KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014"

Transkript

1 KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014 Revisionsnämnden förutsätter att utvärderingsberättelsen används som stöd för beslutsfattande samt som hjälp vid utvecklingen av staden och stadskoncernen genom att ansluta den till en del av planeringen av ekonomin och verksamheten samt även till ledningssystemet. Nödvändiga åtgärder bör vidtas enligt det som lyfts fram i utvärderingsberättelsen.

2 2 INNEHÅLL 1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT 3 2. REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens sammansättning och utvärderingsarbete Revision och revisionsväsendet 4 3. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS MED ANLEDNING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR STADENS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅL 6 5. UPPNÅENDET AV MÅLEN SEKTORVIS Koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Övriga sektorer Affärsverken STADENS EKONOMI Ekonomins starbilitet Ekomonins hållbarhet Nyckeltal för stadskoncernen Jämförelse med gränsvärden för nyckeltal för kriskommuner STADSKONCERNEN Koncernens mål De centrala bolagens mål Koncerstyrning och ägarpolitiska riktlinjer INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING SAMMANFATTNING 23 Pärmbild: Elina Paavola, 2012

3 3 1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Utvärderingsberättelsen för 2014 har färdigställts. Fokusområden i enlighet med nämndens arbetsplan för fjolåret var uppgiftsområden som är underställda stadsstyrelsen, räddningsnämnden, landsbygdsnämnden samt affärsverken Työplus och Karleby Hamn. Under beredningen av berättelsen intervjuades ledande tjänsteinnehavare, ordföranden i nämnder och direktioner samt sakkunniga. Nämnden bekantade sig med verksamhetsplatserna och intervjuade även personal. Dessutom följde nämndens ledamöter i arbetspar med verksamheten i olika sektorer. Beredningen av utvärderingsberättelsen inleddes på basis av det hörda och sedda. Stadens ekonomiska läge oroar revisionsnämnden. Bolagiseringen av affärsverken Karleby Hamn och Karleby Energi inverkade positivt på stadens resultat och nyckeltal. Detta var dock till stor del en företeelse av engångsnatur och förbättrar i och för sig inte stadens finansieringssituation. Resultatet förbättrades av extraordinära försäljningsvinster av engångsnatur på 9,5 M. Farten på skuldsättningen ökade ytterligare och på stadens nivå ökade lånebeloppet jämfört med året innan med 40 procent och uppgick till euro per invånare. På koncernnivå är skulden euro per invånare. Av sex gränsvärden för en kriskommun överskreds fyra, och det kan konstateras att framtiden ter sig mycket utmanande. Under utvärderingsåret genomfördes personalens permitteringar/frivilliga oavlönade ledigheter. Det uppställda sparmålet nåddes inte. Man kan fråga sig om samma slutresultat hade nåtts genom åtgärder på frivillig basis. Problem med inomhusluften i stadens fastigheter har föranlett personalen symtom och sjukdomar. På grund av detta har man varit tvungen att göra omfattande investeringar i totalrenoveringar och t.o.m. bygga nytt för att ersätta utrymmen. Utvecklingen har varit positiv bl.a. vad gäller befolkningsökningen och arbetslöshetsgraden, som ligger under riksnivå, för att inte glömma storindustrin som skapar nya arbetsplatser. I denna svåra ekonomiska situation är det skäl att uppmuntra såväl personalen som förtroendevalda att fortsätta med stabiliseringen av ekonomin. Erkki Mustasaari Revisionsnämndens ordförande

4 4 2. REVISIONSNÄMNDEN 2.1 Revisionsnämndens sammansättning och utvärderingsarbete Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin har utfallit. Revisionsnämnden ska enligt 75 i kommunallagen inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Förutom kommunallagen regleras revisionsnämndens verksamhet också av revisionsstadgan som godkänts av fullmäktige. Stadens balansräkning visar inget underskott som saknar täckning. Inga anmärkningar görs i revisionsberättelsen för 2014, därmed förutsätts inga åtgärder till denna del av revisionsnämnden. Revisionsnämndens ledamöter och personliga ersättare under stadsfullmäktiges mandattid : Ledamot Erkki Mustasaari, ordförande Aimo Maijala, vice ordförande Pirkko Häli Pirkko Kultalahti Teemu Niemelä Kari Ollikainen Anita Salmela Hannele Zitting Ersättare Esa Kant Maija Ekman Timo Keskinen Anton Meriläinen Veijo Hukari Leena Oikarinen Niina Karttunen Alexandra Biaudet För genomförandet av granskningen har revisionsnämnden delats upp i arbetspar som följer med verksamheten i de olika sektorerna. Revisionsnämnden sammanträdde sju gånger under hösten 2014 och 10 gånger under våren Revisionsnämndens arbete har genomförts enligt revisionsplanen för verksamhetsperioden samt enligt det årliga arbetsprogrammet som utarbetas för att precisera planen. Fokusområden 2014 i enlighet med revisionsplanen var uppgiftsområden som är underställda stadsstyrelsen, räddningsnämnden, landsbygdsnämnden samt affärsverken Työplus och Karleby Hamn. Revisionsnämndens bedömning av verksamheten och ekonomin utgår mest från den av stadsstyrelsen givna verksamhetsberättelsen, personalberättelsen och sektorernas protokoll. Dessutom gör nämnden enligt arbetsprogrammet utvärderings-/studiebesök i olika enheter samt intervjuar förtroende- och tjänstemannaledningen och sakkunniga i förvaltningarna och affärsverken samt ansvariga revisorn. I utvärderingsarbetet har man därtill använt som hjälp en utvärderingsblankett som sänts på förhand till de personer som intervjuats. 2.2 Revision och revisionsväsendet KPMG Offentliga Tjänster Ab har fungerat som stadens revisionssamfund. OFR- och CGRrevisor Elina Pesonen som ansvarig revisor samt OFR-revisorerna Aatos Mäkelä, Miia Löytölä och Kati Mäntylä har arbetat i revisionsteamet. Revisionssamfundet har för revisionsnämnden utarbetat en revisionsplan som täcker hela avtalsperioden samt en arbetsplan skilt för varje räkenskapsperiod. Revisorn har tillställt revisionsnämnden fyra rapporter om revisioner under räkenskapsperioden Revisorn har också deltagit i revisionsnämndens sammanträden och utvärderingsbesök. Revisor Eija Kattilakoski har fungerat som beredare och sekreterare vid revisionsnämndens sammanträden samt biträtt i den externa revisionen.

5 5 3. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS MED ANLEDNING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013 Stadsfullmäktige har behandlat utvärderingsberättelsen för 2013 på sitt sammanträde De utredningar och redogörelser för vidtagna åtgärder som lämnats in med anledning av utvärderingsberättelsen behandlades på fullmäktiges sammanträde Anpassningsprogram I anvisningarna för verkställigheten av budgeten 2014 förutsattes att anpassningsåtgärderna som ingår i budgeten och beaktats i anslagen ska genomföras. Sektorerna ombads att i sina delårsrapporter lägga fram anpassningens konsekvenser för verksamheten och ekonomin. I 2014 års delårsrapporter har anpassningsprogrammet behandlats i mycket liten grad. Av nämnderna har stadsstrukturnämnden regelbundet behandlat anpassningsprogrammet. I samband med behandlingen av dispositionsplanen för 2014 har sektorns gemensamma och stadsstrukturnämnden underställda ansvarsområdens åtgärder på lång sikt behandlats. Målorganisationen har uppdaterats på stadsstrukturnämndens sammanträde I oktober behandlades anpassningsprogrammets lägesrapport. Som en del av anpassningsprogrammet godkändes lokalitetsstrategin, dvs. en målinriktad lokalitetsplan, på stadsstyrelsens sammanträde En bedömning av anpassningsåtgärdernas nettoeffekt på verksamhetskostnaderna har behandlats som en del av dispositionsplanen i social- och hälsovårdsnämnden Verksamhetsplanen för social- och hälsovårdstjänster i Karleby för åren har godkänts I verksamhetsplanen ingår verkställigheten av anpassningsprogrammet som en indikator för hållbar kommunekonomi. Enligt planen tas bedömningen av hur anpassningsprogrammets åtgärder har verkställts upp i nämnden två gånger per år. Utarbetandet av bildningsväsendets målorganisation har behandlats i nämnden för utbildning och fostran Enligt beslutet gäller nuvarande organisationsmodell åtminstone Förnyandet av serviceprocessorganisationen blir aktuell i slutet av fullmäktiges mandattid. I delårsrapporten nämns att anpassningsåtgärderna följs regelbundet. Bildningsväsendets ledningsgrupp koordinerar anpassningsprogrammet inom sektorn. Av anpassningsprogrammets arbetsgrupper har styrgruppen och arbetsutskottet sammanträtt senast i februari 2014, då behandlades lokalitetsstrategin. Anpassningsprogrammets ledningsgrupp har våren 2014 behandlat lokalitetsstrategin samt minskandet av personalantalet i enlighet med budgeten för I samband med detta har man behandlat beredningen av centralförvaltningens målorganisation samt godkänt åtgärderna för anpassningen av koncernförvaltningens ekonomi. Arbetet med målorganisationen pågår fortfarande. Stadsstyrelsen beslöt att sektorerna i beredningen av budgeten utreder vilka verksamheter eller tjänster kan minskas eller externaliseras (flyttas bort från stadens egen produktion). Målet var att nå en helhetsminskning av personalen i enlighet med fullmäktiges beslut. Av sektorerna presenterade social- och hälsovårdsväsendet, tekniska väsendet och bildningsväsendet sina utredningar för anpassningsprogrammets ledningsgrupp Enligt tekniska väsendets utredning kommer de föreslagna åtgärderna för att minska personalen med ca 17 personer. Social- och hälsovårdsväsendet uppskattade att åtgärderna under samma tidsavsnitt leder till en minskning av personalen med ca årsverken. Inom bildningsväsendet var uppskattningen för en besparing på ca 7 8 årsverken, dessutom uppnås en besparing på ca 5 årsverken tack vare aktiv projektfinansiering. De närmaste åren uppskattas ca 100 personer per år gå i pension från staden. Uppföljningen av anpassningsprogrammet övergick i början av 2015 att lyda direkt under stadsstyrelsen. I vår har stadsstyrelsen inte behandlat anpassningsprogrammet och ingen sammanställning av programmet har ännu heller framlagts fullmäktige. Revisionsnämnden är oroad över att uppföljningen av verkställandet av åtgärder på

6 6 kort och lång sikt, vilka utarbetats i och med anpassningsprogrammet, inte är tillräcklig. Tillsynsinspektioner/miljöhälsovårdsnämnden Miljöhälsovårdsnämnden behandlade på sitt sammanträde utredningen om det ringa antalet tillsynsinspektioner i förhållande till uppställda mål. I sin utredning redogjorde miljöhälsovårdsnämnden både för orsakerna till antalet inspektioner och för åtgärder med vilka situationen kan förbättras. För inspektion av gårdar med mjölkproduktion har en projektarbetare för viss tid anställts fr.o.m Den kontinuerliga provtagningen av hushållsvattnet och provtagningen av vattnet i simhallar och vid badstränder har konkurrensutsatts och avtalet trädde i kraft från början av Resurser som frigörs från provtagningen inriktas på planenliga inspektioner. Enligt delårsrapporten hade ca 38 procent av tillsynerna enligt tillsynsplanen genomförts före och 58 procent före utgången av året. Produktifiering inom äldreomsorgen Boendetjänster för äldre har produktifierats för ca fem år sedan med hjälp av ett program för prestationsberäkning. I beräkningen av resultat konstaterades definieringsproblem och faktorer som försämrar jämförbarheten såsom bedömningen av fastighetsutgifter samt skillnaderna i vårdberoendet bland klienterna i de olika äldreomsorgsenheterna. Boende- och vårddygnets medelpris är inte en tillräckligt jämförbar indikator, utan det varierande behovet av vård borde kunna beaktas. På grund av detta har utnyttjandet av resultaten varit dåligt. Medelpriset på egna tjänster och köpta tjänster beräknas årligen enligt det teoretiska antalet platser och utfallet av antalet vårddagar. Inte heller i dessa beräkningar har man kunnat beakta skillnaderna i vårdberoendet. Även inom hemvården och verksamheten på vårdavdelningarna beräknas årligen utfallna och budgetenliga enhetskostnader. Dessa uppgifter utnyttjas då olika serviceformers tyngd bedöms. Förenhetligande av beräkningar, precisering av beräkningsgrunderna samt regelmässig beräkning bör fortfarande utvecklas. 4. STADENS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅL Stadens strategi omfattar hela stadskoncernen och styr verksamheten i förhållande till centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Bild 1. Karleby stads strategiska perspektiv

7 7 Ovan finns Karleby stads vision samt strategiska perspektiv för åren För varje perspektiv fastställs 2-4 strategiska mål inklusive kritiska framgångsfaktorer och indikatorer. Även mål som uppställts för sektorerna och kommunkoncernen bygger på dessa. Kritiska framgångsfaktorer beskriver omständigheter som måste förverkligas för att nå önskade mål. Indikatorerna har delats in i tre olika klasser. Resultatindikatorn visar om målet har nåtts. Styrindikatorn visar om man går åt rätt håll och om har man valt rätt. Startindikatorn visar om man har kunnat reagera eller kommit igång. Rapporteringen av hur uppställda mål har nåtts är ofta bara konstaterande. I verksamhetsberättelsen ska man kunna ge tydlig information ur perspektivet för olika indikatorer, dvs. om man har kunnat reagera, går man åt rätt håll, har det uppställda målet nåtts. Utvärderingen underlättas om man framför orsakerna till varför målet inte nåtts. Då ett mål inte nåtts ska det redogöras för vad man ämnar göra för att nå det. Revisionsnämnden har redan i sina tidigare utvärderingsberättelser fäst uppmärksamhet vid hur mål kan mätas och verifieras. Kännetecken för goda uppsatta mål: 1. målet härleds ur strategin och är centralt för sektorn/enheten 2. målet är realistiskt i förhållande till tillgängliga resurser 3. det kan mätas/utvärderas hur målet har nåtts 4. sektorn/enheten/personalen kan inverka på uppnåendet av målet 5. målet är förståeligt, tydligt och kan godkännas av sektorn/enheten/personalen 6. målet har också en tidsbestämning Då mål och indikatorer diskuteras ska uppmärksamhet också fästas vid vilka resultat kommunens verksamhet uppnår och hur de mäts. Kommunens verksamhet är resultatrik då kommuninvånarnas behov möts på ett högklassigt, verkningsfullt och ekonomiskt sätt. Effektiviteten består av fyra dimensioner: produktivitet, genomslagskraft, kvalitet och arbetslivskvalitet. I samband med granskning av kvaliteten är det bra att beakta vilken effekt verksamheten har, inte bara produkten. Med effekt avses de eftersträvade förändringar som uppnåtts i klienternas situation genom tjänster som producerats. Produktiviteten mäter förhållandet mellan använda resurser och åstadkomna prestationer. Vid förbättring av resultat är centrala perspektiv bl.a. ändamålsenliga servicestrukturer och -nät, fungerande tjänsteprocesser, rätt inriktning av resurser samt utveckling av arbetslivets kvalitet och kompetensen. 5. UPPNÅENDET AV MÅLEN SEKTORVIS 5.1 Koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster Koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster var revisionsnämndens fokusområden år Under året intervjuade revisionsnämnden flera tjänsteinnehavare och förtroendevalda. På basis av intervjuerna framträdde några omständigheter som nämnden speciellt fäste uppmärksamhet vid. Brister förekom bl.a. i måluppsättningen. Matserviceenheten hade inga uppställda verksamhetsmål i budgeten, i budgeten för 2014 har 7,6 M reserverats för enhetens verksamhetskostnader. Man har inte heller förutsatt anpassningsåtgärder av nämnda enhet. Nämnden upptäckte också brister i att ledningen / chefsnivån saknade resultatmål. Även målens mätbarhet och genomförandet av uppföljningen ansågs bristfälliga. Organisationen är inte särskilt flexibel och arbetsbeskrivningarna är ofta stela, vilket i värsta fall är ett hinder för utveckling. Revisionsnämnden tog redan i föregående berättelse upp obundenheten till anpassningsprogrammet. Det förefaller som om det kan finnas skuggområden för vilka ansvar för uppföljningen och utvecklingen av verksamheten inte har utdelats i tillräcklig omfattning. Dessutom kräver produktifieringen fortfarande koordinering och förenhetligande. Positivt är t.ex. att förverkligandet av breddat upphandlingssamarbete framskrider i praktiken och samarbetet fördjupas. I upphandlingssamarbetet deltar för närvarande förutom Karleby även Perho, Vetil, Kaustby, MÖCS, Mellersta Österbottens förbund, Mellersta Österbottens utbildningskoncern och Karleby kyrkliga samfällighet. Upphandlingssamarbetet

8 8 samt anslutning för en del produkters del i KL Kuntahankinnat OY:s avtal har inverkat sänkande på de årliga kostnaderna. I nuläget, då upphandlingen är splittrad, är det en utmaning att bl.a. övervaka köpdisciplinen samt att verkställa och förankra enhetliga anvisningar och förfaringssätt i stadsorganisationen. Upphandlingsväsendets viktigaste mål är att bereda grundandet av en centraliserad upphandlingsavdelning. Utarbetandet av ett personalprogram inleddes i slutet av En modell för ersättande arbete bereddes i personaltjänster under år Ett effektiverat projekt inom modellen för tidigt ingripande pågick i fjol i social- och hälsovårdsväsendet. Sjukfrånvaron minskade med 6,2 procent från året innan. På nivån för hela organisationen uppgick sjukfrånvarodagarna i fjol till 14,4 kalenderdagar per person, medan motsvarande siffra för 2013 var 15,02 kalenderdagar per person. I direkta personalkostnader sparades ca 1,8 M, även om man inte nådde det uppställda målet vad gäller permitteringarna. Det uppställda målet i euro för permitteringar/frivillig oavlönad ledighet nåddes till 79,2 procent. Denna siffra anger emellertid inte riktigt hela sanningen. Oavlönade ledigheter som togs ut i januari-mars 2014 ingår inte i detta utfall, alltså nådde man i verkligheten ett lite bättre slutresultat. Åtgärderna för att förbättra kostnadseffektiviteten, bl.a. utredningen av alternativa organiserings- och produktionssätt och förnyandet av tjänsteprocesser, har bara börjat. Ibruktagandet av ekonomistyrningssystemet torde effektivera ekonomiförvaltningens processer efter att problemen i starten har lösts. Omorganiseringen av koncernövervakningen och -styrningen samt koncernförvaltningen har framskridit långsamt och tidsfristen för detta arbete har förlängts till hösten På praktisk nivå är målet att bl.a. utveckla och förenhetliga koncernbolagens upphandlingar, serviceproduktion och förvaltningsdokumentation. Man har satsat på koncernsamfundens styrelsearbete genom Godkänd styrelsemedlem-utbildning. Ledningen för näringar sammanträder regelbundet. På hösten 2014 inleddes beredningen av bolagens och näringstjänsters näringsprogram. Första fasen av kommunstrukturutredningen inleddes och slutfördes PD Timo Aro gjorde på basis av sex variabler en utredning om stadsregionernas företagsdynamik åren Företagsdynamiken är en faktor som anknyter till regionens konkurrenskraft och externa livskraft och utgående från den kan man göra tolkningar om regionens potential. Karleby placerade sig i jämförelsen bland den näst bästa femtedelen. Även stora och medelstora städers absoluta och proportionella livskraft undersöktes I nämnda undersökning placerade sig Karleby på 15:e plats enligt den absoluta livskraften och på tredje plats enligt den proportionella livskraften. Karleby har lyckats återhämta sig, förnya sig och göra sin branschstruktur mångsidig tack vare en strukturändring under en lång tid. Slutledning: Revisionsnämnden önskar att måluppställningen skärps, att man förbinder sig till uppställda mål och att bl.a. resultatmål definieras av ledningen/på chefsnivå. Resurser ska inriktas rätt i rätt tid. Speciellt av centralförvaltningen önskas förbundenhet till förverkligandet av anpassningsprogrammet. Borde ansvar och uppföljningen av utfallet fastställas tydligare? Finns det sektorvis uppgifter om hur anpassningsåtgärderna hittills har förverkligats? Det är också mycket viktigt att kostnaderna av eventuell externalisering av tjänster bedöms/jämförs och att också kvaliteten beaktas. Utvecklingen har varit positiv bl.a. vad gäller upphandling. Beredningen av koncernstyrningens utveckling har börjat. Grunderna för den interna kontrollen och anvisningarna har utarbetats. På vilket sätt och inom vilket tid kommer de att förankras till en del av ledningen och det dagliga arbetet? Revisionsnämnden rekommenderar att en befattning som intern controller grundas. Den interna kontrollen är en fast del av ledningssystemet och svarar självständigt för stadsstyrelsens och den operativa ledningens kontrollskyldighet och är förvaltningsmässigt underställd dem. Stadens nuvarande revisionsväsende betjänar (med en persons arbetsinsats) mest den externa revisionen oberoende av den operativa ledningen.

9 9 5.2 Social- och hälsovårdsväsendet Social- och hälsovårdsväsendet har inte hållit budgeten utan har varit tvungen att anhålla om 5,7 M i tilläggsanslag. Utfallet var 99,6 procent, vilket innebär att tilläggsanslaget inte har använts i sin helhet. Nettokostnaderna ökade med 3,7 procent jämfört med året innan, alltså har tillväxtfarten tilltagit från tidigare tillväxtfarten på 3,2-3,3 procent. Av den ändrade utvecklingsriktningen kan man dra slutsatsen att anpassningsåtgärderna inte har varit tillräckliga. Vid jämförelse av hela sektorns bokslutssiffror för 2013 med anslag i budgeten för 2014, har man i verksamhetskostnader beviljat euro mera år 2014 än vad utfallet för 2013 visar. Visserligen har även de uppskattade inkomsterna på motsvarande sätt höjts med euro. De beviljade nettoanslagen ökade år 2014 med euro jämfört med bokslutet för Således eftersträvades nästan nolltillväxt. För förbättring av servicens produktivitet lät man hösten 2014 göra en konsultutredning för att utreda servicestrukturerna och förbättra produktiviteten. Konsultens utredningsarbete kommer att utnyttjas i utarbetandet av serviceplanen år I utredningsarbetet är målet för de granskade social- och hälsovårdstjänsterna en effektiveringspotential på 1-4 procent av de årliga kostnaderna under I utredningen ansåg man att det huvudsakliga effektiveringssättet var att centralisera tjänsterna. Genom att centralisera tjänsterna i större enheter uppnås bl.a. ökat branschövergripande samarbete och kompetens samt besparing av bl.a. hyres-, städ-, transport- och vikariekostnader. Även mobila och elektroniska tjänster ansågs ha en växande roll i tryggandet av tillgången på tjänster, utjämningen av arbetsbördan och optimeringen av verksamhetskostnaderna. Centraliseringen av tjänster och funktionella ändringar bereddes inom sektorn år Ett centralt mål var att utveckla servicestrukturerna och att bredda samarbetsmöjligheterna tillsammans med Kronoby, Jyta och MÖCS. Hälsocentralens och MÖSC:s materialtjänster slogs samman i början av 2015, likaså tekniska tjänster. Hälsocentralens dagjour flyttade till samjourens utrymmen i MÖCS i början av Social- och hälsovårdsnämnden beslöt om startandet av verksamheten med en regional åtgärdsenhet för endoskopi från och med Till en början centraliseras Karlebys och Kronobys endoskopiåtgärder till enheten, och på sommaren 2015 även JYTA:s. Ett principbeslut har fattats om att centralisera rådgivningsnätet. Verksamheten i rådgivningen i Halkokari har slagits samman med verksamheten i Mariegatans rådgivning, men till övriga delar väntar det praktiska förverkligandet på beslut om byggandet av ett nytt hälsocentralsjukhus och om totalrenoveringen av det gamla sjukhuset till en centraliserad välfärdsrådgivning. Karleby stad anslöt sig på hösten 2014 till projektet HyväPotku. I projektet utreds med hjälp av balansräkning förhållandet mellan mottagningstjänsternas efterfrågan och utbud, utnyttjandet av arbetstiden och personalens arbetstillfredsställelse. Projektmål är bl.a. utvecklandet av konsultläkarverksamheten, förbättrad kompetens i anknytning till bedömningen av vårdbehovet, utarbetandet av en vårdplan för långtidssjuka och för dem som använder tjänsterna mycket, avpassning av tidsbokningen och mottagningstiderna så att de bättre motsvarar efterfrågan, beredskap inför förändrade situationer samt utvecklandet av samarbetet med fysioterapeuter. Tack vare projektet torde mottagningsverksamheten bli smidigare och tjänsteprocesserna effektivare. Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka förbättrades genom att ta i bruk ett elektroniskt klientresponssystem. Man anslöt sig till det riksomfattande patientdataarkivet (earkiv) i november Äldreomsorgens servicestruktur nådde nivån för den riksomfattande rekommendationen. I och med optimeringen av hemvården och mobilarbete har tjänster kunnat inriktas allt noggrannare. Sjukfrånvaron inom sektorn minskade enligt uppställda mål uppgick sjukfrånvaron till 14,97 kalenderdagar/person, medan motsvarande siffra för 2013 var 16,17 kalenderdagar/person. Ibruktagandet av ledningens rapporteringssystem flyttades till I bokslutsuppgifterna ingår inga uppgifter om hur sektorns interna kontroll och riskhantering har utvecklats. I fjol hade social- och hälsovårdsväsendet inga funktionella eller ekonomiska möjligheter att genomföra försöket med servicesedeln. Social- och hälsovårdsnämnden lade fram för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att användningen av servicesedeln inte läggs till

10 10 nya tjänster fr.o.m i enlighet med det uppställda målet. Stadsstyrelsen beslöt återremittera ärendet för ny beredning. Ärendet fördes emellertid inte vidare till fullmäktige, även om saken gällde ett mål som fullmäktige godkänt och som man inte förverkligade. I bokslutsuppgifterna nämns inget om målutfallet. Permitteringarna genomfördes i hälsovårdstjänster närmast på sommaren i samband med stängningar. Permitteringarna inverkade marginellt på äldreomsorgen. Bl.a. periodarbetstiden, skötardimensioneringarna och bindande vård- och rehabiliteringsplaner försvårade genomförandet av permitteringarna. Regionförvaltningsverket krävde en utredning om hur permitteringarna inverkade på skol- och studerandehälsovården och rådgivningstjänster. Slutledning: Anpassningsprogrammets åtgärder ser ut att inte vara tillräckliga för att kunna hålla budgeten. I samband med delårsrapporten 2/2014 har det varit känt att budgeten inte kommer att hålla och att nettoöverskridningen kommer att vara ca 5,8 miljoner euro. I detta sammanhang borde man ha gett förslag på åtgärder för att anpassa verksamheten till budgeten. I stället har man bara konstaterat att en förutsättning för att kunna nå anpassningsprogrammets mål och hålla budgeten är att servicekostnaderna skärs ner i hög grad under det återstående året. Har uppföljningen av anpassningsprogrammet behandlats tillräckligt i social- och hälsovårdsnämnden? Utvärderar man hur programmet genomförts och eventuella avvikelser i förhållande till mål och reagerar man på avvikelser? Utredningen av servicestrukturen och genomförandet av de strukturella förändringarna framskrider inom sektorn. Genom konsultutredningsarbetet har man fått information på basis av vilken man börjar arbeta vidare på förändringarna. Vid centraliseringen av tjänster borde man fästa speciell uppmärksamhet vid att resurserna inom de centraliserade tjänsterna motsvarar det ökade servicebehovet. I bokslutsuppgifterna ingår inga uppgifter om hur sektorns interna kontroll och riskhantering har förverkligats. 5.3 Bildningsväsendet Nämnderna inom bildningsväsendet godkände utvecklingsplanerna för för sektorn och dess ansvarsområden. De senaste åren har kommuninvånar- och kundrespons samlats in bl.a. som nätenkät om utvecklingen av språkundervisningen. Barnkonsekvensanalyser har gjorts i samband med skolbyggprojekt, och bedömning av ungdomskonsekvenser har gjorts i utvecklingen av det finskspråkiga gymnasiet. Stadsfullmäktige fattade på basis av utvecklingsrapporten för gymnasier ett beslut om att förnya den finskspråkiga gymnasieutbildningens servicenät. Bildningsväsendets interna samarbete har i enlighet med uppställda mål ökat, bl.a. de centraliserade tjänsterna i Vinges fastighet stärker samarbetet mellan utbildnings- och ungdomstjänster. Erhållen projektfinansiering överskred uppställda mål. I fjol pågick 17 projekt inom bildningsväsendet, av vilka staten gav mest understöd till projektet för att göra undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen mindre, projektet för främjande av utbildningsmässig jämställdhet och projektet för utveckling av klubbverksamheten. Inom ansvarsområdet för ungdomstjänster har man med hjälp av projekt utvecklat bl.a. informations- och rådgivningstjänster för unga, uppsökande ungdomsarbete samt skolungdomsarbetet. I likhet med i fjol var idrottsväsendets projektverksamhet aktivt, som exempel kan nämnas bl.a. projekten Kraft i åren, Kom med! och Profy 65 med hjälp av vilket man främjar över 65-åringars konditionsgranskningar. Investeringsbesluten inom sektorn har framskridit långsammare än planerat. Antalet brådskande byggprojekt och utrymningslokaler har ökat det senaste året. Byggandet av gemensamma verksamhetsställen anses medföra betydande förmåner med tanke på utvecklandet av tjänster och produktiviteten. Man har för avsikt att ytterligare intensifiera samarbetet inom småbarnsfostran, förskole- och nybörjarundervisningen och placera förskoleundervisningsgrupper i skolfastigheter för grundläggande utbildning om det finns plats för dem.

11 11 Inom småbarnsfostran var tillgången till dagvårdstjänster i enlighet med lagstiftning. Tjänster ordnades enligt behov för båda språkgrupperna. Skyldigheten att ordna fortbildning uppfylldes planenligt inom ansvarsområdet. För kultur- och ungdomsnämndens samt idrottsnämndens mål finns det gott om indikatorer såsom utvecklingen av antalet samarbetsprojekt, antalet projekt som främjar delaktighet och antalet kommuninvånare som deltar i dem osv. I bokslutsuppgifterna finns inte tillräcklig information om hur de utfallit. Indikatorerna fungerar inte till alla delar. För en del av dem (t.ex. antalet kommuninvånare som deltagit i utvecklingsprojekt) finns inte tillräckliga uppgifter att tillgå. Uppföljningen är inte heller så systematisk att man utgående från den kan bedöma hur målet uppnåtts i sin helhet. Idrottsanläggningarna användes och besöktes flitigt i likhet med tidigare år. Användningen av handledda idrottstjänster och specialmotionskortet ökade. Mål enligt cykelstadsprogrammet nåddes. Som ett exempel på vilka konkreta konsekvenser permitteringarna hade för uppnåendet av uppställda mål var t.ex. minskningen av fba-utbildningsdagarna med tre dagar inom undervisningstjänster. Permitteringarna ökade även belastningen på förvaltnings- och chefsarbetet och minskade på detta sätt delvis t.ex. resurser för pedagogisk ledning. Inom småbarnsfostran skulle det ha varit så gott som omöjligt att genomföra permitteringarna om avgiftsfria avbrott i dagvården inte hade införts. Detta minskade också behovet av semestervikarier. Slutledning: Faktorer som stöder en sund och stark kommunekonomi var inom bildningsväsendet att man höll budgeten samt projektverksamhetens och -finansieringens gynnsamma utveckling. I bokslutsuppgifterna redogörs inte för hur förnyandet av tjänsteprocesserna har genomförts. Beredningen inleds först i slutet av fullmäktiges mandattid. Realiseras eventuella utvecklings- och sparåtgärder genom förnyandet först under följande fullmäktiges mandattid? Revisionsnämnden är intresserad av bedömningen av konsekvenserna av utvecklingsprojekten. Hurdan återrapportering har fåtts av projekten och hur har uppgifterna utnyttjats? Framgår resultaten och på vilket sätt direkt eller indirekt t.ex. av elevernas inlärningsresultat? Det finns rikligt med indikatorer för hur de strategiska målen ska uppnås speciellt vad gäller ansvarsområden som är underställda kultur- och ungdomsnämnden samt idrottsnämnden. I bokslutsuppgifterna ingår inte tillräcklig information om hur indikatorerna utfallit. Inom kultur- och ungdomstjänster får man inte tillräckligt med jämförbar data med nuvarande uppföljning. Idrottsnämnden ger årligen ut en skild verksamhetsberättelse som ger information om utfallet. Denna information borde dock också ges i bokslutsuppgifterna. För år 2014 finns ingen översikt över hur ungdomsgarantin har utfallit. Den växande ungdomsarbetslösheten och hur allmänt det är med s.k. mellanår tas fram i indikatoruppgifterna. Får eleverna i Karleby tillräcklig yrkesvalshandledning? 5.4 Tekniska väsendet Stadsstrukturnämnden underskred de budgeterade verksamhetskostnaderna och överskred verksamhetsintäkterna, likaså byggnads- och miljönämnden. Revisionsnämnden önskar mera mätbarhet av uppställda mål i båda nämnderna. Indikatorer såsom förhåller sig positivt, koncentreras, utvecklas, upprätthålls, främjas och beaktas är svåra att utvärdera. Utvärderingsarbetet försvåras också av att det i berättelsen i hög grad bara konstateras hur mål uppnåtts. Revisionsnämnden fäste redan i utvärderingsberättelsen för år 2013 uppmärksamhet vid utredningen av den egna verksamhetens kostnadsmässiga konkurrenskraft jämfört med köpta tjänster. För nämnda indikator, som stöder det strategiska målet fungerande sätt att anordna

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013 KARLEBY STAD Revisionsnämnden Stadsfullmäktige UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013 Karleby den 23 maj 2014 1 Innehållsförteckning 1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT 2 2. REVISIONSNÄMNDEN 3 2.1 Revisionsnämndens uppgifter

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl LOVISA STAD PROTOKOLL 4/2016 35 Revisionsnämnden TID 05.04.2016 kl. 17:00-21:15 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Lohenoja Pertti ordförande Hagfors Kari vice ordförande Schauman

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 Justeringar i instruktionen för stadsstyrelsen och koncernförvaltningen/ försäljning av fastigheter som ingår i stadens målinriktade lokalitetsplan samt bedömning av detaljplaners

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 105 1 (3) 6.3.2012 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 1 Begäran om utlåtande Ordföranden i revisionsnämnden i stad X har bett bokföringsnämndens

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN Revisionens uppläggning Det primära syftet med revisionen har varit att utvärdera tillräckligheten och användbarheten för de uppgifter om statens affärsverk som getts

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2016 Nerikes Brandkår 2016-09-07 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice FÖRVALTNINGSSTADGA Kommunalförbundet Ålands Miljöservice Godkänd av styrelsen 6.5.52013 Godkänd av stämman 4.6.2013 Kommunalförbundet för Ålands Miljöservice Ålands Miljöservice är ett kommunalförbund.

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell. TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna

Läs mer