Delaktighet och förståelse dialogen mellan barn och vuxna kan förbättras

Transkript

1 Delaktighet och förståelse dialogen mellan barn och vuxna kan förbättras Så har vi arbetat för att göra folkhälsoplanen mer tillgänglig för barn och unga

2 Innehåll Rätten till delaktighet och inflytande Rätten till delaktighet och inflytande... 3 En ungdomsversion av folkhälsoplanen... 4 Folkhälsoplanen inspirerade till en uppsats... 6 Ungdomsvarianten... 7 Kultur är hälsosamt... 8 Folkhälsoplanen blev en må-bra-plan... 9 Berättelseboken Barnen är framtiden Medinflytande som ger trygghet En förberedelse för vuxenlivet Folkhälsoplanen Hälsans bestämningsfaktorer Fokus på den gemensamma livsmiljön Empowerment Barnkonventionen ska genomsyra allt arbete Bra skolor främjar god hälsa Folkhälsoarbetet på olika nivåer Litteraturlista Att göra ett politiskt dokument tillgängligt för barn och ungdom Denna broschyr presenterar resultatet av ett folkhälsoprojekt i Götene kommun. En metod för hur man kan arbeta med kommunala dokument har vuxit fram. Barn och ungdomar har tolkat den långsiktiga folkhälsoplanen, som är antagen i kommunfullmäktige. Det är ett samarbete mellan personal från skolan, biblioteket, folkhälsoenheten, familjecentrum och folkhälsokommittén samt politiker. En lokal konstnär, en fotograf och en journalist har varit förstärkande resurser i arbetet. Studenter från Högskolan Väst har skrivit en B-uppsats om en del av arbetet. Förhoppningsvis kan detta arbete inspirera andra till liknande insatser för att öka barns och ungdomars delaktighet och inflytande. Götene Folkhälsoråd September 2006 Skriv och tala så att barn förstår, avfärda inte omedelbart barns förslag och återkoppla besluten. Det är några av de råd som barn och unga för fram i barnombudmannens rapport till regeringen 2006, Röster som räknas. Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande: Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Vuxna beslutsfattare ska anstränga sig för att ta reda på barns och ungdomars åsikter i olika frågor. Vi har frågat barn och unga, både i våra kontaktklasser och i forum för ungdomsinflytande, hur de ser på sina möjligheter att vara med i beslutsprocesser. Vad vill de kunna påverka och hur mycket? Hur ska det gå till och vad tror de händer med deras åsikter? Barn och ungas råd till beslutsfattare Skriv och tala så att barn och unga förstår. Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara med att påverka. Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger. Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och unga. När det inte blir som barn och unga föreslår måste beslutsfattare motivera varför det inte blev så. Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid att delge sina synpunkter. Bjud på fika! Barnombudsmannens hemsida:

3 En ungdomsversion av folkhälsoplanen Ingela Jobs är lärare i svenska på Fornängsskolan i Götene. Lasse Törnell är ungdomslots i Götene kommun. Tillsammans har de arbetat med folkhälsoplanen för att göra den tillgänglig för elever i åk 9 den så kallade ungdomsversionen. Att göra politiska dokument tillgängliga även för ungdomar tycker jag tillhör en av mina arbetsuppgifter, säger Lasse Törnell. Eftersom jag gillar idrott och hälsa såg jag många vinster för eleverna, säger Ingela Jobs. Folkhälsoplanen är konkret och inte allför svår att förstå. Det var en nyfiken och kreativ klass, som tyckte det var intressant att få komma till kommunens hus, Centrumhuset, och arbeta en dag. Ingela Jobs delade upp klassen i åtta grupper, lika många som folkhälsomålen. De fick välja vilket mål de skulle arbeta med. Eleverna kunde översätta texten på ett tydligt och bra sätt, exempelvis gällande kostvanor. Ät nyttigare, motionera mer! De borde få arbeta med alla dokument som berör dem, säger Lasse Törnell. Varför inte ett kommunstyrelseprotokoll? Ju värre kanslisvenska, desto större utmaning! Framtidsplanen för Götene kommun berör också i allra högsta grad barn och ungdom Om eleverna fattar vad det handlar om kan de lätttare bli delaktiga, säger Ingela Jobs. Det är viktigt att de lär sig att man inte bara kan gå omkring och gnälla, utan att det faktiskt går att påverka saker och ting. Det var en bra idé att arbeta med folkhälsoplanen och att arbetet resulterade i en broschyr. Men eleverna kan ju själva få välja redovisningsform. Ja, det kan ju bli en film också, eller en dramatisering, säger Lasse Törnell. Det här var roligt och det blev bra! Rekommenderas som arbetsmetod. Det gav eleverna verklighetsförankring och en spännande dag i kommunhuset Det blev även en inbjudan till ett symposium om folkhälsa i Ale kommun, där eleverna fick hålla föredrag om sitt projekt och mötte ett stort intresse. De växte med uppgiften, konstaterar Ingela Jobs och Lasse Törnell. Lasse Törnell har adress lars.tornell@gotene.se och Ingela Jobs ingela.jobs@gotene.se Det gav eleverna verklighetsförankring och en spännande dag i kommunhuset

4 Folkhälsoplanen inspirerade till en uppsats Ungdomsvarianten Tove Wold-Bremer och Madelene Skoglund skrev en B-uppsats med rubriken Den lokala folkhälsoplanen ur ett ungdomsperspektiv, då de läste på Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Tillsammans praktiserade de under några veckor hos Rose- Marie Borg på folkhälsoenheten i Götene kommun. - Jag blev intresserad av folkhälsofrågor efter att ha jobbat både på sjukhuset och i hemvården, berättar Tove Wold-Bremer. Förebyggande arbete är bra och det är viktigt att arbeta både med riskfaktorer och friskfaktorer. Folkhälsoarbete tar tid och det är bra att börja tidigt med barn och ungdom, säger Madelene Skoglund. Vi praktiserade vintern 2005, var med på folkhälsorådet, besökte förskolan och lågstadiet och såg hur berättelseboken växte fram. Men vi ville veta vad ungdomar hade för inställning och riktade därför in oss på ungdomsperspektivet, säger Tove Wold-Bremer. Niorna uppskattade att de fick komma med synpunkter om folkhälsoplanen och att detta mynnade ut i en broschyr. Man kan arbeta mer med politiska dokument och demokrati i skolan. Det är roligt att arbeta med något som är verkligt och inte påhittat. Dessutom uppskattade ungdomarna att lämna klassrummet och komma till Centrumhuset den där dagen, säger de. I sin uppsats skriver de bland annat: Projektet har varit ett sätt att få in barnkonventionen och öka barnperspektivet lokalt. Eleverna ställdes inför utmaningen att översätta ett politiskt dokument skrivet för vuxna till ett mer lättbegripligt, och dessutom reflektera över hur målen ska nås. Ungdomarna var eniga om att de ville se ett ungdomsperspektiv i folkhälsoplanen. Det bidrar till att de kan förstå och ta del av den, samt att den blir mer givande att läsa. Vi anser att det är ett sätt att skapa engagemang och intresse från ungdomarnas sida. För att uppnå detta krävs att de förstår innebörden i kommunens folkhälsoplan. Vi tror att det är just det som arbetet i Götene kan bidra med. madelene.skoglund@student.hv.se tovewoldbremer@yahoo.se Nina Jonsson och Melanie Ljusberg gick i 9E i Fornängsskolan när de fick i uppdrag att tolka folkhälsoplanen till ett ungdomsspråk. Nu går Nina på Barn- och fritidsprogrammet och Melanie på Samhällsprogrammet i De la Gardieskolan i Lidköping. Båda tyckte att uppdraget verkade roligt. Vi fick varsitt exemplar av folkhälsoplanen, berättar Melanie. Vi fick välja vilket område vi ville arbeta med och vi två var i samma grupp. Vi skrev om droger och alkohol och fick veta att de åtta målen som vi skrivit om skulle vara med i en broschyr. Eleverna uppmanades att tänka på att de inte skulle förändra grundinnehållet i dokumentet. De gjorde bearbetningen i flera steg, diskuterade formuleringarna tillsammans och hjälpte varandra att hitta de rätta orden så att folkhälsoplanen skulle bli lättare att förstå, det vill säga anpassad för ungdomar. Så här formulerade sig Ninas och Melanies grupp om drogförebyggande arbete: Om någon av dina kompisar drogar eller super: säg till någon vuxen Om du blir erbjuden knark när du är på fest: tacka nej Bara för att dina föräldrar eller någon annan dricker eller drogar behöver inte du också börja Nina Jonsson och Melanie Ljusberg var även med i Ale kommun, där de fick berätta om hur de arbetat med det politiska dokumentet inför en stor grupp vuxna, som efteråt ställde frågor. Det var kul att komma ifrån skolan en dag, säger Nina, och skolan i Ale var fin. Hela projektet var jättekul, instämmer Melanie. Man fick komma i kontakt med verkligheten Folkhälsoarbete tar tid och det är bra att börja tidigt med barn och ungdom. Vi var i Centrumhuset och i början var det ganska tråkigt, säger Nina. Man ville komma igång! När vi var klara fick vi skriva rent vår text på datorer. Hela projektet var jättekul! Man fick komma i kontakt med verkligheten

5 Kultur är hälsosamt Folkhälsoplanen blev en må-bra-plan Folkhälsa handlar inte bara om att kroppen ska må bra. Det är även en fråga om tillgång till kultur. Det menar de båda barnbibliotekarierna Eda Ekendahl och Carola Fredriksson, som båda varit delaktiga i projektet att göra folkhälsoplanen tillgänglig för barn och ungdom. De oroar sig för att läsförståelsen bland barn och unga minskar, trots att man börjar med läsning redan i förskolan. Att det blir färre och färre skolbibliotekarier och skolbibliotek är inte bra, tycker de. En attraktiv skola ska väl ha ett bibliotek, säger Carola Fredriksson. Det borde vara självklart att det finns bibliotekarier som hjälper eleverna i skolbiblioteken vi är ju experter på att söka information! Det är ett mycket bra initiativ att låta barn och ungdomar vara med och påverka. Det är tack vare barnkonventionen, säger Eda Ekendahl. Men man måste följa upp arbetet med de åtta folkhälsomålen och låta alla klasser få vara med så att det blir ett självklart inslag i skolan. Susann Sundberg är förskollärare på Familjecentrum i Centrumhuset och har verkat som samordnare för barngrupperna i detta arbete. Ewa Larsson är lärare på Ljungsbackenskolan i Götene och Lotta Granander är förskollärare på Ljungsbackens förskola strax intill. Tillsammans med barn i förskolan och på lågstadiet har de gjort en barnvariant av folkhälsoplanen, en måbra-plan. betydde, berättar Ewa Larsson. Det var inte lätt för tioåringarna de trodde att mobilisera betydde att man skulle ge alla man samarbetade med en mobil! Av folkhälsoplanen blev en må-bra-plan för Ola och Maja. Susann Sundberg var samordnare och hade som uppgift att renskriva materialet efterhand och organisera möten. När det gällde de två sista folkhälsomålen målade barnen i en ateljé under ledning av Birgitta Andersson. Vi är väldigt nöjda med resultatet, säger Susann Sundberg. Barn har sådan kompetens. Vi har en barnkonvention från 1989 och ändå lyssnar vi inte på dem! Får de vara med och påverka kan de ta bättre ansvar när de blir äldre. Ungdomar som efterlyser fler fritidsaktiviteter är alltid välkomna till biblioteket, säger Carola Fredriksson. Men tyvärr är bokslukarna i stort sett borta och ungdomarna sätter sig helst vid datorerna! De orkar inte läsa Sagan om ringen när de har sett filmen Man märker att tankarna på att förbättra folkhälsan genomsyrar kommunens dokument allt mer hälsa är inte längre bara sjukvård, säger Eda Ekendahl, som efterlyser mer forskning om barns språkutveckling. För mer information, kontakta Eda Ekendahl på mollymacken@yahoo.se eller Carola Fredriksson på carola.fredriksson@gotene.se Man märker att tankarna på att förbättra folkhälsan genomsyrar kommunens dokument allt mer hälsa är inte längre bara sjukvård. Till vår hjälp hade vi nallen Ola och dockan Maja. Vi hade redan pratat om hur viktigt det är att röra på kroppen och äta rätt, så detta passade både oss och barnen, berättar de. Det föll sig naturligt att barnen ritade något som hade anknytning till de åtta folkhälsomålen. Resultatet blev både en utställning med teckningar i Centrumhuset med åtta skärmar och en stor, inplastad så kallad berättelsebok om Ola och Maja, med en sida för varje folkhälsomål. Folkhälsoplanen var svårläst. Barnen kunde till exempel inte förstå vad mobilisera samarbetspartners - Det har gått över förväntan bra att arbeta med detta, säger Lotta Granander. Det är viktigt att vi lyssnar på barnen även när det gäller en sådan sak som att utforma barns utemiljö. Vi har även haft föräldramöten där vi diskuterade våra kostvanor. Barn som lär ut befäster sina kunskaper bättre, säger Ewa Larsson. Det här har varit en mognadsprocess. Man ska lita på barnen de har sunda åsikter! Skriv till susann.sundberg@gotene.se ewa.larsson@gotene.se ann-charlotte.granander@gotene.se Det här har varit en mognadsprocess. Man ska lita på barnen de har sunda åsikter!

6 Berättelseboken Betty och Julia på Ljungsbackens förskola vet vad man ska göra för att må bra och de har varit med och ritat i Berättelseboken. Man ska inte röka och inte äta för mycket godis, säger Betty, 4 år. Jag äter lördagsgodis mest på lördagar. Jag springer och dansar så att mitt hjärta slår, säger Julia, 5 år. Jag har fått lära mig att cykla jättemycket! Man kan få sommarknän, säger Betty. Man ska inte spela på enarmade banditer, för det kommer inga pengar! Maja blir lessen. De äldre barnen Oliver, Angelica, Marianne och David, alla 10 år, har också arbetat med folkhälsoplanen. Det var barnens idé att det skulle vara bilder och korta meningar i Berättelseboken. Vi har gjort den här för barn med korta, korta meningar, säger Oliver. Först fattade vi ingenting. Berättelseboken är en bok som det står bra grejer i, säger Angelica. Till exempel att man ska äta frukt och grönsaker. Man ska röra på sig och inte bara se på teve. Så att man håller sig frisk, säger Marianne. Man kan säga att det är en må-bra-plan för mindre, säger David. Jag äter sällan godis, för jag sparar till ett modellflygplan. De har haft hjälp av nallen Ola, som sovit över hos dem alla. Oliver har till och med gjort ett helt hus åt Ola, med övervåning, skorsten, teve och säng. Om Ola vill prata med någon ska det vara någon som han kan lita på, säger Oliver. Hon kramar dockan Maja, som fått många goda råd om kost och motion även av Emelie och Elvira, som är 6 år och går i förskoleklass på Ljungsbackenskolan. Man ska akta sig för spisen och man ska ha reflexer, säger Elvira. Om man mår dåligt kan man prata med någon. Man kan rida, säger Emelie. Jag rör mig mycket när jag leker och så spelar jag fotboll. Det var roligt när vi fick bestämma själva vad vi skulle rita och måla, säger Angelica. Ola måste vara trygg och låsa dörren och stänga fönstren. Han är kramig och gosig och snäll, säger Marianne. Det var roligt när man fick åka till ateljén och måla, säger David

7 Barnen är framtiden Medinflytande som ger trygghet Kerstin Karlsson (s) är vice ordförande i folkhälsorådet och djupt engagerad i folkhälsoarbetet. I all synnerhet när det gäller barn och ungdom! Det är nästan som om det finns i generna Att det är viktigt att barn och ungdom känner delaktighet finns det ju även belägg för i forskningen. Politiska dokument är för många svåra att ta till sig därför måste vi börja med barnen och ungdomarna och folkhälsoplanen är bara början. Vi räknar inte alltid med barnen och det tror jag straffar sig i längden. Har barn och ungdom fått vara delaktiga och fått inflytande tidigt verkar detta förebyggande. Kerstin Karlsson har en bakgrund som förskollärare och tycker att det går alldeles utmärkt att jobba med demokrati och inflytande till exempel bland sexåringar. Barn är frågvisa och vill veta hur saker och ting fungerar, säger hon. Nu får vi inte släppa taget! Det finns gott om tillfällen att ta upp frågor om folkhälsa både i förskolan, i grundskolan och på gymnasienivå. Vi måste inkludera barn och ungdom i allt vi gör! Det vilar naturligtvis ett stort ansvar på föräldrarna när det gäller folkhälsofrågor, men man får inte skuldbelägga dem. Föräldrar vill sina barns bästa. Vi har många olika tillfällen att möta föräldrar och ta upp frågor om till exempel kost och motion på mödra- och barnavårdscentralerna, i familjecentrum, i förskolan och i skolorna. Det här är så roligt! Det blir aldrig enahanda och det finns alltid nya sätt att hitta lösningar. Folkhälsofrågor väger tungt och måste tas upp gång på gång. Men barn och ungdom måste få vara med från början! Barnen är framtiden Kerstin Karlsson har adress k.karlsson@glocalnet.net för den som vill veta mer. Som en del av Götene kommuns folkhälsoplan antog barn- och ungdomsnämnden år 2004 en plan som handlade om skolans arbetsmiljö. Anders Ader, numera seniorkonsult, har varit engagerad i folkhälsoarbetet som utvecklingsledare för det kommunprogram som fått namnet Trygga, säkra och utvecklande skolor (Safe School). Skolan är en arbetsplats och det är viktigt att eleverna kan påverka och känna att de har inflytande över sin arbetsmiljö. En god arbetsmiljö är grunden för elevens lärande. Barnkonventionen uttrycker barnens bästa i alla situationer, bland annat när det gäller barns rätt till trygga, säkra och utvecklande miljöer. För att höja kvalitetsmedvetandet bland personal, elever och föräldrar har vi som mål att alla skolor ska certifieras. Certifieringen utgår bland annat från WHO:s internationella kriterier för Safe School. Källby Gård är den skola i vår kommun som år 2003 som den första skolan i världen fick utmärkelsen Safe School. Därefter har ytterligare två skolor i Götene kommun certifierats ett resultat av ett långvarigt och systematiskt arbetsmiljöarbete. Det handlar både om den fysiska och den psykosociala miljön. Att alla har medinflytande och känner sig trygga är viktigt för hälsan. Anders Ader anser att det är bra att barn och ungdomar har fått lära känna folkhälsoplanen och att arbetsmiljö- programmet är en del i kommunens hälsosatsning. Han menar också att alla politiska dokument som berör barn och ungdom bör skrivas på ett sätt som barn och ungdomar förstår. Han har en vision: Egentligen borde vi ha en barnombudsman i varje kommun! Någon som för barnens talan. Den som vill veta mer om kommunprogrammet Trygga, säkra och utvecklande skolor kan skriva till Anders Ader på adress anders.ader@telia.com. Kerstin Karlsson tycker också att den äldre generationen kan bidra. Själv går hon på målarkurs med sina barnbarn. Folkhälsofrågorna ligger henne varmt om hjärtat. Folkhälsofrågor väger tungt och måste tas upp gång på gång. Men barn och ungdom måste få vara med från början! Egentligen borde vi ha en Barnombudsman i varje kommun! Någon som för barnens talan

8 En förberedelse för vuxenlivet Folkhälsoplanen Dagny Lindgren (c) är ordförande i Götene kommuns folkhälsoråd. Hon tycker att uppdraget att göra folkhälsoplanen tillgänglig för barn och ungdom har varit en bra idé. Dagny Lindgren har följt utvecklingen när det gäller inställningen till begreppet folkhälsa. Det fanns en tid då det var starkt ifrågasatt. Men man har nu insett vikten av förebyggande verksamhet, menar hon. Nu finns folkhälsoinstitut, folkhälsostämmor, folkhälsokommittéer etc. Man behöver ständigt prata med barn och ungdom om alla de åtta folkhälsomålen. Det blir en förberedelse för vuxenlivet som de får gratis Naturen är viktig för folkhälsan och Dagny Lindgren tycker att det finns mycket kvar att göra på miljöområdet. Politiska dokument som har med de nationella och regionala miljömålen att göra borde också vara ett naturligt inslag i skolan. Vi har varit tidiga här i Skaraborg, bland annat med att föra folkhälsostatistik, berättar Dagny Lindgren. Kulturen får ofta stå åt sidan när det gäller pengar men tillgång till kultur och natur är viktig för hälsan. Det är bra att läkarna nu kan skriva ut recept på motion! Dagny Lindgren har adress lindgren.d@telia.com Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö för alla kommuninvånare. Barn och ungdomar ska stå i centrum och planen syftar till att skapa jämlikhet i hälsa. En folkhälsoplan för Götene kommun antogs av kommunfullmäktige i april Som grund för planen ligger, förutom dialog med olika verksamheter och nämnder, även en rad lokala, regionala, nationella och internationella styrdokument. Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun: Information, utbildning och förankring Mobilisering av samarbetspartners Hälsofrämjande barn- och ungdomsverksamhet Drogförebyggande arbete Psykisk hälsa Trygga och säkra miljöer Ökad fysisk rörelse och friluftsliv Goda matvanor Planen är uppdelad i åtta målområden och beskriver även hur målen ska uppnås. Hälsans bestämningsfaktorer Befolkningens hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom välfärdsutvecklingen i samhället, levnadsvillkor och socioekonomiska förutsättningar för olika grupper i samhället samt enskilda individers levnadsvanor. Se modell. Att utgå från hälsans bestämningsfaktorer placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården då de flesta faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. Utställningen med barnteckningar i Centrumhusets foajé var härlig! Den berättelsebok som blev följden av projektet var imponerande. Temat folkhälsa borde återkomma i varje årskurs man börjar med folkhälsoplanen i förskolan och fortsätter sedan i grundskolan och ser till att den läggs in i schemat. Man behöver ständigt prata med barn och ungdom om alla de åtta folkhälsomålen. Man kan säga att hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem utgår hälsans bestämningsfaktorer från faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Att formulera folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. Miljö Boende Samhällsekonomiska strategier Tobak Alkohol Narkotika Socialt stöd Arbetsmiljö Arbetslöshet Utbildning Trafik Jordbruks- & livsmedel Fritid & kultur Socialförsäkring Matvanor Motion Socialt nätverk Barns ålder, kön och Sex & samlevnad Sömnvanor vuxenntakter arv Socialtjänst Hälso- & sjukvård m.m. Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Instittuet 14 15

9 Fokus på den gemensamma livsmiljön Empowerment Folkhälsoplanerare Rose-Marie Borg fick uppdraget av folkhälsorådet att göra den lokala folkhälsoplanen tillgänglig för barn och ungdom och har varit koordinator i detta arbete. Det är mycket viktigt att få in barn och unga som egna aktörer med sina egna meriter. De måste få tillåtelse att vara med, säger Rose-Marie Borg. De måste få upptäcka sambanden och att det faktiskt går att påverka olika beslut. En förutsättning är att de förstår vad som menas i folkhälsoplanen, det politiska dokumentet. Rose-Marie Borg tror att det går alldeles utmärkt att få både barn och ungdomar intresserade av politiska dokument. Det går att göra så mycket med utgångspunkt från dessa drama, film, konst, uppsatser, lekar etc. Dialogen mellan barn och vuxna kan förbättras. Det är viktigt att samtala och det känns särskilt angeläget att öka intresset för vår gemensamma livsmiljö, säger Rose-Marie Borg. Vår kommun har goda förutsättningar med ett rikt föreningsliv, fin natur och mycket kultur även om det vore önskvärt med mer barnkultur. Det behövs mer marknadsföring för allt det goda som redan finns! Folkhälsa är mångas ansvar på alla plan individens, kommunens och statens. Vi behöver samarbeta mer gränsöverskridande, där kan det finnas oanade möjligheter och mycket att hämta inför framtiden. Att skapa nya mötesplatser för samtal ser Rose-Marie Borg som en utmaning. Ett symboliskt café där olika tankar och idéer om den gemensamma livsmiljön stöts och blöts, till exempel mellan olika yrke- och politiker- områden där även barn och ungdomar är självskrivna aktörer. De ungas delaktighet har stor betydelse både för demokratin och för deras eget självförtroende, understryker Rose-Marie Borg. Vi måste ta tillvara ungdomars kraft, nyfikenhet och kreativitet! Empowerment till barn och ungdom Rose-Marie Borg har adress rose-marie.borg@gotene.se Maktmobilisering (empowerment) är arbete för att öka svaga gruppers möjligheter att påverka sitt eget liv (och därigenom sina hälsovillkor), vilket vanligen utmanar redan etablerade maktrelationer. I WHO:s dokument Ottawamanifestet beskrivs hälsofrämjande arbete som insatser för att förbättra hälsan genom att öka människors färdigheter för sundare livsvanor, men också för att skaffa sig inflytande över de livsvillkor som är av avgörande betydelse för hälsan. Man brukar skilja mellan maktmobilisering på individuell och samhällelig nivå. Maktmobilisering hos individer innebär att öka den enskilde individens möjligheter att fatta beslut och ta kontroll över sitt eget liv. På samhällsnivån handlar det om att människor ska få ett större inflytande över hälsans bestämningsfaktorer och livskvaliteten i lokalsamhället. Källa: Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 Urban Janlert, Natur och Kultur. Vi behöver samarbeta mer gränsöverskridande, där kan det finnas oanade möjligheter och mycket att hämta inför framtiden

10 Barnkonventionen ska genomsyra allt arbete Eva Mattsson-Elofson är utvecklingsledare på folkhälsokommitténs kansli, som fungerar som länk mellan olika folkhälsoaktörer regionalt men även nationellt och internationellt. Karin Engdahl (s) är ordförande i folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. De uppskattar det arbete som lagts ner i Götene på att låta barn och unga översätta folkhälsoplanen. Det är viktigt att barn och unga blir medvetna om hälsofrågorna, säger Karin Engdahl. Att alla ges möjligheter och kunskaper att prioritera ett gott liv Det arbete med folkhälsoplanen som man har lagt ner i Götene kommun är ett bra sätt, säger Eva Mattsson-Elofson. Barn och ungdomar måste få träna sig i demokrati. All samhällsplanering bör genomsyras av barnkonventionen, särskilt artikel 12 om hur man bör ta hänsyn till barns åsikter. Det finns en strategi för att integrera barnkonventionen i regionens alla verksamheter, men ännu återstår mycket att göra. Målet för Västra Götalandsregionens folkhälsoarbete är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. En god hälsa grundläggs redan i tidiga år, därför ska barn och unga vara en prioriterad grupp inom folkhälsoarbetet. Det finns så mycket man kan göra, säger Karin Engdahl. Hälsoäventyret Oasen i Vara är ett bra exempel på hur barn och unga kan lära sig hur kroppen fungerar och varför det är bra med rätt kost och motion köttbullens väg till pottan! Oasen i Vara är Sveriges första så kallade hälsoäventyr. Genom upplevelsepedagogik får stora och små lära om kropp och själ, värderingar och attityder, kärlek och relationer, rörelse och mat. Karin Engdahl tycker även att fler ungdomar borde få möta sina politiker i så kallade påverkanstorg. Om ungdomarna upplever att de haft möjlighet till inflytande och delaktighet på ett torg kan det resultera i ett ökat politiskt deltagande, säger hon. I ett påverkanstorg diskuterar ungdomar och politiker olika samhällsfrågor hälsa, sjukvård, miljö och kollektivtrafik och frågor om kulturutbud, utbildning, integration och jämställdhet. Det arbete med folkhälsoplanen som har lagts ner i Götene kommun är ett bra sätt. Barn och ungdomar bör få träna sig i demokrati. Man ska se till barns och ungdomars bästa i både i vardagen och till exempel i budgetarbete, säger Eva Mattsson-Elofson. Barnkonventionen måste alltid finnas med som en del av den ordinarie verksamheten inom de olika politikerområdena. Det fanns en tid då det fanns diskussioner om att förbjuda godis i kassan i livsmedelsbutikerna. Nu finns det mer av den varan än någonsin och hyllorna är fulla av chips och läsk i allt större förpackningar Kunskap försvinner, säger Eva Mattsson-Elofson. Folkhälsa är en färskvara som ständigt måste uppdateras! eva.mattsson-elofson@vgregion.se karin.engdahl@vgregion.se 18 19

11 Bra skolor främjar god hälsa Sven Bremberg är barnläkare och docent i socialmedicin på Statens folkhälsoinstitut. Han är ansvarig för hälsofrågor gällande barn och ungdomar och anser att mycket kan göras för att motverka psykisk ohälsa. Bland annat vill han förbättra föräldrastödet och kvalitetssäkra skolorna. Elevinflytande och delaktighet är viktigt eleverna måste känna att de kan påverka sin arbetsmiljö. Att många elever inte klarar av basala saker som att läsa och skriva är ett problem som går att lösa, menar han. Svensk skola har en av världens bästa resurser. Det här handlar mer hur man organiserar arbetet. En kvalitetssäkring innebär bland annat att man oftare mäter hur skolsystemet fungerar, med fler nationella prov. Det handlar alltså inte om betyg utan om att få information om hur det ser ut på skolan för att se om det går åt rätt håll. Sven Bremberg hänvisar till begreppet effective schools som är beteckningen på skolor som lyckas mycket bra med sina elever mot alla odds. Det är framför allt skolor i socialt utsatta områden i USA och Storbritannien. Gemensamt för dessa skolor är att den enskilde eleven ges: tydliga mål uppföljning feedback en utmanande undervisning Allt detta gör skillnad, menar Sven Bremberg, som även betonar vikten av samverkan mellan föräldrar och skola. Men många av dagens föräldrar behöver stöd för att kunna förbereda barn och ungdomar på det liv som väntar dem som vuxna. Han talar sig varm för föräldrastöd. Det gäller för föräldrarna att de tar emot barnen med värme och att de samtidigt har ramar för barnen. Kärnan borde vara att utveckla allas, men särskilt unga människors, förmåga att hantera livet, säger han. Man växer inte av att misslyckas många gånger. Men man växer av att göra det ibland. Föräldrastöd är en viktig åtgärd som minskar behovet av senare, ofta kostsamma, åtgärder. I dag finns mer än hundra högkvalitativa studier som visar att insatser för föräldrar kan förebygga psykiska problem både under uppväxten och senare i vuxen ålder. Det innebär inte att man ifrågasätter föräldrarnas egen kompetens utan mer att man tar tillvara och utvecklar en föräldragrupps samlade erfarenheter. Ett positivt föräldraskap minskar risken för framtida psykosociala problem. Föräldrastöd är en viktig åtgärd som minskar behovet av senare, ofta kostsamma, åtgärder. Kommunerna är tillsammans med familjerna huvudaktörerna kring barns välfärd. Det är därför naturligt att kommunerna, i samarbete med landstingen, tar ett tydligt ansvar för allmänt föräldrastöd, säger Sven Bremberg. Sven Bremberg har adress sven.bremberg@fhi.se 20 21

12 Folkhälsoarbetet på olika nivåer Litteraturlista Folkhälsorådet Götene kommun är ett politiskt samverkansorgan med politiker från kommunen och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg. Syftet är att förstärka och utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. Mellan parterna finns ett avtal som reglerar ekonomi och vissa arbetsuppgifter för rådet. Folkhälsoenheten Skaraborg består av en folkhälsoplanerare placerad i vardera av Skaraborgs femton kommuner och en driftchef. Folkhälsoplaneraren arbetar på uppdrag av det lokala folkhälsorådet. I arbetet ingår att medverka i planering och genomförande av ett långsiktigt, strategiskt och tvärsektoriellt lokalt folkhälsoarbete. Folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen har till uppgift att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor i regionen. Kommitténs uppgift är också att vara pådrivande när det gäller det regiongemensamma folkhälsoarbetet och stödja det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna. Statens Folkhälsoinstitut är ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa, som följer upp den nationella folkhälsopolitiken och utövar tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Salen på Kinnekulles sydvästra sluttning. Arnér Elisabeth/Tellgren Britt Barns syn på vuxna att komma nära barns perspektiv, 2006, Studentlitteratur Barnombudsmannens årsrapport 2006 Röster som räknas Bing Vibeke Små, få och fattiga om barn och folkhälsa 2003, Studentlitteratur Dahlgren Lars/Hultqvist Kenneth Seendet och seendets villkor. En bok om barns och ungas välfärd, 1995, HLS Förlag Ellneby Ylva Titta vad jag kan! Vad föräldrar behöver veta om barns utveckling. 2003, Natur och Kultur Folkhälsopolitisk rapport 2005, Statens folkhälsoinstitut Hellsten Tommy Föräldraskap, makt med ansvar, 2000, Bokförlaget Cordia AB Hogstedt Christer m.fl Välfärd, jämlikhet och folkhälsa vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer, 2003, Statens folkhälsoinstitut Janlert Urban Folkhälsovetenskapligt lexikon 2000, Natur och Kultur Johansson Frans Medicieffekten, 2005, BookHouse Publishing AB Kindenberg Ulla Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan, 2005, Liber Idéförlag Marmot Michael Statussyndromet hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden, 2006, Natur och Kultur Nilsson Agneta Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? En antologi om hälsoarbete i skolan, 1996:217 Skolverket Ogden Terje Skolans mål och möjligheter R 2005:27,Statens folkhälsoinstitut Pinker Steven Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur, 2006, Natur och Kultur Regeringskansliet Strategiska utmaningar. En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringens skrivelse 2005/06:126 Riksdagens tryckeriexpedition Skoglund Madelene/Wold-Bremer Tove Den lokala folkhälsoplanen ur ett ungdomsperspektiv 2005 Arbete i pedagogik, 5p uppsats, Högskolan Väst Trollhättan-Uddevalla Sylwan Peter Tillit. En bok om meningen i livet, 2005, Natur och Kultur Wennerholm Juslin Pia /Bremberg Sven När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt, 2004, Statens folkhälsoinstitut Vision Västra Götaland Det goda livet, 2005, Distributionscentrum Regionens Hus, Mariestad Ågren Gunnar/Lundgren Bernt, Rapport 2006:05, Recept för ett friskare Sverige, 2006, Statens Folkhälsoinstitut 22 23

13 Korta fakta om Götene kommun med Kinnekulle Invånare: ca varav ca 3000 är barn och ungdomar upp till 18 år Fyra tätorter: Götene, Källby, Hällekis, Lundsbrunn och landsbygd med mindre orter och byar God skola och omsorg Härlig natur och kulturhistorisk miljö Goda kommunikationer Tryggt och säkert samhälle Dynamiskt näringsliv Kommunen, kyrkor, föreningar m.fl. erbjuder barn- och ungdomsverksamhet Intervjuer: Agneta Svanholm. Foto: Hans Clausen, Agneta Svanholm, Roland Nilsson. Layout: MaJa Information. Tryck: Lidköpings Tryckeri AB