4.1 Ekonomiskt resultat Samhällsekonomisk utveckling Demografisk utveckling Arbetsmarknad Näringsliv...

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 Innehållsförteckning 1 FAKTA OM ÅMÅL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE KOMMUNENS ORGANISATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomiskt resultat Samhällsekonomisk utveckling Demografisk utveckling Arbetsmarknad Näringsliv Resultatanalys Balanskravet Resultatutvecklingen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Verksamhetsanalys Driftredovisning Finansförvaltningen Finansiell analys God ekonomisk hushållning Mål- och resultatstyrning Barn och unga Åldrande med livskvalitet Arbete och näringsliv Kultur och fritid Samverkan och service Kommunens roll i omvärlden Klimat och miljö Samhällsbyggande Risk- och känslighetsanalys Framtid REDOVISNING KOMMUNEN Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 1(96) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 1 (103)

3 5.1 Resultaträkning Driftredovisning Balansräkning Kassaflödesanalys Investeringar Noter PERSONALREDOVISNING VERKSAMHETSBERÄTTELSER SAMT MÅLUPPFYLLELSE Kommunstyrelsen Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi Nyckeltal Kommunstyrelsen integration och arbetsmarknad Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi Nyckeltal Bygg- och miljönämnden Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi Nyckeltal Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi Nyckeltal Årsredovisning 2014, Åmåls 2014, kommun Åmåls kommun 2(96) 2 (103)

4 7.5 Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi Nyckeltal Teknik- och fritidsnämnden - Säffle/Åmål Uppdrag Viktiga händelser Mål- och resultatuppföljning Övriga styrdokument Ekonomi SAMMANSTÄLLD REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER Begreppsförklaringar REVISIONSBERÄTTELSE Årsredovisning 2014, Åmåls 2014, kommun Åmåls kommun 3(96) 3 (103)

5 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 4 (103)

6 1 FAKTA OM ÅMÅL Invånare Folkmängd (31 december) Födelsenetto Flyttnetto Skatteunderlag och utdebitering av skatt Skatteunderlagstillväxt *) 2,2 % 3,5 % 1,7 % 1,0 % 1,1 % 2,2 % Utdebitering av skatt Kommun 22,46 22,46 22,46 22,89 22,54 22,54 Landsting 11,13 11,13 10,88 10,45 10,45 10,45 Kyrkoavgift 1,20 1,20 1,20 1,20 1,18 1,18 Begravningsavgift 0,46 0,46 0,46 0,42 0,41 0,41 Total 35,25 35,25 35,00 34,96 34,58 34,58 *) Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst Ekonomi och personal Miljoner kronor (mkr) Årets resultat 1,3 16,9 21,4 5,6 10,7 6,9 Nettokostnadsandel av skatt och bidrag 98,0 % 100,6 % 94,5 % 95,6 % 94,2 % 97,2 % Investeringar (inkl. investeringsbidrag) Tillgångar Långfristiga lån Kortfristiga skulder Eget kapital Likvida medel Pensionsskuld Soliditet % Soliditet % inklusive pensionsskuld Tillsvidare och visstidsanställda * Årsarbetare * * Kan av systemtekniska skäl inte redovisas Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 6(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 5 (103)

7 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 2014 var året då Sverige skulle genomföra ett så kallat supervalår. Det blev det dominerande inslaget och prägeln på den politiska bevakningen, nationellt och lokalt. Jag kan inte säga att supervalåret påverkade Åmåls beslutsfattare negativt i den bemärkelsen att man skulle varit mer inriktad på politisk kampanj än på den vardagliga Åmålspolitiken. Under ett år händer det oerhört mycket i våra verksamheter, också rent ekonomiskt. Vi kan vara stolta över all kommunal verksamhet. Den är ytterst professionell och har en hög kvalité, vilket är ett bra utgångsläge för att förverkliga Åmåls kommuns vision, Sveriges mest gästvänliga stad! Det som är mindre positivt är hur riksdag och regering pådyvlar Sveriges kommuner en mängd uppgifter som vi inte har full kostnadstäckning för, och det har den senaste tiden blivit mer vanligt. Ta bara förändringen i socialförsäkringen. Det är lätt att fatta beslut i Sveriges riksdag om att en viss politisk linje och inriktning ska gälla. Den kostnad som uppstår i dess följe anser staten att kommunerna får ta ansvar för. Inte rätt i mina ögon. Åmåls kommun har de senaste åren fått en allt större kostnad för försörjningsstöd. Det är ekonomiskt tufft för en kommun och en tragedi för den enskilde individen. Det är tufft och oerhört påfrestande att bli arbetslös och tvingas gå på a kassa, men att dessutom bli tvingad att söka försörjningsstöd när a kasseperioden är slut och utförsäkringen är ett faktum är mycket påfrestande. Det som var tänkt att jaga på en snabbare återkomst till den reguljära arbetsmarknaden har istället bidragit till större social och ekonomisk utslagning. I slutändan blir det en fråga för Sveriges kommuner att lösa och ta ansvar för. En oerhört stor händelse som skedde under året var situationen med Rösparksskolan. Jag måste ta tillfället i akt att berömma barn och utbildningsförvaltningen, all personal, alla elever, föräldrar och Åkab för väl genomfört arbete. Bara att evakuera några klassrum är ett projekt i sig själv, men att flytta en hel skola under så kort tid är oerhört imponerande. Alla tog sitt ansvar och genomförde flytten från utdömda lokaler till fräscha moduler effektivt och smidigt. En stor eloge till Er alla! I juni skedde äntligen invigningen av leklandet Inkariket i vår simhall. Succén lät heller inte vänta på sig. Under höstlovet var det gratis för alla skolbarn. Besökssnittet hamnade på 123 badande barn per dag och nästan 500 barn badade totalt under skollovet! Jag vill till sist tacka all personal i koncernen Åmåls kommun för ett gott och väl genomfört arbete, utan Er är kommunens verksamhet ingenting! Åmål 17 februari 2015 Michael Karlsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 7(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 6 (103)

8 3 KOMMUNENS ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE Åmåls kommun KOMMUNREVISION KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNALA BOLAG ÅKAB - Åmåls Kommunfastigheter AB SÅAB - Stadsnät i Åmål AB BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARE BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE VALNÄMNDEN VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN Gemensam med Säffle kommun Socialdemokraterna* 15 Centerpartiet 7 Moderaterna 5 Miljöpartiet* 2 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet* 1 Sverigedemokraterna 1 * Bildar gemensam majoritet ORDFÖRANDE Kommunfullmäktige Gustav Wennberg (S) Kommunrevisionen Lennart Hansson (FP) Kommunstyrelsen Michael Karlsson (S) Barn- och utbildning Olof Eriksson (S) Bygg- och miljö Birgitta Johansson (S) Valnämnd Göran Ekman (S) Vård- och omsorg Ewa Arvidsson (S) Kommunala bolag Gunnar Kvamme (S) Teknik och fritid Säffle-Åmål Erik Blakstad (M) 4 Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 8(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 7 (103)

9 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4.1 Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för 2014 uppgick till 1,3 miljoner kronor, att jämföra med det budgeterade resultatet på +/ 0 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet för 2013 uppgick till 16,9 miljoner kronor. 4.2 Samhällsekonomisk utveckling Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i sin ekonomirapport i december 2014 att "Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet kommer resultatet för 2014 att uppgå till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 miljarder, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. När det gäller åren därefter, , finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Vi kan se goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna, inom ett flertal områden och av ett flertal skäl. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. För att bibehålla ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag räknar vi med att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag åren , vilket resulterar i en höjd medelsutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för Ytterligare en förutsättning är att staten skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent och 1,7 procent för åren " Demografisk utveckling Befolkningsutvecklingen i Åmåls kommun var positiv under året. Befolkningen ökade med 97 personer, från till invånare. Flyttnettot uppgick till 148 personer och födelsenettot till 51 personer Arbetsmarknad Antalet arbetslösa i Åmål har minskat under den senaste 12 månadersperioden. Vid årsskiftet var 322 personer öppet arbetslösa, jämfört med 369 personer vid årsskiftet När det gäller kategorin långtidsarbetslösa har dessa minskat och uppgick vid årsskiftet till 95 personer, att jämföra med 121 personer vid samma period under Antalet sökande i program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt, 431 personer i år, att jämföra med 369 personer under Den öppna arbetslösheten bland ungdomar har också ökat något, 72 ungdomar var öppet arbetslösa vid årsskiftet i år, att jämföra med 65 ungdomar under samma period Näringsliv Antalet verksamma företag i Åmål uppgick vid årsskiftet till (409 aktiebolag, 54 handels och kommanditbolag, 17 ekonomiska föreningar och 729 enskild verksamhet). Under året har antalet nyregistrerade företag uppgått till 87 stycken. De branscher som dominerar näringslivet i Åmål är tillverkning, handel, byggverksamhet, transport, företagstjänster samt jord och skogsbruk. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 9(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 8 (103)

10 4.3 Resultatanalys Kommunen bedriver verksamhet både i förvaltnings och bolagsform. För att kunna få övergripande ekonomisk information om koncernens verksamhet och organisation presenteras en sammanställd redovisning längre fram i årsredovisningen. Belopp inom parentes avser föregående års utfall Balanskravet Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska hänsyn tas till vissa redovisningsposter. För Åmål blir det justerade resultatet enligt balanskravet följande: Miljoner kronor (mkr) 2014 Årets resultat 1,3 Samtliga realisationsvinster 0,4 Fastighetsunderhållskostnader i enlighet med balanskrav ,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 9,2 Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 9, Resultatutvecklingen Det ekonomiska resultatet för året uppgick till 1,3 miljoner kronor, budgeterat resultat för samma period var beräknat till +/ 0 miljoner kronor. Finansieringens utveckling har, som redovisas nedan under rubriken Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag, varit positiv under perioden. Nettokostnadsandelens utveckling, det vill säga summan av verksamhetens kostnader och intäkter exklusive avskrivningar i förhållande till totala skatte och bidragsintäkter inklusive finansnetto, är positiv, jämfört med Årets andel uppgår till 98,0 procent, att jämföra med föregående år då den uppgick till 100,6 procent. En generell tumregel säger att god ekonomisk hushållning innebär att kommunens totala kostnader, inklusive avskrivningar, är lägre än 98 procent av de totala intäkterna. Åmåls nyckeltal för 2014 landar på 100,2 procent Verksamhetens intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna består till största delen av avgifter från barnomsorg, äldreomsorg, lokalhyror och interkommunala ersättningar. Från och med 2011 hanteras vatten och renhållning inom den gemensamma Teknik och fritidsnämnden, som administreras och hanteras inom värdkommunen Säffle. De totala intäkterna inom Åmål uppgick under året till 176,3 miljoner kronor (176,3 miljoner kronor) och finansierar ca 21,2 procent av verksamhetskostnaderna (22,0 procent) Verksamhetens kostnader De verksamhetsknutna kostnaderna består till största delen av personal, köpta tjänster och lokaler. Personalkostnader, inklusive pensioner, uppgår till 535,4 miljoner kronor eller 64,3 procent (66,3 procent) av kommunens kostnader exklusive avskrivningar. Köpta tjänster uppgår till 173,2 miljoner kronor och lokalkostnader 66,8 miljoner kronor. De totala kostnaderna, inklusive kostnaden för avskrivningar, har ökat med 33,8 miljoner kronor jämfört med samma period 2013, vilket motsvarar en procentuell ökning med 4,2 procent Skatteintäkter, fastighetsavgift och generella statsbidrag Utvecklingen har under 2014, jämfört med 2013, varit positiv. Totala intäkter under 2014 uppgick till 666,3 miljoner kronor, att jämföra med 652,2 miljoner kronor under Jämfört med budget 2014 har utvecklingen också varit positiv. Totalt har de finansiella posterna genererat ett resultat som är 8,4 miljoner kronor bättre än vad som budgeterats. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 10(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 9 (103)

11 Utveckling av skatte och bidragsintäkter i jämförelse med motsvarande period 2013: Skatteintäkterna har ökat/minskat med Inkomstutjämningsbidraget har ökat/minskat med Kostnadsutjämningsbidraget har ökat/minskat med LSS utjämningsbidraget har ökat/minskat med Regleringsbidrag har ökat/minskat med Strukturbidraget har ökat/minskat med Fastighetsavgiften har ökat/minskat med +9,9 miljoner kronor +1,0 miljoner kronor +5,9 miljoner kronor +1,8 miljoner kronor 2,7 miljoner kronor 2,3 miljoner kronor +0,4 miljoner kronor Finansnetto Den finansiella nettokostnaden, rensad från kostnad för nedskrivning av aktieägartillskott 2013, har förbättrats med 0,9 miljoner kronor, och den främsta orsaken till detta är lägre räntekostnader på grund av lägre räntenivåer. Under året har kommunen amorterat 15 miljoner kronor av låneskulden Årets resultat Årets bokslut redovisar ett underskott på 1,3 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett ursprungligt budgeterat resultat på +/ 0 miljoner kronor. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 9,2 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till totalt 173,5 miljoner kronor (174,8 miljoner kronor). Minskningen motsvarar periodens resultat på 1,3 miljoner kronor. 4.4 Verksamhetsanalys Driftredovisning Nämndernas driftsredovisning visar upp ett totalt resultat på 22,8 miljoner kronor ( 11,2 miljoner kronor) i jämförelse med budget. I resultatet för den gemensamma nämnden, Teknik och fritidsnämnden i Säffle och Åmål, innefattas en ej budgeterad kostnad på 4,9 miljoner kronor. Denna avser Åmåls kommuns ackumulerade skuld till Säffle kommun avseende det från avtaltidens start upparbetade underskott. Budgetavvikelse per nämnd enligt följande tabell: Styrelse/nämnd Avvikelse budget 2014 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 12,6 varav Integration och arbetsmarknadsförvaltningen 1,2 mkr Bygg och miljönämnden 0 Barn och utbildningsnämnden 4,7 Teknik och fritidsnämnden i Säffle och Åmål 4,9 Vård och omsorgsnämnden 10,0 Gemensam överförmyndarnämnd 0 Summa, miljoner kronor (mkr) Mer information kring nämndernas resultat lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 22, Finansförvaltningen Finansförvaltningen uppvisar för året ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Jämfört med budget är detta en förbättring med 12,7 miljoner kronor. Främsta orsakerna till den positiva budgetavvikelsen är en lägre kostnad för avtalsförsäkringar (6,9 miljoner kronor) och en obudgeterad intäkt avseende nedskrivning av avsättning rörande regresskrav (4,5 miljoner kronor). Regresskraven har sitt ursprung i de skador som uppkom i samband med Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 11(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 10 (103)

12 översvämningarna under 2009 och 2010, och för vilka ett antal försäkringsbolag ställt ekonomiska krav på Åmåls kommun. 4.5 Finansiell analys Anläggningstillgångar Värdet på kommunens anläggningstillgångar har under året ökat med 2,5 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 224,7 miljoner kronor (222,2 miljoner kronor). Under perioden har det nyinvesterats för 22,0 miljoner kronor, det har avyttrats tillgångar till ett bokfört värde av 6,7 miljoner kronor och avskrivningar har gjorts till ett belopp av 14,4 miljoner kronor. Fordringar Våra fordringar har under året minskat med 19,2 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 61,0 miljoner kronor (80,2 miljoner kronor). Likvida medel Våra likvida medel har under året ökat med 19,5 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 109,9 miljoner kronor. Avsättningar Under året har avsättningarna totalt minskat med 7,1 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 26,4 miljoner kronor (33,5 miljoner kronor). Avsättningar till pensioner uppgick till 10,3 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Avsättningar för regresskrav som ställts mot kommunen och som avser skador som uppkom i samband med översvämningar under 2009 och 2010, uppgick till 1,0 miljoner kronor (8,2 miljoner kronor). Avsättning som avser våra framtida kostnader för att hantera sluttäckningen av deponin i Östby, uppgick till 15,0 miljoner kronor (15,0 miljoner kronor). Låneskuld Kommunens låneskuld till kreditgivare har under året minskat och uppgick till 51 miljoner kronor (66 miljoner kronor). Soliditet Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 44 procent (44 procent). Då även pensionsskulden, som ligger utanför balansräkningen, inberäknas så uppgick soliditeten till 41 procent ( 46 procent). Pensionsskuld Pensionsskulden, den del som ligger som en ansvarsförbindelse, har under året minskat och uppgår nu till 337 miljoner kronor (355 miljoner kronor). Investeringar Under året har bruttoinvesteringar slutförts till ett belopp av totalt 22,2 miljoner kronor (23,4 miljoner kronor). 4.6 God ekonomisk hushållning För att främja en utveckling med god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt mål för både ekonomi och verksamhet. Finansiella mål 1. Totala kostnader ska inte uppgå till mer än 98,5% av totala intäkter. Resultat: Nej, kommunens nettokostnad uppgick till 100,2% 2. Det ekonomiska resultatet ska vara på en nivå som minst resulterar i att det egna kapitalet inflationssäkras. Resultat: Nej, för att uppnå inflationssäkring ska resultatet minst uppgå till 0,3 mkr (inflation 0,2%). Resultatet före balanskravsavstämning uppgick till 1,3 mkr. 3. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får ske för investeringar som sker inom taxekollektivet, dessa får finansieras med hjälp av externa lån. Resultat: Ja, samtliga investeringar är finansierade med egna medel. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 12(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 11 (103)

13 4. Låneskulden bör amorteras med minst 1 mkr per år. Resultat: Ja, lån har amorterats med 15 mkr. 5. Soliditeten, eget kapital dividerat med totala tillgångar, ska lägst uppgå till 50%. Resultat: Nej, soliditeten uppgick till 44%. 6. Avsättningar för framtida förpliktelser, som t ex pensioner och avslutning av deponi, ska planeras och hanteras inom driftsbudget. Resultat: Ja, avsättningar görs för nyintjänade pensioner. 4.7 Mål- och resultatstyrning Vision Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2012 om följande Vision 2020 för Åmåls kommun: Sveriges mest gästvänliga stad Grundtankarna kring visionen är att Visionen ska vara övergripande och inte för smal Visionen ska vara lätt att förstå och komma ihåg Visionen ska ge en tydlig färdriktning och skapa mening och engagemang Visionen innehåller personlighetsord, varumärkeslöfte och samlade styrkor i form av fyra spelplaner. Konkret utmynnar visionen i fyra värdeord som beskriver personligheten i varumärket Åmål: 1. Genuin 2. Omtänksam 3. Aktiv 4. Modig Varumärkeslöftet, det som Åmål ska stå för och lova omvärlden liksom ska fungera som en plattform för all kommunikation, lyder enligt följande; Mänskliga möten i en charmig miljö. Vision 2020 för Åmåls kommun innehållande spelplaner beskriver Åmåls konkreta egenskaper, tillgångar och styrkor samt visar vad visionen bottnar i. Spelplanerna visar vart ifrån visionen hämtar sin kraft och relevans. Planerna visar även att visionen har betydelse för de olika områdena som är värda att utvecklas än mer: 1. Kultur och evenemang 2. Den charmiga småstaden 3. Närhet till Vänern och friluftsliv 4. Näringsliv och samverkan Med Vision 2020 som stöd kan strategier, planer och verksamhetsmål utarbetas. I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om följande utvecklingsområden och mål: Strategiska utvecklingsområden av Kommunfullmäktige strategiskt utvecklingsområde som identifierats som viktigt för att nå visionen och som ska vara vägledande vid fastställande av strategiska mål, inriktningsmål och enhetsmål. Strategiska mål ett av Kommunfullmäktige beslutat strategiskt mål, kopplat till ett strategiskt utvecklingsområde, som ska vara vägledande vid fastställande av inriktningsmål och enhetsmål. Inriktningsmål ett övergripande och styrande mål som antas av styrelse/nämnd/ bolagsstyrelse. Inriktningsmålet har sin utgångspunkt i ett strategiskt utvecklingsområde och ett strategiskt mål. Målet är vägledande för förvaltningsmål och enhetsmål. Utifrån dessa beslut i kommunfullmäktige infördes under 2013 ett nytt arbetssätt för mål och resultatarbetet, vilket innebär att rapporteringen inte kommer att vara komplett i detta dokument. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 13(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 12 (103)

14 4.7.1 Barn och unga Strategiska mål Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Inriktningsmål Åmåls internationella arbete och kontakter ska användas och integreras i de olika utbildningsformerna. (KF) Åmåls skolor ska vara kända för sin höga kvalitet. (KF) Ungdomar ska under sin skolgång ges förutsättningar till en bra övergång in i arbetslivet och stimuleras till utveckling av de kompetenser som leder till entreprenörskap. (KF) Åldrande med livskvalitet Strategiska mål Inriktningsmål Värdigt åldrande med god livskvalitet Människor utanför yrkeslivet ska ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. De ska kunna leva ett gott, hälsosamt, självständigt och tryggt liv, med tillgång till samhällets utbud och en god omsorg. (KF) En strävan bör vara att var och en så länge som möjligt ska ha förutsättning att påverka sin egen livssituation. (KF) Rekreation och utveckling av attraktiva boenden vid Vänern och andra vattendrag Arbete och näringsliv Strategiska mål Inriktningsmål Fler människor i arbete Kultur och fritid Strategiska mål Åmål det självklara turistmålet med kultur och fritid i fokus. Förvärvsarbete är en viktig grund för människors identitet och social liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Kommunen ska arbeta för en väl fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning. (KF) Åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten måste särskilt prioriteras. (KF) Kommunen ska skapa förutsättningar för och ge service till näringslivet. För att möta framtida behov och utvecklingstendenser, måste stor flexibilitet och god omvärldsorientering, både nationellt och internationellt, prägla detta arbete. (KF) Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska ha en central roll för att möta dagens och morgondagens behov av kompetensförsörjning och öka invånarnas möjlighet till anställning. Invånarna i Åmål ska ha tillgång till ett livslångt lärande som omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. (KF) Inriktningsmål Åmåls kommun, med ambitionen att vara Sveriges mest gästvänliga stad, ska vara det självklara turistmålet i Vänerlandskapen. (KF) Kommunen ska vara ledande inom kulturområdet och berika fritiden för både invånare och besökare. (KF) I kommunen ska finnas god tillgång till fritidsaktiviteter i samverkan med föreningslivet. (KF) Samverkan och service Strategiska mål Inriktningsmål En effektiv verksamhet, professionellt bemötande och hög kvalitet ska prägla våra verksamheter. Åmåls kommun ska bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet med ett vänligt, hjälpsamt och professionellt bemötande med målet att nå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. (KF) För att ge bästa möjliga service och kvalitet till invånare och besökare, och få ett optimalt resursutnyttjande, måste samverkan så långt möjligt ske mellan berörda aktörer, både inom kommunen men också med andra aktörer. (KF) Verksamheten ska bedrivas utifrån invånarnas behov så effektivt som möjligt med syfte att frigöra resurser för att bibehålla eller öka kvaliteten i verksamheten. (KF) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 14(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 13 (103)

15 Strategiska mål Inriktningsmål Invånare i Åmåls kommun ska ha tillgång till teknisk service av hög kvalitet. (KF) Alla människor föds med olika förutsättningar bland annat beroende på den omgivande miljön. Det bör inte finnas några skillnader i kommunen beroende på var man bor. (KF) Arbeta för utvecklandet av och i enlighet med av kommunfullmäktige antagna styrdokument. (KF) Kommunens roll i omvärlden Strategiska mål Vi ska ligga i framkant inom samhällsutvecklingen. Inriktningsmål Människor och organisationer blir allt mer beroende av utvecklingen i vår omvärld, både nationellt och internationellt. Möjligheten till snabb kommunikation mellan människor i hela världen tenderar att bli gränslös. För kommunens utveckling är det därför viktigt att hålla sig à jour med samhällsutvecklingen, såväl nationellt som internationellt. Nätverksbyggande är av allt större betydelse. (KF) Utbyte med andra länder och kulturer ökar förståelsen för människors villkor. Detta ger viktig kunskap som ska användas inte minst i skolorna för bland annat språkinlärning. (KF) Det är viktigt att kontakter skapas som kan leda till näringslivsutveckling i olika former. (KF) Det internationella arbetet ska engagera inte bara kommunala verksamheter, utan också invånare, föreningsliv och näringsliv. (KF) Kommunen ska aktivt ta del av EU:s program och kontaktnät. Finansiering via EU ska användas optimalt. (KF) Klimat och miljö Strategiska mål Vi planerar för ett hållbart samhälle. Inriktningsmål Alla verksamheter ska planeras och bedrivas utifrån ett hållbart ekologiskt, miljö och energiperspektiv. (KF) Samhällsbyggande Strategiska mål En infrastruktur och samhällsplanering som främjar kommunens utveckling. Inriktningsmål För Åmåls utveckling är utbyggnad av en god infrastruktur med bra vägar, järnväg, sjöfart och elektronisk infrastruktur som fiberutbyggnad, av största betydelse.(kf) Kommunens läge vid Vänern och andra vattendrag samt natursköna omgivningar, ska användas för rekreation och utveckling av sjönära och andra attraktiva boenden. (KF) 4.8 Risk- och känslighetsanalys Riskanalys Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Utifrån internkontrollplanen genomför nämnderna varje år intern kontroll inom sina respektive verksamhetsområden. En god riskkännedom och kontrollmiljö säkrar en effektiv förvaltning och minimerar risken för allvarliga fel. COSO är en internationell modell och definition av intern kontroll. Det är en process där organisationens styrelse, ledning och annan personal skaffar sig rimlig säkerhet om att organisationens mål uppnås på följande områden: Verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet Den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet Efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar Detta innebär att sammantaget att verksamhetsansvariga ska bedöma verksamhetens risker, värdera verksamhetens kultur och medvetenhet, vidta kontrollåtgärder, säkra att resurser används enlighet med tagna Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 15(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 14 (103)

16 beslut, arbeta med kommunikation liksom övervaka och följa upp. Inom kommunens nämnd eller styrelse ansvarar förvaltningschef för konkreta regler och anvisningar. Känslighetsanalys Kommunens resultat påverkas av ett antal faktorer. En känslighetsanalys visar hur en förändring i ett antal parametrar genererar följande approximativa påföljd: Händelse Förändring Kostnad/intäkt Löneökning 1% 5,0 mkr Inflation 1% 1,4 mkr Skattesats 10 öre 2,2 mkr Invånare 100 personer 5,0 mkr 4.9 Framtid Åmåls kommun har påbörjat sin resa utifrån dess nya vision, och vi kommer under de närmaste åren kunna se effekter från detta arbete. En del i detta arbete är att göra Åmål till en än mer attraktiv kommun att verka och bo i, att etablera verksamheter i, och att besöka som konsument och/eller turist. Vårt arbete med målstyrning kommer att utvärderas och vidareutvecklas under kommande år. Vi kommer fortsatt behöva utveckla våra interna och externa arbetsprocesser, med syfte att öka vår effektivitet. Bedömningen som görs är att våra framtida intäkter, i form av skatter och utjämningsbidrag, inte kommer att öka i den omfattning som motsvarar de externa förväntningar och krav som kommer ställas på kommunen i framtiden. Om kommunen ska kunna uppfylla framtidens förväntningar och krav, med bibehållen kvalitetsnivå, utan att höja skatteuttaget så behöver vi använda våra resurser mer optimalt. Sannolikt så kommer inte ett arbete med att optimera våra nuvarande verksamheter vara tillräckligt för att nå en ekonomisk balans i linje med vad god ekonomisk hushållning innebär. Vi kommer därutöver troligtvis behöva sänka våra ambitionsnivåer generellt och även prioritera bort delar av de verksamheter som vi bedriver idag. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 16(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 15 (103)

17 5 REDOVISNING KOMMUNEN 5.1 Resultaträkning Belopp i tusentals kronor (tkr) Not Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse budget 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statliga utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Årets resultat Driftredovisning 2014 Ansvarsområde Intäkter Kostnader Bokslut Budget Avvikelse budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Integrations och arbetsmarknadsförvaltning Bygg och miljönämnd Barn och utbildningsnämnd Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål Vård och omsorgsnämnd Gemensam överförmyndarnämnd Finansförvaltning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statliga utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat, tkr Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 17(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 16 (103)

18 5.3 Balansräkning Belopp i tusentals kronor (tkr) Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital, avsättningar och skulder Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande Pensionsförpliktelser Förvaltade fonder Överskottsfond KPA 0 0 Outnyttjad kontokredit Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 18(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 17 (103)

19 5.4 Kassaflödesanalys Belopp i tusentals kronor (tkr) Not Löpande verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Justering för avsättningar Övriga justeringsposter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkt, fastighetsavgift och statliga utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital Rörelsekapitalets förändring Ökning ( ) / minskning (+) av förråd 0 0 Ökning ( ) / minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning ( ) / ökning (+) av kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital Verksamhetsnetto Investeringar Bruttoinvesteringar Investeringsbidrag Anslutningsavgifter 34 Försäljning av anläggningstillgångar Förvärv av anläggningstillgångar Tilläggsinvestering Ökning finansiella anläggningstillgångar Investeringsnetto Finansiering Upplåning Nyupptagna lån 0 0 Amortering och inlösen av lån Finansieringsnetto Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring likvida medel Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 19(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 18 (103)

20 5.5 Investeringar Belopp i tusentals kronor (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse budget Kommunstyrelse Kommunstyrelsen Ledningsenhet Kanslienhet Ekonomienhet IT enhet Räddningsenhet Tillväxtenhet Kultur och turismenhet Kostenhet ÅKAB Förvaltade fastigheter Enhet för arbete och försörjning Summa Kommunstyrelse Barn och utbildningsnämnd Enheten Grundskola Enheten Gymnasium Summa Barn och utbildningsnämnd Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål 552 Park och idrott Gator och förråd Vatten och avloppshantering Camping, motion och rekreation Summa Teknik och fritidsnämnd i Säffle och Åmål Vård o omsorgsnämnd Äldreomsorg, stab och bistånd Äldreomsorg, ordinarie boende Äldreomsorg, särskilt boende LSS Individ och familjeomsorg Summa Vård och omsorgsnämnd Total bruttoinvestering Investeringsbidrag Total nettoinvestering Försäljning fastigheter Förvärv fastigheter Tilläggsinvestering Total investeringsredovisning Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 20(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 19 (103)

21 5.6 Noter Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 1 Verksamhetens externa intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Delsumma Jämförelsestörande post: Återbetalning premier FORA Summa Not 2 Verksamhetens externa kostnader Personalkostnader Material Hyror Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Inventarier Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminärt erhållen kommunalskatt Slutavräkning kommunalskatt Summa Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 5 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Utjämningsbidrag LSS Fastighetsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Utdelning på aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättning Nedskrivning Fastighetsbolaget Åmåls Nygård AB (ÅNAB) Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående balans Årets investeringar Anskaffning fastigheter Bokfört värde sålda fastigheter Avskrivningar Tilläggsinvestering Utgående balans Specifikation: Mark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Summa Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 21(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 20 (103)

22 Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 9 Maskiner och inventarier Ingående balans Årets investeringar Försäljning 0 0 Avskrivningar Utgående balans Specifikation: Maskiner och inventarier Bilar och andra transportmedel Konst Övrigt Summa Belopp i tusentals kronor (tkr) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Delsumma Totalsumma Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro 32 0 Bank Summa Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, värdepapper och andelar Långfristiga fordringar Långfristig fordran koncernföretag 0 0 Summa Not 11 Förråd och lager 3 3 Not 12 Fordringar Kundfordringar Diverse avgifter Äldreomsorgsavgifter Barnomsorgsavgifter Abonnentavgifter 0 2 Hyresavgifter Delsumma Kortfristiga fordringar Avräkningar Fordringar hos staten Momsfordringar Andra kortfrista fordringar Revers Säffle kommun Delsumma Not 14 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Utgående balans Specifikation: Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Utgående balans Not 15 Avsättningar Avsättningar pensioner Avsättning löneskatt Avsättning återställning deponi Avsättning regresskrav Summa Not 16 Långfristiga skulder Lån i banker och låneinstitut Not 17 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld till kreditinstitut Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Skulder till staten Övriga kortfristiga skulder Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna pensionskostnader Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 22(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 21 (103)

23 Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 17 Kortfristiga skulder, forts Förutbetalda skatteintäkter Övriga interimsskulder Summa Not 18 Borgensförbindelser Åmåls kommunfastigheter AB (ÅKAB) Stadsnät i Åmål AB (SÅAB) Kommuninvest *) Fengersfors Folkets hus SBAB Statens Bostadskreditnämnd 0 65 Summa Not 19 Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Not 20 Justering för avsättningar Avsättning pensioner Avsättning återställning deponi Avsättning Regresskrav Ränteuppräkning pensionsskuld 46 Summa Belopp i tusentals kronor (tkr) Not 21 Övriga justeringsposter Fastighetsförsäljning, reavinst Summa Not 22 Försäljning av anläggningstillgångar Not 23 Förvärv av anläggningstillgångar Not 24 Tilläggsinvestering Motsvarar förlikningsbelopp avseende Hamnterminalen. Not 25 Årets resultat Enligt resultaträkning Nedskrivning SÅAB (tidigare ÅNAB) Realisationsvinst Planerat men ej genomfört fastighetsunderhåll Fastighetsunderhåll i enlighet med balanskrav Resultat enligt balanskravet *) Specifikation till not 18; Borgensförbindelse, Kommuninvest Åmåls kommun har i februari 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åmåls kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 23(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 22 (103)

24 6 PERSONALREDOVISNING Den statistik och de bearbetningar som redovisas avser förhållandet per den 31 december Definitionerna baseras på SKL:s rekommendationer för personalstatistik och är framtagna i samråd med Dals Ed, Mellerud och Färgelanda kommuner. Antal anställda Totalt varav kvinnor (fördelning i %) 1004 (82,4%) 949 (82,4%) varav män (fördelning i %) 214 (17,6%) 203 (17,6%) Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antalet anställda fortsätter att öka, från 1152 år 2013 till 1218 år Jämfört med år 2013 har flest tillsvidaretjänster tillkommit på Integrations och arbetsmarknadsförvaltningen (totalt 25 personer). Ett antal tjänster inom arbetsmarknadsenheten övergick till att bli tillsvidaretjänster, därutöver har utökningar skett inom vuxenutbildningen samt inom enheten för ensamkommande flyktingbarn. När det gäller övriga förvaltningar har antalet tillsvidaretjänster ökat mellan 9 och 11 personer per förvaltning. Det bör dock nämnas att vakanta eller vilande tjänster inte registreras som tillsvidaretjänster och detta påverkar statistiken. Fördelning hel och deltid (år ) Heltid Deltid Totalt 56,8 % (56,1 %) 43,2 % (43,9 %) kvinnor 51,4 % (50,4 %) 48,6 % (49,6 %) män 82,2 % (82,7 %) 17,8 % (17,3 %) Antalet personer som arbetar heltid ökar hos Åmåls kommun, en ökning med 0,7 % enheter. Hos kvinnor ökar heltidsanställningarna med 1,0 % enhet, från 50,4 % till 51,4 %. Hos män minskar antalet heltidsanställningar med 0,5 % enhet, från 82,7 % till 82,2 %. Sysselsättningsgrad (heltid=100%) Totalt 89,3 % 88,5 % kvinnor 88,2 % 87,3 % män 94,7 % 94,3 % Även medelsysselsättningsgraden hos de anställda ökar hos Åmåls kommun, från 88,5 % i december 2013 till 89,3 % i december Medellön, kr per månad Totalt kvinnor män kvinnors lön förhållande till mäns lön 88,0 90,1 Medellönen hos Åmåls kommuns anställda, baserad på heltidslöner, var kr/månad. Kvinnors löner i förhållande till mäns löner var 88,0 % i december 2014 mot 90,1 % i december Detta beror huvudsakligen på Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 24(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 23 (103)

25 att män arbetar inom mer välbetalda yrkessektorer, fler män på chefspositioner samt att de män som är anställda hos Åmåls kommun har en något högre medelålder, vilket därmed slår igenom på lönerna. Under sista kvartalet 2015 kommer en ny lönekartläggning att genomföras. Medelålder Totalt 47,4 48,6 Kommunstyrelsens förvaltning 49,5 49,7 Integrations och arbetsmarknad 48,6 52,3 Vård och omsorgsförvaltningen 45,6 47,0 Barn och utbildningsförvaltningen 49,6 50,3 Medelåldern sjunker och är lägre på alla förvaltningar jämfört med år Störst minskning har skett på integrations och arbetsmarknadsförvaltningen där medelåldern har sjunkit från 52,3 till 48,6. Lägst medelålder återfinns annars på vård och omsorgsförvaltningen med 45,6. Pensionsavgångar (uppnår 65 års ålder) Antal År År År År År Totalt Antalet kommande pensionsavgångar är lägre jämfört med hur det såg ut motsvarande period år 2013, om utgångspunkten är när de anställda fyller 65 år. Den närmaste 5 årsperioden kommer 150 personer fylla 65 år jämfört med 166 personer motsvarande period år Värt att nämnas är att under perioden gick 226 personer i pension. Enligt gällande lagstiftning kan anställda välja att gå i pension i åldersintervallet år. Även om antalet tillsvidareanställda som fyller 65 år i snitt är mindre jämfört med föregående år bör det dock påpekas att inom vissa yrken och yrkeskategorier kommer det med stor sannolikhet att bli stora problem med rekryteringen, speciellt med tanke på att konkurrenssituationen förväntas att bli värre inom vissa yrkesområden. Sjukfrånvarotal % Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 7,4 6,5 5,9 Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvarotid 52,2 48,6 44,4 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 7,9 7,3 6,5 Summa sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,8 3,0 3,4 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 50 år eller äldre 6,3 4,9 5,1 7,4 6,6 5,7 7,8 6,9 6,3 Ovan visas de obligatoriska sjukfrånvarotalen för Åmåls kommun för åren 2014, 2013 samt Tyvärr fortsätter sjukfrånvarotalen att öka, från 6,5 år 2013 till 7,4 år Noterbart är att alla nyckeltal uppvisar en sjukfrånvaroökning. Hos män respektive åldersgruppen 0 29 år är ökningen 60,0 % respektive 28,5 %. Enligt statistik från Försäkringskassan ökar även sjukfrånvaron i riket. Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 25(86) Årsredovisning 2014, Åmåls kommun 24 (103)