Det är väl kanske inte okej att du ska bli lastbilschaufför

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Det är väl kanske inte okej att du ska bli lastbilschaufför Om att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval Maybe it s not okay for you to become a lorry driver A study about helping pupils not letting social class limit their career choice Hanna-Maria Iversen Hanna Källman Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Hilma Holm Datum för slutseminarium: Handledare: Frida Wikstrand

2

3 Sammanfattning En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatser riskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- och yrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en stor utmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital. Nyckelord: studie- och yrkesval, klassbakgrund, careership, vidga perspektiv, handlingshorisont 3

4 Förord Vi har valt att arbeta, diskutera och skriva alla delar gemensamt. Vi valde detta eftersom vill ha en helhet och struktur genom hela arbetet, något som vi tror att man riskerar att förlora om arbetet delas upp. Detta har inneburit högljuda diskussioner och långa arbetsdagar, men i slutändan känner vi att det har varit värt det. Vi vill tacka samtliga studie- och yrkesvägledare som har tagit sig tid att delta i intervjuerna. Tack för att ni har delat med er av era kunskaper, tankar och erfarenheter. Vi har blivit inspirerade av er och fått med oss mycket konkreta tips och råd. I den här studien har vi dock bara kunnat ta med de delar som just handlar om att bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av deras klassbakgrund. Vi vill även tacka vår handledare Frida Wikstrand för ditt stora engagemang och för den inspiration du har gett oss under arbetets gång. Tack för att du har delat med dig av din kunskap till oss. 4

5 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställningar Begreppsförklaring Disposition Tidigare forskning Ungdomars väljande Forskning om careershipteorin Forskning som ligger till grund för careershipteorin Forskning som bygger på careershipteorin Sammanfattning och betydelse för studien Teoretisk referensram - careershipteorin Pragmatiska rationella beslut, habitus och handlingshorisont Pragmatiskt rationella beslut Habitus Handlingshorisont Maktreaktioner inom fältet Brytpunkter och perioder av rutin Careershipteorins betydelse för studien Metod Resonemang om validitet och reliabilitet Resonemang om användandet av pronomenet hen Avgränsningar och urval Genomförande, bearbetning och analys Etiska ställningstaganden Resultat och analys Medvetenhet Medvetenhet om att klassbakgrund påverkar studie- och yrkesval Tar avstånd från att prata om klassbakgrund Vidgande av elevens handlingshorisont Elevernas förståelse för sin egen kontext Yrken eleverna upplever som möjliga eller inte möjliga att välja Elevernas kunskap om omvärlden Elevernas självförtroende och självkänsla Diskussion Teori- och metoddiskussion Förslag till kommande forskning Referenser...47 Bilaga 1: Beskrivning av intervjupersoner och skolor...50 Bilaga 2: Intervjuguide...51 Bilaga 3: Etiska principer

6 Tabellförteckning Tabell 1. Intervjupersoner

7 1. Inledning En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (Skolverket, 2011, s. 17). Studie- och yrkesvägledare är den yrkeskategori, på grundskolorna, som främst arbetar med elever inför deras studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledarna har således som uppgift att hjälpa eleverna att inte begränsas av traditionella strukturer såsom klassbakgrund. Att eleverna inte begränsas av traditionella strukturer skulle gynna samhället i stort, då eleverna får större möjlighet att göra det de är intresserade av, snarare än det som förväntas av dem. Genom läroplanen läggs det därmed ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna, vad gäller detta. Forskning visar att elevers klassbakgrund i form av föräldrars utbildningsnivå påverkar deras gymnasieval. Elever vars föräldrar har högre utbildning väljer ofta studieförberedande program, medan elever vars föräldrar har lägre utbildning oftare väljer yrkesförberedande program (SOU 2000:39). I den nya gymnasieskolan från hösten 2011 finns två huvudinriktningar; högskoleförberedande program och yrkesprogram. De senare ger idag ingen direkt högskolebehörighet, på det sätt som de yrkesförberedande program som fanns tidigare gjorde. Detta innebär att ungdomar idag, redan i nionde klass, tvingas väja bort olika möjligheter i större utsträckning än tidigare (Skolverket 2009). Studie- och yrkesvägledarnas ansvar för att eleverna inte begränsas av sin klassbakgrund, är därmed viktigare idag än vad det varit tidigare. Att inte begränsas av sin klassbakgrund kan innebära att barn till akademiker överväger möjligheten att gå ett yrkesprogram och barn till ickeakademiker överväger möjligheten att gå ett studieförberedande program (SOU 2000:39). I den här studien behöver vi ha en utgångspunkt för att kunna prata om huruvida elever begränsas vid studie- och yrkesval. Utifrån resonemanget ovan väljer vi att utgå från elevernas klassbakgrund, se Begreppsförklaring. 7

8 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper, eller skulle vilja hjälpa, elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval. Syftet är också att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. Utifrån detta är studiens frågeställningar: 1. Hur hjälper studie- och yrkesvägledare elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval? 2. Hur skulle vägledare vilja arbeta med att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval? 3. Utmanar eller reproducerar studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt rådande klasstrukturer? 1.2 Begreppsförklaring Nedan presenteras begrepp som är viktiga för studien. Kapital och handlingshorisont presenteras även i teorikapitlet men vi vill förtydliga dem redan här då de har en central del i tidigare forskning. Klassbakgrund Individers klasstillhörighet kan definiera utifrån subjektiv eller objektiv klass. Subjektiv klass syftar på individens upplevda klasstillhörighet. Objektiv klass, som den här studien använder sig av, utgår från yttre kriterier för klassindelning. Yttre kriterier för klassindelning utgår från individens yrke och positionering i samhället (Karlsson, 2005). I den här studien används föräldrars utbildningsnivå som yttre kriterium. Enligt forskning är detta en av de viktigaste faktorerna för social snedrekrytering inom skolan 8

9 (Dryler, 1998). Således väljer vi, i denna studie, att definiera och operationalisera elevernas klassbakgrund som föräldrarnas utbildningsnivå. I Tidigare forskning använder vi oss av besläktade begrepp till klassbakgrund, såsom samhällsklass och klass. Dessa är de begrepp som används av respektive forskare och som vi inte helt kan likställa med vår definition och operationalisering av klassbakgrund. Kapital Bourdieu definierar kapital som "alla värden, materiella och symboliska, utan skillnader som presenterar sig själva som sällsynta och värdefulla att eftersträva i en specifik social formation (Bourdieu i Bunar, 2001, s. 29). Vi använder oss av Lena Lidströms (2009) definitioner av olika kapitalsorter, då vi anser att hon på ett tydligt sätt definierar dessa; I denna studie definieras ekonomiskt kapital som inkomster, förmögenheter och andra materiella tillgångar, och kulturellt kapital såsom utbildningskvalifikationer, verbala färdigheter, intressen, smak för kläder, kultur med mera. Sociala resurser utgörs bland annat av grupptillhörigheter, personliga relationer och nätverk. Det symboliska kapitalet är den form som olika typer av kapital antar när de erkänts och blivit legitima; ett erövrat kapital ger inte avkastning om de som definierar status i ett visst fält misskänner dess värde. (Lidström, 2009, s. 37) Handlingshorisont Handlingshorisont är den ram inom vilken individen kan utföra handlingar och fatta beslut. Handlingshorisonten påverkas både av möjligheter på arbetsmarknaden och individens habitus. En individs handlingshorisont både möjliggör och begränsar således det individen kan uppfatta av världen och därmed hens valmöjligheter inom denna. (Hodkinson och Sparkes, 1997). 9

10 1.3 Disposition Efter detta inledande kapitel presenteras tidigare forskning i kapitel två. Här behandlas forskning som rör ungdomars väljande samt forskning som ligger till grund för, eller använder sig av, careershipteorin. I relation till tidigare forskning växer vårt syfte och våra frågeställningar fram. Dessa presenteras således i slutet av kapitlet. I kapitel tre presenteras careershipteorin, studiens teoretiska referensram, vilken bidrar till en förståelse av hur studie- och yrkesvägledare kan hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval. I kapitel fyra presenterar och motiverar vi hur vi har resonerat kring studiens genomförande samt vilka metoder som använts för att besvara våra frågeställningar på ett tillförlitligt och etiskt sätt. I kapitel fem presenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen görs utifrån careershipteorins begrepp samt den tidigare forskning som ligger till grund för denna teori. Slutligen, i kapitel sex, diskuterar vi studiens resultat och analys. Här presenteras också förslag på kommande forskning. 10

11 2. Tidigare forskning I det här kapitlet behandlas forskning som rör ungdomars väljande. Först presenteras exempel på forskning som undersöker och förklarar ungdomars väljande utifrån ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. Flera forskare visar att elevernas väljande måste studeras utifrån relationen mellan dessa både perspektiv. Därefter presenteras forskning som ligger till grund för careershipteorin som kombinerar det strukturella perspektivet och aktörsperspektivet. Efter detta redogörs för forskning som bygger vidare på denna teori. 2.1 Ungdomars väljande Strukturella faktorer såsom kön, etnicitet och klassbakgrund påverkar individers identitet och beslut (SOU2000:39; Sandell, 2007). Det strukturella perspektivet används inom forskning för att bland annat studera de strukturer som möjliggör, formar och begränsar individers val. Forskning som utgår från ett aktörsperspektiv syftar istället till att få en förståelse för individens karriärutveckling genom att utgå från hens egna tolkningar (Lundahl, 2010a). Flera forskare visar dock att elevernas väljande inte enbart kan studeras utifrån ett strukturellt perspektiv eller ett aktörsperspektiv. Snarare behandlas och diskuteras relationen mellan dessa båda perspektiv (Lidström, 2009, s. 124). Donald Broady med flera (SOU 2000:39) samt Nikolay Angelov med flera (SOU 2008:69) beskriver och analyserar elevers utbildningsval utifrån ett strukturellt perspektiv. Båda studierna visar att den sociala snedrekryteringen till gymnasiet och till högre studier är stor. Broady med flera (SOU2000:39) utgår från en Bourdieu-influerad 11

12 tvådimensionell klassindelning som dels utgår från klass, dels från kulturellt och ekonomiskt kapital. De visar att elever i högre samhällsklasser oftare väljer studieförberedande program medan elever i lägre samhällsklasser oftare väljer yrkesförberedande program. Elevers gymnasieval påverkas även av föräldrarnas kulturella kapital, såsom deras utbildningsbakgrund, samt av deras ekonomiska kapital. Angelov med flera (SOU 2008:69) utgår från föräldrarnas utbildningsnivå och visar att den sociala snedrekryteringen med avseende på denna är stor i Sverige. Dessa båda studier visar således, utifrån ett strukturellt perspektiv, att föräldrarnas klassbakgrund påverkar elevernas gymnasieval. Karen Evans (2007) analyserar unga människors upplevelse av kontroll och aktörskap i övergångsfaser mellan exempelvis olika utbildningar. Genom en kombination av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer undersöker hon i vilken utsträckning individer upplever att de har kontroll över sina liv samt vad de upplever att de kan välja. Evans utgår från samhället individen lever i och visar att ju mer strukturerat det är, desto mer minskar individens känsla av aktörskap. Evans pläderar för begreppet bounded agency för att visa att individer visserligen agerar i förhållande till strukturer, men att de samtidigt kan ses som aktörer. Evans (2007) visar således på vikten av att ha ett aktörsperspektiv på ungdomars val. Även Morrison (2008) väljer att analysera elevers val av utbildning utifrån både ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. Han visar dels att eleverna uttrycker att de fattar egna beslut, dels att elevernas beslut baseras på en omedveten klasstillhörighet. Morrison menar att aktörsperspektivet främst förklarar aktörernas känsla av kontroll. Ungdomar upplever inte att de tillhör en viss klass men Morrison menar att man trots detta inte kan bortse från att deras klasstillhörighet påverkar deras val. Detta kan jämföras med subjektiv och objektiv klass, vilket vi har skrivit om i Begreppsförklaring. Morrison menar att det strukturella perspektivet behövs för att få en förståelse för elevernas val. Även Anna Sandell (2007) studerar ungdomars val utifrån såväl ett strukturellt perspektiv som ett aktörsperspektiv. Hon använder sig av begreppet positionering, som beskriver samspelet mellan struktur och aktör; individer både positioneras och positionerar sig. Sandell analyserar utbildningssegregationen i skolan i relation till 12

13 individualisering och flickors och pojkars positioneringar i lokala praktiker. Eleverna i studien menar att deras gymnasieval är självständiga och oberoende av strukturella faktorer. Samtidigt visar Sandell att individualisering inte kan förstås utan hänsyn till individers olika villkor och levnadsförhållanden. Även den lokala praktiken är viktig för individers val, i vissa lägen påverkas eleven mer av den lokala praktiken än av sin klass. Sandell använder sig av begreppet självsortering som innebär att eleverna upplever att vissa gymnasieprogram är möjliga för dem att välja medan andra ses som omöjliga att välja. Vad som är möjligt eller inte bestäms dels av strukturella faktorer, dels av den lokala praktiken menar Sandell. På så sätt upplever eleverna att de är aktörer som fattar självständiga beslut, men dessa beslut är, hävdar Sandell, färgade av strukturer och lokala praktiker. 2.2 Forskning om careershipteorin I föregående avsnitt redovisades forskning som förklarar elevers gymnasieval utifrån relationen mellan ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1997) har utvecklat teorin careership som förklarar elevers väljande utifrån en kombination av dessa båda perspektiv. Teorin beskrivs utförligt i 3. Teoretisk referensram - careershipteorin. I detta kapitel presenteras Hodkinson och Sparkes forskning som ligger till grund för careershipteorin, samt forskning som använder sig av denna teori Forskning som ligger till grund för careershipteorin Hodkinson och Sparkes (1993) intervjuar ungdomar som är med i ett vägledningsprojekt. I projektet finns en implicit föreställning om att ungdomarna skall fatta tekniskt rationella beslut. Teknisk rationalitet innebär att besluten bland annat är kontextfria, planerade och fattade utifrån fullständig information. Hodkinson och 13

14 Sparkes kommer genom sin forskning fram till att ungdomar snarare fattar pragmatiskt rationella beslut. Pragmatisk rationalitet innebär att besluten bland annat är kontextrelaterade, opportunistiska och fattade utifrån ofullständig information. Att elever fattar pragmatiskt rationella beslut istället för tekniskt rationella beslut innebär inte, enligt Hodkinson och Sparkes (1993), att elevernas beslutsfattande inte kan förbättras. De beskriver hur studie- och yrkesvägledare arbetar, och kan arbeta, för att hjälpa eleverna att öka sin pragmatiska rationalitet. Detta kan innefatta: Att öka elevernas förståelse för sin egen kontext och hur den påverkar deras val, samt utifrån detta utmana dem att våga tänka på utbildningar och yrken som ligger utanför deras kontext. Hodkinson och Sparkes uttrycker att Instead of trying to make decisions context-free, we should increase the understanding of the context itself (Ibid. s. 57). Att vidga elevernas handlingshorisont vad gäller yrken de upplever som möjliga eller inte möjliga att välja. Detta handlar inte främst om att ge information, utan om att öka elevernas mottaglighet för information om yrkeskategorier som de tidigare har avfärdat. Att öka elevernas kunskap om arbetslivet och göra den mer kosmopolitisk, utifrån den kunskap de redan har. Att öka elevernas självförtroende och självkänsla. Elever som har dåligt självförtroende och självkänsla tenderar att ha begränsad pragmatisk rationalitet. (Ibid. s , vår översättning). Utifrån denna forskning arbetar Hodkinson och Sparkes (1997) fram careershipteorin som förklarar ungdomars väljande utifrån en kombination av ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. I nästa stycke redogörs för forskning som bygger på denna teori. 14

15 2.2.2 Forskning som bygger på careershipteorin Careershipteorin används som teoretisk utgångspunkt för att förklara ungdomars val av yrke av bland annat Vasileia Papadaki (2004), Lidström (2009) och Lisbeth Lundahl (2010a; 2010b). Papadaki (2004) undersöker studenters anledningar till att läsa socialt arbete på universitetet i Iraklio, Grekland. Hon kommer fram till att ungdomarna inte fattar helt individuella beslut, utan att deras beslut främst grundar sig på strukturella faktorer som begränsar och möjliggör deras val. Papadaki använder sig av Bourdieus begrepp fält 1, kapital och habitus 2 i sin analys. Här hänvisar hon dock till Jenkins (2002, i Papadaki, 2004) som kritiserar Bourdieus teori för att vara strukturellt deterministisk och inte se habitus som något som kan förändras. Papadaki lyfter upp Hodkinson och Sparkes (1997) teori careership som hon menar tydligare kombinerar det strukturella perspektivet och aktörsperspektivet. Med hjälp av careership förklarar hon bland annat hur elevernas klass påverkar deras val, samt hur deras habitus förändras under utbildningen. Även Lidström (2009) menar att careership betonar individens möjlighet till förändring mer än Bourdieus teori. Lidström använder teorin för att analysera unga vuxnas övergång från skola till arbete ur ett biografiskt perspektiv. Utifrån careershipteorin visar hon familjebakgrundens betydelse för de unga vuxnas övergång från skola till arbete. Individer ser sig som fria aktörer men förhåller sig till strukturer. Utifrån retrospektiva intervjuer kommer Lidström fram till att individer uppfattar övergången från skola till arbete som osäker, och att de saknar professionell hjälp. Lundahl (2010a; 2010b) har i sitt forskningsprojekt Individen, vägarna, valen ( ) använt careership som en bred teoriram för att förklara individers karriärutveckling. Fördelen med teorin anser hon ligga i att den ger utrymme åt att hon både kan studera individers karriärutveckling utifrån ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. Lundahl (2010b) kommer fram till att de flesta ungdomar tar gymnasievalet på stort allvar, att de tycker det är svårt att välja samt att de behöver stöd från studie- och yrkesvägledare. Ungdomarna har varken tillräckliga kunskaper om sig själva eller om arbetsmarknaden för att kunna fatta studie- och yrkesbeslut. Eleverna menar att deras val är självständiga och baseras på intressen, men Lundahl påpekar att 1 Ett strukturerat system av sociala positioner vilka innehas av antingen individer eller institutioner och vars natur bestämmer villkor för dess innehavare. Det är också ett system av sociala krafter som finns mellan dessa positioner och vars interna maktförhållande styr fältets struktur. (Bunar, 2001;28-29). 2 Se 1.1Begreppsförklaring 15

16 dessa intressen påverkas av strukturer som finns runt eleverna. Därmed finns klasskillnader i elevernas val av gymnasieprogram. Utifrån sina resultat menar Lundahl att klassaspekten bör göras mer explicit i careershipteorin. Hon menar även att en av svårigheterna för dagens ungdomar att välja till gymnasiet ligger i att de inte har en ryggsäck av erfarenheter (ibid, s. 229) som kan hjälpa dem att fatta beslut. Studieoch yrkesvägledningen kan hjälpa eleverna att skaffa en sådan ryggsäck genom att exempelvis hjälpa eleverna att utforska sina starka och svaga sidor och genom att få mer kännedom av arbetslivet, genom exempelvis prao, samt genom att få mer kunskaper om vilka strukturer som kan styra deras val. 2.3 Sammanfattning och betydelse för studien Huruvida ungdomars väljande ska betraktas utifrån ett strukturellt perspektiv eller ett aktörsperspektiv är föremål för forskning. Forskarna som vi har tagit upp här menar att man inte kan studera elevers väljande utifrån ett av dessa perspektiv. Snarare diskuterar de relationen mellan strukturella faktorer och individens aktörskap när det gäller elevers studie- och yrkesval. I vår studie kommer vi att behandla i vilken utsträckning studieoch yrkesvägledare ser elever som aktörer, eller styrda av strukturer. Med bakgrund i den forskning som vi har presenterat, är vår utgångspunkt att elever är styrda av strukturer, såsom klassbakgrund, men att studie- och yrkesvägledare kan öka deras aktörskap. Forskningen kring aktörskap och strukturella faktorer vid elevers väljande används dels för att förklara varför elever väljer som de väljer, dels för att ge exempel på saker studie- och yrkesvägledare kan göra för att öka elevers möjligheter att inte fastna i rådande strukturer (Hodkinson och Sparkes, 1993; Lundahl, 2010a; Lundahl, 2010b). Då grundskolan har som uppgift att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (Skolverket, 2011, s. 17) är det relevant att använda forskningen på det senare sättet, vilket även vi i den här studien avser att göra. Vi kommer således, liksom Lundahl (2010a; 2010b), att analysera vårt 16

17 resultat utifrån careershipteorin. Vi kommer även använda oss av de fyra punkter som Hodkinson och Sparkes (1993) menar att studie- och yrkesvägledare bör arbeta med för att hjälpa elever att öka sin pragmatiska rationalitet. Deras tredje punkt handlar om att öka elevernas kunskap om arbetslivet och göra den mer kosmopolitisk utifrån den kunskap de redan har. Att göra elevernas kunskap mer kosmopolitisk, tolkar vi som att öka elevernas kunskap om omvärlden. Detta kan både innebära att lära sig mer om grannstadsdelen och världen utanför skolan. Forskare som vi tagit upp som använder sig av careershipteorin för att förklara ungdomars väljande är Lidström (2009), Papadaki (2004) och Lundahl (2010a; 2010b). De menar att denna teoris förtjänst ligger i att den medvetandegör att strukturella faktorer påverkar ungdomars aktörskap, samtidigt som teorin betonar individens utveckling och förmåga att fatta pragmatiskt rationella beslut. Särskilt Lundahl (2010a; 2010b) forskning tangerar vår studie. Hon kommer fram till att ungdomars studie- och yrkesval påverkas av deras klassbakgrund, samt att ungdomar behöver veta mer om sig själva och om omvärlden för att kunna göra välgrundade val. Det senare menar Lundahl att studie- och yrkesvägledare kan hjälpa eleverna med. Då vårt syfte är att se hur studie- och yrkesvägledare hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, kommer vi återknyta till Lundahls forskning i vår analys och diskussion. 17

18 3. Teoretisk referensram - careershipteorin Som teoretisk referensram för denna studie används Hodkinson och Sparkes (1997) teori careership. Detta är en karriärvalsteori som förklarar ungdomars väljande utifrån en kombination av ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv. Som beskrivits i Forskning som bygger på careershipteorin utgår careership från Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital och kompletteras med begreppen pragmatisk rationalitet, handlingshorisont samt brytpunkter och perioder av rutin. Vi utgår från Bunars (2001) definitioner av begreppen habitus och fält då vi anser att dessa definitioner är tydliga och ligger nära Bourdieus definitioner. I likhet med Papadaki (2004) och Lidström (2009) anser vi att Hodkinson och Sparkes (1997) teori kan användas för att förklara individens möjligheter till förändring och utveckling. Careershipteorin har kritiserats för att vara för abstrakt och för att teorin har vaga begreppsdefinitioner (White, 2007). Teorin är dock vedertagen inom det aktuella forskningsområdet och detta visar på dess styrka (se exempelvis Papadaki, 2004; Lidström, 2009; Lundahl, 2010a, Lundahl 2010b). Vi anser även att careershipteorin begrepp habitus, fält, kapital och handlingshorisont är tydligt definierade, med grund i bland annat Bourdieus teori, och att dessa begrepp därför är väl lämpade för att studera val utifrån ett klassperspektiv. Careershipteorin kan enligt Lidström (2009) sammanfattas så här: Individen fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut grundade på hennes/hans habitus Interaktionerna med andra inom fältet påverkas av att individer har ojämlika resurser Beslut fattas inom ett livslopp som består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner. (ibid, s. 33) Nedan presenteras teorin i sin helhet, även om det främst är den första och andra delen som har relevans för den här studien. Dock behövs en förståelse för sambandet mellan teorins tre delar, då dessa tillsammans möjliggör en förklaring för hur individen påverkas av strukturella faktorer samtidigt som hens habitus förändras genom 18

19 erfarenheter. Den tredje delen presenteras mer överskådligt än de andra två delarna. 3.1 Pragmatiska rationella beslut, habitus och handlingshorisont Pragmatiskt rationella beslut Enligt careershipteorin fattar ungdomar rationella beslut om studie och yrken, men dessa beslut är pragmatiskt rationella snarare än tekniskt rationella, se Forskning som bygger på careershipteorin. Pragmatisk rationalitet innebär att besluten bland annat är kontextrelaterade, opportunistiska och fattade utifrån ofullständig information. Besluten är således rationella men kan inte separeras från individens bakgrund. Besluten är även baserade på ofullständig information utifrån exempelvis egen erfarenhet eller råd från vänner (Hodkinson och Sparkes, 1997). Skillnaden mellan teknisk rationalitet och pragmatisk rationalitet beskrivs på följande sätt: Restricted pragmatic Rationality Technical Rationality Partial information Total information Localised Cosmopolitan Context-specific Context-free Opportunistic Planned Lived, polychronic time Linear, monochronic time Boundedly rational Totally rational (Hodkinson och Sparkes, 1993, s. 259) Habitus Enligt careershipteorin fattar ungdomar således beslut utifrån det de upplever som möjligt att välja. För att förklara vad ungdomarna upplever som möjligt att välja använder Hodkinson och Sparkes (1997) sig av Bourdieus begrepp habitus. Nihad 19

20 Bunar (2001) beskriver habitus som ett slags kognitiva eller mentala kartor utifrån individen uppfattar, förstår och värderar den värld hon lever i. Habitus består således av internaliserade strukturer som vägleder individens tänkande och handlande. (s. 28) Habitus kan således ses som det filter varigenom individen tolkar världen och därmed även det filter varigenom hen ser på sina valmöjligheter när hen fattar beslut. Hodkinson och Sparkes menar att begreppet habitus kan användas på ett strukturellt deterministiskt sätt, men att det inte är så de tolkar Bourdieu. Habitus är flexibelt och kan förändras genom nya erfarenheter. Dock kan en individ inte kliva utanför sitt habitus, men olika händelser i livet och möten med olika personer gör att individer ur samma subkultur och med liknande bakgrund har olika habitus Handlingshorisont Enligt careershipteorin är det dock inte bara en individs habitus som påverkar hens beslut, utan även strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden. Dessa strukturella möjligheter samt individens habitus utgör grunden för individen handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes, 1997). Hodkinson och Sparkes definierar handlingshorisont som the arena within which action can be taken and decisions made. Habitus and the opportunity structures of the labour market both influence horizons of action and are inter-related, for perceptions of what might be available and appropriate affect decisons, and oppurtunities are simultaneously subjective and objective (s. 34). En individs handlingshorisont både möjliggör och begränsar således det individen kan uppfatta av världen och därmed hens valmöjligheter inom denna. Hodkinson och Sparkes menar även att handlingshorisonten är segmenterad och att ingen kan uppfatta alla möjligheter på studie- och arbetsmarknaden. Klass, kön och etnicitet är strukturer som påverkar segmenteringen av en individs handlingshorisont. Detta kan bland annat innebär att individer från lägre socialklasser inte ser det som möjligt att läsa studieförberedande utbildningar då det inte ryms inom deras handlingshorisonter. Elever från högre socialklasser kan däremot, utifrån sina handlingshorisonter, se detta som det 20

21 enda alternativet. 3.2 Maktreaktioner inom fältet Inom careership används Bourdieus begrepp fält och kapital för att beskriva ungdomars möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden. Ett fält är ett strukturerat system av sociala positioner vilka innehas av antingen individer eller institutioner och vars natur bestämmer villkor för dess innehavare. Det är också ett system av sociala krafter som finns mellan dessa positioner och vars interna maktförhållande styr fältets struktur. (Bunar, 2001, s ) I valet till gymnasiet förhåller sig eleverna till anställnings- och utbildningsfältet, enligt Hodkinsons och Sparkes (1997). För att få tillgång till ett visst fält måste individen ha ett visst kapital som värderas högt inom fältet (Ibid.). I careershipteorin preciseras inte de olika formerna av kapital. Vi använder oss av Lidströms (2009) definition av de olika kapitalsorterna, vilka beskrivs i Begreppsförklaring. Föräldrars utbildningsnivå, som denna studie förhåller sig till, är en del av elevens kulturella kapital. Föräldrarnas utbildningsnivå är även en del av individens habitus, som gör att hen känner sig mer eller mindre hemma på ett fält, i en utbildning eller ett yrke. En individs kapital, och hur hen förvaltar detta, påverkar hens möjlighet att få tillträde till ett visst fält (Hodkinson och Sparkes, 1997). Bunar (2001) beskriver att de olika kapitalformerna är överförbara inom familjen. Detta innebär att föräldrarnas kapital i form av exempelvis utbildningsnivå påverkar elevernas möjligheter till olika sorters studier och arbete. Hodkinson och Sparkes menar även att föräldrarnas sociala kapital i form av kontakter påverkar elevernas möjligheter till olika sorters arbete. Enligt careershipteorin måste karriärval således ses som en del i maktförhållandet inom ett visst fält. Vi tolkar, liksom Lidström (2009) careershipteorin, som att individens kapital är en del av hens handlingshorisont. 21

22 3.3 Brytpunkter och perioder av rutin Tidigare har det beskrivits att en individs habitus är flexibelt och att det kan förändras genom nya erfarenheter. Enligt careershipteorin består en individs livslopp av perioder av rutin och brytpunkter. Brytpunkter är tillfällen i en individs liv då hen genomgår förändringar och då hens habitus utvecklas. Brytpunkterna kan vara strukturella, såsom gymnasievalet. De kan vara själv-initierade, såsom valet att byta arbete. De kan även vara påtvingade, såsom att bli uppsagd (Hodkinson och Sparkes 1997, s. 40). Tiden mellan brytpunkter kallar Hodkinson och Sparkes för perioder av rutin. Perioden av rutin kan exempelvis vara bekräftande, då den nya identiteten utvecklas som individen hade hoppats, eller socialiserande, då en ny identitet som individen inte önskade växer fram, menar Hodkinson och Sparkes. Brytpunkterna och perioderna av rutin är således en viktig del i förändringen av individen habitus. 3.4 Careershipteorins betydelse för studien Careershipteorin är en karriärvalsteori med fokus på ungdomars studie- och yrkesval. Då denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer, känns det angeläget att använda en teori då den fokuserar på karriärval för just ungdomar. Bourdieu, som används som teori i flera andra studier (se exempelvis Sandell, 2007 och SOU 2000:39), är däremot mer generell. Vi har i Tidigare forskning visat att careershipteorin används av forskare för att förklara just ungdomars karriärval, (se Lidström, 2009; Papadaki, 2004; Lundahl, 2010a; Lundahl, 2010b). I vår studie kommer vi inte studera ungdomars val, utan hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval. För att göra detta kommer vi att använda oss av careershipteorins begrepp. 22

23 Enligt careershipteorin är individens klasstillhörighet viktig för hens karriärval, även om det inte nämns explicit (jämför Lundahl, 2010b, s. 217). Individens klasstillhörighet i form av föräldrarnas utbildningsnivå är en del av hens kulturella kapital och hens habitus. Dessa båda gör att individen känner sig mer eller mindre hemma inom olika fält, vilket i sin tur påverkar hens handlingshorisont. Handlingshorisonten är således, enligt careershipteorin, segmenterad utifrån bland annat klass. Detta innebär att careershipteorin är relevant utifrån denna studies klassperspektiv där föräldrars utbildningsnivå tas som utgångspunkt. Elevernas kapital i form av bland annat verbala färdigheter, nätverk, och föräldrars utbildningsnivå kommer användas för att analysera studie- och yrkesvägledares medvetenhet om att klassbakgrund påverkas elevers handlingshorisont Styrkan i careershipteorin, i förhållande till studiens syfte, är att den beskriver att ungdomar kan se nya möjligheter genom vidgandet av sin handlingshorisont. Vidgandet av handlingshorisonter är således centralt för studien och kommer att användas för att analysera hur studie- och yrkesvägledare hjälper eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund. Careershipteorin beskriver att ungdomar fattar pragmatiskt rationella beslut inom sin handlingshorisont. I den forskning som ligger till grund för teorin beskriver Hodkinson och Sparkes (1993) hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att hjälpa eleverna att öka sin pragmatiska rationalitet, vilket har beskrivits i Forskning som ligger till grund för careershipteorin. De exempel som Hodkinson och Sparkes lyfter fram kommer att användas i redovisningen och analysen av det empiriska materialet. Med hjälp av dessa kommer vi att analysera hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. 23

24 4. Metod I detta kapitel presenterar och motiverar vi hur vi har resonerat kring studiens genomförande och vilka metoder som använts för att besvara våra frågeställningar på ett tillförlitligt och etiskt sätt. Först presenteras metodvalet. Här diskuteras även validiteten och reliabiliteten i studien. Detta följs av en diskussion om pronomenet hen. Därefter redogörs det för studiens urval och avgränsningar. Sedan följer en beskrivning av genomförande, bearbetning och analys av det empiriska materialet. Slutligen beskrivs de etiska överväganden vi gjort. 4.1 Resonemang om validitet och reliabilitet Studiens syfte var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. Då avsikten med studien var att få en förståelse för hur vägledare arbetar och resonerar kring detta genomfördes kvalitativa intervjuer. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att vi i mötet med intervjupersonen kan gå på djupet samt att både vi och intervjupersonerna kan få möjlighet att ställa följdfrågor och få kompletterande svar. Under intervjuerna var vi noga med att få bekräftat av intervjupersonerna att vi förstått deras svar rätt. Vi var även noga med att återkomma till vår definition av klassbegreppet för att skapa förutsättningar för att vi pratade om samma sak. Detta gjorde vi för att öka undersökningens validitet (Larsen, 2009). Under arbetet med intervjufrågorna försökte vi att formulera frågor som gav intervjupersonerna möjlighet att ge ärliga svar och inte politiskt korrekta sådana. Då vi 24

25 inte ville upplevas som kontrollanter var detta även något som vi försökte vara noga med under intervjuerna. Då vi pekade på läroplanens riktlinjer och forskning i ämnet som beskriver hur vägledare bör arbeta, fanns det en fara i att intervjupersonerna upplevde sig bli granskade och kontrollerade. Detta var något vi ville komma bort ifrån. Tillsammans med intervjupersonen diskuterade vi frågorna och det fanns utrymme för dem att tänka fritt kring ämnet och ge fylliga uttalanden, vilket bidrog till att stärka validiteten i intervjupersonernas svar (Dalen, 2008). Att säkerställa hög reliabilitet i kvalitativa studier är svårt, då den aktuella situation samt relationen mellan oss och intervjupersonerna i hög grad påverkar intervjupersonens svar (Dalen, 2008). För att stärka relativiteten genomfördes alla intervjuer av oss båda två tillsammans för att vi båda skulle kunna uppleva, och tolka, intervjusituationen och intervjusvaren. Detta är något som Ann Kristin Larsen (2009) menar stärker reliabiliteten. Dock kan detta innebära att intervjupersonen känner sig i underläge. Fördelarna med att vara med under intervjuerna båda två hoppas vi dock övervägde de nackdelar det förde med sig. Även kodningen genomfördes av oss båda, vilket ökar validiteten då vi fick möjlighet att samtala om intervjuerna och tolka intervjusvaren utifrån våra helhetsupplevelser av intervjuerna. I tolkningen har vi varit noga med att inte bara tolka de enskilda uttalanden utan att försöka sätta dem i relation till våra respektive helhetsbilder av varje intervju. Detta gjorde vi genom att samtala om varje enskilt uttalande i relation till hela intervjun samt vår upplevelse och känsla under intervjun. Detta är något som Monica Dalen (2008) menar stärker validiteten. 4.2 Resonemang om användandet av pronomenet hen Då intervjupersoner har varit både kvinnor och män har vi diskuterat hur vi ska benämna dem. För att det inte ska gå att peka ut någon enskild studie och yrkesvägledare på grund av dennes kön ville vi ha samma pronomen på dem alla. Om vi hade valt hon eller han hade detta medfört att läsaren genast skapat sig en bild, baserat på könsstereotypa föreställningar. Därför valde vi istället att använda hen, vilket även 25

26 det är problematiskt då läsaren kan vara ovan vid detta pronomen och då hakar upp sig i läsningen och förståelsen av resultatredovisningen. Här vill vi poängtera att vårt användande av hen inte är menat som en provokation utan som en lösning då vi upplever att alternativen hade varit sämre. Utifrån detta resonemang väljer vi även att benämna eleverna med hen. 4.3 Avgränsningar och urval För att ha en utgångspunkt, och samtidigt avgränsa oss, har vi valt att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval. Elevernas klassbakgrund definierar och operationaliserar vi som föräldrars utbildningsnivå, vilket vi tidigare har beskrivit i Begreppsförklaring. Eftersom gymnasievalet kanske är det första stora studie- och yrkesval som ungdomar själva gör har vi även valt att avgränsa vår studie till grundskolan. När vi har valt ut intervjupersoner har vi utgått från Skolverkets statistik (Skolverket 2011),(se Bilaga 1 för ytterligare information). För att få en bredd på våra intervjupersoner har vi har valt: 1. två studie- och yrkesvägledare på skolor där elevernas föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå är; 1,50-2,00, 2. två studieyrkesvägledare på skolor där elevernas föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå är; 2,00-2,50, samt 3. två studie- yrkesvägledare på skolor där elevernas föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå är; 2,50-3,00. Detta kan enligt Larsen (2009) ses som ett kvoturval. Vi har således valt kategorier av skolor som skiljer sig från varandra vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Anledningen till detta är att vi vill studera hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund oavsett vilken denna klassbakgrund är. Vi benämner de olika kategorierna som; låga skolor, mellanskolor och höga skolor. Detta ska inte tolkas normativt, utan är endast en beskrivning av elevernas föräldrars utbildningsnivå. Tre av studie- och yrkesvägledarna arbetar på två skolor där föräldrarnas sammanvägda 26

27 utbildningsnivå ligger inom samma urvalsgrupp och därför har de pratat om arbetet på båda sina skolor. För ytterligare information om skolor och intervjupersoner se Bilaga 1. I citaten i resultat och analyskapitlet betecknas vi som intervjuade med H (Hanna eller Hanna-Maria). Studie- och yrkesvägledarna betecknas med SL (=studie- och yrkesvägledare på låg skola), SM (=studie- och yrkesvägledare på mellanskola) respektive SH (=studie- och yrkesvägledare på hög skola). Beteckningen av studie- och yrkesvägledarna används för att läsaren lättare ska följa med i vårt resonemang. Tabell 1. Intervjupersoner Intervjuperson SL studie- och yrkesvägledare på låg skola SM studie- och yrkesvägledare på mellanskola SH studie- och yrkesvägledare på hög skola Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå 4.4 Genomförande, bearbetning och analys För att få tag i lämpliga intervjupersoner utifrån vårt urval använde vi oss, som beskrivits ovan, av skolverkets SALSA-statistik (Skolverket 2011). Utifrån denna kontaktade vi studie- och yrkesvägledare på skolor som passade in i våra urvalsgrupper för förfrågan om de ville delta i studien. De två första studie- och yrkesvägledare från respektive urvalsgrupp som kunde tänka sig att ställa upp valdes ut som intervjupersoner. I samband med intervjuerna fick intervjupersonerna information om de forskningsetiska principerna vi förhåller oss till. Vi utarbetade en intervjuguide utifrån careershipteorin och Hodkinson och Sparkes (1993) fyra punkter om hur studieoch yrkesvägledare bör arbeta för att hjälpa elever att vidga sin handlingshorisont. Vår intervjuguide är uppdelad i fyra delar, vilka inte behandlades var för sig i intervjuerna 27

28 (se Bilaga 2). Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon och vi var båda närvarande och aktiva vid samtliga intervjuer. Efter varje intervju samtalade vi om våra respektive upplevelser av intervjun och skrev ner minnesanteckningar för att använda under bearbetningen. Intervjuerna transkriberades i sin helhet av oss. Under kodningen av intervjuerna utgick vi från Hodkinson och Sparkes (1993) som beskriver insatser studie- och yrkesvägledare bör göra för att öka elevers pragmatiska rationalitet och därmed vidga deras handlingshorisont. Då enskilda uttalanden i intervjuerna tolkades utifrån intervjuns helhet, landade vi i att det var viktigt att belysa respektive studie- och yrkesvägledares medvetenhet om att klassbakgrund begränsar elevers studie- och yrkesval. Detta samt kategorierna som berör hur hen kan hjälpa eleverna att vidga sin handlingshorisont utgör strukturen för vår resultat- och analysredovisning. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, careership, samt i förhållande till Hodkinson och Sparkes fyra punkter som behandlar hur studie- och yrkesvägledare kan hjälpa elever att vidga sin handlingshorisont. 4.5 Etiska ställningstaganden Undersökningen har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer rörande information, samtycke, konfidentialitet och utnyttjande (Vetenskapsrådet 2002), se bilaga 3. Intervjupersonerna har tillfrågats om de vill delta i studien och blivit informerade om att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan samt att det de berättar för oss endast kommer att användas i forskning. Intervjupersonerna har även blivit informerade om studiens syfte både innan de bestämt om de vill medverka, samt under intervjun. I början av respektive intervju informerade vi intervjupersonerna, både muntligt och skriftligt, om de forskningsetiska principerna och hur de påverkar vår studie samt deras medverkan i den. Med hänsyn till konfidentialitetskravet har städerna, skolorna samt intervjupersonerna inte benämnts med namn. För att ytterligare stärka konfidentialiteten benämns alla intervjupersoner som hen. I de fall intervjupersonerna lämnade ut känsliga uppgifter, exempelvis 28

29 information om enskilda elever, har denna information utelämnats. Detta är inte något som har påverkat studiens resultat. 29

30 5. Resultat och analys Nedan presenteras och analyseras studiens resultat. Analysen görs utifrån careershipteorins begrepp habitus, kapital, handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut (se Teoretisk referensram - careershipteorin ). Analysen görs även utifrån de fyra punkter som Hodkinson och Sparkes (1993) menar att studie- och yrkesvägledare bör arbeta med för att hjälpa eleverna att vidga sin handlingshorisont medvetenhet om kontext, mottaglighet för information, kunskap om omvärlden samt självförtroende (se Forskning som ligger till grund för careershipteori ) Som vi beskrev i Genomförande, bearbetning och analys kategoriserar vi studieoch yrkesvägledarna utifrån elevernas föräldrars utbildningsnivå på de skolor de arbetar. Dessa benämns som låga skolor, mellanskolor, respektive höga skolor. 5.1 Medvetenhet Här kommer vi att behandla i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledare ser elever som aktörer eller styrda av strukturer. Med bakgrund i den forskning som har presenterats i Tidigare forskning är vår utgångspunkt att elever är styrda av strukturer, såsom klassbakgrund, men att studie- och yrkesvägledare kan öka deras aktörskap. Under intervjuerna upptäckte vi att studie- och yrkesvägledarna har olika inställning till i vilken grad elever påverkas av strukturer såsom klassbakgrund. Vi ser ett mönster där vägledarna i de respektive skolkategorierna tenderar att ha liknande inställningar till detta. Studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna gav uttryck för en medvetenhet om att elevens klassbakgrund påverkar studie- och yrkesvalet. Studie- och yrkesvägledarna på de låga skolorna tog däremot avstånd från att prata om elevers 30

31 klassbakgrund. På de höga skolorna skiljer sig studie- och yrkesvägledarna sinsemellan åt. En av dessa har liknande inställningen som studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna. Den andra har liknande inställning som studie- och yrkesvägledarna på de låga skolorna Medvetenhet om att klassbakgrund påverkar studie- och yrkesval Studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna, och den ena av de på de höga skolorna, gav uttryck för en medvetenhet om att elevernas klassbakgrund påverkar deras studie- och yrkesval. De uttrycker även en medvetenhet om att de, utifrån detta, måste hjälpa eleven att vidga sin handlingshorisont. Två av vägledarna uttrycker sig så här: SM: Jag vet jag har tänkt någon gång när jag har haft föräldramöte och berättat om gymnasieskolan. Det finns liksom allting. Där kommer då akademikerföräldrar, överläkaren på någon avdelning där som har läst allt om naturvetenskapligt program som bara vill veta någon liten detalj. Alltså oerhört påläst. Å sen så kommer det kanske den ensamstående mamman /.../ som får ångest bara hon kommer in i en skola. /.../Och den ena kommer i joggingkläder och den andra i päls om det är vinter. Nej, men kanske inte i päls. Men ni förstår vad jag menar. SM: Det är svårt att säga men jag tror ju att om man inte har en studietradition hemifrån så påverkar ju det jättemycket. Man har inga intellektuella samtal över middagsbordet /.../ Och då lever man ju i den världen. Å det är inte så himla lätt då ju att se andra möjligheter tror jag. /.../ Och sen kan det ju vara tvärtom också, att om man har föräldrar som har höga positioner i samhället, har akademiska utbildningar, att man ställer väldigt höga krav på barnen att du ska minsann också, du ska ju också läsa på universitetet. Det är väl kanske inte okej att du ska bli lastbilschaufför. /.../ I citaten ovan visar studie- och yrkesvägledarna att de är medvetna om att deras elever har olika klassbakgrund. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att kapital är överförbart inom familjen, vilket innebär att elevens kulturella kapital i form av bland annat föräldrarnas utbildningsnivå påverkar eleven och gör att denne känner sig mer eller mindre hemma inom olika utbildningar och yrken. Dessa studie- och yrkesvägledare uttrycker förståelse för detta, samt för att elevernas kapital i form av studietradition påverkar deras handlingshorisont. Frågan är hur studie- och yrkesvägledarna, utifrån denna medvetenhet om klassbakgrund och kapital, arbetar med att hjälpa elever att vidga sin handlingshorisont. I Vidgande av elevens handlingshorisont presenterar vi 31