Rapport: Struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom Klinisk immunologi i Skåne

Transkript

1 Struktur Klinisk immunologi av 11 Rapport: Struktur för laboratorieanalysverksamhet och medicinsk expertfunktion inom Klinisk immunologi i Skåne Lena Åberg (Projektledare), Bo Cederholm, Ingvar Eliasson, Christina Hansson, Anders Isaksson, Eva-Mari Karlsson, Martin L Olsson, Lennart Truedsson. Sammanfattning Arbetsgruppen har träffats sju gånger under oktober och november månad och trots tidspress har arbetet präglats av engagemang och motivation i en mycket konstruktiv och god anda. Minnesanteckningar har förts. Gruppen har diskuterat uppdragsbeskrivningen och har också utgått ifrån förutsättningen att Klinisk Immunologi (KI) inte skulle organiseras som en egen verksamhet i ett framtida Labmedicin Skåne. Det senare har muntligen kommunicerats via divisionschef och frågan har varit av avgörande betydelse för gruppens diskussioner och slutsatser. Huvudmålet har varit en sjukvård med hög patientnytta kombinerat med kostnadseffektivitet. Gruppen har också diskuterat kring begreppet en hållbar utveckling för Labmedicin Skåne, både ur perspektivet framtidsmöjligheter, men också i beaktande av de uppenbara risker som finns förenade med organisationsförändringar. Det arbete och den ansträngning som krävs vid organisatoriska förändringar får inte underskattas. Nationella exempel har berörts. Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 (M) har identifierats som ett av de viktigaste styrande dokumenten i förändringsarbete och särskilt bör lyftas fram 4 kap 5 avseende riskhantering. Medarbetarna är organisationernas främsta resurs. Goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö är väsentlig för att motverka personalflykt. Nyckelpersoner/kunskapsbärare måste tillvaratas och nätverk vårdas och stimuleras. Kortsiktiga lösningar med fokus på ekonomi och besparingar kan bli kontraproduktiva om arbetsmiljö och patientservice försämras. Vi har arbetat utifrån tre perspektiv, laboratorieanalysverksamheten, klinisk immunologisk expertfunktion och forskning, utveckling och utbildning (FoUU). Fokus har varit på Klinisk immunologi och i mindre grad på Blodcentralen Skåne och Klinisk kemi. Gruppen har arbetat med en modifierad sk SWOT-analys (strenghts, weaknesses, opportunities, possibilities) med rubrikerna status, möjligheter och problem. De senare ofta beskrivna som olika sidor av samma mynt beroende på fokus. Gruppen har också diskuterat Labmedicin Skånes kommande organisatoriska filosofi och struktur. Avsaknad av beslut i frågan har upplevts som komplicerande. Val av organisationsmodell påverkar gränsdragningar mellan verksamhetsområden. Laboratoriemedicin är i en dynamisk fas och är organiserad enligt olika modeller i Sverige. Det historiska perspektivet bör beaktas, men inte vara begränsande. Erfarenhetsmässigt är inte organisationen och gränsdragningarna mellan specialiteterna det absolut avgörande för en välfungerande verksamhet.

2 Struktur Klinisk immunologi av 11 Klinisk immunologi, Klinisk kemi och Blodcentralen Skåne har en varierande grad av automatisering. Trenden går entydigt mot en ökande grad av automation inom alla dessa specialiteter. Detta kräver stora förberedande arbetsinsatser i form av upphandling, implementering, inkl verifiering och validering, IT-support mm. Gruppen har valt att i nuläget inte explicit rekommendera förflyttning av analyser till nya plattformar eller andra verksamhetsområden då detta kräver att kundkrav och expertsynpunkter noga analyseras och beaktas. Vi har också diskuterat verksamheternas namn. Varumärket Blodcentralen Skåne är väl inarbetat gentemot kunder och blodgivare och bör bevaras. Detta måste beaktas vid en eventuell sammanslagning av Klinisk immunologi och Blodcentralen Skåne. Namnfrågan måste ytterligare belysas och diskuteras inom verksamheterna. Sammantaget kan gruppen konstatera att det finns stora likheter mellan Blodcentralen Skåne och Klinisk immunologi. Båda är regionövergripande organisationer som redan genomgått omfattande organisatoriska förändringar. Verksamheterna är ackrediterade. Att organisatoriskt sammanföra dessa verksamheter är möjligt, särskilt i beaktande av nationella exempel och läkarnas nya specialitetsindelning. Dock har medarbetarna inom Enheten för klinisk immunologi uttryckt önskemål om att etablera Klinisk immunologi som ett eget verksamhetsområde. Oavsett organisation vill vi betona vikten av att klinisk immunologi och transfusionsmedicin även i den nya förvaltningen ges förutsättningar att verka i en akademiskt offensiv miljö, särskilt med tanke på den expanderande verksamheten inom transplantationsimmunologin. Laboratorieanalysverksamhet Status Analyser Klinisk immunologi har regionansvar för de immunologiska analyserna och analysverksamheten är centraliserad till USiL. Totalt gjordes under 2007 cirka analyser. I genomsnitt utförs ca 4 analyser på varje prov. De största volymerna finns inom allergidiagnostik, autoimmundiagnostik och komplementanalyser. Majoriteten av analyserna är automatiserade och utförs av robotar medan några kräver mycket manuellt arbete. Vissa prov kräver långa uppföljningstider och förvaras därför i biobank. Analysverksamheten vid klinisk immunologi bedrivs under kontorstid. Alla remisser som skickas till klinisk immunologi är i pappersformat. Svaren skickas ut i pappersformat eller via fax. Externa kunder (utanför Region Skåne) svarar för drygt 1/3 av den totala analysvolymen. Det finns också avtal med Statens Seruminstitut (SSI) i Köpenhamn om att vissa komplementanalyser skall utföras här.

3 Struktur Klinisk immunologi av 11 Patientnära analysverksamhet i form av snabbtester, framför allt för allergidiagnostik, finns på marknaden, men används i liten omfattning inom Region Skåne och rekommenderas inte av KI pga den dåliga kvaliteten. Blodcentralen Skånes verksamhet har stora likheter med Klinisk immunologi. Blodcentralen är regionövergripande med verksamhet på regionens alla tio sjukhus och bedriver en dygnetruntverksamhet. Jourtid sköts mycket av transfusionsmedicinsk service med hjälp av personalköp från Klinisk kemi. På USiL och UMAS sköts verksamheten av Blodcentralens Skånes egen personal och mycket av verksamheten är koncentrerad till USiL. Inga patientnära analyser kan utföras då arbetet kräver specialutbildning och lång upplärning. Till Blodcentralens verksamhet hör blodgivarrekrytering, blodtappning och blodkomponentframställning, blodutlämning inkl förberedande laboratorieanalyser, serologiska och genomiska blodgrupperingar samt transplantationsutredningar. Dessutom finns leukaferesverksamhet och hematologisk diagnostik. Som exempel kan nämnas att under 2007 reserverades drygt blodkomponenter till patienter. Teknikplattformar Automatiserad analysutrustning används för mer än hälften av den totala analysproduktionen vid KI. Dessutom används manuella tekniker t ex mikroskopering och immunelektrofores. Flödescytometri används både inom KI och på Blodcentralen. Dessa är av olika fabrikat och är fullt utnyttjade dagtid. Möjligheter att samutnyttja flödescytometrar inom USiL har nyligen utretts, vg se Laboratoriemedicinska plattformar Flödescytometri, Div.5, USiL. Flödescytometrar används också vid Klinisk kemi i Kristianstad resp UMAS. Molekylärbiologiska tekniker används rutinmässigt av Blodcentralen och i mindre omfattning av KI. Klinisk kemi i Lund använder tekniken enbart inom forskning medan rutinverksamhet är koncentrerad till UMAS, vg se utredning Laboratoriemedicinska plattformar Molekylärbiologi, Div.5, USiL. Logistik Gemensam provmottagning finns för Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi och immunologi (KMI). Den är förlagd till Klinisk kemis lokaler inom USiL. Hit kommer prover tagna på USiL samt prover från primärvården i Skåne. Dessutom sker transport CSK-USiL och CSK- UMAS två ggr/dygn. Turer från Hässleholm, Ängelholm, Helsingborg och Landskrona till USiL går 3-4 gånger per dygn. Prover från Ystad och Trelleborg går via Malmö till KMI. Blodcentralen Skåne ställer särskilda krav på provtransporter eftersom proverna kan vara akuta. Det inträffar också att ett prov som avsänts som icke akut omprioriteras till akut och då måste kunna spåras för att analyseras omedelbart. Möjligheter och problem 1. Elektroniska remisser och gemensamt IT-system skulle underlätta samverkan mellan laboratorierna och spara manuellt arbete. 2. Gemensamma lokaler skulle effektivisera samverkan och samutnyttjande av utrustning.

4 Struktur Klinisk immunologi av Möjligen skulle ytterligare samordning av gemensam provmottagning för KI, Klinisk kemi och Blodcentralen Skåne kunna medföra förbättring av provlogistiken men detta kräver närmare utredning. 4. Analysverksamheten vid KI är förlagd till kontorstid eftersom majoriteten av analyserna inte är akuta. För ett fåtal immunologiska analyser finns behov av att analysen kan utföras även jourtid. Blodcentralen Skåne och Klinisk kemi bedriver verksamhet dygnet runt 7 dagar i veckan och skulle kunna utföra immunologiska analyser på jourtid. 5. Samordning av vissa analyspaket skulle kunna medföra sjukvårdsmässiga och logistiska vinster. 6. Gemensam analysförteckning för KI och Klinisk kemi & farmakologi finns redan. En gemensam webbplats för Labmedicin Skåne skulle underlätta kommunikation med och information till beställarna. 7. Möjlighet till samordning av kundutbildning. 8. Införande och kvalitetssäkring av patientnära immunologiska analyser bör styras av expertfunktionen klinisk immunologi. 9. Klinisk genetik finns endast vid USiL vilket bör beaktas vid utnyttjande av gemensam utrustning för molekylärbiologi. Klinisk immunologisk expertfunktion Status Organisation Idag erbjuds södra sjukvårdsregionen en klinisk immunologisk expertfunktion samlad i ett kunskapscentrum KI, USiL. Bakgrunden till centraliseringen av verksamheten är ett tidigare regionbeslut att samla all klinisk immunologisk analysverksamhet inom Region Skåne. Inom KI har specialistkompetenta läkare det övergripande medicinska ansvaret men inget chefsuppdrag och således inget lednings- eller personalansvar inom sitt ansvarsområde. För att tillgodose behovet av immunologisk expertfunktion finns idag 4½ läkartjänster varav 3½ är besatta. Tidigare rationaliseringar har medfört att vissa uppgifter som tidigare utförts av läkare nu handläggs av biomedicinska analytiker (BMA) som därmed övertagit en del av den immunologiska expertfunktionen. Detta betyder att BMA inte enbart är metodansvariga och utför analyser utan också efter intern utbildning besvarar remisser och är rådgivande gentemot kunderna. Eftersom laboratoriet är ackrediterat har rutinerna granskats och godkänts av SWEDAC. KI har investerat mycket i medicinsk kompetensutveckling av BMA och har flera BMA med magisterexamen. Dessutom finns två BMA med särskilda uppgifter vilka pga hög kompetens har fått ett utökat ansvar inom sina områden.

5 Struktur Klinisk immunologi av 11 Immunologisk expertfunktion Den nuvarande immunologiska expertfunktionen för läkare inom KI är definierad i Kravbild för läkare medan BMAs metodansvar är definierat i Metodansvariga Klinisk Immunologi. Dokumenten ingår i Kvalitetsmanual KMI och är därmed föremål för SWEDAC:s granskning. Arbetet med att ta fram en kravbild för BMA är i slutfasen. Till den dagliga immunologiska expertfunktionen hör att skriftligen ge en medicinsk bedömning av analysresultaten, bidra med råd om kompletterande analyser, vara tillgänglig för konsultation och behjälplig vid felsökning och problemlösande. Kopplat till detta är läkarens ansvar för författandet av medicinsk bakgrund och tolkning av analysresultat på hemsidan. Genomförandet av diagnostikronder, där den egna sektionens verksamhet presenteras för läkare och BMA inom kliniken, är ett led i det långsiktiga arbetet med att befästa den immunologiska expertfunktionen inom kliniken. En immunologisk expertfunktion erbjuds läkare, sjuksköterskor, övrig vårdpersonal och BMA både inom och utom kliniken via Immunforum som arrangeras 3-5 gånger per termin. Läkare och BMA vid KI deltar också i större möten som regelbundet, via informationsansvarig BMA, samordnas med andra specialiteter (primärvård, barnklinik etc). Både läkare och BMA deltar också i utbildning och praktiktjänstgöring för medicine studerande, BMA och biomedicinare. Utöver detta tillkommer handledning av BMA som gör fördjupningsarbeten t ex magisterarbeten. En klinisk immunologisk expertfunktion är viktig för att i samverkan med kund optimera utnyttjandet av analyser och tjänster. Ett konkret exempel är att minimera onödiga beställningar av analyser gällande allergiundersökningar. Onödiga beställningar uppgår där till betydande belopp och just nu pågår en aktiv dialog med kunderna i ett Lean-projekt. Nationellt utövar KI en expertfunktion genom deltagande i IPULS, sektionens referensgrupp för riktlinjer och kvalitet i diagnostik, REFVAC (frågor rörande vaccination), SBU (medicinska rekommendationer). För den nya specialiteten Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin har kompetenskraven fastställts i Socialstyrelsens Målbeskrivning för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin. Ackreditering KMI genomförde framgångsrikt en gemensam ackreditering redan En ackrediterad laboratorieverksamhet förutsätter att SWEDAC:s krav tillgodoses. Dessa krav innefattar bland annat att analysverksamheten utförs av BMA med särskild behörighet att utföra analysen s.k. körkort för en analys. För läkare gäller att man måste inneha behörighet för att slutbesvara en remiss. Denna behörighet regleras i datasystemet. KI deltar också i Medicinska kvalitetsrådets grupp för ackrediteringsfrågor samt SWEDAC:s bedömargrupp. Avtal Avtal med SSI i Köpenhamn innebär att KI utför analyser av komplementsystemet. Dessutom finns konsultavtal för immunologiska analyser, i enlighet med SWEDAC:s krav, med Mikrobiologiska laboratoriet, Länssjukhuset i Halmstad.

6 Struktur Klinisk immunologi av 11 Immunologi i Södra sjukvårdsregionen Inom Region Skåne har KI sedan tiotalet år regionansvar för klinisk immunologiska analyser. I samband med detta centraliserades analysverksamheten till ett laboratorium (KMI, USiL) som därmed är helt dominerande inom Region Skåne. Det finns en privat aktör i Skåne. I Södra sjukvårdsregionen, exklusive Region Skåne, bedriver Mikrobiologiska laboratorierna i Halmstad, Jönköping och Växjö ackrediterad klinisk immunologisk analysverksamhet. Laboratoriet i Halmstad har konsultavtal med KI medan laboratorierna i Jönköping och Växjö har konsultavtal med klinisk immunologi i Linköping. Viss immunologisk analysverksamhet förekommer även vid Mikrobiologiska laboratoriet i Karlskrona, men denna är inte ackrediterad. Avgränsning av immunologisk expertfunktion Klinisk immunologisk expertkunskap efterfrågas i en rad sammanhang både i den egna verksamheten och mot olika kundgrupper. Avgränsningen mot andra laboratoriespecialiteter torde för majoriteten av analyser vara okontroversiell. För en mindre andel av de analyser som utförs av KI finns en gråzon mot andra specialiteter. Infektionsserologi bedrivs både i syfte att fastställa en aktuell infektion och vid utredningar av postinfektiösa tillstånd och immunbristutredningar och kan därför vara en angelägenhet både för KI och Klinisk Bakteriologi. Endokrinologisk diagnostik, som ofta utförs av Klinisk Kemi, behöver ibland kompletteras med immunologiska analyser. I liten omfattning erbjuder forskningslaboratorier analyser även sedan dessa blivit etablerade och kommersiellt tillgängliga. I sådana fall bör KI ha beredskap för att kunna ta över analysansvaret, särskilt om det finns risk att forskningsverksamheten flyttas eller läggs ner. Kunder Den immunologiska expertfunktionen efterfrågas framför allt av primärvård, närsjukvård, specialistmottagningar och vårdavdelningar. Konsultationer från akutsjukvård, intensivvård och högspecialiserad vård förekommer framför allt vid transplantationer eller svåra, livshotande immunologiska sjukdomar. Möjligheter 1. Den nya organisationen har en stor potential att utforma en kreativ miljö med hög kompetens att fungera som kunskapsföretag. För detta erfordras kompetenta och driftiga medarbetare. Detta innebär både att medarbetare stannar kvar i den nya organisationen och att man också i framtiden har möjlighet att rekrytera kompetenta medarbetare. Rekrytering av dessa underlättas om arbetsplatsen och arbetsmiljön är attraktiv och medarbetarna kan erbjudas konkurrenskraftiga arbets- och lönevillkor. Alternativet är en renodlad produktionsenhet där ingen eller mycket liten utveckling sker och som kommer att få stora svårigheter att leva upp till en immunologisk expertfunktion. 2. Den stora andelen externa analyser samt konsultuppdrag visar att det finns förtroende för, och behov av, analyser och klinisk immunologisk expertfunktion även utanför Region Skåne. Detta genererar inkomster till regionen och det bör finnas goda möjligheter att utöka kundbasen inom Södra sjukvårdsregionen genom att erbjuda analyser, immunologisk expertfunktion och utbildning. 3. Synergieffekter för Klinisk Immunologi med transfusionmedicin innefattar att man kan rekrytera personer med kunskaper inom båda verksamheterna samtidigt som rekryteringsbasen för den immunologiska expertfunktionen breddas.

7 Struktur Klinisk immunologi av Efterhand som det finns färdiga specialistläkare inom den nya specialiteten Klinisk immunologi med transfusionmedicin blir det möjligt att fördela beredskapstjänstgöringen inom Blodcentralen Skåne på fler personer. 5. KI bör tilldelas tillsynsansvar för immunologiska analyser som utförs av vårdpersonal eller annat laboratorium (analysplattform) inom Region Skåne. KI ansvarar för validering av metodiken, utbildning och kvalitetssäkring samt har det medicinska ansvaret. 6. Immunologiska analyser som kräver analystekniskt specialkunnande av BMA fortsätter att vara centraliserade till KI för att även i fortsättningen kunna erbjuda Region Skåne en hög analysteknisk kompetens och göra det möjligt för BMA att vidmakthålla sin specialkompetens. Underförstått är att den immunologiska verksamheten även i fortsättningen är centraliserad i enlighet med tidigare regionbeslut. För KI gäller särskilt att vissa analyser inte lämpar sig för automatiserade plattformar utan kräver BMA med specialkompetens. Detta är en viktig förklaring till att man i Södra sjukvårdsregionen väljer att skicka prover till oss i stället för att utföra analysen själv. 7. En immunologisk expertfunktion åt Region Skåne kan även i fortsättningen erbjudas av erfarna BMA som efter särskild utbildning inom sitt specialområde sorterar och prioriterar analyser, besvarar remisser och är rådgivande åt kunderna vid val av analyser samt tolkning av analysresultat. Detta förutsätter naturligtvis kontinuerlig utbildning och kontinuitet på BMA-sidan. 8. Informationsansvarig BMA utför en immunologisk expertfunktion genom att samordna utbildningsinsatser, ansvara för informationsmateriel t ex utformning av hemsidan, vara rådgivande gentemot kunderna och förmedla deras synpunkter och förslag. Kundernas behov driver utvecklingen av diagnostiken och den immunologiska expertfunktionen syftar till en verksamhet som kan erbjuda största möjliga kundnytta. 9. Den IT-kompetens (IT-sekreterare) som byggts upp vid KMI avseende apparatkopplingar och som varit en förutsättning för att klara de kraftigt ökade volymerna då KI fick regionansvar kan samutnyttjas av Blodcentralen Skåne. Problem 1. Inom båda verksamheterna finns personer med tidigare erfarenheter av omorganisationer både inom Region Skåne och vid andra Universitetssjukhus. Dessa erfarenheter talar för att det finns risk för kompetensförlust pga personalflykt. I sammanhanget är det viktigt att notera att KI konkurrerar om kvalificerad personal med andra laboratorier inom sjukvård, forskning och industri inte enbart i Sverige utan också i Köpenhamn. 2. Inom nuvarande organisation (KMI) finns betydande samordningsvinster i form av gemensam: a. ledning och organisation b. ackreditering (styrgrupp, kvalitetsmanual) c. hemsida + klinisk informationsskrift (MikrobiologiNytt) d. sekretariat och provmottagning e. infektionsimmunologi f. datorstödd biobank g. informationsansvarig BMA h. IT-stöd inklusive apparatuppkopplingar i. utrustning.

8 Struktur Klinisk immunologi av 11 En omorganisation riskerar att bli kostnadsdrivande på grund av att befintliga samordningsvinster inom KMI bryts sönder. I den närmaste framtiden behöver därför KI fortsätta att bedriva sin verksamhet i samarbete med KMI. Här kommer den framtida organisationen av klinisk mikrobiologi att ha stor betydelse även för KI. 3. Frågan om dokumenthantering behöver få en lösning inom den nya laboratoriemedicinska förvaltningen. 4. De läkare som utbildats enligt det nya systemet kommer att få en dubbel kompetens, större arbetsmarknad och vara formellt behöriga att tjänstgöra inom både KI och Blodcentralen Skåne. Självständig beredskapsjour för läkare under utbildning kräver dock bakjour under utbildningstiden. 5. De kliniskt verksamma specialistläkarna inom KI saknar specialistkompetens inom området transfusionsmedicin och kan därför inte användas som beredskapsjourer. 6. Eftersom den totala utbildningstiden för specialistläkare i Klinisk immunologi och transfusionsmedicin inte förlängs kommer de nya specialisterna att ha en bredare profil men knappast lika djupa kunskaper inom respektive område. Eftersom både klinisk immunologi och Blodcentralen Skåne har egna specialområden är det rimligt att anta att man, liksom idag, måste profilera och fördjupa sig inom ett specialområde för att tillgodose behovet av immunologisk expertfunktion. Kunderna har ju ofta själva en mycket hög kompetens inom sitt område och vill ha en diskussionspartner som befinner sig på åtminstone samma nivå. 7. Kunskapsöverföringen inom KI till en ny generation av specialistläkare som skall ta över den immunologiska expertfunktionen förutsätter att yngre läkare kan erbjudas tjänster. Idag är bara en av de fyra specialistläkarna under 55 år. En tjänst är vakant pga att en specialistkompetent yngre läkare erhållit anställning inom industrin. Tjänsten har inte kunnat besättas pga anställningsstopp trots att det finns en intresserad specialistkompetent yngre läkare. 8. Någon samverkan mellan KI och Blodcentralen Skåne utöver randutbildning av ST-läkare existerar inte idag. Detta beror på att verksamheterna i det dagliga arbetet skiljer sig åt vilket gör det svårare att samutnyttja personal och utrustning. Någon dubblerad verksamhet existerar inte. Blodcentralen Skåne utför inga av de analyser som utförs av KI och KI hanterar inga blodkomponenter. Vi använder gemensamma tekniker, t ex flödescytometri. Ett samutnyttjande förutsätter att det finns överkapacitet vilket inte är fallet. 9. Samutnyttjande av utrustning försvåras av att de olika laboratorierna är lokaliserade i olika byggnader och har olika datasystem. 10. Den framtida organisationen av klinisk mikrobiologi och klinisk kemi är i skrivande stund inte känd. Eftersom KI idag har ett flertal funktioner gemensamt med dessa verksamheter kommer organisationsförändringarna att få stora konsekvenser för KI vilket bör beaktas.

9 Struktur Klinisk immunologi av 11 Forskning, utveckling och utbildning (FoUU) Status Forskning och utveckling Den forskning som bedrivs inom ämnesområdet klinisk immunologi bekostas till övervägande del av externa medel och sker inom Institutionen för Laboratoriemedicin vid avdelningen för mikrobiologi-immunologi-glykobiologi (MIG), fördelad huvudsakligen på tre forskargrupper. Forskningen bedrivs i samma byggnad som det kliniska laboratoriet för alla tre grupperna och för en grupp till övervägande del vid BMC. Grupperna har anslag från Vetenskapsrådet och ALF. Forskningen inom ämnesområdet transfusionsmedicin bekostas till övervägande del av externa medel och sker också vid Institutionen för laboratoriemedicin, men vid avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin. Forskningen bedrivs i samma byggnad som Blodcentralen Skåne i Lund och vid BMC och finansieras via anslag från Vetenskapsrådet samt EU- och ALF-anslag. Aktiva forskningsområden inkluderar: klinisk betydelse av naturlig immunitet vid slemhinnor, speciellt urinvägar cancerterapeutisk potential av HAMLET (humant alfa-laktalbumin) proteinfamiljen galektiner, med tillämpning inom kronisk inflammation och cancer komplementsystemet med direkt tillämpning på diagnostik av funktionsstörningar och koppling till reumatisk och annan sjukdom kolhydratbaserade vävnadsblodgrupper som målmolekyler vid hemolys och infektion skyddsmekanismer mot hemolytiska tillstånd proteinbaserade blodgrupper inflammation och ledvärk Utveckling av nya diagnostiska tester sker i viss mån inom klinisk immunologi, men också i stor utsträckning inom forskningsverksamheten för att sedan överföras till diagnostisk verksamhet. Här märks komplementdiagnostik, men även t.ex. nya analyser av cytokiner och nya metoder baserade på immobiliserade kolhydrater. Vid Blodcentralen Skåne har denna utveckling i hög grad varit sammankopplad. Den genomiska blodgruppstypning som laboratoriet är Nordiskt referenslaboratorium för har till övervägande del utvecklats genom forskningsverksamheten. För den beskrivna forskningsverksamheten gäller generellt att den har hög nationell och internationell status. Forskningen kännetecknas av att problem och frågeställningar i den kliniska verksamheten analyseras och resultaten i form av nya diagnostiska metoder och nya terapeutiska riktlinjer och i viss utsträckning ny terapi återförs till kliniken. Forskningen utmärks således av att den i sann mening är translationell. Utbildning Klinisk immunologi deltar i utbildning av läkarstuderande (T4, T7) med främst föreläsningar (läkare). Vidare sker utbildning av biomedicinare och BMA (läkare, BMA). Sidoutbildning av läkare sker, 2-3 läkare per år, störst grupp är blivande reumatologer. Inget ST-block inom klinisk immunologi finns för närvarande.

10 Struktur Klinisk immunologi av 11 Internutbildning förekommer och föreläsningsserien Immunforum arrangeras av KI. Blodcentralen Skåne deltar i utbildning av läkarstuderande med främst föreläsningar (T4), PBL-tutorskap (T4 och T5) samt seminarier (T8). Vidare sker viss utbildning av biomedicinare och BMA (läkare, BMA). Sidoutbildning av läkare sker, 1-3 läkare per år. Det finns för närvarande två ST-block inom Blodcentralen Skåne och tre relativt nyligen färdiga specialister har utbildats vid kliniken. Internutbildning sker inom resp avdelning, bl a i form av seminarier varannan vecka. Viss sådan utbildning är reglerad av Läkemedelsverket inom ramen för Good Manufacturing Practice (GMP) och genom inspektioner av utbildningskort inspekterar SWEDAC och Socialstyrelsen att uppsatta mål och krav uppfylls. Förutom de egna ca 160 medarbetarna har Blodcentralen Skåne dessutom ansvar för kompetensutveckling av de ca 150 anställda vid de kliniskt kemiska laboratorierna som deltar i blodcentralens arbete under dag- och jourtid. Blodcentralen har ett samverkansavtal med Södra sjukvårdsregionen vilket bl a innebär att blodverksamheterna i Halland, södra Småland och Blekinge årligen bjuds in till Regionala utbildningsdagar. Förväntningar En samverkan mellan KI och Blodcentralen Skåne förväntas ge bättre möjligheter för forskning, utveckling och utbildning än med dagens organisation. Möjligheter och problem En samverkan mellan KI och Blodcentralen Skåne måste säkerställa och/eller förbättra: Organisatorisk närhet Väl fungerande samverkan mellan akademi och förvaltning samt mellan USiL och förvaltning måste finnas för att ge goda förutsättningar för FoUU inom våra ämnesområden. För att säkerställa att forskning/utveckling och utbildning blir välfungerande anser vi att det inom förvaltningen behövs tjänster som bevakar dessa uppgifter. Det måste därför lämpligen finnas en forskningschef eller motsvarande för forskningsfrågor, en utvecklingsstrateg för ärenden som gäller satsning på ny metodik, ny apparatur och liknande, samt en studierektor med uppgift att bevaka utbildningsfrågor. Detta behövs för att kunna främja en arbetsplatskultur, där alla deltar i forskning, utveckling och utbildning. Exakt hur detta organiseras beror på hur förvaltningens organisation avseende de olika specialiteterna faktiskt blir. Laboratoriernas anknytning till sjukhus och universitet är av essentiell betydelse och en övergång till en ny laboratoriemedicinsk förvaltning får inte äventyra denna interaktion. Teoretisk överbyggnad / expertis FoU-anknuten grund- och vidareutbildning kan förbättras genom samverkan därför att kompetens hos medarbetarna lättare kan utnyttjas inom undervisning av större grupper, t ex kan seminarieserier med gemensamt innehåll anordnas.

11 Struktur Klinisk immunologi av 11 Tillgång till ALF-medel, Regional forskningstid och sjukhusens fonder måste finnas kvar och FoUU-relaterade informationsvägar måste förbli väl fungerande. Vi vill särskilt lyfta fram det faktum att forskningslinjerna komplement, glykobiologi och i viss mån även värdfaktorer vid UVI inom klinisk immunologi ligger mycket nära en del av den forskning kring hemolytiska tillstånd och skyddsmekanismer samt kolhydratbaserade blodgruppsmolekyler som bedrivs inom Blodcentralen Skåne. Möjligheten till synergier genom ett kliniskt och vetenskapligt närmande bör vara mycket stor. Möjlighet till forskar-st inom den nya disciplinen måste beredas. Tekniska plattformar / metodik Utveckling inom klinisk immunologi innefattar i allt högre utsträckning nya metoder och tekniker, exempelvis sk array-teknik. Här finns utmärkta möjligheter att bedriva metod- och verksamhetsutveckling där kompetens från de två laboratorierna utnyttjas. Lokaler / logistik Ett Laboratoriemedicinskt Centrum är en vision på längre sikt. Detta är angeläget därför att translationell laboratoriemedicinsk forskningsverksamhet kräver tillgång till kliniska laboratorier och kliniska prover. Även om ett nytt centrum dröjer kan ett samgående underlätta utnyttjandet av befintliga lokaler genom att tekniskt närliggande verksamheter kan samlokaliseras. Sammanfattningsvis innebär en samverkan mellan Klinisk immunologi och Blodcentralen Skåne klara synergieffekter vad gäller forskning, utveckling och undervisning. En framgångsrik forskning och medicinsk utveckling i den internationella frontlinjen är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Labmedicin Skåne.