostsamt. En samlokalisering ska skapa förutsättningar för ökad intern effektivitet och ökad samverkan i metod-, teknik-, investerings- och kvalitetsfrågor samt samutnyttjande av lednings- och administrativa funktioner. Samlokaliseringen ska också skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling inom laboratoriemedicin. Förslaget omfattar en nybyggnation på ca m 2 BTA. 2.2 Fysisk utvecklingsplan 2007 för Universitetssjukhuset MAS. Målet enligt utvecklingsplanen är att samlokalisera verksamheterna inom laboratoriemedicin (klinisk kemi, mikrobiologi och patologi/cytologi) till ett Laboratoriecentrum centralt beläget på sjukhusområdet. En koncentration av den laboratoriemedicinska verksamheten skulle genom samordning ge en ökad effektivitet och produktivitet, bättre verkningsgrad på investerade objekt och ett gemensamt gränssnitt mot sjukvården. Närhet till forskning ska ge möjligheter till samordning och utveckling mellan klinisk och laboratoriemedicinsk forskning. Förslaget går ut på att kombinera lokaler i befintliga byggnader med nybyggnation ( m 2 BTA nybyggnation). 2.3 Uppdrag om förstudie fysisk koncentration av verksamheten på UMAS Beslut togs i Regionstyrelsen om att genomföra en förstudie om lösning som möjliggör en fysisk koncentration av verksamheten vid UMAS med utgångspunkt från akut- och infektionsbyggnaden. Denna förstudie omfattar i första hand en koncentration av slutenvården och berör primärt inte laboratoriemedicin. 2.4 Byggplan för hälso- och sjukvården i Skåne 2009 Laboratoriemedicinskt centrum är i den regionala byggplanen redovisat som ett prioriterat projekt och det anges att Labmedicin Skåne ska påbörja processen med nybyggnation av ett laboratoriecentrum. I den regionala bedömningen framhålls följande punkter: I takt med att översynen av den laboratoriemedicinska verksamheten leder till förändrade strukturer och arbetssätt kommer behovet av förändrade lokaler att klarna. Resultatet av omstruktureringen inom den laboratoriemedicinska verksamheten kommer att medföra förändrade lokalbehov i förhållande till vad man tidigare planerat vid respektive sjukhus. Dessa förändringar behöver identifieras. Strukturella förändringar som påverkar även de mindre sjukhusen kan ha betydelse för respektive lokalplanering och måste tydliggöras. 7

9 Beslut om omfattning och utformning av den laboratoriemedicinska verksamheten påverkar i vilken takt det är möjligt att genomföra akut- och intensivvårdsbyggnaden vid USiL och därför måste dessa frågor prioriteras. Förändringar i struktur och arbetssätt som påverkar framtida lokalbehov ska analyseras i förstudien. Detta gäller även lokalbehovet för laboratoriemedicin i Malmö. Genomförda strukturella förändringar som har påverkan på lokalplaneringen vid de mindre sjukhusen har beaktats vid planeringen och anpassning av laboratorielokaler i Ängelholm och Trelleborg. 2.5 Anpassningar av laboratorielokaler till planerade och genomförda strukturförändringar. Avveckling av enheten för klinisk mikrobiologi vid Centralsjukhuset Kristianstad har frigjort för annat ändamål ca 1100 kvm. Vid klinisk kemi i Ängelholm pågår projektering av en ombyggnad av lokaler för laboratoriets behov. Laboratoriet har idag ca 835 kvm (inkl. provtagningscentral i byggnad 08). Efter omorganisation av verksamheten och ombyggnad uppskattas den totala ytan till ca 530 kvm. 3. Beskrivning av verksamheten inom Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne bildades 1 januari 2009 och är organiserat i sex verksamhetsområden som bedriver verksamhet vid samtliga sjukhus i Region Skåne. Förvaltningen har ca 1200 medarbetare där de största yrkesgrupperna är biomedicinska analytiker (ca 815) och läkare (ca 115). Labmedicin Skånes budget 2009 är ca 911 mkr och ca 17 miljoner analyser utförs per år. HG=Helsingborg; HM=Hässleholm; KD=Kristianstad; LA=Landskrona; LU=Lund; MA=Malmö; SI=Simrishamn; TR=Trelleborg; YS=Ystad; ÄN=Ängelholm Enskilda verksamhetsområden har en linjeorganisation med geografiska enheter ledda av enhetschefer. Ämnesvis finns inom varje verksamhetsområde ett antal regionövergripande processer, som utgår från kundernas behov, med processansvariga som samordnar, optimerar och utvecklar sin process inom hela Skåne. Processansvarig ansvarar dessutom för 8

10 internutbildningen inom området. Avdelningar vid Lunds Universitet (Institutionen för laboratoriemedicin och Institutionen för kliniska vetenskaper) bedriver inom samtliga ämnesområden forskning i samverkan med och i direkt anslutning till den kliniska verksamheten. Institutionen för laboratoriemedicin omfattar 9 avdelningar som till stor del speglar de kliniska verksamhetsområdena inom Labmedicin Skåne. 3.1 Laboratorier i Region Skåne Universitetssjukhuslab. Aktusjukhuslab. Närsjukhuslab. PROLUMA Sjukhuset i Simrishamn drivs av Carema 3.2 Klinisk genetik Klinisk genetik är en regionspecialitet med ansvar för verksamheten i Södra sjukvårdregionen med det övergripande målet att ge avnämarna inom regionen och landet i övrigt service av hög kvalitet avseende genetisk vägledning, konsultationer och diagnostik av ärftligt betingade sjukdomar och förvärvade genetiska skador. Den kliniska verksamheten bedrivs i Lund och är samlokaliserad med Avdelningen för klinisk genetik som är en enhet inom Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, Lunds Universitet. Verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler med till stor del gemensam apparatur i F- och EB-blocken. Lokalerna är kraftigt underdimensionerade och det pågår förhandlingar med Akademiska hus om att, i avvaktan på en nybyggnation, flytta all verksamhet till BMC Hus I. Den genetiska mottagningen, som omfattar genetisk vägledning till patienter i Södra sjukvårdsregionen, bedrivs i stor utsträckning tillsammans med läkare från andra specialiteter, fr.a. onkologi och kardiologi vid USiL. Laboratorieverksamheten och provbunden genetisk vägledning vid klinisk genetik är ackrediterad av SWEDAC enligt standarden ISO/EN Klinisk genetik har ca 50 medarbetare och avdelningen för klinisk genetik ca 25 medarbetare. Årligen utförs ca 7200 analyser och 1200 patientärenden. Budget för den kliniska verksamheten (exkl. ALF) är ca 34 mkr. 3.3 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsområdet är nybildat sedan då klinisk immunologi och f.d. Blodcentralen Skåne (transfusionsmedicin) slogs ihop i samband med bildandet av Labmedicin Skåne. Klinisk immunologi i Region Skåne var sedan tidigare centraliserat till ett laboratorium i Lund. F.d. Blodcentralen Skåne var också sedan tidigare en regionövergripande organisation med verksamhet vid alla regionens tio sjukhus. På USiL och UMAS sköts verksamheten med egen 9

11 dygnetruntpersonal. Jourtid ges transfusionsmedicinsk service på de mindre sjukhusen med hjälp av personal från klinisk kemi. Verksamheten är organiserad i en geografisk linjeorganisation och ämnesvis i sex regionövergripande processer med processansvariga. Klinisk immunologi, transplantationsimmunologi, stamcellsverksamhet och forskning är centraliserad till Lund. Blodtappning sker på tio platser samt i en ambulerande blodbuss. Komponentframställning sker f.n. vid fyra olika laboratorier. Inom klinisk immunologi gjordes under 2008 cirka analyser med de största volymerna inom allergi- och autoimmundiagnostik samt komplementanalyser. Transfusionsmedicin levererar ca blodenheter per år och ca 100 patienter genomgår en stamcellstransplantation vid USiL. Kostnadsbudgeten är totalt ca 170 mkr och ca 70 % av kostnaderna härrör från Lund som har ungefärligen motsvarande andel av verksamheten. Antalet medarbetare är ca 170 varav ca 130 i Lund. Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin är ackrediterade av SWEDAC enligt standard EN ISO/IEC 17025:2005. Dessutom har transplantationslaboratoriet ansökt om ackreditering enligt EFI-standard och enheten för blodstamceller förbereder en ackreditering enligt JACIE-standard. 3.4 Klinisk kemi Verksamhetsområdet klinisk kemi omfattar samtliga 10 kliniskt kemiska laboratorier vid akut- och närsjukhus i Region Skåne. I verksamhetsområdet ingår även enheten för klinisk farmakologi, Regionalt biverkningscentrum (RBC) för Södra sjukvårdsregionen samt enheten för läkemedelsinformation, samtliga vid laboratoriet i Lund. Laboratorier vid närsjukhus och akutsjukhus ska ha ett enhetligt sortiment och servicegrad som är anpassat till uppdragen för respektive sjukhus. Närsjukhuslaboratorier har det lokala sjukhuset som helt dominerande kund. Prover från primärvården analyseras idag vid närmaste akutsjukhuslaboratorium. Klinisk kemi inför skåneövergripande processer som i huvudsak är indelade efter medicinska områden: hematologi, koagulation, allmänkemi, endokrinologi, preanalytiska processer samt specialanalyser. Inom de två senare processerna, som innehåller spridda kunskapsområden, finns även delprocessansvariga. Utvecklingsarbetet bedrivs överallt där processen finns och instrumentupphandling hanteras inom processen. Processansvarig är rådgivande till enhetscheferna och ansvarar för internutbildningen inom området. Totalt utfördes inom klinisk kemi och klinisk farmakologi ca 14,3 miljoner analyser under 2008 varav ca 3,9 miljoner vid laboratoriet i Lund. Antal medarbetare är ca 500 (varav ca 110 i Lund) och omsättningen är ca 475 mkr. Enheterna inom klinisk kemi har separata SWEDAC ackrediteringar och målsättningen är att genomföra en gemensam ackreditering enligt ISO/EN Klinisk mikrobiologi Klinisk mikrobiologi bedriver diagnostik av infektioner. Verksamhetsområdet innefattar laboratoriespecialiteterna Klinisk bakteriologi och Klinisk virologi som sedan 2008 sammanslagits till en gemensam specialitet, Klinisk bakteriologi och virologi. Verksamheten är nu, sedan avvecklingen av det mikrobiologiska laboratoriet i Kristianstad under våren 2009, koncentrerad till universitetssjukhusen i Lund och Malmö. Verksamheten har en hög grad av profilering och ca 70% av alla analyser utförs endast vid ett av laboratorierna. Klinisk virologi, Chlamydia-diagnostik och serologisk diagnostik är profilerad till Malmö och svamp- och parasitdiagnostik samt substrattillverkning till Lund. Bakteriologisk diagnostik finns vid båda klinikerna. Verksamheten är indelad i ett antal skåneövergripande processer. Kliniskt utvecklingsarbete och FoU bedrivs i samverkan med motsvarande forskningsavdelningar vid respektive universitetssjukhus. Kliniska ronder sker tillsammans med kollegor från ffa Infektionsklinikerna vid båda universitetssjukhusen samt akutsjukhusen. Verksamhetsområdet är ackrediterat enligt ISO/EN i Malmö samt enligt ISO/EN i Lund. Ett verksamhetsmål är att hela verksamhets-området ska vara ackrediterat enligt ISO/EN senast nov Substratenheten är ISO 9001 certifierad och produkterna är CE märkta. Verksamhetsområdet har 175 medarbetare (95 i Malmö och 80 i Lund) som utför totalt ca 1,2 miljoner analyser årligen. Vid Malmö laboratoriet utförs ca bakteriologiska analyser, Chlamydia analyser samt drygt virologiska och serologiska analyser. Vid 10

12 laboratoriet i Lund utförs ca bakteriologiska analyser och vid substratenheten tillverkas drygt substratplattor samt rör/lösningar. Virologi, serologi och chlamydiadiagnostik är huvudsakligen automatiserat. Bakteriologi är fortfarande manuell, men medel för att införa automatisering har ansökts om. Verksamhetsområdet omsätter ca 200 mkr årligen. 3.6 Klinisk patologi Klinisk patologi bedriver verksamhet vid de fyra akutsjukhusen i Region Skåne (Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö) och ansvarar för histopatologisk och cytologisk diagnostik, flödescytometrisk diagnostik samt obduktioner och bårhushantering. Enheterna i Malmö och Lund har ett regionansvar inom organområden som till stora delar följer profileringen av klinisk verksamhet inom ramen för Proluma. Klinisk patologi har i likhet med övriga verksamhetsområden definierat ett antal processer som är gemensamma inom Region Skåne och som samordnas av en processansvarig. Kliniska patologi/cytologi konferenser hålls inom 18 områden, många av dem varje vecka. Dessa konferenser hålls på samtliga 4 enheter dock med en tyngdpunkt i Lund och Malmö. Kliniken bedriver specialistutbildning av ST-läkare såväl inom klinisk patologi som randutbildning inom fr.a. rättsmedicin, hud, röntgen och onkologi. Medverkan i kliniska utvecklingsprojekt och FoUU arbete pågår parallellt med den kliniska verksamheten. Enheten i Malmö är ackrediterad av SWEDAC enligt ISO/EN och målsättningen är att genomföra en gemensam ackreditering vid samtliga enheter. Produktionen 2008 omfattade ca PAD, cytologiska undersökningar, vaginalcytologiska undersökningar och 1000 obduktioner. Antal medarbetare omvandlat i använda heltidstjänster är ca 170 (varav 57 i Lund) och omsättningen är ca 185 mkr. 3.7 Vårdhygien Vårdhygieniska verksamheten är en rådgivande expertfunktion till den sjukhusbundna sjukvården i Region Skåne. Målet med verksamhet är att reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner genom undervisning och rådgivning samt annat förebyggande arbete. I uppdraget ingår även metodutveckling, smittspårningar samt uppföljning av följsamhet av vårdhygieniska rekommendationer. Verksamhetsområdet har 15 medarbetare (2 överläkare, 12 hygiensjuksköterskor och 1 biomedicinsk analytiker) och har en omsättning på ca 10 mkr. Medarbetarna är placerade vid och ger service till samtliga offentligt drivna sjukhus i Region Skåne. Medarbetarna på USiL och UMAS är geografiskt placerade i anslutning till Klinisk mikrobiologi på respektive sjukhus. 4. Vision för Labmedicin Skåne i ett 5-7 års perspektiv 4.1 Utgångspunkter och struktur Några utgångspunkter för Labmedicin Skåne är helhetssyn, att vara en stark kunskapsledare/- konsult till sjukvårdsprocessen och forskningen, produktionssamordning samt effektivisering för att skapa utrymme för utveckling och ekonomi i balans. Labmedicin Skåne har också ett tydligt FoUUuppdrag och det goda samarbetet med universitet och högskola ska utvecklas. Under hösten 2008 och våren 2009 har utredningarna avseende struktur för laboratorieanalysverksamhet och den medicinska expertfunktionen genomförts inom flertalet ämnesområden i syfte att anpassa verksamheten till sjukvårdens behov i enlighet med Skånsk Livskraft vård och hälsa. Detta har resulterat i en struktur med fyra närsjukhuslaboratorier (Trelleborg, Landskrona, Ängelholm och Hässleholm) och fem akutsjukhuslaboratorier (Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Ystad) med service och utbud som är anpassat till respektive vårdnivå. 4.2 Laboratoriemedicinskt centrum och kompetenscentrum Under våren 2009 har nybyggnation av ett laboratoriemedicinskt centrum, i enlighet med Byggplanen för hälso- och sjukvården i Skåne, diskuterats i ledningsgruppen för Labmedicin Skåne och med företrädare för medicinska fakulteten. Utgångspunkten har varit att en nybyggnation ska 11

13 genomföras där den ger bästa förutsättningar för laboratoriemedicin att fullgöra sitt uppdrag samt bästa utvecklingsmöjligheter för respektive ämnesområde och för Labmedicin Skåne som helhet. En nybyggnation bör dimensioneras för att rymma den kliniska laboratorieverksamheten och den forskningsverksamhet som bedrivs i anslutning till den kliniska laboratorieverksamheten vid Laboratoriemedicinsk centrum. Profileringen av klinisk verksamhet till USiL med stark koppling till flera laboratoriemedicinska specialiteter (hematologi inkl stamcellstransplantation, onkologi och reumatologi) har tillsammans med närheten till forskningsmiljöer av stor betydelse för den framtida laboratoriemedicinska utvecklingen (BMC, Hemato-Linné, Create Health, LU BioImaging Center, LTH m fl) varit avgörande för att Labmedicin Skåne förordar en placering av Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Behovet av ersättningslokaler i enlighet med utvecklingsplanerna för universitetssjukhusen har också beaktats. I Labmedicin Skånes uppdrag ingår att ge fullgod service till båda universitetssjukhusen, vilket förutom laboratoriediagnostik och medicinsk rådgivning, även omfattar ett tydligt FoUU-uppdrag. I Lund kommer detta att tillgodoses inom ramen för ett Laboratoriemedicinskt centrum. För att stärka samverkan med forskningsmiljöer i Malmö planerar Labmedicin Skåne att, tillsammans med medicinska fakulteten vid Lunds universitet, etablera ett kompetenscentrum till stöd för klinisk laboratoriemedicinsk forskning i Malmö. Målsättningen är att tillvarata och vidareutveckla den forskningskompetens som finns i Malmö inom det laboratoriemedicinska området. Etableringen av ett kompetenscentrum i Malmö ska konkretiseras. I detta fortsatta arbete kommer Labmedicin Skåne också analysera vilken verksamhet som ska profileras till ett Laboratoriemedicinskt centrum i Lund och vilken verksamhet som ska profileras till Malmö. En utgångspunkt för detta arbete är att klinisk kemi, klinisk immunologi och transfusionsmedicin samt klinisk patologi även i framtiden har en betydande verksamhet i Malmö medan merparten av den kliniskt mikrobiologiska verksamheten koncentreras till Lund. Etableras volymlaboratorier för klinisk cytologi och klinisk kemi så bör dessa, i likhet med specialitetsgemensamma teknikplattformar inom molekylärbiologi, samlokaliseras med den kliniskt mikrobiologiska verksamheten med placering i Lund. Förändringarna ska konsekvensutredas där sjukvårdens behov av bl.a. verksamhetsnära diagnostik och kunskapsstöd samt medicinska fakultetens behov i relation till forskning och undervisning ska beaktas. 4.3 Investeringar i ny teknik Via investering i teknologiplattformar som kan samutnyttjas av flera specialiteter kan Labmedicin Skåne ligga i teknisk framkant samt med automation och volymproducerande enheter uppnå logistikfördelar och samordningsvinster. Utformningen av nya teknikplattformar blir beroende av den instrumentupphandling som ska genomföras 2010 och där utgångspunkten är att den mest rationella, kostnadseffektiva och kvalitetssäkra lösningen ska prioriteras. Samordningen ska bidra till effektivisering och därmed till en ekonomi i balans. Föreliggande vision innebär nyinvesteringar i automation, digitalisering, specialitetsgemensamma plattformar och IT-stöd (bl. a ett elektroniskt remiss- och svarssystem). Arbete inför upphandlingar och investeringar i ny teknologi ska påbörjas varvid ett samlat regionalt stöd, med fokus på genomförande, måste prioriteras. 5. Motivering för projektet 5.1 Utvecklings- och förändringstendenser inom laboratoriemedicin En tydlig utvecklingstrend är att kliniska laboratorier samlokaliseras och organiseras med tillhörande forskning i resursstarka laboratoriecentra. Detta förväntas skapa ökad effektivitet och bättre förutsättningar för forskning och utveckling. Samlade lokaler möjliggör en kritisk massa av grundvetenskaplig och klinisk forskningskompetens som ofta leder till en tät intellektuell och 12

14 kreativ atmosfär. Förutsättningar skapas för informationsutbyte och samnyttjande av utrustning och personal över institutions- och ämnesgränser. Vidare kan starka nätverk mellan prekliniska forskargrupper och aktiva kliniska forskare skapas som leder till att nya dynamiska konstellationer uppstår, vilket stärker profilen av medicinskt kunskapscentrum. Målsättningen är att skapa optimala förutsättningar för en rationell verksamhet och FoU i ändamålsenliga lokaler för klinisk laboratoriemedicin och för avdelningar inom Institutionerna för laboratoriemedicin vid Lunds Universitet som är kopplade till den kliniska verksamheten. 5.2 Verksamhetsnytta Samlokalisering av verksamheter är en viktig förutsättning för att Labmedicin Skåne ska kunna fullgöra ett uppdrag med fokus på rationaliseringar. Ett geografiskt och funktionellt samlat laboratoriemedicin ger ökade möjligheter att nå de strategiska målen för verksamheten och skapar ett mervärde genom: bättre utnyttjande av befintliga resurser vid optimering av analysflöden bättre förutsättningar för gemensamma investeringar i kapitalkrävande utrustning och teknikplattformar ökad samverkan inom diagnostik och metodutveckling en samlad kvalitetssäkrad biobanksfunktion rationellare kvalitetssäkring och SWEDAC ackreditering förbättrade möjligheter till forskarutbildning och vidareutbildning förbättrade möjligheter för translationell forskning helhetssyn på bemanning, kompetens, utrustning och lokaler samordningsvinster inom IT, provinlämning, materialinköp och försörjning, kemikalie- och mediaberedning, disk och sterilisering samt avfallshantering. 5.3 Arbetsmiljö Klinisk patologi och klinisk mikrobiologi bedrivs idag i byggnaderna 70 och 71 (byggår 1962 respektive 1967; se bilaga 1, Områdeskarta för USiL) vars byggnadstekniska utformning och funktionalitet inte uppfyller nuvarande arbetsmiljökrav. En renovering av lokalerna för mikrobiologi och patologi för att uppnå acceptabel laboratoriestandard bedöms som mycket kostsam. Befintliga ventilationssystem är både arbetsmiljömässigt och hygieniskt undermåliga för denna verksamhet. Befintliga lokalerna för klinisk genetik och för transfusionsmedicin i Lund är underdimensionerade vilket är ett arbetsmiljöproblem. 5.4 Rationaliseringseffekter Utgångspunkten är att en helhetssyn för laboratoriemedicin i Region Skåne, med genomförande av strukturförändringar och samlokalisering, ska leda till rationalisering och sänkta kostnader för Labmedicin Skåne. Detta omfattar även hyreskostnaderna vilket däremot är svårt att beräkna på grund av komplexiteten där bl. a. alternativkostnader för att rusta upp befintliga lokaler till modern laboratoriestandard samt ersättningslokaler vid rivning av befintliga laboratorielokaler för att genomföra akut- och intensivvårdsbyggnaden vid USiL måste beaktas. Rationaliseringseffekter kan inom ramen för en nybyggnation främst uppnås genom samlade investeringar i kapitalkrävande specialitetsgemensam utrustning vilket även förväntas ge bättre flöden och ett högre kapacitetsutnyttjande. Samlokalisering kommer även att ge samordningsvinster inom IT, kompetensförsörjning, provinlämning, materialinköp och försörjning, kemikalie- och mediaberedning, disk och sterilisering samt avfallshantering. 13

15 6. Beskrivning av åtgärder som ska belysas i planeringsskedet Förstudien kan indelas i två parallella delar. En del berör helheten för Labmedicin Skåne, vilket inkluderar en beskrivning av lokalbehovet inom hela Labmedicin Skåne och i synnerhet för laboratoriemedicin i Malmö. En utgångspunkt i detta arbete är att den laboratoriemedicinska verksamhet som kommer att bedrivas i Malmö, ska på sikt samlokaliseras i ändamålsenliga lokaler. Vid en koncentrering av mikrobiologisk verksamhet till Lund kommer lokaler i byggnad 40 (ingång 78) i Malmö att frigöras (Se Bilaga 2. Områdeskarta för UMAS). Den andra delen av förstudien berör förutsättningarna för ett Laboratoriemedicinskt centrum i Lund varvid bl. a följande aspekter ska beaktas: Detaljplan för placering på sjukhusområdet i Lund (enligt USiLs utvecklingsplan är den tilltänkta placeringen i det sydöstra kvarteret). Klarläggande av markägarfrågor. Ersättningslokaler för verksamheter i byggnader som berörs av en nybyggnation (enligt USiLs utvecklingsplan byggnad 28, 34 och 35 med en yta på ca kvm. Se Bilaga 1. Områdeskarta för USiL). Plan för ev. rivning av byggnader inklusive kostnadskalkyl. Redovisning av befintlig infrastruktur i mark. Inventering av verksamheter som har intresse av att samlokaliseras med laboratoriemedicin (bl. a Lund Bioimaging Center, Vävnadsbanken i Lund). Dimensionering av nybyggnation utifrån Labmedicin Skånes verksamhetsbehov och andra intressenter. Behov av djurhusverksamhet. Omfattningen av biobanksverksamhet Integrering av klinisk verksamhet och akademiska forskningsavdelningar. Tillgänglighet för transporter med särskilt beaktande av provtransporter, blodleveranser, godsleveranser samt transporter av avlidna till och från patologen. Beskrivning av infrastruktur med kopplingar mellan Laboratoriemedicinskt centrum och sjukvård respektive forskningsavdelningar (kulvertanslutningar, luftgångar, rörpostsystem mm till blocket, akutmottagning, operationsavdelningar, infektionsklinik och BMC). Gränsdragning mellan vad som ingår i byggprojektet och vad som tillkommer i form av inredning och utrustning. Framtida driftskostnader för Labmedicin Skåne till följd av nybyggnation. 7. Bygg- och utrustningsinvesteringar - översiktlig beskrivning Bedömningen utgår från den utredning som genomförts inom ramen för Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund Utgångspunkten för denna utredning var att i ett nytt labcentrum samla de laboratoriemedicinska specialiteterna vid USiL (inkl. klinisk genetik) och den verksamhet inom Institutionen för laboratoriemedicin som bedrivs i anslutning till den kliniska rutinverksamheten. Utöver den verksamhet som bedrevs vid USiL 2007 tillkommer ytterligare lokalbehov till följd av profilering och koncentrering av verksamhet inom Labmedicin Skåne samt de behov som andra eventuella intressenter har. Lokalbehovet måste beräknas och kvalitetssäkras i förstudien. 8. Preliminär tidplan Den preliminära tidplanen bygger på antagandet att Regionstyrelsen beslutar om en förstudie i september 2009 och att Labmedicin Skåne gör en framställan om att få medel till att starta en projektering i början av Byggstart beräknas till sista kvartalet 2012 med en planerad byggtid på 2,5 år vilket innebär en färdigställd byggnad till våren

16 Aktivitet/År Förstudie Projektering Produktion 9. Projektkostnader Den omstrukturering och centralisering som pågår inom Labmedicin Skåne kommer att skapa förutsättningar för en större yteffektivitet, vilket innebär att beräkningarna av nybyggnadsyta i utvecklingsplanerna för USiL och UMAS måste revideras. Kostnaden för nybyggnation och förberedande delprojekt måste beräknas och kvalitetssäkras i förstudien. Beräkningarna ska även omfatta kostnader för anpassning av ersättningslokaler för de byggnader som kan komma att rivas samt kostnader för inredning och utrustning. Baserat på erfarenhetsvärden från liknande projekt uppskattas kostnaden för en förstudie till ca 6 mkr. 15

17 Bilaga 1. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Lund Klinisk patologi (Byggnad 70) Blodgivarcentral (Byggnad 10) Klinisk mikrobiologi Klinisk immunologi (Byggnad 71) Transfusionsmedicin Klinisk genetik (Byggnad 80 Centralblock F) Klinisk kemi (Centralblock E) Placering av nytt Laboratoriemedicinskt centrum enligt USiLs utvecklingsplan

18 Bilaga 2. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Malmö Klinisk mikrobiologi och Klinisk patologi (Ingång 78) Klinisk kemi (Ingång 71) 17