1 Godkännande av dagordningen Godkänns utsänd dagordning. Beslutas att behandla punkt 4 före punkt 5 i dagordningen.

Transkript

1 1 (2) Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö Protokoll fört vid sammanträde med institutionsstyrelsen vid Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö Närvarande: Se separat förteckning. 1 Godkännande av dagordningen Godkänns utsänd dagordning. Beslutas att behandla punkt 4 före punkt 5 i dagordningen. 2 Utseende av justeringsman och sekreterare Utses Yvonne Ceder att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. Till sekreterare utses Monica Pernrud. 3 Godkännande av föregående protokoll Godkänns protokoll och läggs till handlingarna. 4 Information om Konkretiseringsutredningen, Klinisk mikrobiologi. Informerar Kristian Riesbeck och Lena Dillner. Konkretiseringsuredningen,, Bilaga 4 A Diskussion, inkluderande slutrapporten Utvecklingen av Region Skånes biobanker, Bilaga 4 B 5 Bokslut 2009 Informerar Andreas Andersson om bokslutet enligt utdelad sammanställning, Bilaga 5 Konstateras att institutionens ekonomi är god. 6 Ev övrigt - Diskuteras servicekostnader på Wallenberglaboratoriet. - Diskuteras återanskaffning av laboratorieutrustning på Wallenberglaboratoriet och på CRC. - Informerar sekreteraren om elektronisk rekrytering beträffande tjänster, som beräknas träda i kraft under vecka 8. - Diskuteras korttidsboendet på Klerken, som i nuläget förmodas uphöra. - Beslutar institutionsstyrelsen följande sammanträdesdagar Onsdagen den 24 mars kl Onsdagen den 28 april kl Vid protokollet Monica Pernrud Justeras Kristian Riesbeck Yvonne Ceder Postadress Medicinska institutionskansliet, Malmö, CRC, ingång 72, hus 92, plan 11, Malmö Besöksadress Clinical Research Center, ingång 72, hus 92, plan 11, UMAS Telefon dir , växel Telefax , E-post Monica.Pernrud@med.lu.se

2 2

3 LUNDS UNIVERSITET LEDAMÖTER 1 (2) Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Institutionsstyrelse Sammanträde Företrädare för lärare/forskare Ordinarie ledamöter Kristian Riesbeck, professor/prefekt, ordförande X Tommy Andersson, professor X Håkan Axelson, professor, bitr prefekt FO X Anna Blom, professor X Björn Dahlbäck, professor X Annika Jögi, laboratorieforskare X Jenny Liao Persson, forskare X Lars Rönnstrand, professor Annat sammanträde Gruppsuppleanter Christer Larsson, professor, bitr prefekt GU Yvonne Ceder, forskarassistent X Företrädare för sjukvårdsanställda forskare/lärare Ordinarie ledamot Lena Dillner, verksamhetschef X Suppleant Charlotte Becker, docent, överläkare. Teknisk/administrativ personal Ordinarie ledamöter Kristin Lindell, ekonomiadministratör X Anna Olofsson-Franzoia, forskningsadministratör X Elise Nilsson, BMA X Gruppsuppleanter Lena Axelsson, laboratorieingenjör Siv Beckman, ingenjör Forskarstuderande (mandatperiod ) Ordinarie ledamot Sofia Winslow - Anna-Karin Boström -

4 2 Suppleant Matilda Persson Grundutbildningsstuderande Vakant/Besked saknas Övriga Andreas Andersson, administrativ chef Monica Pernrud, sekreterare X, 4 ff. X

5 Datum Dnr Rapport från projektgruppen Konkretisering av struktur för klinisk mikrobiologisk laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion i Region Skåne. Sammanfattning Det finns ett politiskt beslut om att genomföra en strukturomvandling av laboratoriemedicin i Region Skåne och inriktningsbeslutet att koncentrera merparten av klinisk mikrobiologi till Laboratoriemedicinsk centrum i Lund är en del av denna strukturomvandling. För att optimera interna processer har ledningen för Labmedicin Skåne bedömt att det är nödvändigt att samlokalisera verksamheter. Regionstyrelsen angav därför i Byggplan för hälso- och sjukvården 2009 att Labmedicin Skåne ska planera för nybyggnation av ett Laboratoriemedicinskt centrum och medel för en förstudie har beviljats. Samlokaliseringen i Laboratoriemedicinsk centrum syftar även till att skapa en kritisk massa av grundvetenskaplig och klinisk forskningskompetens och Labmedicin Skånes ledning menar att samlokaliseringen kan ge stora synergieffekter i pre- och postanalytiska processer genom koncentrering av verksamhet till ett laboratorium. Ledningarna för Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten har betonat att förändringen måste skapa förutsättningar för att stärka forskningen i både Lund och Malmö. Uppdraget för projektgruppen har varit att utarbeta ett förslag till struktur för klinisk mikrobiologisk verksamhet i Region Skåne som är i linje med förvaltningschefens inriktningsbeslut samt att konsekvensbeskriva förslaget. Projektgruppen har haft representation från Labmedicin Skåne, infektionsklinikerna i Malmö och Lund, institutionerna för laboratoriemedicin i Malmö och Lund, läkarutbildningens ledningsorganisation samt Malmö Högskola. Förslaget till framtida struktur för klinisk mikrobiologi, som utarbetats av företrädare för klinisk mikrobiologi, innebär att den verksamhet som bedrivs vid laboratoriet i Lund överförs till ett nytt Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Från laboratoriet i Malmö överförs till Laboratoriemedicinskt centrum i Lund screening av blodgivare, blodsmittescreening (inklusive kompletterande analyser), klamydiascreening samt kliniskt mikrobiologiska primärvårdsprover från södra och sydvästra Skåne. Förslaget innebär att bakteriologisk akutdiagnostik kommer att finnas vid båda universitetssjukhusen inklusive tillgång till mikrobiologisk expertis. Fokus i Lund blir storvolymsmikrobiologi och fokus i Malmö blir på utveckling av den akuta och patientnära mikrobiologin. Som positiva effekter av föreslagna förändringar framhåller klinisk mikrobiologi möjligheten att skapa en större kritisk massa av kompetens, rationaliseringsvinster genom samordning av pre- och postanalytisk logistik samt förbättrade möjligheter till utvecklingsarbete genom en utbyggd infrastruktur för biobankning och genom samutnyttjande av högteknologiska teknikplattformar.

6 Projektgruppen har gjort en nulägesbeskrivning, värderat behoven samt genomfört en konsekvensanalys utifrån olika intressentperspektiv. Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö framhåller att förslaget är oförenlig med målet att bevara och stärka den forsknings- och utbildningsverksamhet som bedrivs vid både ILMM och Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö (IKVM) och att förändringen försvagar den mikrobiologiska och infektionsmedicinska forskningen vid SUS Malmö. Representanter för biobankerna inom IKVM påpekar att Labmedicin Skånes planer, framför allt koncentreringen av klinisk virologi, sannolikt medför att framtida investeringar i infrastruktur för biobankshantering kommer att förläggas till Lund. Därmed splittras regionens och fakultetens biobankssatsningar och synergieffekterna blir mindre. Infektionsklinikerna på SUS framhåller att inriktningsbeslutet innebär ett betydande hinder för en förtroendefull dialog med laboratorieförvaltningen och att det bör ändras. Inriktningsbeslutet riskerar att påverka forskningsnätverk i menlig grad. Vidare anses att de risker som identifierats rörande blodsmittescreening på gemensam plattform med klinisk kemi i Lund, måste utredas vidare innan en konsekvensbeskrivning är möjlig. Det finns förutsättningar för en fortsatt dialog kring strukturförslaget i de delar som berör bakteriologi. Läkarutbildningens ledningsorganisation gör bedömningen att en koncentrering av klinisk mikrobiologi till Lund innebär stora problem för undervisningen på läkarprogrammet. Malmö Högskola framhåller att förslaget kommer att medföra begränsningar i mångfald och tillgänglighet av verksamhetsförlagd utbildning samt möjligheter för studenter att genomföra examensarbete. Forskningssamarbetet mellan klinisk mikrobiologi och Malmö Högskola kommer att påverkas negativt om förslaget genomförs. De förslagna förändringarna, som syftar till att långsiktigt skapa förutsättningar för en stark utveckling inom laboratoriemedicin i Skåne till gagn för sjukvården och patienterna, har ett pris i form av en rad negativa konsekvenser som är beskrivna i rapporten. Innan förändringarna genomförs så är det av största vikt att beakta de konsekvenser som är beskrivna i rapporten och att vidta åtgärder för att säkerställa god vård av patienter med svåra infektionssjukdomar i både Malmö och Lund. Det är också viktigt att värna de laboratoriemedicinska forskningsmiljöerna i Malmö, som är av stor vikt för forskningen i Malmö. Labmedicin Skåne måste därför tillsammans med medicinska fakulteten aktivt verkar för att skapa goda förutsättningar och resurser för en fortsatt stark utveckling av dessa forskningsmiljöer. De problem som uppstår med avseende på undervisningen inom medicinska fakulteten och Malmö Högskola måste hanteras genom riktade insatser från såväl Labmedicin Skåne som medicinska fakulteten för att möjliggöra en välfungerande undervisning i både Malmö och Lund. 2

7 Innehåll Sammanfattning 2 1. Bakgrund 4 2. Uppdrag 5 3. Projektorganisation Delprojekt Klinisk mikrobiologi Mikrobiologisk forskning Infektionsmedicin Undervisning i klinisk mikrobiologi vid medicinska fakulteten Undervisning i klinisk mikrobiologi vid Malmö Högskola 4. Nuläge klinisk mikrobiologi 7 5. Förslag till framtida struktur för klinisk mikrobiologi 7 6. Riskanalys 8 7. Konsekvensanalys för sjukvård och FoUU Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö 7.2 Infektionsmedicin 7.3 Undervisningen vid medicinska fakulteten 7.4 Undervisningen vid Malmö Högskola 8. Konklusioner 10 Bilagor Bilaga 1. Idé- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinsk centrum i Lund Bilaga 2. Direktiv Konkretisering av struktur för klinisk mikrobiologisk analysverksamhet och medicinsk expertfunktion i Region Skåne. Bilaga 3. Delprojekt 1. Klinisk mikrobiologi. Bilaga 4. Redovisning av mikrobiologisk forskning i Lund. (Forskning vid ILMM redovisas i bilaga 8). Bilaga 5. Delprojekt 3. Infektionsmedicin. Bilaga 6. Delprojekt 4. Undervisning i klinisk mikrobiologi vid medicinska fakulteten. Bilaga 7. Behovs- och konsekvensanalys ILMM med genomgång av biobanker i appendix 2. Bilaga 8. Synpunkter från Malmö Högskola. 3

8 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen att effektivisera och rationalisera de laboratoriemedicinska verksamheterna i Region Skåne har legat till grund för beslutet att från bilda en ny förvaltning, Labmedicin Skåne. Enligt den politiskt beslutade handlingsplanen för Labmedicin Skåne är målsättning att strukturen för laboratoriemedicin ska anpassas till sjukvårdens behov i enlighet med strukturen inom Skånsk Livskraft vård och hälsa. Detta innebär en struktur, servicenivå och sortiment som är anpassad till respektive vårdnivå. Effektivare interna processer ska skapas genom teknologisk utveckling i form av IT-stöd och automatisering samt etablering av specialitetsgemensamma analytiska plattformar. Samverkan med Medicinska fakulteten avseende FoUU frågor ska skapa förutsättningar för att tillvarata och vidareutveckla den forskningskompetens som finns inom laboratoriemedicin i Skåne. Förändringsarbetet ska präglas av en helhetssyn där Labmedicin Skåne bidrar som kunskapsledare och konsult till sjukvårdsprocesser och där samordning och effektivisering av produktionen skapar utrymme för utveckling och ekonomi i balans. Sammantaget ska förändringsarbetet skapa förutsättningar för en kostnadsreduktion om 50 mkr. För att uppnå målsättningarna krävs nyinvesteringar i automation, digitalisering, specialitetsgemensamma plattformar och IT-stöd (elektroniskt remiss- och svarssystem, konsolidering av laboratorieinformationssystem m.m.). Koncernledningen har i investeringsbudget 2010 förstärkt denna viljeinriktning och skapat möjligheter för en sådan utveckling. Arbetet med investeringar i ny teknologi har påbörjats. För att optimera interna processer (bl. a. automatisering och specialitetsgemensamma analytiska plattformar) har förvaltningsledningen bedömt det som nödvändigt att samlokalisera verksamheter. Regionstyrelsen angav därför i Byggplan för hälso- och sjukvården 2009 att Labmedicin Skåne ska planera för nybyggnation av ett Laboratoriemedicinskt centrum. De utredningar som ligger till grund för beslutet är beskrivna i Idé- och behovsanalysrapport (Bilaga 1). Utgångspunkten har varit att en nybyggnation ska genomföras där den ger bästa förutsättningar för laboratoriemedicin att fullgöra sitt uppdrag samt bästa utvecklingsmöjligheter för respektive ämnesområde och för Labmedicin Skåne som helhet. Förvaltningsledningens bedömning av profilering av klinisk verksamhet inom Proluma, närhet till forskningsmiljöer av stor betydelse för den framtida laboratoriemedicinska utvecklingen, logistikfördelar samt behovet av ersättningslokaler, i enlighet med utvecklingsplanerna för universitetssjukhusen, var avgörande för att förvaltningschefen förordade en placering av Laboratoriemedicinsk centrum i Lund. Regionstyrelsen har också beviljat medel (2 mkr 2009 och 4 mkr 2010) för att påbörja planeringen av en nybyggnation av ett Laboratoriemedicinskt centrum med placering i Lund. I samma beslut fick regiondirektören i uppdrag att belysa konsekvenserna av detta för den kliniska forskningen vid UMAS (numera SUS Malmö). En nybyggnation ska skapa förutsättningar för Labmedicin Skåne att fullgöra ett uppdrag med fokus på effektiviseringar. En av målsättningarna är att skapa optimala förutsättningar för ett rationellt provflöde i hela kedjan från patient till provsvar (beställning av analys, provtagning, provtransport, provmottagning, provanalys, provsvar, biobanksverksamhet). Förvaltningsledningens bedömning är att en nybyggnation skapar förutsättningar för etablering av en mycket effektiv högautomatiserad verksamhet som kan hantera stora provvolymer med möjlighet att optimera interna och externa processer. Man menar att stora synergieffekter i pre- och postanalytiska processer kan uppnås genom koncentrering av prover från primärvården i Region Skåne till ett laboratorium samtidigt som de interna analysprocesserna optimeras. I förutsättningarna för Laboratoriemedicinskt centrum ingår därför att prover från primärvården koncentreras till Lund (som alternativ till analys vid akutsjukhuslaboratorium) om detta visar sig vara ekonomiskt och verksamhetsmässigt fördelaktigt. 4

9 Detta kommer att klargöras i en pågående upphandlingen av analysplattformar för klinisk kemi och immunokemi. Projektgruppen har inte haft i uppdrag och inte heller utrett frågan om specialitetsgemensam upphandling av analysinstrument och det föreliggande dokumentet ger inte stöd för ett sådant beslut. Labmedicin Skånes ledning gör vidare bedömningen att samverkan över specialitetsgränser kring gemensamma analysplattformar är en viktig förutsättning för att uppnå en rationell verksamhet. Detta innebär att verksamheter som har stora provvolymer som kan analyseras på en specialitetsgemensam analysplattform bör samlokaliseras. Någon ekonomisk analys av effekterna av en samlokalisering och ökad centralisering har inte genomförts men Labmedicins Skånes ledning har gjort bedömningen att förändringen ansluter till en stark internationell trend inom laboratoriemedicin och menar även att den kan ge stora funktionella och ekonomiska effekter. Det är mot denna bakgrund som förvaltningschefen för Labmedicin Skåne har fattat ett inriktningsbeslut om att merparten av den mikrobiologiska verksamheten ska koncentreras till ett Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Företrädare för infektionsklinikerna i Malmö och Lund, Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö (ILMM), samt Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö (IKVM) uttryckt kritik mot att ledningen för Labmedicin Skåne fattat ett inriktningsbeslut utan dialog med viktiga intressenter som Skånes universitetssjukhus. Vidare är man kritisk till att ett inriktningsbeslut fattas innan man gjort en behovsanalys. Det pågår, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsdirektör Rita Jedlert, en utredning om biobanksverksamheten i Region Skåne och det har inte ingått i projektgruppens uppdrag att ta ställning till biobanksfaciliteter. Som en del av universitetsstrukturen i Malmö/Lund så har Labmedicin Skåne ett viktigt uppdrag att skapa förutsättningar för forskning och utbildning i samarbete med Skånes universitetssjukhus (SUS), Lunds universitet och andra högskolor. Medicinska fakultetens ledning har uttalat att det är en viktig målsättning att skapa förutsättningar för fortsatt framgångsrik mikrobiologisk forskning i både Malmö och Lund och att mikrobiologisk verksamhet är viktig i Malmö med tanke på byggandet av den nya infektionskliniken. 2. Uppdrag Uppdraget för projektgruppen har varit att utarbeta ett förslag till struktur och omfattning av den kliniskt mikrobiologiska verksamheten i Region Skåne (Bilaga 2). Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur den mikrobiologiska analysverksamheten och medicinska expertfunktionen i Region Skåne ska organiseras i avvaktan på och inför färdigställande av ett Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Inriktningsbeslutet om att merparten av den kliniskt mikrobiologiska verksamheten ska koncentreras till Laboratoriemedicinskt centrum i Lund är en viktig utgångspunkt i detta arbete. Förslaget ska innehålla en analys av vilken mikrobiologisk diagnostik som utifrån sjukvårdens behov och patientsäkerhet ska bedrivas i Malmö. Vidare ska förslaget innehålla en analys av möjligheterna att i Malmö samverka med andra specialiteter inom laboratoriemedicin, i likhet med organisationen av den verksamhetsnära mikrobiologiska diagnostiken vid andra akutsjukhus i Region Skåne. Konsekvensbeskrivningen av föreslagen struktur ska inkludera en beskrivning av hur sjukvårdens behov av mikrobiologiskt kunskapsstöd i sjukvårdprocesser inom universitetssjukvården kan säkerställas samt hur förutsättningar kan skapas för translationell forskning, utveckling och utbildning inom ämnesområdet vid universitetssjukhusen. 5

10 3. Projektorganisation Uppdragsgivare: Fredrik Fexner, Förvaltningschef, Labmedicin Skåne Projektledare: Håkan Miörner, Chefläkare, Labmedicin Skåne Projektgrupp: Lena Dillner, verksamhetschef, klinisk mikrobiologi, Christer Larsson, forskningsstrateg, Labmedicin Skåne, Johan Rydberg, överläkare, klinisk mikrobiologi, Håkan Janson, mikrobiolog, klinisk mikrobiologi, Erik Sturegård, ST-läkare, klinisk mikrobiologi, Sara Karlsson Söbirk, ST-läkare, klinisk mikrobiologi, Jenny Taylor, biomedicinsk analytiker, klinisk mikrobiologi, Anita L. Eriksson, biomedicinsk analytiker, Skyddsombud, klinisk mikrobiologi, Anna Johnsson, Ekonom, Labmedicin Skåne, Peter Lanbeck, verksamhetschef, infektionskliniken, UMAS, Jonas Bläckberg, bitr.överläkare, infektionsmedicin, USiL, Kristian Riesbeck, prefekt, institutionen för laboratoriemedicin Malmö, Magnus Abrahamson, prefekt, institutionen för laboratoriemedicin Lund, Martin Stjernquist, programdirektör, läkarutbildningens ledningsorganisation, Lennart Ljunggren, universitetslektor, Malmö Högskola. Projektgruppen har träffats 5 gånger. Delar av projektgruppen har, på uppdrag av Lena Dillner, medverkat i en risk- och konsekvensanalys som genomfördes under ledning av Eva Hedvall och Sofie Hansson. I det inledande arbetet framfördes kritik främst från företrädare för Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö och Infektionskliniken vid UMAS mot att förvaltningschefen tagit ett inriktningsbeslut innan projektgruppen genomfört en utredning. Projektgruppen gav uttryck för uppfattningen att utredningen borde vara förutsättningslös för att ge bästa möjliga resultat. Företrädare för ILMM och IKVM har vid flera tillfällen har framfört kritik till förvaltningsledningen och till medicinska fakulteten rörande det sätt som Labmedicin Skåne drivit processen och på planerna på att bygga ett Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Det har av företrädare för infektionsklinikerna framförts att UMAS samt infektionsklinikerna i Malmö och Lund är kritiska till inriktningsbeslutet och framför allt till att det fattats utan samråd med berörda intressenter. Håkan Janson har framfört att huvudargumenten för inriktningsbeslutet är dåligt underbyggda samt att de fackliga organisationerna har framfört synpunkten att mikrobiologins ortsplacering bör formuleras förutsättningslöst. 3.1 Delprojekt Vid projektgruppens första möte 21 oktober definierades fem delprojekt: Delprojekt 1. Klinisk mikrobiologi (Lena Dillner) Nulägesbeskrivning (personal, ekonomi, produktion, kundstruktur, lokaler och forskning). Redovisning av verksamhetsförlagd utbildning (antal studenter per år och antal veckor) Förslag till organisation av klinisk mikrobiologi som är i linje med inriktningsbeslutet. Redovisas i bilaga Delprojekt 2. Mikrobiologisk forskning (Kristian Riesbeck och Magnus Abrahamson) Redovisning av forskning, kombinationstjänster, ALF-anslag, externa anslag och forskningslokaler inom klinisk mikrobiologi i Malmö och Lund. Analys av behov av infrastruktur för klinisk mikrobiologisk forskning. Redovisas i bilaga 4 och bilaga Delprojekt 3. Infektionsmedicin (Peter Lanbeck och Jonas Bläckberg) Analys av behovet av klinisk mikrobiologisk diagnostik samt av mikrobiologiskt kunskapsstöd. Analys av behov av klinisk mikrobiologi för infektionsmedicinsk forskning. Redovisas i bilaga 5. 6

11 3.1.4 Delprojekt 4. Undervisning i klinisk mikrobiologi vid medicinsk fakulteten (Martin Stjernquist) Redovisning av undervisning i klinisk mikrobiologi i Malmö respektive Lund inom ramen för ALF-GU samt av universitetsanställda (Föreläsningar, gruppundervisning, handledning och examination). Redovisas i bilaga Delprojekt 5. Undervisning i klinisk mikrobiologi vid Malmö Högskola (Lennart Ljunggren) Redovisning av undervisning i klinisk mikrobiologi med medverkan av medarbetare från klinisk mikrobiologi. Andel av ersättning för undervisningen som går till verksamhetsområdet klinisk mikrobiologi. 4. Nuläge klinisk mikrobiologi Nuläget för klinisk mikrobiologi är redovisad i bilaga 3. Klinisk mikrobiologi är sedan 1 januari 2009 organiserat i ett gemensamt regionövergripande verksamhetsområde med 180 anställda som utför drygt 1,2 miljoner analyser per år. Under våren 2009 avvecklades det mikrobiologiska laboratoriet i Kristianstad och verksamheten är nu koncentrerad till universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Klinisk mikrobiologi har under en lång följd av år tagit ansvar för att samordna och profilera mikrobiologin i Region Skåne för att uppnå kritisk massa av kompetens för utvecklingsarbete. Klinisk virologi, klamydia-, tuberkulos- och serologisk diagnostik är centraliserad till laboratoriet i Malmö och svamp- och parasitologisk diagnostik samt substrattillverkning till laboratoriet i Lund. I dagsläget är det endast bakteriologisk diagnostik som finns vid båda laboratorierna. Verksamheten är ackrediterad av SWEDAC. Vid nationella jämförelser har klinisk mikrobiologi i Skåne en mycket hög kostnadseffektivitet. Verksamheten är ledande beträffande automatiseringsutveckling och laboratoriet i Malmö var det första mikrobiologiska laboratoriet i Europa som har en totalautomatiserad analysplattform för virologi och serologi. Det pågår en konsolidering av IT-system och under våren 2010 kommer klinisk mikrobiologi att införa ett gemensamt LIMS. Labmedicin Skåne har för klinisk mikrobiologi beviljat 21 mkr avseende automatisering av den odlingsbaserade bakteriologin. Ett fullt automatiserat system för bakteriologi består av flera moduler. En första modul (utsättningsrobot) är under upphandling och laboratoriet kommer under 2010 att utvärdera ytterligare moduler. Målsättningen är att genomföra en upphandling under Automatisering av den odlingsbaserade bakteriologin möjliggör en centralisering av alla primärvårdsprover till ett laboratorium. 5. Förslag till framtida struktur för klinisk mikrobiologi Lena Dillner har presenterat ett förslag till framtida struktur (bilaga 3). Inriktningsförslaget innebär att all mikrobiologisk verksamhet som för närvarande bedrivs vid laboratoriet i Lund överförs till ett nytt Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Från laboratoriet i Malmö överförs till ett nytt Laboratoriemedicinskt centrum i Lund screening av blodgivare, blodsmittescreening (inklusive kompletterande analyser), klamydiascreening samt kliniskt mikrobiologiska primärvårdsprover från södra och sydvästra Skåne. Förslaget, som förutsätter ett visat mervärde av en centralisering till Lund av verksamhet som idag är centraliserad till Malmö, innebär att bakteriologisk akutdiagnostik (blododlingar, odling av sterila punktat, diagnostik av multiresistenta bakterier mm) kommer att finnas vid båda universitetssjukhusen inklusive tillgång till mikrobiologisk expertis. Fokus i Lund blir storvolymsmikrobiologi och fokus i Malmö blir på utveckling av den akuta och patientnära mikrobiologin. 7

12 Som positiva effekter av föreslagna förändringar (under förutsättning att ett mervärde av centraliseringen kan visas) nämns möjligheten att skapa en större kritisk massa av kompetens, rationaliseringsvinster genom samordning av pre- och postanalytisk logistik samt förbättrade möjligheter till utvecklingsarbete genom en utbyggd infrastruktur för biobankning och genom samutnyttjande av högteknologiska teknikplattformar. 6. Riskanalys En riskanalys påbörjades och är ännu inte slutgiltigt sammanställd. Analysen begränsades till att omfatta risker med att flytta blodsmittescreeningen från mikrobiologisk analysplattform till specialitetsgemensam analysplattform. Utgångspunkten för analysen är förslaget till framtida struktur för klinisk mikrobiologi i Skåne (bilaga 3) som innebär en flytt av blodsmittescreen från laboratoriet i Malmö till Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. I riskanalysen identifierades ett stort antal risker som måste åtgärdas för att den medicinska kvaliteten och patientsäkerheten inte ska äventyras, bl. a risker med att splittra den virologiska verksamheten, risker med en integration av blodsmittescreen på en specialitetsoberoende plattform samt risken för splittring av fungerande forskarnätverk i Malmö vid en flytt av verksamheten till Lund. Den preliminära riskanalysen påvisar risker som måste analyseras vidare och kompletteras med åtgärdsförslag och handlingsplan. 7. Konsekvenser för sjukvård och FoUU 7.1 Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö Behovs- och konsekvensanalys från Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö (ILMM) redovisas i bilaga 7. ILMM anser att den föreslagna koncentrationen av klinisk mikrobiologi till Lund kommer att ge stora negativa konsekvenser för forskningsmiljön i Malmö och är helt oförenlig med målet att bevara och stärka den forsknings- och utbildningsverksamhet som bedrivs vid ILMM och SUS Malmö. En förändring i enlighet med förslaget kommer att försvaga den mikrobiologiska och infektionsmedicinska forskningen vid SUS Malmö och det betonas särskilt att förändringarna hotar den framgångsrika translationella miljö som är etablerad i Malmö i nära samarbete med infektionskliniken, centrum för sexuell hälsa och reproduktionsmedicinskt centrum. I appendix 2 till rapporten framhålles betydelsen av den biobanksbaserade forskningen vid Lunds universitet och det görs bedömningen att Regions Skånes framtida investeringar i infrastruktur för biobankshantering kommer att förläggas till Lund ifall den stora mikrobiologiska provsamlingen flyttas till ett planerat Laboratoriemedicinskt centrum. Detta skulle kraftigt försämra utvecklingspotentialen för medicinska fakultetens biobanksbaserade strategiska forskningsnätverk. Företrädare för biobanksforskningen och medicinska fakultetens övergripande nätverk EpiHealth vid SUS Malmö förordar att Region Skåne förlägger planerade investeringar i biobanksinfrastruktur till Malmö. Företrädare för ILMM och IKVM betonar att en konsekvens av den föreslagna strukturen är en strategisk förändring av forskningsmiljön vid Medicinska fakulteten och SUS där två forskningsområden i nuläget redan profilerade till Malmö - klinisk virologi och biobanksforskning - nu flyttas till Lund. 7.2 Infektionsmedicin Företrädare för infektionsklinikerna i Malmö och Lund har i bilaga 3 beskrivit behovet av diagnostik, kunskapsstöd och forskningsnätverk och har särskilt framhållit att det i både Malmö och 8

13 Lund måste finnas service för att säkerställa godtagbar vård av patienter med svåra bakteriella sjukdomar inom alla specialiteter. Klinikerna har påpekat att det även finns Prolumaeffekter som lett till ökat behov i Malmö. Vidare har företrädarna pekat på vikten av plattformar för regelbundet kunskapsutbyte. Den service som behövs är beskriven översiktligt i dokumentet. Dessutom framhålls att fungerande forskningsnätverk inte får hotas av föreslagna förändringar samt att förändring i utbud måste ske i fortsatt dialog med Skånes universitetssjukhus och Infektionsklinikerna. Företrädare för infektionsklinikerna anser att en utgångspunkt är att förändringar skall stärka forskning både i Lund och Malmö. Företrädarna har som sin gemensamma uppfattning framfört att: Den genomförda riskanalysen avseende blodsmittescreening har visat betydande risker för uppbrutna forskningsnätverk. Ett antal åtgärdsområden har därvid definierats men det finns ännu inte några åtgärder beskrivna. Riskanalys bör genomföras även kring de förändringar som föreslås för klinisk bakteriologi. Förutsättningar finns för en fortsatt dialog med ledningen för klinisk mikrobiologi kring bakteriologin. Inriktningsbeslutet att merparten av klinisk mikrobiologi skall finnas i Lund innebär betydande hinder för en förtroendefull dialog mellan laboratorieförvaltningen och infektionsverksamheten på Skånes Universitetssjukhus. Dessutom riskerar det att påverka forskningsnätverk i menlig grad. I konkretiseringsprojektet har inte framlagts någon beräkning som visar vilka ekonomiska vinster som fås med att använda samma plattform för virologi och klinisk kemi. Företrädarnas uppfattning är därför att laboratorieförvaltningen bör verka för att inriktningsbeslutet ändras och att klinisk mikrobiologi framlägger nytt förslag i samverkan med de båda infektionsklinikerna vid SUS. Denna uppfattning är, enligt företrädarna för infektionsmedicin, väl förankrad i SUS ledning och infektionsklinikerna företräder intressen kring mikrobiologisk diagnostik även för andra verksamheter. Företrädarna önskar ett fortsatt samarbete och vill nu också betona att det måste finnas representanter för SUS i den förstudie som skall göras kring Laboratoriemedicinsk centrum i Lund. 7.3 Undervisningen vid medicinska fakulteten Läkarutbildningens ledningsorganisation gör bedömningen att en koncentrering av klinisk mikrobiologi till Lund innebär stora problem för undervisningen på läkarprogrammet, speciellt på termin 4. Lärare från laboratoriet i Lund måste då åka till Malmö och undervisa och Malmöstudenter måste genomföra laborationer i Lund. Alternativet är att flytta termin 4 till Lund, men då måste lärare i patologi och klinisk kemi åka till Lund och undervisa, samtidigt som andra laborationer i dessa ämnen genomförs i Malmö. Undervisning på läkarlinjen termin 4 bör därför, enligt företrädare för läkarutbildningens ledningsorganisation, bedrivas i både Malmö och Lund, särskilt som intaget till läkarprogrammet ökar. 7.4 Undervisningen vid Malmö Högskola Malmö högskola har i bilaga 8 lämnat sypunkter på en koncentrering av klinisk mikrobiologi till Lund och framhåller att förslaget kommer att medföra begränsningar i mångfald och tillgänglighet av verksamhetsförlagd utbildning samt möjligheter för studenter att genomföra examensarbete på såväl grundnivå som avancerad nivå. Företrädare för MAH gör bedömningen att forskningssamarbetet mellan klinisk mikrobiologi och MAH kommer att påverkas negativt. 9

14 8. Konklusioner Projektgruppen har gjort en nulägesbeskrivning, värderat behoven samt genomfört en konsekvensanalys av förslaget till ny struktur för klinisk mikrobiologi. Företrädare för olika intressentperspektiv har framhållit att föreslagna förändringar kan medföra följande: Klinisk mikrobiologi en större kritisk massa av kompetens rationaliseringsvinster genom samordning av pre- och postanalytisk logistik förbättrade möjligheter till utvecklingsarbete genom en utbyggd infrastruktur för biobankning och genom samutnyttjande av högteknologiska teknikplattformar de positiva effekterna förutsätter att ett mervärde av en centralisering kan visas ett stort antal risker med att förlägga blodsmittescreen på en specialitetsoberoende plattform Infektionsmedicin risker som identifierats i riskanalysen och som måste utredas vidare innan en konsekvensbeskrivning är möjlig förslagen påverkar forskningsnätverk i menlig grad förutsättningar finns för en fortsatt dialog kring strukturförslaget i de delar som berör bakteriologi Institutionen för Laboratoriemedicin och Institutionen för Kliniska vetenskaper i Malmö försvagning av den mikrobiologiska och infektionsmedicinska forskningen vid SUS Malmö oförenligt med målet att bevara och stärka den kliniska forskningen och utbildningsverksamheten som bedrivs vid ILMM, IKVM och SUS Malmö som helhet splittring av regionens och fakultetens biobankssatsningar och därmed uteblivna synergieffekter Läkarutbildningens ledningsorganisation stora problem för undervisningen på läkarprogrammet termin 4 Malmö Högskola begränsningar i mångfald och tillgänglighet av verksamhetsförlagd utbildning samt möjligheter för studenter att genomföra examensarbete negativ påverkan på forskningssamarbetet med klinisk mikrobiologi 10

15 Postadress: Entregatan 5, Lund Organisationsnummer: Besöksadress: Entregatan 5, Universitetssjukhuset i Lund Telefon (växel): Internet: Bilaga 1 Förvaltningschef 1 (1) Fredrik Fexner Datum fredrik.fexner@skane.se Produktionsdirektör Lars Kristensson Regionhuset Box Lund Ide- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund I den av regionstyrelsen i juni 2009 fastställda Byggplan för hälso- och sjukvården i Region Skåne uppdrogs till Labmedicin Skåne att påbörja process med att planera ett gemensamt laboratoriecentrum. Utifrån de av regionstyrelsen i april 2009 fastställda riktlinjerna för investeringsprocessen överlämnas. inför planeringsfasen. härmed rubricerad rapport för beslut om förstudie. Baserat på erfarenhetsvärden från liknande projekt bedöms kostnaden för förstudie till 6 mkr. Det förutsätts att uppdragsdirektiv utifrån besluten uthirdas på vederbörligt sätt. Lund s.o. tf!h:--- Förvaltningschef C IDocuments and Selt,ngsl ISkrlvborcl\Labhus VPB doc

16 Idé- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Adress: Entrégatan 5, LUND. Besöksadress: Entrégatan 5, Universitetssjukhuset i Lund. Telefon: Växel Internet: Organisationsnummer:

17 Sammanfattning Den övergripande målsättningen att effektivisera och rationalisera de laboratoriemedicinska verksamheterna i Region Skåne har legat till grund för beslutet att från bilda en ny förvaltning, Labmedicin Skåne. Strukturen för Labmedicin Skåne anpassas till sjukvårdens behov i enlighet med strukturen inom Skånsk Livskraft vård och hälsa. Detta innebär att sortiment och servicegrad för de enskilda sjukhuslaboratorierna anpassas till uppdragen för respektive sjukhus. Förändringsarbetet präglas av en helhetssyn där Labmedicin Skåne bidrar som kunskapsledare och konsult till sjukvårdsprocesser och där samordning och effektivisering av produktionen skapar utrymme för utveckling och ekonomi i balans. Samutnyttjande av teknikplattformar, automation och volymproducerande enheter förväntas ge logistikfördelar och samordningsvinster. Inom varje verksamhetsområde definieras, utifrån kundens behov, ett antal regionövergripande processer som samordnas och utvecklas av processansvariga i ett skåneperspektiv. Föreliggande vision innebär nyinvesteringar i automation, digitalisering, specialitetsgemensamma plattformar och IT-stöd (elektroniskt remiss- och svarssystem m.m.). Koncernledningen har i preliminär investeringsbudget 2010 ställt sig positiv till denna utveckling. Arbetet med investeringar i ny teknologi påbörjas nu varvid ett samlat regionalt stöd, med fokus på genomförande med helhetssyn och skåneperspektiv, måste prioriteras. Översynen av den laboratoriemedicinska verksamheten kommer att leda till förändrade lokalbehov i förhållande till vad som tidigare planerats vid sjukhusen i Region Skåne. I utvecklingsplanerna för såväl UMAS som USiL, som togs fram 2007, föreslogs att laboratorieverksamheten skulle samlas i ett Laboratoriemedicinskt centrum vid respektive sjukhus. Detta i linje med den internationella utvecklingstrenden att samlokalisera klinisk laboratorier med tillhörande forskning i resursstarka laboratoriecentra, vilket förväntas skapa en rationell utveckling av den kliniska verksamheten, men också ökad effektivitet och bättre förutsättningar för forskning och utveckling. En övergripande målsättning med en nybyggnation är att skapa förutsättningar för Labmedicin Skåne att fullgöra ett uppdrag med fokus på rationaliseringar. Den omstrukturering och centralisering som pågår inom Labmedicin Skåne kommer att skapa förutsättningar för en större yteffektivitet och en samlokalisering ska skapa optimala förutsättningar för en rationell laboratorieverksamhet och FoU i ändamålsenliga lokaler. Samverkan och samlokalisering med aktiva kliniska forskargrupper ska stärka profilen av medicinskt kunskapscentrum. Ett geografiskt och funktionellt samlat laboratoriemedicin ska vidare skapa förutsättningar för rationaliseringseffekter främst genom samlade investeringar i kapitalkrävande specialitetsgemensam utrustning, vilket även förväntas ge bättre flöden och ett högre kapacitetsutnyttjande. Dessutom kan samlokalisering ge samordningsvinster inom IT, provmottagning, materialinköp och försörjningsfunktioner. I den av Regionstyrelsen nyligen fastställda Byggplan för hälso- och sjukvården i Region Skåne 2009 redovisas Laboratoriemedicinskt centrum som ett prioriterat projekt och det anges att Labmedicin Skåne ska påbörja processen med nybyggnation av ett laboratoriecentrum. Labmedicin Skåne förordar nu att ett nytt Laboratoriemedicinskt centrum placeras i Lund och att en nybyggnation dimensioneras för att rymma den kliniska laboratorieverksamheten och den ALFfinasierade forskningsverksamhet som bedrivs i anslutning till den kliniska laboratorieverksamheten vid Laboratoriemedicinskt centrum. 2

18 Utgångspunkten har varit att en nybyggnation ska genomföras där den ger bästa förutsättningar för laboratoriemedicin att fullgöra sitt uppdrag samt bästa utvecklingsmöjligheter för respektive ämnesområde och för Labmedicin Skåne som helhet. Vidare har profilering av klinisk verksamhet inom Proluma, närhet till forskningsmiljöer av stor betydelse för den framtida laboratoriemedicinska utvecklingen samt behovet av ersättningslokaler, i enlighet med utvecklingsplanerna för universitetssjukhusen, varit avgörande för att förorda en placering i Lund. Kostnaden för nybyggnation och förberedande delprojekt måste beräknas och kvalitetssäkras i en förstudie. Beräkningarna ska även omfatta kostnader för anpassning av ersättningslokaler för de byggnader som kan komma att rivas samt kostnader för inredning och utrustning. Ambitionen är att uppnå en ökad yteffektivitet jämfört med tidigare planer. Baserat på erfarenhetsvärden från liknande projekt uppskattas kostnaden för en förstudie till ca 6 mkr. 3

19 Innehåll Sammanfattning 2 1. Utredningar och beslut som ligger till grund för idé- och behovsanalysen Perspektiv på laboratoriemedicin i Skåne en övergripande jämförelse med fyra andra landsting/regioner Handlingsplan för laboratoriemedicin inom Skåne. Beslut i Vårdproduktionsberedningen Laboratoriemedicinsk verksamhet i Region Skåne. Beslut i Regionstyrelsen Utredningar av struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi, klinisk immunologi samt vårdhygien 2008/ Koppling till utvecklingsplaner Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund Fysisk utvecklingsplan 2007 för Universitetssjukhuset MAS 2.3 Uppdrag om förstudie fysisk koncentration av verksamheten på UMAS 2.4 Byggplan för hälso- och sjukvården i Skåne Anpassningar av laboratorielokaler till planerade och genomförda strukturförändringar 3. Beskrivning av verksamheten inom Labmedicin Skåne Laboratorier i Region Skåne - Karta 3.2 Klinisk genetik 3.3 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 3.4 Klinisk kemi 3.5 Klinisk mikrobiologi 3.6 Klinisk patologi 3.7 Vårdhygien 4. Vision för Labmedicin Skåne i ett 5-7 års perspektiv Struktur 4.2 Laboratoriemedicinskt centrum och kompetenscentrum 4.3 Investeringar i ny teknik 5. Motivering för projektet Utvecklings- och förändringstendenser inom laboratoriemedicin 5.2 Verksamhetsnytta 5.3 Arbetsmiljö 5.4 Rationaliseringseffekter 6. Beskrivning av åtgärder som ska belysas i planeringsskedet Bygg- och utrustningsinvesteringar - översiktlig beskrivning Preliminär tidplan Projektkostnader 15 Bilaga 1. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Lund 16 Bilaga 2. Områdeskarta för Universitetssjukhuset i Malmö 17 4

20 1. Utredningar och beslut som ligger till grund för idé- och behovsanalysen 1.1 Perspektiv på laboratoriemedicin i Skåne en övergripande jämförelse med fyra andra landsting/regioner Denna utredning genomfördes av konsulten Ulf Johan Olsson på uppdrag av hälso- och sjukvårdsledningen. I rapporten framhålls två strategiska nackdelar för laboratoriemedicin i Skåne: För det första att det finns två nav i verksamheten - USiL och UMAS. För det andra att det varken finns en gemensam ledningsorganisation eller en samlad laboratorieorganisation. I rapporten påpekas även att en gemensam uttalad vision för hela laboratoriemedicin i Skåne har saknats. Sammantaget görs bedömningen att laboratoriemedicin har mycket att vinna på en samlad verksamhet och en vertikal integration. Som framgångsfaktorer anges en engagerad profession i en ensad organisation, koppling till akademi och forskning samt upprätthållande av kritisk kompetens. 1.2 Handlingsplan för laboratoriemedicin inom Skåne. Beslut i Vårdproduktionsberedningen I handlingsplanen fastslås att den övergripande målsättningen är att skapa en effektivare laboratoriemedicinsk verksamhet inom Region Skåne. Detta ska uppnås genom att: - skapa ett enhetligt utbud och servicegrad av laboratoriemedicin vid Regionens sjukvårdande förvaltningar i enlighet med Skånsk Livskraft - vård och hälsa - anpassa den laboratoriemedicinska strukturen till ovanstående - skapa effektivare interna processer inom laboratoriemedicin - tillvarata den teknologiska utvecklingen i form av IT-stöd samt införande av gemensamma specialitetsoberoende analytiska plattformar - fastlägga principer för centraliserad kontra patientnära analysverksamhet. I arbetet ska hänsyn tas till samverkan inom Södra sjukvårdsregionen samt samverkan med Medicinska fakulteten vad avser FoUU frågor. Ett av målen med översynen är att skapa förutsättningar för en kostnadsreduktion om 50 mkr. 1.3 Laboratoriemedicinsk verksamhet i Region Skåne. Beslut i Regionstyrelsen Detta beslut kom att innebära att laboratoriemedicin i Region Skåne har integrerats i en sammanhållen förvaltning fr. o. m Sammantaget görs bedömningen att laboratoriemedicin har mycket att vinna på en samlad verksamhet. Befintlig organisation med flera, delvis rivaliserande, verksamheter inom olika förvaltningar är ett hinder för att förverkliga en mer effektiv laboratoriemedicinsk struktur. Den samlade organisationen förutsätts på ett bättre sätt kunna fokusera på en samordnad kompetensförsörjning med möjlighet att stärka redan starka forskningsmiljöer och att samordna investeringar i teknologiplattformar för att ligga i teknisk framkant. Samordningen i sig förutsätts också underlätta att uppnå det samlade sparmålet. Laboratoriemedicin i Skåne behöver i första hand positionera sig i förhållande till övriga Sverige, Köpenhamn och Europa. Laboratoriemedicin i Skåne har idag en relativt stark ställning på marknaden men denna kan förbättras genom en gemensam ledning och en samlad organisation. Beslutet omfattar specialiteterna klinisk kemi, klinisk farmakologi, klinisk bakteriologi och virologi, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk patologi samt klinisk genetik. Genom sammanslagningen med gemensam ledning för laboratoriemedicin i Region Skåne samt genom investeringar bedöms förutsättningar finnas för att uppnå målet om en kostnadsreduktion på 50 mkr. 5

21 1.4 Utredningar av struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi, klinisk immunologi samt vårdhygien 2008/2009 Under hösten 2008 och våren 2009 genomfördes inom laboratoriemedicin i Skåne ett flertal utredningar av den framtida strukturen för analysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom laboratoriemedicin. Syftet var att anpassa verksamheten till sjukvårdens behov i enlighet med strukturen inom Skånsk Livskraft- vård och hälsa. I direktiven framhölls att en framtida organisation ska på bästa möjliga sätt stödja de sjukvårdprocesser som är i behov av laboratoriemedicinsk expertis och analysverksamhet samt skapa goda förutsättningar för forskning, utveckling och utbildning. Utredningarna inom klinisk kemi fastslog att laboratorier vid närsjukhus och akutsjukhus ska ha ett enhetligt sortiment och servicegrad som är anpassat till uppdragen för respektive sjukhus. Närsjukhuslaboratorier ska ha det lokala sjukhuset som helt dominerande kund. Prover från primärvården ska, i avvaktan på vidare utredning av volymlaboratorium, analyseras vid respektive akutsjukhuslaboratorium. Sortimentet vid laboratorierna i Kristianstad, Helsingborg och Ystad ska begränsas till analyser som kan utföras på automatiserade analysplattformar samt specialanalyser som på grund av svarstider måste analyseras lokalt. Specialanalyser (analyser som inte utförs på automatiserade analysinstrument och som inte är tidsberoende) vid laboratorierna i Kristianstad och Helsingborg ska koncentreras till laboratorierna i Malmö och Lund. Profilering av specialanalyser mellan laboratorierna i Malmö och Lund ska utredas varvid genomförda profileringar av klinisk verksamhet och befintliga forskningsmiljöer ska vara vägledande för profilering av laboratorieverksamhet. Volymlaboratorium kan av patientsäkerhetsskäl inte införas förrän akutlaboratorierna har en enhetlig instrumentpark och en gemensam remiss. Ekonomiska konsekvenser och placering av ett volymlaboratorium ska utredas vidare. Utredningen av klinisk mikrobiologi föreslog att de befintliga mikrobiologiska laboratorierna samordnas till en enhet inom Labmedicin Skåne. Den långsiktiga visionen formulerades som ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium i Region Skåne som är integrerat med andra laboratoriemedicinska verksamheter i ett Laboratoriemedicinskt centrum. Detta centrum ska ligga i nära anslutning till ett universitetssjukhus och vara väl integrerat med universitetets verksamhet (forskning och utbildning). Utredningen föreslår en ökad samverkan med andra laboratoriemedicinska specialiteter genom ett gemensamt gränssnitt mot kunder och en ökad samverkan kring teknikplattformar. Avveckling av Enheten för klinisk mikrobiologi vid Centralsjukhuset Kristianstad beslutades i början av 2009 och genomfördes under våren, efter att frågan utretts i en separat konsekvensanalys i såväl kostnads- som kundnyttoperspektiv. Projektgruppen för klinisk patologi framhöll problemen med kompetensförsörjning som bl. a kräver ett bättre utnyttjande av läkarkompetens genom en ökad profilering av den medicinska expertfunktionen. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är att bildhanteringen inom klinisk patologi digitaliseras vilket på sikt även kan skapa förutsättningar för ytterligare strukturförändringar. En annan strategi för att säkra kompetensförsörjningen är att i ökad utsträckning delegera arbetsuppgifter som idag utförs av läkare till biomedicinska analytiker och cytodignostiker. Det är även nödvändigt att optimera flöden (tex. samordning av cervixcytologi) och att öka automatiseringen av diagnostiken vilket på sikt kan medföra ytterligare koncentrering av verksamheter. Projektgruppen för klinisk immunologi framhöll att det utifrån ett nationellt perspektiv är nödvändigt att integrera klinisk immunologi och transfusionsmedicin i ett verksamhetsområde eftersom det är en gemensam specialitet enligt socialstyrelsens förordning. Både transfusionsmedicin och klinisk immunologi arbetar regionövergripande vilket framhölls som en styrka vid en sammanslagning av verksamheterna. Sammanslagning av verksamheterna har genomförts

22 Utredningen av vårdhygien rekommenderar att de befintliga enheterna samlas i en organisatorisk enhet inom Labmedicin Skåne och att vårdhygien utökas till att utgöra en samordnad expertfunktion till hela hälso- och sjukvården i Region Skåne och dess kommuner, för förebyggande av vårdrelaterade infektioner i alla vårdformer. En regional finansiering förordas av Labmedicin Skåne. 2. Koppling till utvecklingsplaner 2.1 Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund I utvecklingsplanen föreslås att laboratoriemedicin vid USiL (Blodcentralen Skåne, Klinisk kemi och farmakologi, Klinisk mikrobiologi och immunologi, Klinisk patologi och cytologi samt Klinisk genetik) samlas i ett nytt Labcentrum. Verksamheterna är idag geografiskt utspridda över sjukhusområdet i lokaler som generellt sett inte uppfyller de krav som ställs på moderna laboratorielokaler (Se Bilaga 1; Områdeskarta för USiL). För laboratorieverksamhet som är placerad i E- och F- blocket är en utflyttning till ett Labcentrum en förutsättning för utbyggnad av Centralblocket med en ny akutvårdsbyggnad. En renovering av lokalerna för mikrobiolog och patologi för att uppnå acceptabel laboratoriestandard bedöms som mycket kostsamt. En samlokalisering ska skapa förutsättningar för ökad intern effektivitet och ökad samverkan i metod-, teknik-, investerings- och kvalitetsfrågor samt samutnyttjande av lednings- och administrativa funktioner. Samlokaliseringen ska också skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling inom laboratoriemedicin. Förslaget omfattar en nybyggnation på ca m 2 BTA. 2.2 Fysisk utvecklingsplan 2007 för Universitetssjukhuset MAS. Målet enligt utvecklingsplanen är att samlokalisera verksamheterna inom laboratoriemedicin (klinisk kemi, mikrobiologi och patologi/cytologi) till ett Laboratoriecentrum centralt beläget på sjukhusområdet. En koncentration av den laboratoriemedicinska verksamheten skulle genom samordning ge en ökad effektivitet och produktivitet, bättre verkningsgrad på investerade objekt och ett gemensamt gränssnitt mot sjukvården. Närhet till forskning ska ge möjligheter till samordning och utveckling mellan klinisk och laboratoriemedicinsk forskning. Förslaget går ut på att kombinera lokaler i befintliga byggnader med nybyggnation ( m 2 BTA nybyggnation). 2.3 Uppdrag om förstudie fysisk koncentration av verksamheten på UMAS Beslut togs i Regionstyrelsen om att genomföra en förstudie om lösning som möjliggör en fysisk koncentration av verksamheten vid UMAS med utgångspunkt från akut- och infektionsbyggnaden. Denna förstudie omfattar i första hand en koncentration av slutenvården och berör primärt inte laboratoriemedicin. 2.4 Byggplan för hälso- och sjukvården i Skåne 2009 Laboratoriemedicinskt centrum är i den regionala byggplanen redovisat som ett prioriterat projekt och det anges att Labmedicin Skåne ska påbörja processen med nybyggnation av ett laboratoriecentrum. I den regionala bedömningen framhålls följande punkter: I takt med att översynen av den laboratoriemedicinska verksamheten leder till förändrade strukturer och arbetssätt kommer behovet av förändrade lokaler att klarna. Resultatet av omstruktureringen inom den laboratoriemedicinska verksamheten kommer att medföra förändrade lokalbehov i förhållande till vad man tidigare planerat vid respektive sjukhus. Dessa förändringar behöver identifieras. Strukturella förändringar som påverkar även de mindre sjukhusen kan ha betydelse för respektive lokalplanering och måste tydliggöras. 7