KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010

Transkript

1 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010 Kommunfullmäktige

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun 3 Ordnande av kommunens interna tillsyn 9 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten 12 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet 19 Styrning av koncernens verksamhet 19 Behandling av räkenskapsperiodens resultat 19 BUDGETUTFALL 21 Förverkligande av de bindande målen uppställda för år Uppnående av målen för koncernsamfunden 28 Drifthushållningens utfall 29 Revisionsnämnden 31 Kommunstyrelsen 31 Vård- och omsorgsnämnden 43 Bildningsnämnden 73 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 82 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 89 Idrottsnämnden 95 Ungdomsnämnden 100 Samhällstekniska nämnden 103 Byggnads- och miljönämnden 115 Direktionen för serviceproduktion 117 Direktionen för vattenförsörjningsverket 127 Direktionen för Eriksgård 130 Resultaträkningsdelen 133 Investeringsdelen 137 Finansieringsdelen 143 BOKSLUTSKALKYLER 145 Resultaträkning 146 Finansieringsanalys 147 Kommunens balansräkning 148 Koncernresultaträkning 150 Koncernens finansieringsanalys 151 Koncernbalansräkning 152 Vattenförsörjningsverkets resultaträkning 154 Vattenförsörjningsverkets finansieringsanalys 155 Vattenförsörjningsverkets balansräkning 156 NOTER TILL BOKSLUTET 159 Förteckning över använda bokföringsböcker 181 Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter Revisorernas revisionsanteckning

4

5 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Året 2010 visade sig ur kommunekonomisk synvinkel vara de snabba vändningarnas år - också i Kyrkslätt. Vid uppgörandet av budgeten på hösten föregående år såg världsekonomin dyster ut och det framställdes väldigt oroliga uppskattningar om dess inverkan på kommunalekonomin. Beträffande skatteinkomsterna var tillväxten så liten fram till hösten 2010 att vändningen som kom under slutmånaderna gav en total ökning på rentav 10 % jämfört med föregående år. Dessutom utökade justeringarna som gjordes i statsandelsgrunderna Kyrkslätts statsandel, vår ökade skatteinkomstutjämning till trots. Befolkningsmängdens tillväxt var måttlig jämfört med tidigare år, dvs. 1,1 procent (+ 411 invånare) till en följd av den avmattade flyttningsrörelsen. Utöver den draghjälp som tillväxten i samhällsekonomin förde med sig påverkades resultatet, som karaktäriseras som gott, av utvecklingen i kommunens verksamhetskostnader från en tillväxt på ca fem procent föregående år till knappa tre procent. Man bör särskilt beakta den betydande minskningen i ökningen i personalutgifterna, som har skett utan en ökning av köpta tjänster. Detta har inneburit en sträng bedömning av verksamhetsmetoderna och att sektorernas ledning och anställda gör en större arbetsinsats och bär ett större ansvar. Utöver de föregående inverkade också bokslutsårets kommunersättningar av engångsnatur för markanvändningsavtal och fastighets- och tomtaffärer på ett årsbidraget lyfte till rekordartade ca 22 miljoner euro, vilket rejält täcker avskrivningarna på ca 13 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat blev drygt 9 milj.. Som motvikt till de positiva talserierna kan man dock konstatera att kommunens totala lånebelopp under år 2010 ökade med över 16 milj. euro, vilket höjde låneandelen per invånare till ca euro. Värdet på investeringarna som gjordes under bokslutsåret uppgick till ca 21 milj. euro. De till eurobeloppet största husbyggnadsprojekten var Vuorenmäen päiväkoti och Vuorenmäen koulu i Veikkola (5,4 milj. ), utvidgningen och saneringen av Masalan koulu (2,4 milj. ) och förnyandet av Bobäcks skola (1,5 milj. ) i Bobäck. Till byggandet av kommunalteknik användes ca 7 milj. euro av vilket ca 3 milj. på kommuncentrums område. Vattenförsörjningsverkets investeringar var ca 2 milj.. De synligaste av de enskilda besluten och åtgärderna under bokslutsåret torde man utöver ovan nämnda investeringar kunna lyfta inledandet av byggnadsarbetena på kommuncentrums område, färdigställandet av kommunens första parkeringshus och byggstarten för det nya kommunhuset. Också fotbollsplanen i idrottsparken fick konstgräsbeläggning. Delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som styr samhällsbyggandet och detaljplanen för Smedsede III som innefattar 83 egnahemstomter vann laga kraft våren Inom vård- och omsorgssektorn fortsatte man med goda resultat integreringen av social- och hälsovårdssektorn som slogs samman 2009 och men inledde beredningen av sektorns servicenätsplan. Inom bildningsväsendet utreddes bl.a. förutsättningarna för en attraktiv gymnasieutbildning och det svenskspråkiga skolnätet och dess förvaltning effektiverades. I juni 2010 beslutade fullmäktige att inte fortsätta utredningen om kommunsammanslagning med Sjundeå och Ingå. År 2010 förverkligades funktionellt och ekonomiskt sett avsevärt bättre än planerat, för vilket man bör ge en rejäl eloge och tacka personalen som arbetat för det. Vår kommuns utmaningar på medellång och lång sikt har dock inte försvunnit: den tilltagande befolkningstillväxten och de servicebehov som medförs, förverkligandet och finansieringen även av nuvarande investeringsplaner samt tryggandet av personalens arbetstrivsel kommer att under de kommande åren vara centrala frågor att begrunda för de förtroendevalda och den operativa ledningen. Jag önskar oss alla framgång i det här arbetet! TARMO AARNIO, kommundirektör

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 2010 KOMMUNENS ORGANISATION 2010 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalsektionen KOMMUNSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten Sektionen för äldreomsorg och handikappservice VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgssektionen VÅRD OCH OMSORG Förvaltningstjänster Socialtjänster Hälsovårdstjänster Stödtjänster för funktionsförmågan Välfärdstjänster för äldre Direktionerna BILDNINGSNÄMNDEN FINSKSPRÅKIGA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN SVENSKPRÅKIGA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDE Ekonomi- och förvaltningstjänster Finskspråkiga förskoleverksamhets- och undervisningstjänster Svenskspråkiga förskoleverksamhets- och undervisningstjänster Fritidstjänster IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN Vägsektionen BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN SAMHÄLLSTEKNIK Förvaltningstjänster Kommunalteknik Vatenförsörjningsverket Resultatområdet för markanvändning Resultatområdet för myndighetsverksamet Resultatområdet för serviceproduktion DIREKTIONEN FÖR SERVICEPRODUKTION DIREKTIONEN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKET DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

7 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING (Källa: Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings konjunkturöversikt ) Finlands ekonomi har återhämtat sig hastigt och i stor omfattning från finanskrisen år Samtliga efterfrågeposter har en positiv inverkan på tillväxten under prognosperioden. BNP-tillväxten beräknas bli 3,2 % under innevarande år. Tillväxten år 2011 beräknas bli 2,9 procent och 2012 kommer tillväxten att vara 2,7 %. Världsekonomin och världshandeln ökar hastigt. Tillväxttyngdpunkten ligger hos tillväxtekonomierna i Asien och Latinamerika. Våra viktiga handelspartners Tyskland och Sverige växer kraftigt, men annars kommer tillväxten att förbli långsam i Europa. Sysselsättningen har utvecklats bättre än väntat och sysselsättningsgraden kommer att sjunka endast lite jämfört med året innan. År 2012 beräknas sysselsättningsgraden stiga till 70 %. Innevarande års arbetslöshetsgrad beräknas bli 8,4 % och den kommer att minska till 7,4 % år 2012 i takt med att ekonomin återhämtar sig. De privata investeringarna kommer att öka i år, dock enbart tack vare ökningen av bostadsinvesteringar. År 2011 kommer de privata investeringarna att öka med 7 % och ökningen är omfattande. Hushållens konsumtion har varit kraftig med tanke på konjunkturläget. Konsumtionsökningen kommer att avta nästa år till ca 2 procent eftersom de reella inkomsterna upphör att öka. Efter att effekterna av momssänkningen för livsmedel upphört att inverka mot slutet av året har inflationen stigit till över 2 procent. Den förutspås stiga till 2,4 procent under 2011 främst på grund av skatteändringar och internationellt pristryck på råvarumarknaderna. Det beräknas att inkomstnivån kommer att utvecklas tämligen återhållsamt under de två följande åren. Underskottet kommer att öka i den offentliga ekonomin i år, och den hotar att bli större än den i stabilitets- och tillväxtpakten fastslagna nivån på 3 % i förhållande till BNP. Underskottet i statsekonomin sjunker i år till nästan 6 procent i förhållande till BNP. Statsfinanserna kommer att ha ett tydligt underskott även 2012 och inlåningen kommer att uppgå till ca 8 miljarder euro. Den offentliga skulden kommer sammanlagt att öka med nästan 40 miljoner euro under åren UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Förändringar i befolkningen %-andel 2007 %-andel 2008 %-andel 2009 %-andel 2010 %-andel 0-6 år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år 911 2, , , , ,0 85 år , , , , , , , , , ,00 ökning ökning, % 2,41 2,19 2,39 1,47 1,19

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 2010 Kommunens invånarantal växte under året med 433 personer, dvs. 1,19 %. Antalet personer i åldergruppen 0-6 år har fortfarande blivit långsammare, tillväxten var bara 8 personer, 0,2 % (2009: 15 personer, 0,4 %; 2008: 94 personer, 2,4 %). Åldersgruppen med barn i skolåldern (7-15 år) måttliga tillväxt hölls på samma nivå som tidigare år och uppgick till 55 personer, 1,1 % (2009: 50 personer, 1 %, 2008: 44 personer, 0,9 %). Andelen åriga av hela befolkningen var vid årets slut 59,5 %. Åldersgruppens tillväxtprocent var endast 0,2 (2009: 0,9 %). Antalet över 75-åriga ökade under året med 80 personer dvs. 6 % (2009: 71 personer, 5,6 % och 2008: 71 personer, 6 %). Åldersgruppens andel av befolkningen var år ,3 % och år ,8 %. Befolkningsökningens struktur Levande födda Avlidna Nativitetsöverskott Flyttning inom landet, inflyttning Flyttning inom landet, utflyttning Flyttning inom landet, netto Inflyttning till landet Utflyttning från landet Korrigering av fokmängden Förändringar totalt Folkmängden totalt Ökning, % 2,41 2,19 2,39 1,45 1,13 Källa:Statistikcentralen Kommunens befolkningstillväxt berodde fortfarande mycket på nativiteten. År 2010 föddes 535 barn. Befolkningsstrukturuppgifterna var ännu då bokslutet var i publikationsskedet preliminära uppgifter från situationen i januari.

9 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sysselsättningens utveckling I slutet av året var arbetslöshetsgraden i kommunen 6,2 % (2009: 7,4 %) och det totala antalet arbetslösa var 1179 personer (2009: 1373). Av dem hade 284 varit arbetslösa i över ett år. Arbetslöshetsgraden åren ,9 11,9 11,1 9,5 11,3 10,3 7,9 8,2 7,4 7,4 7,6 7,1 6,6 5,7 8,4 5,4 5,0 8,8 5,5 5,4 7,7 7,4 7,1 6, Kyrkslätts kommun Nyland Hela landet

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut 2010 Kommunens näringslivsväsende År 2010 gick man igenom en betydande ändringsprocess för att omorganisera huvudstadsregionens företagstjänster. Kommunerna på området och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland samt övriga intressegrupper som deltar i verksamheten deltog i den krävande processen. År 2010 förnyades verksamheten vid Esbonejdens Nyföretagarcentral radikalt. Näringslivsväsendet deltog aktivt i omorganiseringen och utvecklingen av den här centrala bastjänsten. Nyföretagarcentralen granskade personalfrågor, föreningens ekonomi samt samarbetet med Omnia. Utöver förändringar i basrådgivningen ändrades strukturen kraftigt på Nylands företagskuvösnätverk. En del företagskuvöser lade helt och hållet ner sin verksamhet och en del fusionerades. Kommunerna och Nylands NTM-central omorganiserade tillsammans de här funktionerna av vilka de viktigaste för Kyrkslätt var och är i fortsättningen Spinno och Travel Park (båda två kuvöser som fått kvalitetspris) av företagskuvöserna i huvudstadsregionen. Man fortsätter att stöda dem. Kommunen var till slutet av år 2010 också med och understödde Proagria landsbygdsföretagskuvös och Västra Nylands företagskuvös i Nummela, men man beslutade avstå från dessa två, i sig väl fungerande kuvöser, i samband med reformen av kuvösnätverket. Kyrkslätt deltog aktivt i styrningen av olika projekthelheter inom åtgärdsprogrammet för huvudstadsregionens konkurrenskraftsprogram (Pks Koko) tillsammans med Helsingfors, Esbo och Vanda. Efterfrågan på tomter på det nya industriområdet i Strömsby var mycket låg på grund av det allmänna ekonomiska läget och försvårandet av finansieringsarrangemang för företag. På området gjordes fyra tomtköp. Det kom några förfrågningar på tomterna i Abrasbacken, men de ledde emellertid inte till köp. Man beslöt sig för att förnya planerna på området. Man kommer inte att kunna sälja företagstomter i Perälänjärvi i Veikkola förrän 2012, vilket har varit illa. Några intresserade köpare stod i kö redan i slutet av år Kommunen deltog under året i beredningen av mässan Matka Verksamheten på västra Nylands gemensamma avdelning koordinerades av Porkala Parentesen r.f. med stöd av kommunen. Planeringen av servicekonceptet för Solvallas kommande Noux-naturcentrum har fortsatt aktivt under Kyrkslätt kom med Forststyrelsen överens om inledningsåtgärderna för att bygga naturrutten i Veikkola. Företagsområdet West 51 i Kilråberget presenterades under 2010 för en potentiell utländsk investerare i samarbete med Greater Helsinki Promotion. Invest in Finland fortsätter sitt samarbete med kommunen för att locka internationella investeringar till kommunen. Kommunens näringspolitiska programs strategidel godkändes i kommunfullmäktige i mars I slutet av år 2010 inleddes förberedelserna av Kyrkslätts Företagarmässa 2011 tillsammans med Kyrkslätts Företagare r.f., Omnia, Laurea och Luksia samt flera andra intressentgrupper. Mässan ordnas i Varuboden Areena.

11 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet år 2010 Ny praxis inom projektplanering År 2010 reviderades och godkändes projektdirektiven för husbyggnadsprojekt. Enligt ny praxis sammanhänger husbyggnadsprojekten med av kommunfullmäktige godkända servicenätsutredningar, byggnadsprogram eller investeringsplaner. Behovsutredningarna och projektplanerna grundar sig på ovan nämnda planer och sektorns syn på de långsiktiga målen för verksamheten. I kommunen finns två projektgrupper som gör upp behovsutredningar och projektplaner. Betydelsen av behovsutredningar betonas. Utredning om kommunsammanslagning Kommunstyrelsen beslutade år 2009 att göra en gemensam förutredning om en eventuell sammanslagning av Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt kommuner. Yritystaito Oy gjorde förutredningen. Under utarbetandet av förutredningen hölls flera sammanträden och diskussionsmöten som Yritystaito Oy ordnade för kommunens förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Kyrkslätts kommunfullmäktige beslutade att det i förundersökningen inte förekommer några i kommunindelningslagen nämnda grunder för genomförandet av en kommunsammanslagning eller justering av kommundelningen ovan nämnda kommuner emellan och att det inte är ändamålsenligt att fortsätta utredningen om kommunsammanslagningen. Kyrkslätts kommun är även i fortsättningen samarbetsvillig beträffande ordnande av kommunala verksamheter med grannkommunerna eller andra intressegrupper. Kyrkslätts kommuns utvecklingsbild Kommunens utvecklingsbild är under beredning i koncernförvaltningen. Övergång helt och hållet till ett elektroniskt arbetssätt i kommunfullmäktige Under 2010 övergick kommunfullmäktige nästan helt och hållet till ett elektroniskt arbetssätt där man avstår från kopiering och postning av handlingar samt från övrig handläggning av dokument i pappersformat. Arbetssättet har gett goda resultat och kommer att gradvis överföras också till det övriga arbetet i organen utanför koncernförvaltningen. Centrumprojektet och samarbetsprojektet Projektet kring utvecklingen av Kyrkslätts centrum blev färdigt. Samarbetsprojekten Kyrkslätts kommunhus och kommunens första parkeringshus pågick. Parkeringshuset blev färdigt för användning och byggandet av kommunhuset framskred. Beredskap för verksamhets- och samarbetsmodeller som möjliggörs av det nya kommunhuset I och med att det nya kommunhuset blir färdigt torde verksamhetssätten förnyas så att sektorernas gemensamma funktioner förenhetligas beträffande processerna och också delvis personalen. I koncernförvaltningen har man fortsatt beredningen av kommunens personalbank. Målet är att personalresurserna används effektivt och att de betjänar behoven. Personalbanken möjliggör också en ny typ av karriärplanering och -rotation.

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 2010 Förnyande av ärendehanteringssystemet och ekonomistyrningssystemet Den omfattande uppdateringsprocessen beträffande ekonomistyrningssystemet som använts i kommunen i ca tio års tid, ibruktagandet av den s.k. Kommunmodellen, inleddes våren För personalen ordnades skolningstillfällen under våren och slutet av året. Budgeten 2011 uppgjordes i det nya Budnet-systemet och ibruktagandet av det nya bokföringssystemet bereddes under hela slutet av året. Det nya bokföringsprogrammet togs i produktionsbruk från och med början av Uppdateringsprocessen pågår till 2011 då bl.a. bokföringen av anläggningstillgångar överförs till det nya systemet. Ibruktagandet av det nya ärendehanteringsprogrammet bereddes under 2010 och programmet togs i produktionsbruk i början av Kommunens personal och förtroendevalda fick utbildning i ibruktagandet av det nya systemet. Kommunens personalpolitik Kommunens personalpolitik präglades av besparingsmål som bl.a. gav upphov till förfarandet med besättningstillstånd och specialerbjudandet på avlönade ledigheter. I justeringspotten som delas ut fanns för första gången en pott på 0,5 % som riktades till dem utanför lönesättningen. En annan nyhet under avtalsperioden i hela den kommunala sektorns historia var resultatpotten som delades ut på hösten. Från och med våren försökte man komma överens om en modell enligt vilken man kunde ha betalat resultatpotten. Man kom överens om en s.k. kranmodell enligt vilken resultatpotten delades ut: genom resultatgivande processer och projekt, iakttagande av budgeten (delårsöversikt 31.8) och individuell resultatgivande arbetsinsats. Längst kom man inom undervisningssektorn där man kom överens över en resultatpottsmodell enligt vilken potten delas ut. På hösten kom man också överens om regelbundna möten för huvudförtroendemän. Chefsbrev skickades till cheferna och representanterna för personalen. I november justerade man och tog i bruk gemensamma frånvaroprinciper i enlighet med AKTA. Kommunens personalstruktur Hel- och deltidsanställda I bisyssla Anställda Med stöd Ordinarie Vikarier Förr viss tid Totalt totalt syssel- Verksamhet anställda satta Koncernförvaltning Vård och omsårg Bildningsväsende Samhällsteknik Totalt (Totalt )

13 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ORDNANDE AV KOMMUNENS INTERNA TILLSYN Syftet med den interna tillsynen och riskhanteringen i anslutning till den är att försäkra att Kyrkslätts kommuns verksamhet är ekonomisk och resultatgivande. Med hjälp av den interna tillsynen och riskhanteringen försäkras förverkligande av de uppställda målen, tillräckligheten och pålitligheten av informationen som används som grund för besluten samt iakttagande av lagar och förordningar, myndighetsanvisningarna och organens och ledningarnas beslut samt att kommunens egendom och resurser tryggas. Den interna tillsynen och riskhanteringen är en del av kommunens lednings- och förvaltningssystem, planering av den strategiska och operativa verksamheten, uppföljningen, reaktionen på undantag samt en del av prestationers utvärdering. Kommunens ledningssystem och stadgade tillsynsmiljö skapar förutsättningar för tillsynsprocesserna och befrämjar uppnående av målsättningarna samt personalens tillsynsmedvetenhet. Tillsynsomgivningens komponenter är bl.a. kommun- och servicestrategin sektorspecifika och verksamhetsspecifika strategier en organisationsstruktur som baserar sig på en klar uppgiftsindelning uppdelning av uppgifter och ansvar med hjälp av regler och delegeringsbeslut. Varje nämnd och direktion ansvarar för ordnande av tillräcklig intern tillsyn för sitt verksamhetsområde. I direktiven för intern tillsyn som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna tillsynen ska ordnas. På grund av betydande systemreformer har det inte varit möjligt att under 2010 driva igenom uppdateringsprocessen av anvisningarna för intern tillsyn. Iakttagande av stadgarna, bestämmelserna och besluten Med hjälp av förfarande till rätten att ta ett ärende till behandling som stadgas i 51 i kommunallagen övervakas att organens och tjänsteinnehavarnas beslut är fattade i enlighet med lagarna och stadgarna. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser över användningen av rätten att ta ett ärende till behandling. För andra besluts del är laglighetskontrollen på nämndernas ansvar. Uppnående av målen, övervakning av användning av medel, kompetent och pålitlig värdering av resultatet Kommunens operativa verksamhets- och ekonomimål definieras i den av kommunfullmäktige årligen godkända ekonomiplanen och budgeten. Man har skapat möjligheter för kommunens ledning och chefer att kontinuerligt följa upp förverkligandet av målen. Man har rapporterat till kommunstyrelsen om förverkligandet av målen i delårsöversikterna, som uppgörs på basis av situationen i april och augusti, och i verksamhetsberättelsen som hör till bokslutet. Delårsöversikterna tillställs också kommunfullmäktige för kännedom. Budgetutfallets anslag och beräknade inkomster uppföljs från och med läget i mars med rapporter som uppgörs varannan månad och som behandlas i kommunstyrelsen. Med hjälp av rapporteringen kan man i ett mycket tidigt skede få en uppfattningen om målen samt förverk-

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 Bokslut 2010 ligande av anslag och beräknade inkomster. I rapporteringen ska ännu sättet att rapportera om förverkligande av verksamhetsmålen utvecklas. Kommunfullmäktiges möjligheter inverka på innehållet i de centrala målen ska ökas redan i uppgörande av budgeten för att förverkligande av de kommunstrategiska riktlinjerna ska säkras. Ordnande av riskhantering Bedömningen och hanteringen av risker hänför sig å ena sidan till de yttre risker som beror på kommunens verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar och förändringar i dem och å andra sidan till identifiering och avvärjning av de väsentligaste risker som konstaterats vid planeringen och ledningen av resultatenheternas verksamheter och processer i kommunens egen organisation. Kommunstyrelsen svarar för hur riskhanteringen realiseras och samordnas och beslutar om försäkring av egendom och ansvar. De redovisningsskyldiga organen på sektornivå, sektorcheferna och andra redovisningsskyldiga tjänsteinnehavare sköter om ordnande av riskhanteringen och att den är tillräcklig och om övervakningen av effekterna. Enheternas chefer ansvarar för de praktiska åtgärderna i riskhanteringen inom enheten. Som grund för ett fungerande och omfattande riskhanteringssystem ska på kommunnivå uppgöras ett riskhanteringsdirektiv som kommunfullmäktige godkänner. Avsikten med direktiven är att tydligare ge riktlinjer för riskhanteringspolitiken i vilken följande definieras inställning till olika risker och godkänd risknivå samt beslutande om risker förväntningar för riskhanteringsprocessen utvecklingsnivå skyldigheten att övergripande känna igen och värdera risker med jämna mellanrum skyldighet att reagera i tid på olika risker samt att uppfölja och bevaka riskhanteringens tillräcklighet och effektivitet systematiska rapporteringsansvar och -system Vid planeringen och beredningen av betydande lösningar är det nödvändigt att på ett mer heltäckande sätt än för närvarande utreda risker i anslutning till verksamheterna och uppgifternas lösningar, metoder och kostnader i anslutning till avvärjning av risker samt välja prioritering för att hantera och avvärja de risker som konstaterats. På grund av stora systemreformer har det inte varit möjligt att inleda beredningen av anvisningarna under Anskaffning av egendom, överlåtelser och övervakning av skötseln Oförutsägbara förluster, brister i övervakningen eller försummelser angående anskaffning av egendom, överlåtelser eller övervakning av skötseln har inte framkommit. Det har inte uppstått skadeståndsskyldighet eller annat rättsligt ansvar för kommunen som skulle ha varit av någon väsentlig betydelse för kommunen.

15 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avtalsverksamhet Kommunens avtal förvaltas decentraliserat. Övervakningen av godkända avtal hör till sektorchefen som är underställd det organ som godkänt avtalet och för tjänsteinnehavarbeslutens del till tjänsteinnehavaren som godkänt avtalet eller till de tjänsteinnehavare som utsetts. Ett gemensamt avtalsregister finns inte. För att försäkra uppföljande av avtalsvillkoren ska det nuförtiden ännu tydligare utnämnas ansvarsperson(er) för uppföljningen redan i samband med godkännande av avtalet. Ett gemensamt elektroniskt register med olika varnings- och väckningsfunktioner skulle effektivera uppföljningen av avtal betydligt.

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut 2010 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat beskrivs i resultaträkningen och finansieringen av verksamheten i finansieringskalkylen. Här beaktas endast kommunens externa kontotransaktioner. Resultaträkning och nyckeltal (1 000 euro) Ändring % Verksamhetsintäkter , , ,3 19,8 Verksamhetskostnader , , ,8 2,8 Verksamhetsbidrag , , ,5-0,4 Skatteinkomster , , ,3 9,8 Statsandelar , , ,2 16,2 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter 401,2 111,4 97,3-75,8 Övriga finansiella intäkter 456,4 485,1 487,2 6,7 Räntekostnader , , ,0 4,5 Övriga finansiella kostnader -19,8-10,6-5,4-72,7 Årsbidrag 7 824, , ,2 180,5 Avskrivningar och nedskrivningar , , ,0 46,2 Extraordinära inkomster 64,3 Extraordinära utgifter -108,0 Räkenskapsperiodens resultat , , ,1-889,4 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 194,4 190,7 56,8-70,8 Ökning (-) eller minskning (+) av reserveringar 2 444,6 371,3 184,1 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -12,2 16,6-274, ,5 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 497, , ,6 31,8 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsinkomster/Verksamhetsutgifter, % 14,4 15,5 18,1 Årsbidrag i procent av avskrivningarna 87,8 39,9 168,4 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

17 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultaträkningens verksamhetsinkomster och -utgifter År 2010 ökade verksamhetsinkomsterna med 19,2 % (2009: 13,6 %) och verksamhetsutgifterna med 2,8 % (2009: 4,9 %). En betydande faktor i ökningen av verksamhetsinkomster är avsevärt större försäljningsinkomster från anläggningstillgångar än under s.k. normalår. Ökningen av verksamhetsutgifter avtog fortfarande jämfört med de föregående årens ökning (2009: 4,9 % och 2008: 11,7 %). Verksamhetsbidraget minskade med 0,4 % (2009: ökning 3,4 % och 2008: ökning 13,3 %). Skatteinkomster och statsandelar Det totala inflödet av skatteinkomster, 154,6 milj. euro (2009: 140,8 milj. euro), ökade jämfört med året innan med 13,8 milj. euro dvs. 9,8 %. Kommunalskattens avkastning var 10,0 milj. euro större än i fjol och kommunens samfundsskatteandel 2,9 milj. euro större än avkastningen i fjol. I kommunernas andel har det sedan början av 2009 tillfälligt funnits en höjning på tio procentenheter. Statsandelarna uppgick till 23,2 milj. euro, vilket var 3,2 milj. euro, dvs. 16,2 %, mera än året innan. Årets resultat Ökningen av skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) var mycket betydande, 10,6 % (2009: 1,3 %). Även årsbidraget förbättrades betydligt och uppgick till 21,9 milj. euro (2009: 4,5 milj. euro och 2008: 7,8 milj. euro) Årsbidraget räckte nu, till skillnad från tidigare år, till att täcka de planenliga avskrivningarna (2009: täckte 40 % av de planenliga avskrivningarna). Årets resultat gav således ett överskott på 8,9 milj. euro (2009: underskott 6,8 milj. euro). I följande tabeller beskrivs hur de externa verksamhetsutgifterna och verksamhetsbidragen för sektorernas verksamheter har utvecklats åren I tabellerna listas verksamheterna i storleksordning enligt ökningar i euro åren Finansieringsanalys Den kombinerade effekten av årsbidraget, slumpmässiga poster och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsandelen var i finansieringskalkylen år ,7 milj. euro (2009: 2,5 milj. euro och 2008: 5,9 milj. euro). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter uppgick till 13,1 milj. euro (2009: 33,0 milj. euro), vilket är 19,9 milj. euro mindre än föregående år. Särskilt på grund av årsbidraget som utvecklats gynnsamt var penningflödet för verksamheten och investeringarna +0,6 milj. euro när det föregående är var - 30,5 milj. euro. Långfristiga lån amorterades under årets lopp med 5,7 milj. euro. För att täcka finansieringsbehovet lyftes 22 milj. euro nya lån. De övriga balansposternas inverkan på finansieringens penningflöde var + 3,3 milj. euro. Den kombinerade effekten av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens penningflöden på kommunens penningmedel var 20,1 milj. euro (2009: -7,5 milj. euro).

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 2010 Kommunens lånestock var i slutet av året 92,1 milj. euro, dvs euro/invånare (2009: 75,8 milj. euro, euro/invånare, 2008: euro/invånare). Kommunens likviditet förbättrades avsevärt under bokslutsåret. I slutet av räkenskapsåret räckte kassan till för 37 dagar, då den i slutet av det föregående året hade räckt till för endast 3 dagar. Av finansieringsräkningens nyckeltal anger låneskötselbidraget om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till för skötsel av lånen och amorteringar om nyckeltalets värde är 1 eller större. När nyckeltalets värde blir under 1 är kommunens låneskötselförmåga svag. Låneskötselbidraget förbättrades från 1,0 till 3,1. INKOMSTFINANSIERINGENS NIVÅ (1 000 euro) Nettoinvesteringar Årsbidrag

19 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Finansieringsanalys och nyckeltal (1 000 euro) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 7 824, , ,2 Extraordinära poster -43,7 Korrektivposter till internt tillförda medel , , , , , ,9 Kasaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , , ,1 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 525,8 935,9 931,6 Försäljningsinkomster av tillgångar 2 134, , , , , ,8 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,8 584,1 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen -116,3-12,2-135,7 Minskning av utlåningen 1,8 1,1 0,8-114,5-11,2-134,9 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån , , ,0 Minskning av långfristiga lån , , ,6 Förändringar av kortfristiga lån , , ,4 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 116,3 551,2-561,3 Förändring av omsättningstillgångar -25,0-40,7-20,9 Förändring av fordringar 800, , ,7 Förändring av räntefria skulder 1 388, ,6 847, , , ,3 Kassaflödet för finansieringens del , , ,9 Förändring av likvida medel , , ,0 Förändring av likvidamedel Kassamedel , , ,8 Kassamedel , , , , , ,0 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 30,0 13,0 99,1 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 25,5 11,4 78,5 Låneskötselbidrag 1,5 1,0 3,1 Likviditet, kassadagar Invånarantal

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 2010 Kommunens balansräkning och dess nyckeltal Balansräkningens slutsumma steg med 25,4 milj. euro jämfört med föregående år. Aktiva Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 8,4 milj. euro. Ökningen bestod till största delen av gruppen förskottsavgifter och oavslutade anskaffningar. Gruppen pengar och bankfordringar under rörliga aktiva växte under året med 20,1 milj. euro från 1,9 milj. euro till 21,9 milj. euro. Passiva Det egna kapitalet ökade med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens överskott, dvs. med 8,8 milj. euro. Från de frivilliga reserveringarna frigjordes 0,2 milj. euro. Det främmande kapitalet ökade med 17,2 milj. euro, det långfristiga främmande kapitalet ökade med 15,8 milj. euro och det kortfristiga med 1,4 milj. euro. Balansräkningens nyckeltal Självförsörjningsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för självförsörjning. En självförsörjningsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens självförsörjningsgrad försvagades från 43,2 procent till 42,0 procent som en följd av ökningen i främmande kapital. Ett år tidigare försvagades självförsörjningsgraden från 52,8 procent till 43,2 procent som en följd av minskning i eget kapital och ökning i främmande kapital. Kommunens självförsörjningsgrad blev klart lägre än självförsörjningsgraden inom hela kommunsektorn i genomsnitt, som var 64,6 % (2008: 66 %) och Nylands kommuners genomsnittliga självförsäljningsgrad, som var 71,0 %. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Ju mindre nyckeltalets värde för skuldsättning är, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av lånen med inkomstfinansiering. Nyckeltalets värde steg med 3,0 procentenheter, från 54,4 procent föregående år till 56,7 procent. Nyckeltalets värde för alla kommuners sammanlagda relativa skuldsättning uppgick till 44,6 % och de nyländska kommunernas till 44,7 %. Överskott (underskott) anger hur mycket ackumulerat överskott kommunen har som rörelsemarginal för de kommande åren, eller hur mycket ackumulerat underskott, som ska täckas under de kommande åren. Kommunens nyckeltals värde förbättrades räknat per invånare från 536 euro till 770 euro. Det motsvarande nyckeltalets värde för hela landet var 986 euro och för Nylands kommuner euro.

21 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning AKTIVA milj. milj. milj. milj. PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA 182,29 173,86 EGET KAPITAL 88,99 80,15 Immateriella tillgångar 2,03 2,02 Grundkapital 59,99 59,99 Immateriella rättigheter 0,12 0,20 Uppskrivningsfond 0,57 0,60 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,91 1,82 Över-/underskott från tidigare Förskottsbetalningar räkenskapsperioder 19,55 25,81 Tilikauden yli-/alijäämä 8,88-6,26 Materiella tillgångar 155,87 149,60 Mark- och vattenområden 23,72 23,44 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH Byggnader 83,97 85,29 RESERVER 0,96 1,20 Fasta konstruktioner och anordningar 40,16 38,21 Avskrivningsdifferens 0,35 0,41 Maskiner och inventarier 1,27 1,78 Reserver 0,61 0,79 Övriga materiella tillgångar 0,01 0,01 Förskottsbetalningar och AVSÄTTNINGAR pågående anskaffningar 6,74 0,88 Övriga avsättningar Placeringar 24,39 22,24 FÖRVALTAT KAPITAL 3,96 3,82 Aktier och andelar 23,92 21,91 Statliga uppdrag 0,11 0,16 Övriga lånefordringar 0,01 0,01 Donationsfondernas kapital 3,33 3,11 Övriga fordringar 0,46 0,33 Övrigt förvaltat kapital 0,52 0,54 FÖRVALTADE MEDEL 0,17 0,23 FRÄMMANDE KAPITAL 120,77 103,61 Statliga uppdrag 0,11 0,16 Långfristigt 90,50 74,71 Donationsfondernas särskilda täckning 0,06 0,07 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 79,93 64,61 RÖRLIGA AKTIVA 31,73 14,68 Lån från offentliga samfund 4,92 5,49 Omsättningstillgångar 0,29 0,26 Erhållna förskott 0,55 0,54 Material och förnödenheter 0,28 0,26 Anslutningsavgifter och övriga skulder 5,10 4,07 Färdiga produkter 0,00 0,00 Kortfristigt 30,27 28,90 Fordringar Lån från finansinstitut och Långfristiga fordringar 0,39 försäkringsinrättningar 6,68 5,11 Övriga fordringar 0,39 Lån från offentliga samfund 0,58 0,57 Erhållna förskott 0,11 0,02 Kortfristiga fordringar 8,92 12,32 Skulder till leverantörer 8,50 9,89 KKundfordringar 4,04 2,61 Övriga skulder 1,81 1,51 Övriga fordringar 2,93 4,23 Resultatregleringar 12,60 11,79 Resultatregleringar 1,95 5,48 Finansiella värdepapper 0,21 0,21 Aktier och andelar 0,21 0,21 Kassa och bank 21,93 1,88 AKTIVA TOTALT 214,19 188,77 PASSIVA TOTALT 214,68 188,77 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 42,0 43,2 Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott, Ackumulerat överskott, /inv Lånestock , Lånestock , /inv Lånefordringar, ,57 9,36 Invånarantal

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 18 Bokslut 2010 Totalinkomster och -utgifter Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner % % % INKOMSTER Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter ,4 12, ,3 12, ,3 14,5 Skatteinkomster ,2 69, ,0 63, ,3 65,4 Statsandelar ,1 9, ,7 9, ,2 9,8 Ränteintäkter 401,2 0,2 111,4 0,1 97,3 0,0 Övriga finansiella intäkter 456,4 0,2 485,1 0,2 487,2 0,2 Extraordinära intäkter 64,3 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel tillgångar till bestående aktiva ,0-0, ,6-0, ,2-3,5 Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 525,8 0,3 935,9 0,4 931,6 0,4 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 2 134,7 1, ,6 0, ,6 3,8 Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 1,8 0,0 0,8 0,0 Ökning av långfristiga lån ,0 7, ,0 13, ,0 9,3 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt ,1 100, ,4 100, ,2 100,0 UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetskostnader ,4 83, ,9 81, ,8 85,8 Räntekostnader 2 147,4 1, ,4 0, ,0 1,0 Övriga finansiella kostnader 19,8 0,0 10,6 0,0 5,4 0,0 Extraordinära kostnader 108,0 0,1 Rättelseposter till internt tillförda medel - anläggningstillgångar Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar ,2 12, ,3 15, ,1 10,5 Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 116,3 0,1 12,2 0,0 135,7 0,1 Minskning av långfristiga lån 4 473,0 2, ,1 2, ,6 2,6 Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter, sammanlagt ,1 100, ,5 100, ,5 100,0

23 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING AV DE SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st.) Inte sammanställda (st.) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 - Samkommuner 9 - Intressesamfund 5 - Totalt 17 - En samfundsspecifik specifikation över kommunens innehav i andra bolag presenteras i noterna till bokslutskalkylerna. Koncernbokslutet och dess nyckeltal presenteras i samband med bokslutets bokslutskalkyler. STYRNING AV KONCERNENS VERKSAMHET Koncernstyrningen har i kommunen ordnats i enlighet med 25 a i kommunallagen. I koncernstyrningen iakttas koncerndirektiven som godkänts av kommunfullmäktige. Dotterbolagens representant vid bolagsstämmor rapporterar till kommunstyrelsen om dotterbolagens situation när bolagens verksamhetsberättelser har behandlats i bolagsstämmorna. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen föreslår följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat, ,11 euro: beloppet på ,08 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen beloppet på ,93 euro som motsvarar anskaffningsutgiften för bostadstomten i Kantvik som anskaffats i enlighet med kommunfullmäktiges beslut intäktsförs av investeringsreserveringen för markanskaffning. till C.F. och Maria von Wahlbergs fond överförs Eriksgårds jordbruks- och skogslägenhets positiva verksamhetsbidrag ,35 euro. till C.F. och Maria von Wahlbergs fond överförs ,00 euro, dvs. 100 % av försäljningspriset på de outbrutna områdena som sålts på Eriksgårds jord- och skogslägenhets område (fge ) räkenskapsperiodens överskott, ,77 euro, överförs till balansräkningens konto räkenskapsperiodens över-/underskott.

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 Bokslut 2010

25 Bokslut BUDGETUTFALL BUDGETUTFALL Drifthushållningsdelen Utfallet för verksamhetsinkomsterna i drifthushållningsdelen av budgeten 2010 var 2,1 milj. euro och 5,2 % större än de beräknade inkomsterna i den ändrade budgeten. Jämfört med föregående år var förändringen 1,5 milj. euro och 3,7 %. Utfallet för verksamhetsutgifterna underskred anslagen i den ursprungliga budgeten med 3,4 milj. euro, dvs. 1,6 %. Verksamhetsutgifterna var 4,1 milj. euro dvs. 2 % större än i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år var verksamhetsutgifterna 5,3 milj. euro och 2,6 procent större. Resultaträkningsdelen Ökningen av kommunens skatteinkomster och statsandelar var betydande. Det totala inflödet av skatteinkomster, 154,6 milj. euro, ökade jämfört med föregående år 9,8 % och statsandelarna 16,2 %. Utfallet för skatteinkomsterna var 154,6 milj. euro och statsandelarna 23,2 milj. euro. Försäljningsvinsterna från anläggningstillgångar och markanvändningsavtalsersättningarna uppgick sammanlagt till 10,8 milj. euro, 3,9 milj. euron mer än i den ursprungliga budgeten. Försäljningsvinster uppgick till 8,3 milj. euro, 4,8 milj. euro över den ursprungliga budgeten och markanvändningsavtalsersättningar 2,5 milj. euro, 0,9 milj. euro under budgeten. Investeringsdelen Av utgifterna i den ändrade investeringsdelen förverkligades 81,9 % dvs. 23,1 milj. euro och av nettoutgifterna 78,3 % dvs. 21,4 milj. euro. Av anslagen anvisade för husbyggande blev 1,3 milj. euro oanvänt och för övriga projekts del 3,8 milj. euro. Årets resultat Ökningen av skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) var under bokslutsåret betydande, 10,6 % (2009: 1,3 %). Årsbidraget ökade och var 21,9 milj. euro (2009: 4,5 milj. euro och 2008: 7,8 milj. euro). Årsbidraget räckte att täcka avskrivningarna enligt plan och årets resultat var positivt, 8,9 milj. euro (2009: underskott om 6,8 milj. euro).

26 22 Bokslut 2010 FÖRVERKLIGANDE AV DE BINDANDE MÅLEN UPPSTÄLLDA FÖR ÅR 2010 För år 2010 uppställdes sju bindande mål på kommunnivå. Målen har förverkligats enligt följande. KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål 2: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor Tryggande av en mångsidig näringslivsstruktur och en tillräcklig självförsörjningsgrad beträffande arbetsplatser Bedömningskriterium Genomdrivande av utvecklingsprojektet för Jorvas och Ingvalsby arbetsplatsområde Mål 1 Målnivå år 2010 Huvudmålet för utvecklingsprojektet gällande Jorvas och Ingvalsby arbetsplatsområde är att höja Kyrkslätts självförsörjningsgrad beträffande arbetsplatser och genomföra Kyrkslätts viktigaste arbetsplatskoncentration som också erbjuder ett regionalt betydande område för stora detaljhandelsenheter och en attraktiv besöksomgivning. Utgående från responsen på utkastet till delgeneralplanen och behövliga tilläggsutredningar bereds ett förslag till delgeneralplan för området som godkänns år Övriga centrala målsättningar gällande innehållet är t.ex. ökning av boendet, bevarande av naturens mångfald och utnyttjande av trivsamhetens och den lokala landsbygdsmiljöns värden på ett kulturellt plan. Ansvar: Kommunstyrelsen Ställning : Kommunen har under hösten 2010 ordnat en s.k. planreserv- och tomtöverlåtelsetävling för Jorvastriangeln. Till vinnare valdes i januari 2011 Lemminkäinen Talo Oy med sitt koncept på ett Outlet-köpcenter på ca v-m2. Det kommande detaljplaneområdet är ca 7 hektar stort. Genomförandet av projektet förutsätter att landskapsplanen justeras och det egentliga byggande kan inledas tidigast år 2014.

27 Bokslut BUDGETUTFALL Mål 3: Regionala samarbetsmodeller och -nätverk i utveckling Kritisk framgångsfaktor Utveckling av den regionala samarbetskulturen och de regionala samarbetsnätverken på alla nivåer i kommunorganisationen Utveckling av samarbetet inom planläggning, trafik, service och näringar som en del av pendlingsområdet i Helsingforsregionen Bedömningskriterium Utveckling av kommunsamarbetet i regionen Mål 2 Målnivå år 2010 Målet är att bedöma kommunsamarbetets omfång och innehåll med tanke på ordnandet av serviceproduktionen och intressebevakningen på det mest ändamålsenliga sättet för Kyrkslätts kommun. Utveckling av samarbetet inom Helsingforsregionens kranskommuner. Fortsatt beredning av åtgärdsförslagen som ingår i förutredningen som uppgjorts gällande en eventuell sammanslagning av kommunerna Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå. Detta innefattar deltagande i samarbetsprojekt med kommunerna i Helsingforsregionen (bl.a. Vandas regionförvaltningsutredning och Esbos utredning om konkurrenskraftstrategi), uppdatering av kommunsamarbetsavtal med Esbo stad, Vichtis och Sjundeå kommun samt beslutande om fortsatta åtgärder gällande sammanslagningsutredningen av Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå. Ansvar: Kommunstyrelsen Ställning : Diskussionen kring innehållet, målen och organiseringen inom samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen fortsatte under år Kyrkslätt deltog på både förtroende- och tjänsteinnehavarnivå i utredningen över regionförvaltning och i andra inofficiella möten för att kartlägga samarbete inom regionen. Kyrkslätts kommun intensifierade sitt samarbete med Helsingfors övriga kranskommuner genom att gå med i gruppen KUUMA-kommunerna tillsammans med Vichtis, Hyvinge och Sibbo. Därtill förnyade Kyrkslätt sina samarbetsavtal med Esbo och Vichtis till ett triangelavtal. Fullmäktige beslutade i juni 2010 att Kyrkslätts kommun inte anser det vara ändamålsenligt att fortsätta utredningen om kommunsammanslagningen av kommunerna Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå.

28 24 Bokslut 2010 Mål 4: Befolkningens goda liv Kritisk framgångsfaktor Främjande av förebyggande arbete och befolkningens välfärd i kommunens olika verksamheter Bedömningskriterium En verksamhetsmodell för ett sunt liv för barn och unga Mål 3 Målnivå år 2010 Som ett gemensamt projekt av hälsovårds-, undervisnings-, idrotts- och ungdomsväsendena skapas för barn och ungdomar bättre möjligheter till välbefinnande och ett sunt liv. Projektets hörnstenar är förebyggande verksamhet i anslutning till motion och matvanor, fungerande elevvård och skolhälsovård. Man har som samarbete mellan bildnings-, hälsovårds-, idrotts- och ungdomsväsendet skapat en modell för verksamhetssätt inom dagvården och grundskolorna med hjälp av vilken man kan ge barn och unga bättre möjligheter till välbefinnande och ett sunt liv. Hörnstenarna gällande modellen för verksamhetssätt är främjande av barns och ungas motionerande och hälsosamma kostvanor. Ansvar Hälsovårds-, idrotts-, ungdoms- och undervisningsväsendets gemensamma projekt, leds av bildningsnämnden. Ställning : Projektets styrgrupp har på basis av erfarenheterna i kampanjen Leva livet! gjort ett förslag på en verksamhetsmodell för främjande av barns och ungas hälsa. I modellen genomförs Leva livet!-temaår varje läsår i grundskolorna, inom ungdomsverksamheten samt inom den svenskspråkiga dagvården. Teman som växlar varje läsår är motion, vila och mat. Med genomslagsprincipen också sinnets välbefinnande och inga rusmedel med. Målen med temaåren är att i enheterna skapa permanent praxis för att inverka på temana i fråga. Verksamhetsmodellen med genomföringssätten är för tillfället på behandlingsrunda i nämnderna. Därtill behandlas i nämnderna projektets styrgrupps övriga förslag för främjande av barns hälsa i kommunen. Därtill skapade projektet följande, i huvudsak hela kommunen angående / tväradministrativa, verksamheter som främjar barnets hälsa: främja barns motionerande, skapande av en organisation för fysisk fostran inom dagvården, idrottsväsendets simskolor för förskoleelever, munhälsovårdens samarbete med daghemmen, daghemmens smakskoleverksamhet samt rastmotionsverksamhet. Bildningsnämnden har ( 78) vid behandlingen av Leva livet! -projektets utkast till slutrapport beslutat be utlåtanden om projektrapporten av finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden, svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden, idrottsnämnden, ungdomsnämnden och vård- och omsorgsnämnden senast