SLUTRAPPORT OM ESF-PROJEKT

Transkript

1 SLUTRAPPORT OM ESF-PROJEKT Programperioden Myndigheternas anteckningar Ankomstdatum Diarienummer POHELY/479/ /2010 Handläggare Kaj Kaski Telefonnummer Projektkod S10675 Status Färdig GRUNDUPPGIFTER OM PROJEKTET Projektets namn Strategier för en Hållbar ArbetskraftsInvandring i Sydösterbotten (SHAISYD) Program Fastlandsfinlands ESF-program Programdel Programdelen för storområdet Västra Finland Prioriterat område 4 : Samarbete mellan medlemsstaterna och regionerna inom ESF-verksamheten Typ av projekt Projektet omfattar personer Ansvarig myndighet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Startdatum Slutdatum UPPGIFTER OM PROJEKTETS GENOMFÖRARE Genomförarens namn Närpes stad/söff Projektansvariges namn Peter Andersen E-postadress peter.andersen@narpes.fi Telefonnummer UPPGIFTER OM BLANKETTENS IFYLLARE Ifyllarens namn Lisbeth Siegfrids E-postadress lisbeth.siegfrids@narpes.fi Telefonnummer PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKT, SYFTE OCH MÅLGRUPP Projektet SHAISYD; Strategier för en hållbar arbetskraftsinvandring i Sydösterbotten, startade i november 2008 och avslutades i november Syftet med SHAISYD-projektet var att skapa en koordinering av arbetskraftsinvandringen och rekryteringen i kombination med integrationsbefrämjande åtgärder. Målsättningen var att skapa praktiska stödåtgärder som ligger till grund för en lyckad integrering genom att ordna utbildning och kurser åt arbetskraftsinvandrare, ge information åt arbetsgivare samt ge stöd i rekryteringsfrågor. För att detta skulle lyckas var en kontaktskapande verksamhet väsentlig. Projektets mål var att skapa kontakter mellan invandrare, arbetsgivare, myndigheter och kommun. Den integrationsbefrämjande verksamheten sköttes bland annat genom att erbjuda språkkurser i de inhemska språken men även erbjuda yrkesrelaterade kurser och utbildningar. Då projektet planerades under våren 2008 såg konjunkturläget helt annorlunda ut än vad det kom att göra under de följande åren. År 2008 fanns ännu ett stort behov av ny arbetskraft därför rekryterades arbetstagare även från utlandet eftersom arbetslösheten i regionen var rekordlåg. Projektet utformades så att det dels EURA /7

2 skulle ha en rekryterande funktion i samarbete med arbetsgivarna dels idka integrationsbefrämjande åtgärder. Därtill skulle projektet fungera som en koordinator mellan arbetsgivare, invandrare, myndigheter men även de övriga kommuninvånarna. Tyngdpunkten i verksamheten försköts mot de integrationsbefrämjande åtgärderna eftersom rekryteringsbehovet minskade drastiskt. Under 2009 var arbetet med olika uppehållstillstånd relaterade till permittering och arbetslöshet en av de viktigaste funktionerna. Under 2010 och 2011 fortsatte arbetet främst med hjälp vid förlängning av uppehållstillstånden. Enligt projektplanen var den potentiella målgruppen: - nya arbetstagare med invandrarbakgrund som rekryterats inom landet eller från utlandet - sysselsatta och arbetssökande invandrare samt deras familjemedlemmar - kvinnor med utländsk bakgrund som gift sig med finska män i regionen - arbetsgivare/företagare - myndigheter som kommer i kontakt med invandrare Med tanke på Sydösterbottens speciella läge då det gäller framförallt invandrad arbetskraft var den tänkta målgruppen realistisk. Samtliga målgrupper var involverade i projektet. Man kan dock konstatera att på grund av lågkonjunkturen kom det inte nya arbetstagare med invandrarbakgrund till regionen under åren i samma takt som under 2007 och Men fortsättningsvis kom nya arbetstagare, som oftast hade något släktskapsband till arbetstagare som redan fanns i regionen. Projektet hade de verktyg som behövdes för att lyckas med sin uppgift, även i de tider då arbetsmarknaden försvagades. En uppdatering av projektplanen gjordes i mitten av 2010 så att den bättre överensstämde med dagsläget. 5. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE OCH SAMARBETET Då det gäller arbetskraftsinvandringen i Sydösterbotten hade arbetsgivarna och företagen en nyckelroll eftersom de själva rekryterade arbetstagare från utlandet. Därför var samarbetet med arbetsgivarna ytterst viktigt. Det var samtidigt en kanal för att nå ut till invandrarna. Mottagandet från arbetsgivarsidan var i regel positivt. Ett mål var att besöka eller per telefon kontakta alla företag med invandrad arbetskraft. Hösten 2010 gjordes upp en plan där alla företag med arbetskraftsinvandrare skulle kontaktas och/eller besökas före utgången av våren 2011, målet fullföljdes. Vid företagsbesöken utdelades en infobroschyr gällande projektet till företagarna samt en broschyr med allmän information om förfaringssätten i Finland och lokalsamhället till de anställda arbetskraftsinvandrarna. Broschyren, som gjordes med tanke på arbetskraftsinvandrarna, översattes för Närpes och Korsnäs del till fyra språk; bosniska, vietnamesiska, ryska och engelska. Bosnier är den överlägset största invandrargruppen i Sydösterbotten. För Kristinestads och Kaskös del översattes broschyren till finska och engelska. I de båda städerna är antalet arbetskraftsinvandrare inte så stort. EURA /7

3 Samarbetet mellan projektet och de deltagande företagen fungerade bra. Genom våra informationstillfällen och besök hos företagen kände arbetsgivarna till våra tjänster och intresset för projektets tjänster var stort. Som exempel kan nämnas då projektet snabbt ordnade språkutbildning i ett par företag. T.ex. i ett företag i Närpes ordnades en kurs för de som var delvis permitterade. Vi kontaktade företaget en torsdagseftermiddag efter att vi hört om permittering och bestämde ett möte på fredagen och följande måndag startade utbildningen. Ett företag i Kristinestad kontaktade oss efter att de hade anställt två nigerianer och frågade om projektet hade möjlighet att komma till arbetsplatsen och undervisa två nigerianer som just fått anställning. Detta kunde vi ordna så att kursen startade följande vecka. Detta är två goda exempel på samarbetsviljan mellan de deltagande företagen och projektet. 6. OFFENTLIGHET OCH KOMMUNIKATION Projektet fick från första början god publicitet. Intresset för projektet var stort eftersom Sydösterbotten har gjort sig känt för att lyckas med integreringen av nya invandrare. Information om projektet eller dess verksamhet uppmärksammades i följande medier: Januari 2009: Reportage i Radio Vega om uppehållstillstånd. Reportage i Vasabladet om de olika uppehållstillståndsklasserna. Reportage i Syd-Österbotten angående de olika uppehållstillstånden. Längre inslag om arbetskraftssituationen i Aktuellt 17 i radio Vega. Inslag i TV-Nytt angående uppehållstillstånden, kommentar av migrationsminister Astrid Thors. Inslag i OBS, YLE FST5. Inslag i Radio Vega om projektet som helhet. Februari 2009: Artikel om invandring Närpes, HBL. Mars 2009: Inslag om projektets verksamhet, samt besöket till Inrikesminsteriet, m.m. Juli 2009: Artikel i Syd-Österbotten om hotet att bli utan uppehållstillstånd om du är permitterad. Förutom dessa artiklar har projektet och dess verksamhet presenterats i: Finlands Kommuntidning nr 9/2008. Puutarha & kauppa, nr 9/2009. Projektet deltog våren/hösten 2009 i ett samarbete med YLE/FST i en dokumentär om invandringen till Närpes och om integreringen. Producent Mikaela Weurlander kunde dra nytta av projektets kunskap och kontaktnät. Därtill ställde även projektet upp med bakgrundsinformation och även för intervjuer. I januari 2011 uppmärksammades projektet bl.a. i YLE Ajankohtainen Kakkonen och i Radio Vega. EURA /7

4 Ajankohtainen Kakkonens reportage gällde, Varför lär man invandrarna svenska i Österbotten; och Radio Vega fokuserade på,vad är vikten med en lyckad integrering. Under perioden vinter/vår 2011 fick vi flera önskemål om att komma till olika seminarier och berätta om varför man i vår region har lyckats så bra med integreringen av invandrarna. Vid följande seminarier har den sk. Närpes-modellen presenterats: - vid inrikesministeriets seminarium i Helsingfors angående den nya integrationslagen, vårt tema var Hur integreringen lyckats i en liten kommun. - vid ett riksomfattande seminarium, Barentsin alueen monikulttuurinen työvoima; i Kemi presenterades också vår modell under rubriken "Työperäisen maahanmuuton menestystekijät; - vid ett ESF-seminarium i Kouvola var temat; Maahanmuuttajat työelämässä - onnistunut polku työelämään. Hufvudstadsbladet gjorde i april 2011 ett reportage från Närpes gällande arbetskraftsinvandrare som skapat sina egna arbetsplatser. I reportaget intervjuades en kvinna från Ryssland som öppnat en blombutik, en man från Bosnien som köpt ett växthusföretag och en man från Bosnien som startat ett gym. Projektet var också synligt i andra sammanhang. Projektet deltog till exempel regelbundet i Matto projektets arbetsmöten och seminarier. Därtill var politiker och tjänstemän på alla nivåer intresserade av arbetskraftsinvandringen i framförallt Närpes. Juni 2009 besöktes vi av Arbets- och jämställdhetsutskottet (Arja Karhuvaara, Arto Satonen), Inrikesministeriet (Hanna Hyttinen, Tapani Kojonsaari) samt riksdagsman Håkan Nordman med riksdagsassistent. I mars 2009 gjorde styrgruppen för projektet ett studiebesök till Helsingfors för att få mera kunskap om inrikesministeriets migrationsavdelning, migrationsverket. Dessutom hade vi möte med migrationsminister Astrid Thors. I april 2009 skrev projektkoordinator Markus Norrback och projektarbetare Mirja Högstrand Närpes stads utlåtande till Statsrådets redogörelse till riksdagen angående genomförandet av integrationslagen. I november 2010 fick Närpes stad möjlighet att bland tre andra kommuner kommentera det första förslaget till nya integrationslagen. Kommentarer gjordes av projektpersonalen tillsammans med Mirja Högstrand, som då jobbade för ett projekt i K5 och var stationerad i samma utrymmen som SHAISYD personalen. Övriga tillfällen där information om projektet spreds var bl.a. vid de informationstillfällen som projektet ordnade. I februari 2009 ordnades ett tillfälle för arbetsgivare där bl.a. representanter för polisen, TE-byrån, arbetsskyddet och arbetshälsovården presenterade sin verksamhet och vilka tjänster de kunde erbjuda invandrad arbetskraft. I april 2011 ordnades ett informationstillfälle för arbetsgivarna där tillståndsrådgivare Annika Kohvakka från TE-byråns tillståndsenhet i Tammerfors informerade om olika tillståndsärenden. I tillfället deltog förutom arbetsgivare även tjänstemän från polisen. Tillfället var mycket uppskattat. I maj 2011 deltog projektkoordinatorn tillsammans med representanter från övriga näringslivsprojekt i Sydösterbotten i vårmarknaden i Kaskö. Det var ett ypperligt tillfälle att få ut information om våra tjänster. I september 2011 deltog projektkoordinatorn tillsammans med de övriga näringslivsprojekten i evenemanget Matmässan i Närpes. EURA /7

5 I oktober 2011 ordnades ett utvärderingstillfälle dit arbetskraftsinvandrarna inbjöds, 25 personer deltog i tillfället. Sammanfattningsvis kan man säga att projektet fick mycket uppmärksamhet och publicitet, till och med mera än vad man hade kunnat hoppas på. 6.1 Projektets eventuella webbadress 7. PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER Inga större problem uppstod under projektperioden. Vi anpassade verksamheten till det rådande konjunkturläget och koncentrerade oss på integrationsbefrämjande åtgärder. 8. PROJEKTETS RESULTAT Målsättningen med projektet har uppnåtts. Under projekttiden har TE-byrån ordnat utbildningsdagar, ca hälften som närstudier och hälften som stödsysselsättningsdagar. 270 arbetskraftsinvandrare som varit inskrivna i projektet. Projektet ordnade informationstillfällen av olika karaktärer. Vi inom projektet ansåg det vara viktigt att nå alla parter på individnivå. Våra kunder hade möjlighet att besöka oss på vårt kontor och diskutera ansikte mot ansikte. Det kändes bättre för alla parter och stärkte förtroendet och samarbetet. Egentligen följer denna princip den samma som gällt för den lyckade integreringen av invandrare i nejden, nämligen att möta alla på individnivå och ge dem den tid det tar. Projektets huvuduppgift var att arbeta för en lyckad integrering. Vi anser att projektet lyckades med sin uppgift. De många språkkurserna som ordnades under åren gav deltagarna en god grund i svenska. Tack vare bättre språkkunskaper kunde arbetskraftsinvandrarna lättare komma till rätta såväl på sina arbetsplatser som i samhället. Tolktjänster och övrig rådgivande service fyllde också en klar och tydlig funktion. Dessa tjänster var till stor hjälp även för myndigheterna. Tiden för besöken kunde förkortas mycket eftersom vi i projektet hjälpte till med förarbetet, som bl.a. ifyllande av blanketter och översättning av information från de olika myndigheterna. Tolktjänsterna som projektet erbjöd var också till stor hjälp såväl hos arbetsgivarna som hos de olika myndigheterna. Resultatet från utvärderingstillfället visade att invandrarna hade haft stor nytta av projektet och hoppas att det blir en fortsättning i någon form. 9. PROJEKTETS INNOVATIVITET Broschyren "Steg för steg i det nya landet" som översattes till flera olika språk och delades ut visades sig vara av mycket stort värde för såväl arbetstagarna som arbetsgivarna. Under hösten 2010 startade en kartläggning hos företag med arbetskraftsinvandrare och under besöken hos de olika företagen skapade en god direkt kontakt. Kartläggningen bestod av att få klarhet i vilka nationaliteter som jobbar i nejden och vilken utbildning de har. Tröskeln att ta kontakt i olika ärenden uppfattades som låg. Det är fråga om att få förtroende för varandra. EURA /7

6 10. PROJEKTETS INVERKAN PÅ JÄMLIKHETEN I Sydösterbotten finns i dagsläget över 30 olika nationaliteter. Projektet har arbetat för jämlikhet på flera olika sätt bl.a. genom upplysning om eventuella spänningar som kan förekomma på arbetsplatsen bland olika etniska grupperingar. Genom ökad förståelse för varandras kulturer kan dylika saker förhindras. I takt med bättre språkkunskaper i ett gemensamt språk har läget förbättrats. 11. GOD PRAXIS Den verksamhetsmodell för den offentliga sektorn som utvecklats i projektet för arbetskraftsinvandrarna har fått ett gott mottagande av nejdens myndigheter. Den modell för samarbete enligt vilken vi jobbat visade sig vara fungerande, eftersom det fanns ett äkta behov i regionen. Med hjälp av projektets verksamhetsmodell nådde vi på ett bra sätt nått ut till de lokala små och medelstora företagens representanter samt till de personer som blivit permitterade. 12. VERKSAMHETENS KONTINUITET Den modell som utarbetats är väl fungerande, en fortsättning på modellen är planerad att övergå i ett delprojekt kallat Welcome-office i projektet Delaktig i Finland. Det slutgiltiga beslutet är ännu inte klart, beslut väntas från kommunerna i Sydösterbotten. 13. PROJEKTETS FINANSIERING Projektets finansiering enligt plan *: Projektets realiserade finansiering: ESF- och statsfinansiering ,00 83 % ,32 84 % Kommunal finansiering ,00 17 % ,75 16 % Övrig offentlig finansiering 0 0 % 0 0 % Privat finansiering 0 0 % 420,00 0 % Intäkter 0 0 % 0 0 % Finansiering totalt , % , % * Plan = den senaste godkända projektplanen 14. SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET OCH DESS RESULTAT Projektet startade hösten 2008 och avslutades sista november Under projekttiden hölls 11 styrgruppsmöten. Under de tre år projektet pågick ordnades regelbundet kurser i svenska: År 2009: 8 kurser, 39 elever = 300 lektioner. År 2010: 11 kurser, 75 elever = 274 lektioner. År 2011: 10 kurser, 83 elever = 208 lektioner. En broschyr under namnet "Steg för steg i det nya landet" som innehöll vägledning gällande förfaringssätten hos olika myndigheter i Finland, gjordes och översattes till engelska, bosniska, ryska och vietnamesiska. Broschyren delades ut till arbetskraftsinvandrarna och fanns även till utdelning på TE-byrån, vid polisen och kommunkanslierna. Under hösten 2010 och våren 2011 gjordes en kartläggning av arbetskrafts-invandrarna gällande nationalitet EURA /7

7 och yrkesskompetens. Kartläggningen omfattade 475 personer. Antal företag som på olika sätt deltog i projektet var 77 st. Antal personer som anmälde sig via TE-byrån och fick personlig vägledning där var 270 personer. Utöver dessa hjälpte vi många invandrare med bl.a. ifyllande av olika blanketter, översättning av myndighetsbrev, tolkning på arbetsplatser och hos olika myndigheter. Två informationsmöten för arbetsgivarna ordnades, det första våren 2009 där representanter för olika myndigheter var närvarande och det andra våren 2011 där tillståndsrådgivaren från tillståndenheten i Tammerfors informerade arbetsgivarna om de olika tillståndsärendena. I oktober 2011 ordnades ett utvärderingstillfälle i form av ett diskussionstillfälle där invandrarna gav feedback på Shaisyd projektet samt hade möjlighet att berätta vilken information de i framtiden skulle ha nytta av. Invandrarna var mycket nöjda med projektet och bekymrade över hur det blir i framtiden ifall ingen fortsättning på projektet blir av. 15. FÖRVARING AV MATERIAL Var förvaras dokumenten i anslutning till genomförandet av projektet, såsom bokföringsmaterial, viktiga handlingar med tanke på granskningen av verksamheten, uppgifter om och deltagare i verksamheten samt styrgruppens protokoll. Förvaringsplatsens adress eller kontaktuppgifter. Bokföringsmaterialet samt styrgruppens protokoll förvaras på adressen: Närpes stad, stadskansliet Huvudbokförare Anne-Maj Jerkku Övrigt material förvaras på adressen: Närpes Vuxeninstitut, Vasavägen 764, Yttermark Datum och underskrift Lisbeth Siegfrids Projektkoordinator EURA /7