UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013"

Transkript

1 KARLEBY STAD Revisionsnämnden Stadsfullmäktige UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013 Karleby den 23 maj 2014

2 1 Innehållsförteckning 1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT 2 2. REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning Revisionsnämndens verksamhet och utvärderingsarbete Revision och revisionsväsendet 3 3. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS MED ANLEDNING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR UPPNÅENDET AV MÅLEN SEKTORVIS Koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Miljöhälsovården Affärsverken STADENS EKONOMI Ekonomins stabilitet Ekonomins hållbarhet Stadskoncernens resultatmässighet Jämförelse med gränsvärden för nyckeltal för kriskommuner Bokslutets nyckeltal REVISIONSNÄMNDENS ANDRA OBSERVATIONER OCH UTVÄRDERINGAR SAMMANFATTNING UNDERSKRIFTER 20

3 2 1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Utvärderingsberättelsen för 2013 har färdigställts. Stadens ekonomi har fortfarande försvagats under revisionsåret. Revisionsnämnden är oroad över stadens ekonomiska situation även om det förbättrade årsbidraget har gett tro på framtiden. Årsbidraget överskrider som nyckeltal inte gränsvärdet för en kriskommun. Affärsverken har gett oss sitt ekonomiska stöd och vårt årsbidrag har förbättrats. Affärsverken inverkar också stärkande på stadens balansräkning. Tack vare deras intäktsföring har vi kunnat utöka räkenskapsperiodens överskott. Problemen med inomhusluften i fastigheterna har via behovet att göra totalrenoveringar och bygga nytt lett till allt större skuldsättning och symtom hos personalen. Även de lagstadgade ändringarna t.ex. inom social- och hälsovårdsväsendet har utöver anpassningsprogrammet krävt möda och besvär. Stabiliseringen av ekonomin är ett gemensamt mål i enlighet med stadens strategi. Under verksamhetsåret har man med anpassningsprogrammet inverkat på breddandet av inkomstbasen och på anpassningen av verksamheten till de ekonomiska resurserna. Med dessa åtgärder samt genom att skära ned utgifterna har vi fått fören på vårt tungt lastade skepp att vända mot en bättre framtid. Det bättre resultatet för 2013 än väntat påverkades också av den låga räntenivån, det ökade inflödet av skatter och statsandelar jämfört med året inne samt av intäktsföringen av engångsnatur av avskrivningsdifferenser som förberedelse inför bolagisering. Staden måste på ett föregripande sätt förbereda sig inför bolagiseringen av Karleby Hamn och Karleby Energi. Förberedelserna inför bolagiseringen måste vara färdiga före utgången av året. Den nya bolagsformen träder i kraft från början av nästa år. I förvaltningsändringar och bolagsordningar måste de ekonomiska förmånerna tryggas även för framtida år. Tjänsteinnehavare, arbetstagare och förtroendevalda måste uppmuntras att fortsätta med de redan inledda insatserna för att stabilisera ekonomin. Erkki Mustasaari revisionsnämndens ordförande

4 3 2. REVISIONSNÄMNDEN 2.1 Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin har utfallit. Revisionsnämnden ska enligt 74 i kommunallagen inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Förutom kommunallagen regleras revisionsnämndens verksamhet också av revisionsstadgan som godkänts av fullmäktige. Stadens balansräkning visar inget underskott som saknar täckning. Inga anmärkningar görs i revisionsberättelsen för 2013, därmed förutsätts inga åtgärder till denna del av revisionsnämnden. Revisionsnämndens ledamöter och personliga ersättare under stadsfullmäktiges mandattid : Ledamot Erkki Mustasaari, ordförande Aimo Maijala, vice ordförande Pirkko Häli Pirkko Kultalahti Teemu Niemelä Kari Ollikainen Anita Salmela Hannele Zitting Ersättare Esa Kant Maija Ekman Timo Keskinen Anton Meriläinen Veijo Hukari Leena Oikarinen Niina Karttunen Alexandra Biaudet 2.2 Revisionsnämndens verksamhet och utvärderingsarbete För genomförandet av granskningen har revisionsnämnden delats upp i arbetspar som följer med verksamheten i de olika sektorerna. Revisionsnämnden sammanträdde sju gånger under hösten 2013 och 10 gånger under våren Revisionsnämndens arbete har genomförts enligt revisionsplanen för verksamhetsperioden samt enligt det årliga arbetsprogrammet som utarbetas för att precisera planen. Fokusområden 2013 i enlighet med revisionsplanen var uppgiftsområden som var underställda stadsstrukturnämnden och byggnads- och miljönämnden samt affärsverken Karleby Vatten och Karleby Energi. I anknytning till bedömningen av verksamheten och ekonomin gjorde nämnden på vintern utvärderings-/studiebesök i olika enheter samt intervjuade förtroende- och tjänstemannaledningen och sakkunniga i förvaltningarna och affärsverken samt ansvariga revisorn. I utvärderingsarbetet har man därtill använt som hjälp en utvärderingsblankett som sänts på förhand till de personer som intervjuats. 2.3 Revision och revisionsväsendet KPMG Offentliga Tjänster Ab har fungerat som stadens revisionssamfund. OFR-revisor Aatos Mäkelä, OFR- och CGR-revisor Elina Pesonen samt OFR-revisor Miia Löytölä har arbetat i revisionsteamet. Revisionssamfundet har för revisionsnämnden utarbetat en revisionsplan som täcker hela avtalsperioden samt en arbetsplan skilt för varje räkenskapsperiod. Revisorn har tillställt revisionsnämnden fyra rapporter om revisioner under räkenskapsperioden Revisorn har också vid behov deltagit i revisionsnämndens sammanträden och utvärderingsbesök. Revisor Eija Kattilakoski har fungerat som beredare och sekreterare vid revisionsnämndens sammanträden.

5 4 3. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS MED ANLEDNING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2012 Stadsfullmäktige har behandlat utvärderingsberättelsen för 2012 på sitt sammanträde De utredningar och redogörelser för vidtagna åtgärder som lämnats in med anledning av utvärderingsberättelsen behandlades på fullmäktiges sammanträde Dämpandet av stadens skuldökning: Stadens ekonomi har förbättrats så mycket att årsbidraget överskrider avskrivningarna men lånebeståndet har man inte kunnat minska. Det har tvärtom ytterligare ökat. Staden med affärsverken ökade sitt lånebestånd i fjol med 18 miljoner euro. Med nya lån amorterades gamla lån för ca 37 miljoner euro. Enligt ekonomiplanen kommer lånebeståndet ytterligare att öka de närmaste åren på grund av det stora behovet av ersättningsinvesteringar. Lånebeloppet per invånare ökade ytterligare från året innan och uppgick till euro/invånare då enbart stadens lån beaktas, och till euro då affärsverken ingår. På koncernnivå uppgår lånebeloppet till euro/invånare. Låneskötselbidraget har något förbättrats men är fortfarande under en nivå som skulle räcka till för att sköta lånen med intern finansiering. Med anpassningsåtgärderna har man dock kunnat vända riktningen mot det bättre. Den låga räntenivån, den ändrade tidpunkten för redovisningen av skatteinkomster samt Karleby Hamns goda resultat liksom intäktsföringen av avskrivningsdifferensen av engångsnatur bidrog tillsammans med anpassningsprogrammet till att resultatet blev bättre än väntat. Finansieringskalkylen talar emellertid sitt karga språk då verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde ligger 14 miljoner euro på minus. Produktifiering: Matservicen har som pilot tagit i bruk programmet Opiferus för prestationsberäkning. Social- och hälsovårdsväsendets röntgentjänster har på basis av detta produktifierats och prissatts. Vad gäller mottagningstjänster har den egna verksamhetens kostnader produktifierats. Även timavgiften för besök hos läkare och skötare har uppdaterats inom mottagningsverksamheten. År 2013 var nya produktifieringsobjekt dessutom hemsjukhusets tjänster, hemkommunfaktureringen inom hemservice för äldre samt inledandet av produktifieringen av boendetjänster för handikappade. Produktifieringen inom tekniska servicecentret har inletts med insamling av information om bl.a. uppföljning av arbetstiden inom olika objekt. Jämförelseuppgifter fås genom deltagande i KTI-jämförelsefilen. Inom bildningsväsendet görs årligen utredningar om verksamhetens kostnader skilt för varje skola. Lokalitetsstrategin, dvs. den målinriktade lokalitetsplanen färdigställdes i fjol på så sätt att planen i början av 2014 gavs anpassningsprogrammets arbetsgrupper för utlåtande och kommentarer. Ett anpassningssätt som anknyter till programmet för anpassning av ekonomin är effektiveringen av servicenätet och användningen av verksamhetslokalerna. I lokalitetsstrategiarbetet har nuvarande lokaler kartlagts och man bedömer hur lokalerna räcker till och hur de fungerar med tanke på verksamheten. Det mest centrala åtgärdsförslaget på lång sikt i lokalitetsstrategin är portföljbildningen av lokalerna. Den grundläggande principen är att bara de verksamhetslokaler som är nödvändiga för de egna kärnfunktionerna ägs direkt av staden. 4. UPPNÅENDET AV MÅLEN SEKTORVIS 2013 I Karleby stads strategi definieras de strategiska målen enligt perspektiv som är en livskraftig och lärande stadsregion, välmående kunder och kommuninvånare, fungerande sätt att anordna tjänster på, kompetent personal och förnyelse samt hållbar ekonomi. Revisionsnämnden har redan i tidigare utvärderingsberättelser fäst uppmärksamhet vid hur olika mål kan mätas och verifieras. Det är svårt att utvärdera hur mål som eftersträvas, betonas, uppmärksammas och stöds har uppnåtts. Hur ska man utvärdera om det har eftersträvats eller betonats tillräckligt, uppmärksammats tillräckligt osv. Det skulle också vara bra att slå fast en tidtabell för olika mål. Kunde mål eventuellt ställas upp på personnivå i samband med utvecklingssamtal?

6 5 4.1 Koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster Ett mål som stöder perspektivet livskraftig och lärande stadsregion var att komma med i programmet INKA (innovativa stadsregioner). Ansökan som lämnades in av konsortiet Kajana Karleby S:t Michel godkändes inte med i programmet. Konsortiet har ändå möjlighet att söka sig till projektpartner med temalokomotiv som godkänts till programmet och på så sätt utnyttja programmets utvecklingsarbete. För att stöda en hållbar ekonomi har man uppgjort, godkänt och delvis också genomfört ett anpassningsprogram. Stadsstyrelsen och sektorerna fick i uppdrag att göra upp en målsättningsorganisation för Tekniska väsendet har redan blivit färdigt med sin målsättningsorganisation, de andra håller fortfarande på med arbetet. Med undantag av koncernförvaltningen och centralförvaltningstjänster har de andra sektorerna redan i fjol utarbetat åtgärdsprogram både på kort och på lång sikt. Sektorns åtgärdspromemoria har först i maj i år givits ledningsgruppen för behandling och målsättningsorganisationen är fortfarande under arbete. Organisationen bearbetas i och med projektet USO2 samt koncernoch ägarstyrningsprojektet i verkstäder, men arbetet framskrider mycket långsamt vilket leder till att sparåtgärder inte kan åstadkommas med snabb tidtabell. Modeller skapas för uppdateringen av koncerndirektiv och för fastställandet av de ägarpolitiska riktlinjerna inom utvecklingsprogrammet Fungerande kommunkoncerner. Målet är att slå fast de ägarpolitiska riktlinjerna år Utvecklandet av stadsstyrelsens arbete som koncernstyrelse fortsätter. Koncern- och stadsutvecklingssektionen samt personalsektionen söker ännu sina platser. Detta inverkar speciellt på koncern- och stadsutvecklingssektionen bl.a. vad gäller en smidig behandling av generalplanläggning och markanvändningsfrågor. Det är säkert bra att diskutera om det finns tillräckligt med resurser för beredningen av dessa ärenden. Förutredningsrapporten inom projektet för samarbete inom stödtjänster, vilket stöder perspektivet fungerande sätt att anordna tjänster på, färdigställdes på hösten. Projektets syfte var att utveckla samarbetet mellan olika organisationer (Karleby stad, Kiuru, utbildningskoncernen) inom den offentliga sektorn i regionen samt att söka nya verksamhetssätt för ordnandet av stödtjänster. Projektets slutsats var att verksamheten fortsätter i egna enheter. Detta motiverades bl.a. med att verksamheten i varje organisation borde först bli kostnadseffektiv innan man kan slå samman funktioner. Skapandet av en gemensam organisation föreföll inte att ge tillräckligt med synergiförmåner. Man håller dock på att bredda samarbetet bl.a. inom matservicen, lokalitetssamarbetet, IT-samarbetet samt upphandlingssamarbetet som ett resultat av projektet. Avtal mellan aktörer har ingåtts om lokalitetssamarbete och upphandlingssamarbete. Målet för minskningen av sjukledighetsdagar för 2013 var 1 dag/person/år. Syftet var också att hitta nya redskap för hantering av sjukfrånvaron. Målet nåddes inte riktigt, minskningen jämfört med året innan var 0,37 dagar/person. Antalet sjukledighetsdagar per person uppgick till 15,02 dagar/år. Systemet med uppföljningen av sjukledigheter effektiverades. Företagshälsovården ordnade under året olika grupper som stöder hälsan samt rehabiliteringsverksamhet. Slutledning: Ansvaret för genomförandet av anpassningsprogrammets åtgärder är helt tydligt oklart för centralförvaltningen. Sektorns åtgärdspromemoria gavs först i maj i år ledningsgruppen för behandling, arbetet med målsättningsorganisationen pågår fortfarande. Om det inte finns något dokumenterat material om sparåtgärder som ska genomföras kan inte besparingar som nåtts med dem heller utvärderas. Resultaten från projektet för samarbete inom stödtjänster blev magra i förhållande till uppställda mål. Projektet genomfördes inte till alla delar enligt projektplanen. Ingen egentlig slutrapport har gjorts upp och den presenterade förutredningsrapporten motsvarar inte till sakinnehållet en slutrapport i enlighet med projektplanen. Det är oklart på vilken nivå och på vems ansvar det fortsatta arbetet med utredningen av projektets olika avsnitt ligger på. Ska stadsstyrelsen rapporteras om vilka ekonomiska och

7 6 verksamhetsresultat uppstår av samarbetsgruppernas verksamhet och av den fortsatta utredningen? 4.2 Social- och hälsovårdsväsendet Det av nämnden godkända budgetförslaget skars ned i budgetförhandlingarna med 2,32 miljoner euro netto. Jämfört med budgeten före tilläggsanslag överskreds verksamhetsbidraget med 3,803 miljoner euro, då överskridningen jämfört med social- och hälsovårdsnämndens ursprungliga budgetförslag var 1,487 miljoner euro. Social- och hälsovårdsnämndens budgetförslag har varje år varit mera realistisk i förhållande till utfallet än den i budgetförhandlingarna bearbetade officiella budgeten. Kommunförbundet har publicerat utfallet av social- och hälsovårdsväsendets nettoutgifter för Enligt detta har Karlebys nettoutgifter ökat med 3,2 procent från år 2011 till år I fjol ökade nettoutgifterna i samma takt, alltså fortsätter den positiva utvecklingen då man beaktar att kostnaderna har ökat i och med nya tjänster, bl.a. Beroendecentret Porten. Beredningen av ibruktagandet av ett omfattande klientresponssystem som stöd för perspektivet välmående kunder och kommuninvånare inleddes, men ibruktagandet sköts fram till Elektroniska tjänster har utvecklats, t.ex. portalen för egenvård och den elektroniska tidsreserveringen. Vad gäller mål som uppställts för uppföljnings- och responssystemet för kvaliteten, ekonomin och verksamhetsformerna, vilka stöder perspektivet hållbar ekonomi, har kvalitetscertifikatet utvidgats att omfatta tjänster för äldre och auditeringen förverkligades Mätare för uppföljning av ekonomin har utvecklats, som exempel kostnaderna per invånare inom mottagningsverksamheten samt intäkternas och kostnadernas förhållande till varandra i de olika enheterna inom munhälsovården. Hela staden omfattas av det ibruktagna ekonomiplaneringsprogrammet Opiferus. Dess rapporteringsavsnitt ger uppdaterade jämförelseuppgifter för jämförelse av utfallet och för uppgörande av prognoser. Till perspektivet fungerande sätt att anordna tjänster på tillades på fullmäktiges förslag som mål bedömning av verksamheten och effektiviteten både inom den offentliga och privata sektorn. I anknytning till detta kommer en servicestrukturutredning att göras även om tjänsterna i Karleby, i Kronoby har motsvarande utredning redan gjorts. Med hjälp av utredningen ämnar man söka synergiförmåner vad gäller Jytas, Kronobys och Karlebys social- och hälsovårdsväsendets nätverk och produktion. Social- och hälsovårdsnämnden beslöt i november 2013 inleda en totalrevidering av mottagningstjänsterna. Samarbetet med privata serviceproducenter har utökats. Andelen köpta tjänster har ytterligare ökat. Som åtgärder som stöder utredningen av servicestrukturen och utökningen av kostnadseffektiviteten gjordes strukturella ändringar år 2013 inom hälsovårdstjänster bl.a. i form av ibruktagandet av hälsocentralsjukhusets avdelning i Terjärv. I september 2013 öppnades Beroendecentret Porten till vilket även verksamheten i A-kliniken och Nuotta koncentrerades. Överföringen av hälsocentralens dagjour till centralsjukhusets samjour bereddes I och med att kardiologmottagning inleddes inom primärhälsovården minskades remisserna till den specialiserade sjukvården. Centraliseringen av rådgivningstjänsterna ingick som åtgärd i anpassningsprogrammet. Social- och hälsovårdsnämnden fattade i september 2013 ett principbeslut om att centralisera rådgivningsnätverket i syfte att minska på antalet rådgivningsplatser i centrala Karleby från nuvarande fem till två. I praktiken startar detta arbete Ett centralt mål för 2013 var att få bättre fungerande vårdkedjor. Den genomsnittliga vårdtiden inom den specialiserade sjukvården sjönk i Karleby till 4,4 dagar från 4,5 dagar året innan. Den gemensamma genomsnittliga vårdtiden bland medlemskommunerna i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt var i fjol 4,1 dagar, alltså är det möjligt att ytterligare effektivera vårdkedjorna i Karleby. En fortsatt vårdplats på primärnivå borde kunna ordnas genast då behovet av vård på nivån för specialiserad sjukvård upphör. Kompetensen på primärnivån inverkar på i hur tidigt skede vårdansvaret kan överföras till primärnivån. En faktor som

8 7 inverkar på antalet platser för fortsatt vård och som bör nämnas är koncentrerandet av rehabiliteringen av strokepatienter på landskapsnivå till Karleby hälsocentralsjukhus. Även de opraktiska utrymmena försämrar en effektiv användning av patientplatserna. I fjol var belastningsgraden på hälsocentralens vårdavdelningar 108,77 procent och den genomsnittliga vårdtiden 15 dagar. Ibruktagandet av hälsocentralsjukhusets avdelning i Terjärv frigör platser för fortsatt vård. Målet är att nämnda avdelning ska kunna svara på kronobybornas behov av avdelningsvård inom primärhälsovården och även på karlebybornas behov i situationer där avdelningsplatserna i Karleby är fullsatta och Terjärv har lediga platser. Ett konkret exempel på det effektiverade samarbetet vad gäller vårdkedjorna samt vården inom specialiserad sjukvård och primärvård är de minskade kostnaderna för specialiserad psykiatrisk sjukvård med 5,9 procent jämfört med Även antalet besök minskade med 8,4 procent och den genomsnittliga vårdtiden inom psykiatri sjönk från 24,8 dagar år 2012 till 22,5 dagar år Som helhet ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården med 2,1 procent jämfört med Då arbetet med utvecklingsstörda inkluderas ökade kostnaderna med 4,2 procent. Inom äldreomsorgen leder det långsiktiga utvecklingsarbetet till resultat steg för steg. Ett exempel på detta är att de mål som ställts upp för över 75-åringars tjänster har nåtts, se tabell 1 nedan. Enligt indikatorer har utvecklingen gått i rätt riktning, vad gäller anstaltsboende och mottagare av stöd för närståendevård har uppställda mål redan nåtts för Karlebys del. I Kronoby har det intensifierade serviceboendet utfallit bäst. Äldreomsorgens verksamhetskostnader ökade med 2,8 procent jämfört med 2012, verksamhetsintäkterna sjönk med 6 procent. Service/boendeform Mål Karleby 2012 Karleby 2013 Kronoby 2012 Kronoby 2013 Antalet boende hemma 91 % 89,8 % 90,8 % 84,4 % 88,3 % Intensifierat serviceboende 6,5 % 8,5 % 7,9 % 6,0 % 5,3 % Anstaltsboende 1,9 % 1,4 % 1,3 % 9,6 % 6,4 % Får stöd för 5-6 % 4,1 % 5,0 % 7,2 % 6,5 % närståendevård Regelbunden hemvård 14,5 % 12,5 % 12,4 % 16,76 % 11,0 % Tabell 1. Utfallet av tjänster för över 75-åringar jämfört med mål för Slutledning: Utredningen av servicestrukturen och de strukturella ändringarna har delvis redan inletts i praktiken. En fortsatt effektivering av vårdkedjornas funktion leder till bättre effektivitet och kostnadsbesparingar. Serviceresurserna på primärnivå inverkar mycket på hur vårdkedjorna fungerar. Vad gäller specialiserad psykiatrisk sjukvård har konkreta resultat redan nåtts genom att effektivera vårdkedjorna och samarbetet. Utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen leder till resultat. Benchmarking information borde skaffas i större omfattning än nu som stöd för produktifieringen av olika tjänster. 4.3 Bildningsväsendet Alla nämnder inom bildningsväsendet lyckades hålla budgeten och iaktta den. Verksamhetsmålen nåddes i stort sett. Undervisningsväsendets långvariga investeringsprogram utarbetades i fjol och investeringsprogrammet för småbarnsfostran uppdaterades på hösten i samband med budgetförhandlingarna. Antalet eftersatta reparationer ökar i skolfastigheterna. Inom den grundläggande utbildningen förorsakar skolbyggnadernas skick och problemen med inomhusluften tilläggskostnader och störningar i verksamheten. Man har varit tvungen att begränsa användningen av lokaler i skolfastigheter och t.o.m. stänga skolor helt. Ordnandet av tillfälliga utrymmen och de fördröjda

9 8 investeringarna försvårar förverkligandet av verksamheten enligt plan. Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning var ett mål som stöder perspektivet livskraftig och lärande stadsregion i strategin. Detta mål eftersträvades inom alla bildningsväsendets ansvarsområden. Bildningsväsendets interna samarbete utökades ytterligare bl.a. genom projektverksamhet. Projektverksamheten har varit aktiv och i utvecklingsarbetet som finansieras med projektfinansiering lyckades man nå uppställda mål. Undervisningsväsendet har det senaste året haft 23 utvecklingsprojekt endera som egna projekt eller som samprojekt med partners på region- eller landskapsnivå. Landskapsomfattande projekt vilka koordinerats av Karleby utbildningstjänster är bl.a. projektet med kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, lärmiljöprojektet Erinomaista! och projektet Kunnig. Exempel på utvecklingsarbete som genomförts med projektfinansiering är bl.a. mindre medelstorlek på undervisningsgrupper, inledandet av nya verksamheter såsom Världsskolan, teamet inom global fostran samt verksamheten med konsulterande speciallärare. Elevvårdsteamet utökas i år med en tredje skolpsykolog. Nuvarande skolpsykologer har ett arbetsfält som omfattar ca barn/unga. Nuvarande resurser räcker inte till för att uppfylla gällande rekommendationer, lagstadgade rekommendationer saknas. Insatsområdet för idrottstjänsters utvecklingsarbete var utvecklandet av hälso- och vardagsmotion. Detta har genomförts inom programmet Kraft i åren i samarbete med äldreoch hälsovårdsservicen samt med organisationssektorn. Som ett tecken på det uppnådda målet fick Karleby priset Hyvä kello kauas kuuluu för utökad motionsverksamhet, rådgivning och friluftsliv bland äldre med nedsatt funktionsförmåga. Med hjälp av projektet Kom med! stöddes och främjades kulturell mångfald samt integration. Inom kulturtjänster gjordes kulturpolitiskt utvecklingsarbete och evenemangsverksamhet inom ramen för anpassningsprogrammet. Inom evenemangsverksamheten koncentrerade man sig på utvecklandet av samarbetet och produktionsansvar flyttades över på samarbetspartners. Ungas möjligheter att delta och bli hörda främjades genom verksamheten med ungdomsfullmäktige samt mötet mellan unga och beslutsfattare. Ungdomsväsendet fick på stadsstyrelsens beslut i uppdrag att främja ungdomsgarantin och följa upp den samt att föreslå hur ungdomsgarantin kan genomföras. Inget anslag har emellertid anvisats för detta ändamål. Ungdomsväsendet har under 2013 gett förslag till åtgärder i enlighet med det givna uppdraget om tidig rehabilitering för ungdomar samt om läroavtalsstipendier. Åtgärder i fjol med syfte att genomföra ungdomsgarantin var bl.a. den av stadens ungdomstjänster administrerade breddandet av Uppsökande ungdomsarbete. Samarbete görs med ungdomstjänster, Kokkotyö-stiftelsen och utbildningskoncernen. Undervisnings- och kulturministeriet beviljade i fjol understöd för anställande av fem ungdomsarbetare för Uppsökande ungdomsarbete i stället för tidigare fyra. Ungdomsväsendet koordinerar verksamheten i ungdomarnas väglednings- och servicenätverk som omfattar många aktörer inom olika förvaltningsbranscher. Ungdomsarbetslösheten (under 25-åringar) var 16,8 procent i Karleby i maj 2013 och 16,1 procent i januari Slutledning: Utvecklingsarbetet som finansierades med projektfinansiering lyckades enligt uppställda mål. Man har nått väsentliga resultat inom programmet Kraft i åren för att främja äldre personers hälsa och vardagsmotion. Man har lyckats utöka både bildningsväsendets interna och det tväradministrativa samarbetet speciellt tack vare projekt. Även organisationssektorn deltog i stor omfattning i samarbetet. Följer man upp vilken effekt projekten har och rapporteringen?

10 9 4.4 Tekniska väsendet Genom att stöda det strategiska perspektivet hållbar ekonomi lyckades man förbinda sig till budgeten och iaktta den. De goda väderleksförhållandena samt intäktsföringar av engångsnatur (bl.a. inkomster vid försäljning av mark- och vattenområden) bidrog till att man kunde hålla budgeten. Husbygginvesteringarna utföll enligt investeringsprogrammet, av kostnadsbudgeten utföll 8,1 miljoner euro eller ca 64 procent av det budgeterade. Investeringarna i trafikleder förverkligades i stort sett. Renoverings- och byggprogrammet för kontorslokaler har slagits ihop med det målinriktade lokalitetsprogrammet som bearbetats i samband med anpassningsprogrammet. Lokalitetsstrategin, dvs. det målinriktade lokalitetsprogrammet som inkluderar portföljbildningen av byggnadsbeståndet, har nått finslipningsskedet. Principerna för och en sammanfattning av portföljbildningen har behandlats i anpassningsprogrammets arbetsutskott och kommer upp till behandling i anpassningsprogrammets ledningsgrupp och vidare i stadsstyrelsen våren/sommaren Tomtgarantin förverkligades liksom året innan och understödde perspektivet välmående kunder och kommuninvånare. Hösten 2013 kunde 150 tomter för småhusbyggande sökas. Förverkligandet av tomtgarantin försvåras i fortsättningen av den knappa reserven på lämplig råmark och svårigheten att skaffa sådan. Mål som ingår i perspektivet livskraftig och lärande stadsregion gäller redan inledda byggprojekt såsom byggandet av Karleby-Ylivieska-banan, dvs. genomförandet pågår. Man nådde inte till alla delar de mål som uppställdes för perspektivet fungerande sätt att anordna tjänster på. Det framgår inte av bokslutsinformationen vilka åtgärder vidtagits för att den egna verksamheten ska vara kostnadsmässigt konkurrenskraftigt jämfört med köpta tjänster. Detta kräver utveckling av kostnads- och aktivitetsbaserad kalkylering. Utvecklandet av kostnads- och aktivitetsbaserad kalkylering har behandlats i stadsstrukturnämnden i mars 2014, alltså har arbetet bara börjat. Målsättningsorganisationen har gjorts upp i samband med anpassningsprogrammet, men har man på personnivå gått så långt som till uppgifterna och befattningsbeskrivningen? Vad gäller perspektivet kompetent personal och förnyelse hade inga mål alls satts upp för 2013 i tekniska väsendet. Detta står i strid med de faktorer man inom sektorn anser vara risker och i framtiden t.o.m. en hotbild för produktionen av tjänster. Sådana är bl.a. personalens åldrande och pensionering samt bevarande av kompetensen, lockande av ny kompetent personal till orten och personalbrist som redan nu råder på vissa ansvarsområden. KTI Kiinteistötieto Oy lät år 2013 göra en undersökning om nyckeltalen för kommunernas fastigheter och en jämförelse av dem på basis av uppgifterna för Utöver Karleby deltog 12 städer av vilka Vasa, Tavastehus och Kotka hörde till samma storleksklass vad gäller invånartalet. I undersökningen jämfördes skolfastigheternas, daghemsfastigheternas och kontorsfastigheternas kostnader. Kostnaderna för reparation av fastigheter var i Karleby i alla tre fastighetstyper verkligen små i förhållande till de andra jämförelsestäderna. Resultatet kan inte tolkas enbart som en positiv sak. Med reparationsåtgärder inverkar man bl.a. på byggnadens tekniska nuvärde, dvs. på konditionsklassen och hur stort det eftersatta underhållet är. På basis av uppgifterna för 2013 utgjorde det eftersatta underhållet i Karleby ca 51 miljoner euro för hela byggnadsbeståndet. Det tekniska nuvärdet i fastigheter där det eftersatta underhållet ökar är bara 56 procent av återanskaffningspriset då den eftersträvade nivån, alltså en god konditionsklass, är 75 procent. Enligt byggnadernas konditionsklassificering motsvarar ett nuvärde på 56 procent bara en försvarlig konditionsklass. Som helhet var kostnaderna ( /m2 lägenhetsyta/mån) för hela servicepaketet procent större i Karleby jämfört med hela materialet. Fastigheternas användningsoch underhållskostnader var större för alla fastighetstyper i Karleby än i jämförelsestäderna. Byggnadernas konditionsklass har också ett samband med de totala kostnaderna. Revisionsnämnden fäste under intervjuerna med sakkunniga inom branschen uppmärksamhet vid att det i nuläget inte finns tillräckligt med tid för bl.a. planering av det kommunaltekniska arbetet. Man har inte haft tillgång till tillräckliga personalresurser för

11 10 styrningen och övervakningen av hur husbyggprojekt planeras och förverkligas. I brist på tillsynsresurser har man använt köpta tjänster. Koncern- och stadsutvecklingssektionens roll och uppgifter är ännu delvis oklara och detta inverkar bl.a. på generalplanläggningen och behandlingen av markanvändningsärenden. Byggnadstillsynens knappa personalresurser inverkar både på tillsynen och på styrningen. Praxis ifråga om undantagslov i byggärenden har rationaliserats men för övervakningen av olovligt byggande är resurserna för små i förhållande till arbetsmängden. Processerna är i allmänhet långa. Tvingande åtgärder och t.ex. utsättande av vite kräver beslut på nämndenivå och i allmänhet har man rätt att begära omprövning av beslutet. Ofta försöker man komma på en lösning genom förhandlingar. Även i detta hänseende borde ett jämlikt bemötande av invånarna säkerställas. Slutledning: Det eftersatta underhållet i den av staden ägda lägenhetsytan är 51 miljoner euro vilket innebär 231 /m2. Detta är synnerligen mycket även i nationell jämförelse. Då man beaktar den årliga slitningen innebär detta att det under en tidsperiod på 15 år årligen krävs 9,5 miljoner euro i reparationsinvesteringar för att det eftersatta underhållet på 51 miljoner euro kan åtgärdas. Fastigheternas konditionsnivå som motsvarar nuvarande behov borde vara 75 procent. Nu ligger största delen av fastigheterna under denna konditionsnivå, i fastigheter som ökar det eftersatta underhållet är konditionsnivån bara 56 procent. Lokalitetsstrategin och portföljbildningen av fastigheter är en del av anpassningsprogrammet och målet är att effektivera användningen av servicenätverket och lokalerna. Den egna verksamhetens kostnadsmässiga konkurrenskraft jämfört med köpta tjänster borde i enlighet med uppställda mål utredas. 4.5 Miljöhälsovård I regel nåddes de mål som ställts upp för verksamheten och ekonomin. Förbättrandet av tjänsteproduktiviteten som stöd för en hållbar ekonomi och målet att följa tillsynsplanen och utvärdera den förverkligades inte såsom planerats. Av de inspektioner som ingick i tillsynsplanen gjordes 833 på samarbetsområdet, dvs. ca hälften. Inspektioner görs mest inom primärproduktionen. Av de planerade inspektionerna på gårdar med mjölkproduktion och andra platser med primärproduktion gjordes i fjol bara 15 procent. Motiveringen till att tillsynen inte uppfyllde centralmyndigheternas rekommendationer var otillräckliga resurser. Miljöhälsovårdsnämnden har på sitt möte behandlat genomförandet av tillsynsplanen men av beslutet framgår inte på vilket sätt situationen kommer att förbättras. Slutledning: Revisionsnämnden fäste uppmärksamhet vid det ringa antalet utförda tillsynsinspektioner. Mål som stöder det eftersträvade resultatet borde uppställas på så sätt att de är realistiska i förhållande till de resurser som finns att tillgå. Vid behov kan resurserna utökas för att kraven i förordningarna kan uppfyllas. 4.6 Affärsverken Karleby Hamn Hamnens mål för ekonomin och verksamheten nåddes i stort sett. Hamnen bevarade sin plats som Finlands tredje största allmänna hamn. Trafiken ökade med 5,9 procent jämfört med Den ryska transitotrafiken ökade med 27,4 procent men även transporterna inom den inhemska gruvindustrin ökade. Man lyckades även få nya kunder och nytt slag av trafikflöde bl.a. inom styckegodstrafiken.

12 11 Vad de ekonomiska nyckeltalen beträffar nåddes budgetmålen och verksamhetsintäkterna, och rörelseöverskottet överskreds med god marginal. Verksamhetskostnaderna överskred budgeten, likaså avskrivningarna. Med tanke på bolagiseringen intäktsförde Hamnen som minskning av avskrivningsdifferens av engångsnatur 2,446 miljoner euro vilket för sin del ytterligare förbättrade resultatet. Soliditetsgraden förbättrades ytterligare och uppgick till 76,5 procent (73,7 procent år 2012). Låneskötselbidraget på 4,52 (4,27 år 2012) är ett bevis på en stark finansiell ställning. Till staden intäktsförde Hamnen euro i avkastning på grundkapitalet och euro som extra intäktsföring. Karleby Energi Det i budgeten uppställda målet på 4 miljoner euro för avkastningen på grundkapitalet nåddes och uppgick till 4, 08 miljoner euro. Nettoinvesteringarna på 10,4 miljoner euro blev 1,5 miljoner euro under det uppställda målet. Byggandet av el- och värmenätverk framskred på väntat sätt och för värmeanslutningarnas del överskreds målet. Ett projekt som siktar på att förnya kundbetjäningssystemet har inletts. Räkenskapsperiodens överskott på euro överskred det uppställda målet ( euro). Omsättningen var 47,7 miljoner euro då målet var 46,3 miljoner euro. Soliditetsgraden sjönk ytterligare och låg nu på 45,8 procent (50,9 procent året innan). Låneskötselbidraget var 1,30 och sjönk från året innan (2,21). Till staden intäktsfördes i avkastning på grundkapitalet euro och som extra intäktsföring euro. Karleby Vatten Byggandet av överföringsavloppet och stamvattenledningen Karleby-Kelviå-Lochteå slutfördes i stort sett för centrala Karlebys del. Målet att nå rörelseöverskott ( euro) försvårades bl.a. av de högre kostnaderna än väntat för biogasverkets slambehandlingsprocess och svårigheterna med processverksamheten samt kostnaderna för landskapsvårdande åtgärder vid det gamla reningsverket. Tillståndsvillkoren som hade uppställts för det renade avloppsvattnet uppfylldes sämre än året innan beroende på bl.a. den dåliga avskiljningen av det suspenderande ämnet i reningsverkets processer. Vad mål för ekonomin beträffar underskred räkenskapsperiodens underskott euro det uppställda målet som var euro överskott. Omsättningen var 7,548 miljoner euro och överskred nivån för 2012 (7,2 miljoner euro). Soliditetsgraden förbättrades från året innan och uppgick till 91,2 procent (90,3 procent). Låneskötselbidraget sjönk något och var 5,4 (6,0 år 2012). Detta bekräftar att den finansiella ställningen fortfarande är stark. Affärsverket intäktsförde staden euro i avkastning på grundkapitalet. Affärsverket Työplus Man nådde i stort sett de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Antalet avtal sjönk som helhet något från antalet året innan men antalet sjukvårdsavtal ökade mest som överföring av lagstadgade avtal. Interna verksamhetsprocesser och rapporteringen utvecklades genom att ta i bruk programmen QlickView och Pro-24. För uppföljningen av ekonomin och för beräkning utvecklades och togs i bruk ett resultatprognossystem. För den interna kommunikationen skapades Työplussan tapa viestiä. Omsättningen på 7,095 miljoner euro (6,119 miljoner euro) ökade från året innan med 15,9 procent. Resultatet blev således ca 9 procent sämre än det uppställda målet (7,819 miljoner euro). Räkenskapsperiodens överskott överskred det i budgeten uppställda målet och uppgick till euro. Soliditetsgraden förbättrades från året innan och uppgick till 30,8 procent (24,4 procent). Låneskötselbidraget 1,95 förbättrades väsentligt från året innan (-0,10 år 2012). Työplus intäktsförde staden euro i avkastning på grundkapitalet. Intäktsmålet för 2014 höjdes till euro.

13 12 Slutledning: Tidtabellen för beredningen av bolagiseringen av affärsverken Karleby Energi och Karleby Hamn är verkligen snäv. I enlighet med fullmäktiges beslut ska bolagiseringsplanerna och förslag till överföring av egendom och nivån på intäktsföringen till staden läggas fram för fullmäktige hösten Nivån på intäktsföringen måste tryggas på så sätt att bolagen kan bibehålla sin livsduglighet. Bolagen måste också på lång sikt ha förutsättningar för en sund affärsverksamhet, de måste eftersträva kommersiell lönsamhet samt klara av att finansiera sin verksamhet. 5. STADENS EKONOMI 5.1 Ekonomins stabilitet I stadens strategi har som indikatorer och utvärderingskriterier för den ekonomiska stabiliteten angetts soliditetsgraden, skuldsättningsgraden, årsbidraget och resultatet. Nedan i tabellerna 2 och 3 jämförs nyckeltalens utveckling Staden Årsbidrag (1000 ) Årsbidrag /invånare Räkenskapsperiodens resultat (1000 ) Soliditetsgrad % 40,2 37,0 31,2 23,6 20,8 Relativ skuldsättning % 51,1 53,2 57,2 64,9 65 Årsbidraget i % av avskrivningarna 139,4 22,9-70,3-112,13 39,35 Tabell 2. Jämförelse av nyckeltal som beskriver den ekonomiska stabiliteten: staden Staden+affärsverken Årsbidrag (1000 ) Årsbidrag /invånare Räkenskapsperiodens resultat (1000 ) Soliditetsgrad % 44,4 42,8 38,4 34,0 32,4 Relativ skuldsättning% 61,1 63,3 72,8 81,7 82,1 Årsbidraget i % av avskrivningarna 151,3 132,6 76,7 56,9 102,3 Tabell 3. Jämförelse av nyckeltal som beskriver den ekonomiska stabiliteten: staden med affärsverken Soliditetsgraden anger kommunens soliditet och förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad under 50 procent innebär en betydande skuldbörda och svag soliditet. Den genomsnittliga soliditetsgraden i hela landet 2011 var för kommunernas del 64,2 procent och 62,1 procent år 2012.

14 13 Relativ skuldsättning anger hur stor del av kommunens driftsinkomster skulle behövas för återbetalnig av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet för skuldsättningsgraden har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Nyckeltalet för kommunsektorn i hela landet var i genomsnitt 45,4 procent år 2011 och 48,3 procent år Årsbidraget anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Det genomsnittliga årsbidraget av avskrivningarna var i hela landets kommuner 118 procent år 2011 och bara 71 procent år Årsbidrag/avskrivningar enligt plan (staden+affärsverken) vuosikate sumupoistot Bild 1. Årsbidrag/utfallet av avskrivingar enligt plan och utvecklingen enligt ekonomiplanen för Revisionsnämnden har tidigare i sin utvärderingsberättelse fäst uppmärksamhet vid budgeteringen och eventuell underbudgetering i samband med budgetförhandlingarna speciellt vad gäller social- och hälsovårdsnämndens verksamhetskostnader och -intäkter. Det av social- och hälsovårdsnämnden föreslagna ursprungliga budgetförslaget ser ut att alltid vara närmare utfallet än den slutliga budgeten som bearbetats under budgetförhandlingarna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten i sin helhet utvisa vad kommunens pengar används till och varifrån de kommer. Utgifter som man känner till och tjänster som kommuninvånare har subjektiv rätt till kan inte medvetet underbudgeteras och anslag får inte utelämnas ur budgeten. Om ändringar föreslås i budgeten under budgetåret ska beslut också fattas om hur dessa inverkar på verksamhetens mål och på kommunens finansieringsbehov och hur detta ska täckas. Detta innebär också för budgetförhandlingarna att ifall utgifter utelämnas ur den ursprungliga budgeten ska det i samband med detta också granskas hur minskningen av anslag inverkar på serviceproduktionen och på uppställande av mål. Man ska vara speciellt försiktig med att inte använda ogrundade anslagsminskningar i budgetförhandlingarna som ett sätt att balansera ekonomin. Med andra ord får man ekonomin att se mera balanserad ut än vad den är. Slutledning: År 2013 ser ut att vara en vändpunkt i det avseendet att årsbidraget räcker till för att täcka avskrivningarna enligt plan. Även vid granskning av de år som ingår i ekonomiplanen förefaller riktningen vara bestående. Stadens ekonomi står detta till trots för all del inte ännu i balans. Soliditetsgraden har ytterligare försvagats. Utvecklingen är liknande beträffande soliditetsgraden i hela landet inom

15 14 kommunsektorn. Revisionsnämnden betonar att man vid uppgörandet av budgeten och ekonomiplanen ska följa fullständighetsprincipen och beakta alla utgifter och inkomstkällor man känner till. 5.2 Ekonomins hållbarhet Indikatorer som anger ekonomins hållbarhet är bl.a. den interna finansieringen av investeringar i procent, låneskötselbidraget samt verksamhetsintäkternas förhållande till verksamhetskostnaderna. Staden Intern finansiering av 49,3 12,0-25,7-49,7 22,6 inkomster i % Låneskötselbidraget 0,6 0,2-0,1-0,2 0,2 Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader % 32,5 33,0 33,0 32,5 33 Tabell 4. Utveckling av nyckeltal som anger ekonomins hållbarhet: staden Staden + affärsverken Intern finansiering av 61,7 61,4 23,0 25,0 60,2 investeringar i % Låneskötselbidraget 1,1 0,8 0,6 0,4 0,6 Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader 37,9 40,6 38,9 38,1 39,3 Tabell 5. Utveckling av nyckeltal som anger ekonomins hållbarhet: staden + affärsverken Den interna finansieringen av investeringar i % anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar har finansierats med internt tillförda medel. Det genomsnittliga årsbidraget av avskrivningarna var i hela landets kommuner 62 procent år 2011 och 38 procent år Låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. De internt tillförda medlen räcker till skötseln av lån om nyckeltalets värde är 1 eller större var det genomsnittliga värdet i hela landets kommuner 1,5 och 1,0 år Genom att från årsbidraget dra av investeringar som avskrivs enligt plan erhålls överskottet av den interna finansieringen. För stadens del är detta värde negativt på grund av att årsbidraget inte räcker till för att täcka investeringarnas självfinansieringsandel. Det sammanlagda underskottet av intern finansiering för uppskattas bli 163 miljoner euro. I jämförelsen nedan (bild 2) har överlåtelsevinster/förluster av egendom inte beaktats.

16 Underskott av intern finansiering (staden+affärsverken) vuosikate omahankintameno tulorahoitusvaje Bild 2. Utfallet av nettoinvesteringar (egenanskaffningsutgift), årsbidrag och underskott av intern finansiering och utvecklingen enligt ekonomiplanen för Slutledning: Den interna finansieringen av investeringar i % har förbättrats jämfört med året innan vilket tyder på att en mindre del av stadens investeringar måste täckas med endera eget eller främmande kapital. Låneskötselbidraget har ökat något men situationen är fortfarande sådan att lån måste amorteras med nya lån. 5.3 Stadskoncernens resultatmässighet Stadskoncernen har fortfarande inga av fullmäktige godkända ägarpolitiska riktlinjer som skulle förbättra förutsättningarna för koncernstyrning och övervakning i enlighet med ägarens intressen. Ägarpolitiken fastslår bl.a. vad och varför något ägs, avkastningsmål för ägandet, principerna för användning av kapital och för anskaffning av serviceproduktionens produktionsmedel, den ansvariga för användning av egendom samt hur ledningen och rapporteringen ordnas (Rekommendation om god förvaltningssed och ledning inom kommunkoncernen). Koncernstyrningen och de ägarpolitiska riktlinjerna bearbetas i samband med utvecklingsprogrammet Fungerande kommunkoncerner. Koncern- och stadsutvecklingssektionen beslöt om deltagandet Man har som mål att fullmäktige ska kunna fatta beslut om de ägarpolitiska riktlinjerna år I budgeten för 2013 har inga tydliga mål ställts upp för stadskoncernen som helhet. För några enskilda dottersamfund har mål uppställts men de har inte tydligt bundits till de strategiska perspektiven. Stadskoncernen Soliditetsgrad % Relativ skuldsättning % 34,1 72,6 33,8 72,2 31,1 78,2 Intern finansiering av 29,4 70,7 31,4 investeringar i % Låneskötselbidrag Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader i % 1,3 60,6 1,2 63,3 0,7 62,3 28,7 28,2 84,0 83,3 44,4 63,5 0,6 0,9 61,1 62,0 Tabell 6. Nyckeltal som beskriver den ekonomiska balansen och hållbarheten på koncernnivå.

17 16 Slutledning: På koncernnivå är riktningen mot det bättre vad gäller låneskötselbidraget, intern finansiering av investeringar och den relativa skuldsättningen. Soliditetsgraden har ytterligare försämrats. Bolagiseringen av affärsverken Karleby Energi och Karleby Hamn i slutet av 2014 försvagar balansgrunden. Vid revideringen av koncerndirektiven är det skäl att även inkludera anvisningar för god förvaltning. Som stöd för ägarstyrningen kan man i bolagsordningen ta in skyldigheten att följa koncerndirektiven. Det finns också orsak att se över hela kommunkoncernens ekonomiska situation och helhetsansvar. Hur man i fortsättningen beviljar kredit, vem upptar lån i koncernen och borde borgensansvar fastställas på nytt. 5.4 Jämförelse med gränsvärden för nyckeltal för kriskommuner Nedan presenteras jämförelsetabeller med de i lagen om en kommun- och servicestrukturreform ( ) avsedda gränsvärdena för de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet och soliditet. För att utvecklingen ska framgå presenteras utöver nyckeltalen för 2013 även motsvarande siffror för Karleby stad Kriterier: Karleby 2012 Gränsvärde 2013 Karleby 2013 Gränsvärdet överskrids 1.Kommunens årsbidrag utan finansieringsbidrag enligt provning i enlighet med 13 i lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) är negativt Nej 2. Kommunens inkomstskattesats är minst 0,5 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner 19,75 19,88 20,50 Ja 3. Lånebeloppet per invånare i kommunen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommuner med minst 50 procent (i genomsnitt /inv. år 2012) Ja 4. Kommunens balansräkning uppvisar underskott Ja 5. Kommunens soliditet underskrider 50 % 23, ,8 Ja 6. Kommunens relativa skuldsättning är minst 50 % 64, ,0 Ja Tabell 7. Jämförelse med nyckeltalens gränsvärden i en kriskommun: staden. För att utvecklingen ska framgå presenteras även siffrorna för (Eurovärden =1000 euro)

18 17 Karleby stad + affärsverken Kriterier: Karleby 2012 Gränsvärde 2013 Karleby Kommunens årsbidrag utan finansieringsbidrag enligt provning i enlighet med 13 i lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) är negativt Nej Gränsvärdet överskrids 2. Kommunens inkomstskattesats är minst 0,5 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner 19,75 19,88 20,50 Ja 3. Lånebeloppet per invånare i kommunen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommuner med minst 50 procent (i genomsnitt /inv. år 2012) Ja 4. Kommunens balansräkning uppvisar underskott Nej 5. Kommunens soliditet underskrider 50 % ,4 Ja 6. Kommunens relativa skuldsättning är minst 50 % 81, ,1 Ja Tabell 8. Jämförelse med nyckeltalens gränsvärden i en kriskommun: staden + affärsverken. För att utvecklingen ska framgå presenteras även siffrorna för (Eurovärden =1000 euro) 5.5 Bokslutets nyckeltal RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL / Staden Verksamhetsintäkternas andel i % av verksamhetskostnaderna 33 32,5 Årsbidraget i % av avskrivningarna 39,35-112,13 Årsbidrag /invånare RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL / Staden + affärsverk Verksamhetsintäkternas andel i % av verksamhetskostnaderna 39,3 38,1 Årsbidraget i % av avskrivningarna 102,3 56,9 Årsbidrag /invånare FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL / Staden Intern finansiering av investeringar i % 22,6-49,7 Låneskötselbidraget 0,2-0,2 Kassamedel FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL / Staden och affärsverken Intern finansiering av investeringar i % 60,2 25 Låneskötselbidraget 0,6 0,4 Kassamedel FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL / Staden Soliditetsgrad % 20,8 23,6 Finansieringsförmögenhet /invånare Relativ skuldsättningsgrad % 64,9 64,9

19 18 Lånebestånd (1000 ) Lån /invånare Lånefordringar (1000 ) FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL / Staden och affärsverken Soliditetsgrad % 32,4 34 Finansieringsförmögenhet /invånare Relativ skuldsättningsgrad % 82,1 81,7 Lånebestånd (1000 ) Lån /invånare Lånefordringar (1000 ) KONCERNBALANSENS NYCKELTAL Soliditetsgrad % 28,2 28,7 Lånebestånd (1000 ) Lån /invånare Lånefordringar (1000 ) Invånarantal REVISIONSNÄMNDENS ANDRA OBSERVATIONER OCH UTVÄRDERINGAR Anpassningsprogrammet Stadsstyrelsen beslöt om mål, tidsschema och organisering av anpassningsprogrammet. Målet var att åtgärda obalansen i den strukturella ekonomin. Arbetsgrupper tilldelades uppdraget att bearbeta anpassningsprogrammet. Stadsdirektören utsåg en tjänstemannagrupp = styrgrupp för att styra den praktiska beredningen inom sektorerna samt för att samla in sektorernas förslag och lägga fram dem för ledningsgruppen. Arbetsutskottet fastställer gemensamma anpassningsåtgärder och nyckeltal för alla sektorer. Det styr och följer också med styrgruppens arbete samt lägger på styrgruppens förslag fram anpassningsåtgärder för stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen utsåg bland sig en ledningsgrupp som har till uppdrag att bereda och besluta om tidsschemat. Lokalitetsgruppen samlar in förslag som gäller verksamhetslokaler och framlägger dem vidare för ledningsgruppen. Utgångspunkten var att man går systematiskt igenom all verksamhet och kartlägger olika alternativ med vilka ekonomin kan balanseras. Efter kartläggningen fattas beslut om åtgärder, åtgärderna vidtas och man övervakar hur de genomförs. Man ansåg det också vara viktigt att personalen deltar i utvecklandet av uppgifter och verksamheter samt i anpassningsåtgärderna via samarbetskommittén och sektorernas utvecklingsgrupper. Anpassningsprogrammet framskrider väldigt långsamt. Bara tekniska sektorn har gjort upp en målsättningsorganisation. Koncernförvaltnings- och centralförvaltningstjänsters åtgärdspromemoria har behandlats första gången först , situationen med beredningen av målsättningsorganisationen gavs för kännedom vid samma tidpunkt och beredningen av den fortsätter fortfarande. Styrgruppen har inte lyckats i tillräcklig omfattning styra den praktiska beredningen inom sektorerna, de utsatta tidsfristerna har flyttats framåt och ett anpassningsprogram som inbegriper alla sektorer har som helhet inte kunnat sammanställas och läggas fram för stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen har i dagsläget fortfarande inte gett fullmäktige information om anpassningsprogrammets läge, inte heller om planerade och vidtagna åtgärder även om programmet har bearbetats redan från början av 2013, styrgruppen har inlett sitt arbete Rapporter om nådda besparingar har inte behandlats i anpassningsprogrammets arbetsgrupper. I åtgärdsprogrammen har besparingar uppskattats på årsnivå för vissa åtgärder vilka nås med vidtagna åtgärder eller åtgärder som ska vidtas, men delvis har åtgärdernas inverkan bara

20 19 angetts som kostnaderna börjar minska, kostnadstillväxten dämpas eller ökad produktion. Detta försvårar utvärderingen av anpassningsprogrammets åtgärder och besparingar som nåtts med dem. Enkäten Työhyvinvointisyke 2013 På hösten fick stadens anställda svara på en enkät genom vilken man kartlade arbetshälsan och utvecklingsobjekt som berör arbetshälsan. Resultatet av enkäten jämfördes med resultatet från motsvarande enkät Jämfört med 2010 ser det ut som om arbetshälsan till många delar utvecklats i en bättre riktning. I Karleby ansågs arbetsgemenskapen fungera bättre inom alla delområden än inom kommunbranschen i snitt. Styrkor var speciellt hjälp och stöd som fås av arbetskamrater samt meningsfulla arbetsuppgifter. Resultatet avslöjade också sådant som bör förbättras. Bara 18 procent av arbetstagarna är nöjda med stadens ledningssätt, bara 46 procent av arbetstagarna var nöjda med sättet enligt vilket den egna sektorn leds. Ca en femtedel av svararna ansåg att närmaste chefen ger dåligt med respons då man lyckas. Utvecklingssamtal förs mera än tidigare men fortfarande förs färre samtal än i jämförelseorganisationerna. Mobbning upplevs fortfarande. Ca 5 procent av svararna upplever mobbning varje månad, detta innebär ca 200 arbetstagare i förhållande till antalet arbetstagare. Närmaste chefens opartiska bemötande och rättvishet upplevdes vara sämre inom centralförvaltningen och tekniska väsendet samt i affärsverket Karleby Energi än i andra enheter. Även närmaste chefens sätt att styra verksamheten i riktning mot uppställda mål upplevdes vara sämre i nämnda enheter samt i affärsverket Karleby Vatten. Välfärdsberättelsen 7. SAMMANFATTNING Avfattandet av en välfärdsberättelse är en lagstadgad uppgift. En rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd och om de åtgärder som har vidtagits ska varje år lämnas till kommunfullmäktige, utöver vilket en mer omfattande välfärdsberättelse ska tas fram för kommunfullmäktige en gång per fullmäktigeperiod. Välfärdsberättelsen bearbetades av en välfärdsarbetsgrupp bestående av medlemmar från olika sektorer. Sektorerna lämnade i början av fullmäktigeperioden in sina planer för främjande av välfärden. Välfärdsberättelsen godkändes i fullmäktige Till insatsområden och utvecklingsobjekt valdes etablering av systemet för välfärdsledning, förbättring av förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd och minskning av folksjukdomarna. Åtgärder som ökar välfärden ska införas på bred bas inom alla sektorer. Den egentliga planen för att främja välfärden har godkänts av alla andra sektorer med undantag ansvarsområden som är underställda stadsstyrelsen. I stadens ekonomiplan ingår en höjning av inkomstskattesatsen för 2015 och av fastighetsskatten för Dessa räcker inte ensamma till för att balansera ekonomin. Lånebeståndet kommer ytterligare att öka på grund av det stora behovet av ersättningsinvesteringar bl.a. i skolfastigheter. Å andra sidan är det viktigt att upprätthålla investeringsverksamheten och att satsa i mån av möjlighet även på investeringar som stöder näringspolitiken. Det ökade lånebeståndet medför en ökande finansieringsrisk vid en eventuell ändring av räntenivån. Strukturella ändringar samt en kritisk granskning av servicenätverket och servicenivån behövs. Alla sektorer är inte tillräckligt engagerade i anpassningsprogrammet. Anpassningsprogrammet måste följas planenligt, dvs. all verksamhet måste kartläggas och olika alternativa sätt sökas för serviceproduktion och t.o.m. skära ner på service för att nå kostnadsbesparingar. Även personalen bör tas med i detta arbete såsom man förutsatte då man beslöt om anpassningsprogrammet. De som gör det praktiska arbetet kommer ofta med goda förbättringsförslag.

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014 KARLEBY STAD Revisionsnämnden 25.5.2015 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014 Revisionsnämnden förutsätter att utvärderingsberättelsen används som stöd för beslutsfattande samt som hjälp vid utvecklingen av

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl LOVISA STAD PROTOKOLL 4/2016 35 Revisionsnämnden TID 05.04.2016 kl. 17:00-21:15 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Lohenoja Pertti ordförande Hagfors Kari vice ordförande Schauman

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist 22.10.2015 Den nya kommunallagen Koncernperspektivet blir viktigare.

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice FÖRVALTNINGSSTADGA Kommunalförbundet Ålands Miljöservice Godkänd av styrelsen 6.5.52013 Godkänd av stämman 4.6.2013 Kommunalförbundet för Ålands Miljöservice Ålands Miljöservice är ett kommunalförbund.

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 Justeringar i instruktionen för stadsstyrelsen och koncernförvaltningen/ försäljning av fastigheter som ingår i stadens målinriktade lokalitetsplan samt bedömning av detaljplaners

Läs mer

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 3921/02.08.00/2012 Revisionsnämnden 9 21.3.2013 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Beredning och upplysningar: Virpi

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen

Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen Jaana Summanen, sakkunnig Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen Undervisningsväsendets personalutbildning 2013 Informationstillfälle 2.11.2012, Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell. TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer