Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Armbandets och Kättsätters förskolor Norrköping Granskning genomförd i maj 2014 av Viveca Ajerstam och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Armbandets och Kättsätters förskolor är kommunala förskolor i Norrköpings kommun och ingår i Sydvästens område. Armbandet har sex avdelningar med totalt 122 barn och Kättsätter har fyra avdelningar med totalt 90 barn. Varje avdelning är ett arbetslag med en ledningsgruppsansvarig. Varje förskola har dessutom två utvecklingsledare som driver utvecklings- och kvalitetsarbetet. En av utvecklingsledarna har särskilt uppdrag som pedagogisk utvecklare med uppdrag från chef och utvecklingsgrupp. Totalt har förskolorna i dagsläget 58 medarbetare varav 41 är illsvidareanställda i aktiv tjänst- förskollärare, barnskötare och kockar. Varje förskola har ett eget kök där maten lagas med ekologiska råvaror så långt det är möjligt. Förskolorna har samarbete med forskare och universitet. Åtta EU-projekt har genomförts sedan Förskolorna är öppna kl och kan vid behov ha öppet till Armbandets och Kättsätters förskolor ligger i kommundelen Vilbergen som består av blandad bebyggelse. Arbetet med Qualis startade år Detta är förskolornas första granskning, maj 2014, och poängen uppgår till 105 och förskolorna är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetskriterier. Förskolorna påbörjade ett kvalitetsarbete enligt Qualis kvalitetskriterier hösten En hel vägg i varje förskola är Qualisvägg. Där finns ett rutsystem med små häften om varje kriterium. Häftena har pedagogerna arbetat fram tillsammans. Armbandets och Kättsätters förskolor är förskolor där engagemang, glädje och positivt bemötande genomsyrar hela verksamheten. Förskolorna har Drömmen om det goda som sin profil. På hemsidan står Drömmen om det goda är en hälso- och fredsmetodik som är utvecklad för att skapa goda förutsättningar för människors hälsa, lärande och utveckling. Metodiken initierades 1995 av journalisten och författaren Anna Bornstein och metoderna infördes 1996 av Ann-Kristin Källström Sundgren i förskolan Armbandet. Drömmen om det goda är religiöst och politiskt obunden. Förskolan Armbandet blev först i Sverige med att införa metodiken i förskolan. Förskolorna lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolornas kvalitet. Förskolorna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära och är delaktig i dokumentationen av sitt lärande. Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande. Föräldrarna är delaktiga i barnens utveckling och involveras i utvärdering och förbättring av verksamheten. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och utvecklas med sitt uppdrag. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av alla medarbetare. Förskolan samlar och tar tillvara omvärldskunskap samt har strategier för deltagande i externa nätverk. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Förskolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Förbättringsområde är att utveckla en tydlig planering för att utveckla varje barns språk- och kommunikationsutveckling samt en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetet med att barnen systematiskt ska få reflektera över sitt lärande i vardagen behöver utvecklas. Föräldrarna behöver ges möjlighet till inflytande på hur utformningen av verksamheten ska utformas för att nå målen. Förskolorna behöver förtydliga och visa vilken måluppfyllelse förskolorna når i det nationella uppdraget utifrån vilka kompetenser 1

3 barnen utvecklar. En kort presentation Armbandets och Kättsätters förskolor Armbandets och Kättsätters förskolor är kommunala förskolor i Sydvästens område i Norrköpings kommun. Sydvästens område består dessutom av följande enheter: förskolorna Igelkotten, Kaffebacken, Målgränd, Berlocken, Galaxen, Månstenen Hyllan, Örtagården samt Skarphagsskolan förskoleklass - år 6, Vilbergsskolan förskoleklass - år 6, Ektorpsringen förskoleklass - år 6 samt Ektorpsskolan år 7-9. Armbandet har sex avdelningar med totalt 122 barn och Kättsätter har fyra avdelningar med totalt 90 barn. Varje avdelning är ett arbetslag med en ledningsgruppsansvarig. Varje förskola har dessutom två utvecklingsledare som driver utvecklings- och kvalitetsarbetet. En av utvecklingsledarna har särskilt uppdrag som pedagogisk utvecklare med uppdrag från chef och utvecklingsgrupp. Totalt har förskolorna 58 medarbetare - förskollärare, barnskötare och kockar. Förskolorna är öppna kl Armbandets förskola byggdes 1977, brann 1992 och återuppbyggdes En ny tillfällig byggnad uppfördes januari 2013 i vilken det direkt öppnades en avdelning och ytterligare en i januari Kättsätter byggdes Förskolornas utemiljö är stora och rymliga. Här finns både skog, stora gräsmattor (Armbandet), sandlådor, lekstugor, karusell, bygglek, vattenlek, labyrint och grillplats. I närområdet finns det både bibliotek, lekparker, äventyrsbana, pulkabacke, isbana och fotbollsplan. En stig med olika spännande aktiviteter finns i skogen som gränsar till Armbandets förskola. Kättsätters baksida har skogstomt där barnen kan klättra i träd och berg. Förskolorna har var sitt tillagningskök med kock. I Armbandet arbetar kocken även i barngrupperna med berättelser om mat och hälsa. All mat lagas med ekologiska förtecken så långt det är möjligt. Armbandets kök, personalrum, vilrum, kontor, omklädningsrum och gemensamma förråd ligger i huvudhusets mitt. Kättsätters kök ligger i ena änden av en lång byggnad. Upptagningsområdet för förskolorna har blandad bebyggelse. Förskolechef är Ann-Kristin Källström Sundgren som anställdes som chef för Armbandet 1996 och för Kättsätter Förskolorna är anslutna till nätverket Drömmen om det goda vilket ger förskolorna en profil i de verktyg som används för att bygga självkänsla och självtillit hos barnen samt hur de kan förstå sina känslor. Verktygen är stillhet, reflektion, beröring och rörelse genom massage, yoga och qi-gong. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolornas alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolorna använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolornas kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolorna har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolornas 116 barn över tre år har 113 svarat (97 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av199 föräldrar av totalt 207 vilket innebär 96 procents 2

4 svarsfrekvens. Av förskolornas 58 medarbetare har 41 i aktiv tjänst erbjudits att svara och 41 har svarat på alla frågor (100 procent). En av oss har tagit del av allt material i god tid innan besöket. En granskare åtog sig granskningen som vikarie med en dags varsel. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolorna. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av pedagoger och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Blomman är en nystartad avdelning och har därför bara självvärderat de tre första områdena. Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Troll et Gun gan Skall ran Nalle n Fröe t Blo mma n Trolle bo Uggl ebo Bulle rbyn Tom tebo Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Förskolorna har stora och öppna lokaler som är väl anpassade med material för att tillvarata varje barns intresse. Utemiljöerna är utformade utifrån förskolornas naturliga lägen som stimulerar och utmanar barnen (steg 1). Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Det finns olika lärandemiljöer som legorum, bokstavshörna, skapanderum, bygghörna, vattenlek för att få variation i leken under dagen. Vi ser nyfikna, utforskande barn ivrigt upptagna av olika valda aktiviteter (steg 1). Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit del av exempel på utarbetade handlingsplaner. Handlingsplanen tidsbestäms för utvärdering och uppföljning. Förskolorna har tillgång till specialpedagogisk kompetens genom Norrköpings kommuns Elevhälsa. Vid behov görs en kartläggning varpå förskolechefen tar kontakt med Elevhälsan och pedagogerna tilldelas logoped, specialpedagog eller psykolog för handledning (steg 1 och 2). Förskolorna har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande. Metoderna är bilder, film, portfolio, IVP (individuell verksamhetsplan), observationer, intervjuer och diskussioner, vilket bekräftas i föräldraintervjun (steg 2). Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolorna. En förskollärare från varje avdelning är med i ledningsgruppen som träffas varje fredag. Fyra av dessa förskollärare kallas utvecklingsledare och de övriga är ledningsgruppsansvariga. I ledningsgruppen diskuterar, reflekterar och planerar pedagogerna över det pedagogiska arbetet. Deltagandet i ledningsgruppen gör förskollärarna ansvariga och delaktiga i det pedagogiska arbetet. Förskollärarna tar även ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolornas kvalitet genom att ledningsgruppen analyserar, följer upp och utvärderar kontinuerligt (steg 2 och 5). Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling genom Drömmen om det godas fyra metoder: stillhet, reflektion, beröring och rörelse från tidig ålder och med materialet Tilda med is och sol. Vi ser hur pedagogerna utmanar barnen i deras sociala utveckling på ett naturligt och lekfullt sätt. Barnen frågar om den andra vill bli masserad och hur det ska ske innan barnet börjar. I den skriftliga redovisningen läser vi att de fyra metoderna ökar barns empati, koncentration och medkänsla samt hjälper barnen att lösa konflikter genom kommunikation. Metoderna stärker även deras fysiska och psykiska hälsa. Barnen stimuleras att anta utmaningar tillsammans genom olika uppgifter som presenteras av pedagogerna (steg 3). Förskolorna arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Såväl lärplattor, dagliga språklekar med rim och ramsor och Drömmen om det godas metoder ger barnen språkutveckling på ett medvetet sätt som genomsyrar verksamheten. Genom matematikpiloter och grundkurs i Calluna (kompetensutveckling i naturvetenskap och teknik) är pedagogerna medvetna om och har kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik. Bokpåsar att låna hem stimulerar till läsning. Alla avdelningar har lättillgängliga pärmar med 4

6 material samt påsar med exempel på aktiviteter anpassade för olika åldrar. Vi ser lekfulla material som på enkla sätt stimulerar barnens lärande (steg 3). Föräldraenkätenkät 9. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation 10. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap Personalenkät 10. Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer 11. Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 55 % 37 % 3 % 0 % 5 % 50 % 37 % 5 % 0 % 8 % helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 71 % 26 % 2 % 0 % 0 % 64 % 33 % 2 % 0 % 0 % Vi ser av enkätsvaren att förskolorna har fokus på språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap. Förskolorna planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande och olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande. Utifrån varje barns IVP, handlingsplaner, portfolio, pedagogiska dokumentationer samt enkäter, intervjuer och genom FÖDA (framgångsfaktorer, önskvärt läge, design, aktiviteter) säkerställer pedagogerna att varje barns utveckling följs upp och utvärderas. Utvecklingssamtal, till vilket pedagogerna sammanställt en berättelse i text eller film om varje barn, ger samarbete och trygghet att varje barns utveckling och lärande synliggörs. Varje pedagog har ansvarsbarn som de har ett särskilt ansvar för att observera och följa upp. Vi ser av enkäterna att 96 procent av barnen tycker att de ofta får visa vad de lärt sig och 98 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. I våra intervjuer med föräldrar och pedagoger samt i enkätsvaren bekräftas att förskolorna genom dokumentation och utvärdering följer upp barnens utveckling och lärande (steg 3, 4 och 5). Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vi ser en grupp barn i utemiljön under pedagogisk ledning. Barnen får olika uppdrag som att hitta något stort litet, mjukt hårt, olika antal av pinnar, löv stenar och andra naturföremål. I aktiviteten ser vi hur pedagogen utmanar och stimulerar barnen på individuell nivå. Vid ett annat tillfälle ser vi hur barnen utmanas att skapa pappersflygplan som sedan används på en av barnen uppritad landningsbana (steg 4). Förskolorna har fokus på språk och kommunikation i alla situationer genom rim och ramsor, sånglekar, massage och språklådor. Vi ser av dokumentation och hör att pedagogerna är medvetna om att använda rätta benämningar på saker och skeenden (steg 4). Förskolorna lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Fyra pedagoger är ambassadörer i naturvetenskap och teknik genom Calluna (kompetensutveckling i naturvetenskap och teknik). Med odlingslådor, kompost och komposthinkar lär sig barnen på ett naturligt sätt om natur och miljö samt genom den kommunala satsningen Agenda 21. Barnen är miljöspanare och ökar sin förståelse för naturens kretslopp och hållbar utveckling (steg 5). 5

7 Förskolorna har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Fiffiga kamrater, önsketavla och önskevägg är exempel på hjälpmedel så att barnen lär av varandra. Vi ser hur barnen visar varandra vid maten, i grupperna och på gården. Pedagogerna har läst böckerna Vygotskij i praktiken av Leif Strandberg, Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi för att öka medvetenheten om barns samspel och visar i praktik och i samtal att de är medvetna om barnens samspel (steg 5). Två arbetslag skattar förskolorna på steg 4, ett på steg 5 ett på steg 6, sex på steg 7 och förskolechef på steg 5. Vi placerar förskolorna på steg 5 för att förskolorna lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor, har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra och för att förskollärarna tar särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolornas kvalitet. Förbättringsområde är att utveckla en tydlig planering för att utveckla varje barns språk- och kommunikationsutveckling samt en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Trygghet och trivsel Förskolornas fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Regler och rutiner finns väl dokumenterade (steg 1). En synligt märkt krispärm finns på alla avdelningar där viktig information om barnen på respektive avdelning förvaras. Pedagogerna har genom olika ansvarsområden kontinuerlig revidering och aktualisering av alla planer (steg 1). Förskolorna har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan genom inskolning, förskolechefs möte med vårdnadshavare, utvecklingssamtal och inflytanderåd (steg 1). Förskolorna arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Pedagogerna synliggör varje barn genom namnsånger, närvarodockor, fasta platser vid matbordet mm. Barnen delas upp i mindre grupper för att känna sig trygga och för att öka förutsättningarna för lärande (steg 2). Ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling finns genom de förankrade metoderna stillhet, reflektion, massage och rörelse. Planen för diskriminering och kränkande behandling är förankrad hos pedagoger och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna är uppdaterade och har fått information av pedagoger vilket framkommer i föräldraintervju och pedagogintervju där alla vet var man kan hitta planen (steg 2 och 4). Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande i Drömmen om det goda vilket genomsyrar hela verksamheten. All personal på förskolorna utbildas i Drömmen om det goda. I Arbets- och utvecklingsplanen finns en handlingsplan för värdegrundsorden Respekt, Trygghet, Ansvar, Ärlighet, Rättvisa, Gemenskap och Delaktighet och en lista på hur dessa värdegrundsord ska genomföras i verksamheten. Vi ser att pedagogerna använder de metoder som finns i Arbetsoch utvecklingsplanen (steg 2). Engagemang präglar förskolorna. I intervjuer och enkätsvar från pedagogerna hör och ser vi ett engagemang där Drömmen om det goda präglar förskolorna. Förhållandet mellan pedagoger och barn kännetecknas av ömsesidig respekt när de möts och när de talar med varandra. Pedagogerna visar engagemang i barnen och i verksamheten vilket vi tar del av i våra samtal och vilket föräldrar 6

8 bekräftar i intervju och i enkät. 96 procent svarar i föräldraenkäten att de instämmer helt eller till stor del i Personalen engagerar sig i mitt barn (steg 3). Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Pedagogerna visar respekt genom att hälsa med namn och ögonkontakt på både medarbetare, barn och föräldrar. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolorna mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet genom utvecklingssamtal, intervjuer med barnen samt enkäter (steg 3). Förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling finns genom Drömmen om det goda där barnen lär sig att beröra varandra med varsamhet och respektera varandras önskemål. Genom massage och fredlig beröring stärks barnens empati. Metoden att säga etik, etik används mellan kollegor i vardagsarbetet för att göra dem medvetna i bemötanden. 90 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling och i föräldraenkäten instämmer 97 procent helt eller till stor del i Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Förskolorna har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet genom fyra B: bekräfta, berömma, beröra, berätta vilket vi hör vid vårt besök. Genom väl utvecklade arbets- och utvecklingsplaner, årshjul, hemsida, väggdokumentationer och Drömmen om det goda ser vi ett väldokumenterat och gemensamt värdegrundsarbete. 97 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i I vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 4). Förskolorna arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar genom att låta barnen vara aktiva i demokratiska beslutsprocesser såsom utformningen av utemiljön samt i samlingar. Genom att använda talpinne kommer barnens tankar och idéer fram och synliggörs. Talpinnen visar vem som har ordet och som alla ska lyssna till. Barnen får göra aktiva val via en önsketavla som följs upp och realiseras i verksamheten. På önsketavlan sätts barnen önskningar för verksamheten upp och synliggörs. I den skriftliga redovisningen läser vi att även reflekterande samtal och rörelse i form av qigong och yoga med olika spännande berättelser är metoder för att göra barnen delaktiga i en demokratisk människosyn (steg 4). Förskolorna arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. I planen mot diskriminering och kränkande behandling har pedagogerna i ord beskrivit hur miljö och ord ska användas så att alla kan känna sig välkomna oavsett kön eller funktionsnedsättning. Att låta barnen ge varandra massage är ett sätt för att visa respekt för andra och under vårt besök såg vi hur barnen gärna och på ett vördnadsfullt sätt tog emot och gav massage. Den som har pinnen i handen blir lyssnad på vilket gör att barnen ser värdet hos varandra (steg 5). Förskolornas metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt av såväl barn som vårdnadshavare, pedagoger och förskolechef. Planen finns tillgänglig på förskolans bloggsida. Förskolorna deltar i ett utvärderingsprojekt Mindfulness för en tryggare och lugnare skolmiljö med mindre mobbning. Det finns huvudansvariga på varje avdelning som ser till att leda utvecklingsarbetet med planen 7

9 framåt. Planen utvärderas och revideras av alla medarbetare en gång per år. Barn och vårdnadshavare har möjlighet att bidra med tankar och idéer. Vid vårt besök hör och ser vi att metoderna utvärderas kontinuerligt (steg 5). Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen genom lärsamtal och metoden med talpinne. Förskolorna använder även film, drama, teater och antimobbningsmaterialet Tilda med is och sol för att tillsammans med barnen diskutera hur man är en bra kompis. Ett barn hade fått en sak ur en språkpåse och ett annat barn ville ha samma sak. En pedagog problematiserad det och frågade Hur gör vi nu?. Barnet som hade saken tyckte att båda kunde ha den och att den andre kunde ha den först. I dokumentation av projekt ser vi och i samtal hör vi att barnen ges tillfälle att reflektera över etiska dilemman (steg 6). Förskolorna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet genom att förskolorna är anslutna till projektet Mindfulness för lugnare skolmiljö samt har tillgång till beprövad erfarenhet genom de nätverk de är anslutna till såsom Drömmen om det goda. På en forskningsvägg synliggörs artiklar så att alla kan ta del av ny forskning. Förskolorna har utvecklat konkreta arbetssätt tillsammans med olika forskare (Yvonne Terjestam, Walter Osika, Ingela Bäckström, Tom Tiller samt kvalitetsutvecklingskonsult Daniel Richardsson) för att systematiskt förbättra och föra förskolorna framåt. I planen mot diskriminering och kränkande behandling ser vi hur förskolorna kontinuerligt dokumenterar vad som görs och hur utfallet blir vad gäller värdegrund (steg 7). Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls 1. Jag tycker om att vara på förskolan 81 % 15 % 4 % 2. Jag är en bra kompis 77 % 21 % 2 % 3. Jag har någon att leka med på förskolan 75 % 22 % 3 % 4. Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 78 % 22 % 0 % 5. Jag tycker maten smakar gott på förskolan 66 % 30 % 4 % Vi ser av barnens enkätsvar att de näst intill hundra procent trivs, lär sig och har roligt samt tycker om maten. Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls 1. Mitt barn trivs på förskolan 79 % 18 % 3 % 1 % 1 % 2. Förskolan erbjuder bra mat 72 % 22 % 5 % 0 % 2 % 5. Förskolan är välstädad 46 % 43 % 9 % 2 % 1 % 6. Förskolan har en stimulerande utemiljö 64 % 29 % 7 % 1 % 1 % Vi ser av föräldraenkätens svar att de allra flesta föräldrar instämmer helt eller till stor del i Mitt barn trivs på förskolan. Dessutom erbjuder förskolorna bra mat. Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls 1. Jag trivs på min arbetsplats 73 % 25 % 2 % 0 % 0 % 2. Barnen trivs på förskolan 71 % 26 % 0 % 0 % 4 % Pedagogerna trivs på sin arbetsplats och de ser att barnen trivs. Två arbetslag har skattat förskolorna på steg 5, två på steg 6, sex på steg 7 och förskolechef steg 7. Vi placerar förskolorna på steg 7 för att förskolorna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet Vet ej Vet ej 8

10 Förbättringsområde skulle vara att i skrift berätta om sitt systematiska förbättringsarbete så att andra kan ta del av det. Detta görs redan genom rapporten "4.3 Att leda och organisera systematiskt kvalitetsarbete" som beskriver ett utvärderings- och förbättringsarbete gällande veckobreven. Dessutom föreläser förskolechef Ann-Kristin Källström Sundgren om pedagogiskt ledarskap. Förskolechefen har föreläst på inspirationsdagar för rektorer, förskolechefer och pedagoger, i Riksdagen, i nämnden, på World Child and Youth Forum, Mindfulness-veckan i Tällberg och i många andra sammanhang. Utbildningar anordnas genom att förskolan är centrum för Drömmen om det goda, där Ann-Kristin föreläser utifrån förskolans styrdokument. Förbättringsområde är därför att fortsätta att sprida förskolornas värdegrundsarbete som är förankrat i forskning och beprövad erfarenhet. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning Föräldrar skriver en berättelse om barnet vid inskolning som används i barnets portfolio. Utifrån barnens IVP och handlingsplaner tar pedagogerna till vara på varje barns intresse och utgår från det vid planeringar (steg 1). Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Tillgängliga material gör att barnen själva kan välja aktivitet. Barnen är delaktiga i vissa planeringsmöten så att pedagogerna kan skapa de förutsättningar som behövs utifrån barnens intressen (steg 1). Genom enkäter och intervjuer med barnen följer pedagogerna upp barnens delaktighet. Ibland används en delaktighetsstege för att synliggöra delaktigheten. Enkätsvaren från barnen visar att 95 procent anser att de får välja vad de vill göra (steg 2). Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande genom den öppna, tillåtande och inbjudande lärandemiljön samt genom valkort för val av aktivitet samt önsketavla och bokpåse. Barnen har också egna valdagar och en stjärnvägg för barnens alla önskningar (steg 2). Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna via veckobrev, lärandebilder, väggdokumentationer, filmer, foton med barnens reflektioner, lärande dokument och portfolio. Vi tar del av portfolio, veckobrev och väggdokumentation vilket bekräftar att barnens lärprocesser dokumenteras (steg 3). Föräldraenkätenkät 7. Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 68 % 22 % 1 % 0 % 9 % Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolornas arbete med barnets utveckling och lärande. I utvecklingssamtal skrivs en IVP tillsammans med vårdnadshavarna där det beskrivs vad verksamheten ska göra för barnets fortsatta utveckling. Pedagogerna använder sig av barnens IVP vid verksamhetsplaneringar för att stärka barnets normer och värden, lärande och utveckling samt barnets delaktighet och inflytande (steg 3). 9

11 Personalenkät 9. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande helt till stor del Inställer till viss del inte alls Vet ej 79 % 21 % 0 % 0 % 0 % Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet genom lärandesamtal och reflektioner med pedagoger. Genom intervjuer och barnenkäter utformas verksamheten utifrån barnens intressen och förmågor. De äldre barnen har barnråd, möte angående verksamheten, med förskolechefen några gånger per termin (steg 3). Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Väggdokumentationer möjliggör reflektion genom att de sitter i de minsta barnens ögonhöjd. Barnen pekar, visar och berättar tillsammans med en vuxen. De äldre barnen frågar om de kan få titta i sin pärm och barnen tar även hem portfolion så de kan titta hemma med en förälder. I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna ställer utmanande frågor och återkopplar till tidigare händelser vilket vi också hör vid vårt besök. Barnen är med när pedagogerna skriver veckobreven för att berätta om nytt lärande som skett i gruppen (steg 4). Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll genom att de är med och påverkar vad t.ex. samlingar ska innehålla. Vi ser av väggdokumentation att barnens intressen styr hur projekten utvecklas och deras innehåll. I dokumentation och vid vårt besök tar vi del av pedagoger som uppmuntrar barnen till egna idéer samt låter barnen ha inflytande över hur en lärsituation utvecklas utifrån barnens tankar (steg 4). Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära genom att pedagogerna har lärsamtal med barnen samtal med grupper av barn eller med barnen enskilt där det enbart handlar om lärandet i olika situationer. Förskolorna har som metod att barnen kan fråga varandra om de stöter på ett problem vara fiffiga kamrater för varandra. Varje barn reflekterar också över lärandet genom sin portfolio (steg 5). Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande genom reflekterande samtal med ansvarig pedagog då de själva bestämmer och berättar vad som ska in i portfolion. Vi ser tydliga exempel på hur barnen är delaktiga i dokumentationen av sitt lärande via lärplatta, väggdokumentationer och veckobrev där barnens tankar och funderingar finns beskrivet. 98 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 5). Ett arbetslag har skattat förskolorna på steg 5, fyra arbetslag på steg 6, fem arbetslag på steg 7 och förskolechef på steg 5. Vi placerar förskolorna på steg 5 för att varje barn görs medvetet om olika sätt att lära och för att varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Förbättringsområde är att fortsätta det påbörjade systematiska arbetet för att få barnen att reflektera över sitt lärande som är ett pågående utvecklingsområde med studiecirklar som grund. Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen på barnens nivå. Det finns foton på lådorna som gör det lättare att både hitta, ordna och sortera (steg 1). Leken ligger till grund för barnens lärande genom att förskolorna såväl inne som ute, är inredda och utrustade för lek (steg 1). Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper för 10

12 att kunna vara flexibla och lättare kunna utgå från varje barns behov, intressen och förutsättningar (steg 1). Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande genom lärandemiljön och genom pedagogernas bejakande förhållningssätt. På väggar och på hyllor ser vi resultat av barnens skapande. Pedagogernas närvaro vägleder barnen i deras lek och lärande (steg 2). Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga genom uppmuntran att öva och pröva och genom att ge barnen möjlighet att leda samlingar. Utemiljön har olika stationer såsom vattenlek och hinderbana som utmanar och stimulerar barnen (steg 2). Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. 96 procent av barnen uttrycker i enkäten att de tycker om att vara på förskolan. En kommentar är Jag gillar förskolan lika mycket som mitt liv och min mamma och Vi har det roligt här på förskolan. Föräldraenkäten visar att 93 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del att förskolorna har en stimulerande utemiljö. En kommentar från föräldraenkäten Med tanke på våra barns intresse av att lära sig hemma är vi helt övertygade om förskolans intresse i våra barns utveckling för framtiden Verksamheten i förskolorna visar många olika spännande utmaningar för barnen vid vårt besök. I väggdokumentation tar vi del av de många roliga, stimulerande och lärorika aktiviteter och situationer som barnen får vara delaktiga i (steg 3). Personalenkät 7. Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 71 % 29 % 0 % 0 % 0 % Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama. Drömmen om det godas metoder innefattar barnqigong och barnyoga. De har ett speciellt rörelserum där barnen kan uttrycka sig genom musik, sång och dans. Ateljéerna är välutrustade och barnen kan där uttrycka sig i bild och form. Vi ser också av väggarnas dokumentation att många uttrycksformer används (steg 3). Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. I olika reflektionsprotokoll tar vi del av hur pedagogerna omprövar sina arbetssätt och arbetsformer liksom i pedagogintervjun. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen. 100 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. Förskolorna använder sig av metoden GGLL(Gjort, Givit, Lärt, Lurar/Klurar på) och idéförverkligande planer samt gemensam reflektionstid där uppföljning och utvärdering är stående punkter. Vi tar del av flera GGLL och idéförverkligande planer (steg 2 och 3). Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. Barnen ges tillfälle att alltefter förmåga ta ansvar för egna handlingar. Genom att barnen använder sig av fiffiga kamrater utmanas de att hitta olika lösningar på problem. Under vårt besök åskådliggörs ett problem med hjälp av att en pedagog dramatiserar problemet. Barnen utmanas att hitta en lösning. Genom att iscensätta experiment möjliggör pedagogerna för barnen att pröva olika lösningar och se vad som händer (steg 4). Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten såsom GGLL, idéförverkligande planer, lärplattor, kamera och väggdokumentationer, veckobrev vilket vi tar del av på avdelningarna. I IVP:n dokumenteras hur verksamheten ska stödja barnet i 11

13 sin lärprocess. 90 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande (steg 4). Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling genom de system för utvärdering och analys som förskolorna använder sig av. Exempel är GGLL, styrkebaserad utveckling (FÖDA) och idéförverkligande planer. Efter analys av utvärderingarna genomförs förbättring och utveckling vilket framkommer i de samtal och intervjuer vi för med pedagoger och ledning (steg 4). En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. En samsyn finns på vad som är goda förutsättningar för barns hälsa, lärande och utveckling Drömmen om det goda. Genom de metoder förskolorna använder sig av ges barnen tillfälle att reflektera, lyssna och tala inför andra, hitta sin inre kraft, lägga grunden till en god självkänsla samt en inre självständighet. Pedagogerna har gemensamma studiecirklar där de diskuterar kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling (steg 5). Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande. Pedagogerna har schemalagd reflektionstid både i arbetslagen och enskilt. Den gemensamma arbets- och utvecklingsplanen utvärderas och uppdateras varje termin efter GGLL - metoden. Vi har fått ta del av utvärderingsprotokoll både från hösten 2013 och våren 2014, där vi kan se att pedagogerna systematiskt utvärderar och reflekterar över sin pedagogroll i relation tillbarnens utveckling och lärande (steg 5). Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Vid reflektionstillfällen och avdelningsmöten utvärderas arbetsformer. Arbetssätt väljs efter barngrupp och det enskilda barnet. Vi tar del av olika protokoll på alla avdelningar. Avdelningarna granskar varandra och alla läser varandras veckobrev för att lära av varandra. 100 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i Utvärdering av arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet (steg 5). Tre arbetslag skattar förskolorna på steg 5, sex arbetslag på steg 7 och förskolechef på steg 6. Vi placerar förskolorna på steg 5 för att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande, för att pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande regelbundet samt för att olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngrupp som för varje barn. Förbättringsområde är att på ett tydligt sätt beskriva progressionen i arbetssättet utifrån varje barns förutsättningar. Förskolorna är delaktiga i viss forskning som berör arbetssätt Dream of the Good i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Förskolechefen bjuder in till informationsmöte för alla nya vårdnadshavare. Genom veckobrev skickas information till föräldrar (steg 1). Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. I intervjuerna med föräldrar uttrycker de att de blir sedda var och en för sig och i det dagliga mötet 12

14 finns det alltid tid för småprat. En kommentar i föräldraenkäten Vi som föräldrar känner oss trygga med personalen och litar på dem, en annan är Fantastiskt bemötande (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten via inbjudan in i verksamheten, inflytanderåd, Qualisenkäter, veckobrev och gårdsfester. Även bokpåse där barnen tar med en bok hemifrån engagerar föräldrarna (steg 2). Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. För att följa upp föräldrarnas engagemang inbjuds de till inflytanderåd med frukost. I intervjuerna med föräldrarna uttrycker de att pedagogerna är öppna för tips och idéer och ber om hjälp vid behov. 98 procent uppger i pedagogenkäten att de instämmer helt eller till stor del i Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet (steg 2). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom att de får ta del av planer, utvärdera dem och ge förslag hur de kan utvecklas. De deltar även i enkäter och i utvärderingsprojekt såsom projektet med veckobreven. Föräldrarna inbjuds då barnen har avslutning av sina projekt (steg 2). Förskolorna samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande genom bilder, portfolio, veckobrev och utvecklingssamtal. 80 procent uppger i föräldraenkäten att de instämmer helt eller till stor del i Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande (steg 3). Förskolorna följer upp föräldrarnas inflytande genom olika forum och samråd. I pedagogintervjun får vi veta att eventuella frågor och funderingar från föräldrar tas upp på fredagsmöten och i inflytanderådet (steg 3). Förskolorna har forum för samråd med föräldrarna. Via telefon, mejl och den dagliga kontakten är pedagogerna tillgängliga för frågor och funderingar. På inflytanderåden utgör föräldrarnas önskemål och behov utgångspunkt för mötet. Förskolorna har anordnat utbildningskvällar och informationsmöten utifrån föräldrars önskemål (steg 3). Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Genom utvecklingssamtal, IVP, portfolio och väggdokumentationer synliggörs barnens utveckling och lärande för föräldrarna. Föräldrarnas önskemål, tankar, åsikter och synpunkter används som underlag för utvärdering vilket bekräftas i föräldraenkäterna. Ett utvärderingsprojekt är igång där föräldrars tankar skrivs ner i frågan: Hur ser vi, i veckobreven, att pedagoger ger förutsättningar för barns hälsa, lärande och utveckling? (steg 4). Förskolorna involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. 81 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del att det ges möjlighet att vara delaktiga i förskolornas utvärdering och förbättring av verksamheten. Det framkommer även under intervjuerna att de tycker att de har inflytande och att de blir lyssnade till genom enkäter, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten (steg 5). Ett arbetslag skattar förskolorna på steg 5, fyra arbetslag på steg 6, fyra arbetslag på steg 7 och förskolechef på steg 5. Vi placerar förskolorna på steg 5 för att förskolorna involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. Förbättringsområde är att hitta ett sätt så att föräldrarna kan utöva inflytande på hur utformningen av förskolornas verksamhet ska utformas för att nå målen. 13

15 Organisation Förskolornas organisation har en tydlig struktur med en förskolechef och tio avdelningar med var sin ledningsansvarig alternativt utvecklingsledare (steg 1). De är organiserade i grupper utifrån barnens behov och intressen genom att olika mindre grupper formas utifrån basgruppstillhörighet (steg 2). Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation såsom medarbetarsamtal, lönesamtal, enkäter, Qualis självvärderingar, minnesanteckningar från avdelningsmöten, reflektionsmöten och ledningsmötet varje vecka (steg 2). Vi tar del av dokument som visar hur förskolechefen följer upp, vilket även bekräftas i intervjuerna. Förskolorna har ett välfungerande beslutssystem. I intervjun med ledningen framkommer att förskolechefen är den som ytterst fattar beslut men hela tiden i dialog med medarbetarna. I den skriftliga redovisningen läser vi att det finns stor delaktighet och inflytande vilket även framkommer i pedagogintervjun. Stora frågeställningar och förslag till viktiga beslut diskuteras i ledningsgrupp och i utvecklingsgrupp, och dessutom alltid i samverkansrådet. 95 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten (steg 3). Utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer finns i form av att alla pedagoger har ett eller flera ansvarsområden. Alla ansvarområden är specificerade och nedskrivna i Arbets- och utvecklingsplanen (steg 3). En effektiv mötesstruktur som stödjer dialog har utvecklats genom olika kompetensutvecklingsinsatser såsom Problembaserad organisationsutveckling, Styrkebaserad team- och organisationsutveckling, Uppskattande ledarskap, Inre ledarskap och Klar kommunikation. 90 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Förskolan har en bra mötesstruktur vilket också bekräftas i våra samtal med pedagogerna (steg 3). Förskolornas väl fungerande organisation i arbetslag och ledning garanterar en god daglig verksamhet. Varje fredag träffas ledningsgruppen två timmar. I ledningsgruppen är alla avdelningar representerade av en förskollärare med särskilt uppdrag och ansvar. Den förskollärare som är ledningsansvarig har som uppdrag att leda den pedagogiska verksamheten på sin avdelning samt vara en länk mellan förskolechefens pedagogiska ansvar och förskollärarnas pedagogiska ansvar. I ledningsgruppen diskuteras reflektionsprotokollen och minnesanteckningarna från de olika avdelningarnas möten vilket innebär att även arbetssätt diskuteras och reflekteras över. Förskolorna har en tydlig årsplanering i form av ett årshjul med uppdrag och händelser inskrivna. 81 procent av föräldrarna och 100 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Förskolan har en väl fungerande organisation (steg 4). Organisation och mötesstruktur utvärderas kontinuerligt i samband med två utvärderingsdagar som är förlagda till slutet av varje termin. På dessa dagar gås hela Arbets- och utvecklingsplanen igenom. Varje avdelning går igenom sina Utvecklingsplaner, reflekterar över dem och reviderar. Vi hör i våra samtal att denna utvärdering är väl planerad av alla pedagoger genom att de är pålästa till utvärderingsdagen. Mötesstrukturen har utvecklats över tid så att det nu finns stående dagordningar och minnesanteckningar kommer ut direkt efter möten. Utvärdering sker också kontinuerligt genom tre frågor som återkommer i dokument och i samtal Hur har vi det? Hur vill vi ha det? Hur kommer vi dit? (steg 4). 14

16 Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande genom att varje pedagog har ett huvudansvar för ett visst antal barn. Pedagogen har då ansvar för barnets portfolio och för utvecklingssamtalet. Inför varje utvecklingssamtal reflekterar och samtalar pedagogerna i arbetslaget om vad som bör tas upp. Pedagogen skriver en berättelse om barnet inför utvecklingssamtalet och ansvarar för barnets Individuella utvecklingsplan (IVP). I den individuella utvecklingsplanen dokumenteras hur förskolorna ska stödja, utmana och stimulera barnets utveckling och lärande, vilket i sin tur är underlag för hur förskolorna ska arbeta (steg 5). Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter genom att alla pedagoger har vissa ansvarsområden såsom utvecklingsledare för att implementera läroplanen, ledningsansvarig, krisgruppsansvarig, hållbarhetsombud, ansvarig för inflytanderåd, ansvarig för kontakt med förskoleklassen, kulturgruppsansvarig, ställföreträdande förskolechef, IT-ansvarig, inköpsansvarig, ansvar för olika verksamhetsinnehåll och ansvarig för samverkansråd. Visst ansvar är knutet direkt till läroplanen såsom etik, teknik, matematik, språk och modersmål, genus, naturvetenskap och värdegrund läser vi i den skriftliga redovisningen. I den ansvariges uppgifter ingår bland annat att vara påläst och uppdaterad inom gällande forskningsområde, vilket vi hör pedagoger berätta om ute på avdelningarna. Ansvarsområdena gås igenom två gånger om året på utvärderingsdagarna. 98 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Mitt arbetslag fungerar väl och 93 procent instämmer helt eller till stor del i I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter (steg 5). Förskolorna har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag genom att de som har olika ansvar söker efter forskning inom sitt område och delger sina kollegor. Organisationen med ledningsansvariga, utvecklingsgrupp som träffas varje vecka, stående mötesdagordningar, GGLL (Gjort, Givit, Lärt, Lurar/klurar på) och ett utvecklat kompetensutvecklingsprogram med regelbundna studiecirklar på arbetsplatstid gör att förskolorna har en struktur för att ständigt utvecklas. Arbets- och utvecklingsplanen är starkt knuten till styrdokumenten vilket också bidrar till att förskolornas organisation stödjer utveckling (steg 6). Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen, vilket är ett av två kriterier på steg 7, genom att alla medarbetare har sitt ansvar för att inhämta omvärldskunskap och delge sina kollegor, genom ledningsgruppens veckomöten, dess innehåll och dess minnesanteckningar, genom arbetet med veckobrev i vilka alla medarbetare tar del av varandras arbete och framförallt genom att arbeta med ett nyfiket frågande förhållningssätt och FÖDA-cykeln. Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Kättsätter 2012 Armbandet 2012 Genomsnitt i Norrköpings kommun 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 4,5 % 5,6 % 9,7 % 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Sjukfrånvaron är mycket låg i de granskade förskolorna om man jämför med Norrköpings kommun, vilket enligt forskning (Mittuniveristetet, Samhällsentreprenörskap samverkande för lokal utveckling) på just denna förskola har med organisation och ledarskap att göra. 15

17 Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Kättsätter 2012 Armbandet år 2012 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 23 % 32,6 % 31,7 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,3 5,4 5,9 5,3 Andel barn 0-3 är ungefär som för Norrköpings kommun. Det är något fler barn per pedagog i Kättsätter vilket beror på mindre andel barn 0-3 år. I Armbandet är pedagogtätheten högre eftersom där finns ett större antal barn 0-3 år. Tre arbetslag skattar förskolorna på steg 6, sex arbetslag på steg 7 och förskolechef på steg 7. Vi placerar förskolorna på steg 6 för att förskolorna har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag och för att organisationens alla delar samverkar och därigenom ökar måluppfyllelsen. Förbättringsområde är att i utvärderingar tydligt visa på resultat som visar att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Det räcker inte att citera läroplanen utan detta måste kompletteras med resultat, det vill säga vad som sker i barnens utveckling och lärande, vilka fakta, vilken förståelse, vilken färdighet eller vilken förtrogenhet som har utvecklats. Förskolorna är på god väg att nå detta mål genom arbetet med bland annat veckobreven och GGLL. Styrning och ledarskap Personalen känner till förskolornas egna prioriterade verksamhetsmål varav ett är Förskolan ska fördjupa arbetet med uppföljning och utvärdering, för att synliggöra och göra barnen delaktiga i sitt lärande (steg 1). En vision som genomsyrar hela verksamheten är Vår vision är att möta varandra med engagemang och respekt. Förskolorna lyfter fram trygghet, gemenskap, ansvar, självständighet och god självkänsla samt glädje som vision och målsättning. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i I vår verksamhet har vi gemensamma mål som är tydliga (steg 1). Föräldrarna känner till förskolornas egna prioriterade verksamhetsmål vilket bekräftas i föräldraintervjun då föräldrarna berättar om målen. 81 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Jag känner till förskolans mål (steg 2). Förskolorna dokumenterar och utvärderar till stor del sina egna prioriterade verksamhetsmål två gånger per år. Förskolorna gör utvärderingar och utvecklingsplaner på varje avdelning. Det finns tydliga system såsom FÖDA (framgångsfaktorer, önskvärt läge, uppdrag/design och planer samt aktiviteter). Pedagogerna skriver ner och utvärderar vad de gjort. Sedan reflekterar de tillsammans över det som skett och vad det gett enligt en särskild blankett, GGLL, som därefter lämnas till förskolechef. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten. Enhetens egna mål från kommunledningen är ett fördjupat arbete för förskolan för att genom uppföljning och utvärdering synliggöra och göra barnen ännu mer delaktiga i sitt lärande. Utvärderingen utifrån handlingsplanen kring värdeorden respekt, trygghet, ansvar, ärlighet, rättvisa, gemenskap och delaktighet, behöver tydligare synliggöras (steg 2). Förskolorna har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer genom att alla pedagoger är öppna och nyfikna mot barn och besökare. Det råder ett öppet och välkomnande klimat i 16

18 förskolorna vilket vi tar del av vid vårt besök. Barnen är välkomnande mot varandra liksom pedagogerna gentemot barnen. Förskolorna arbetar med koncept som Klar kommunikation, Inre ledarskap och styrkebaserad team- och organisationsutveckling vilken bygger på ett nyfiket frågande, inquiry (steg 2). Förskolorna har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. 98 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Vi ser hur förskolechefen är naturligt närvarande i grupperna när hon visar oss runt. Pedagogerna i sin tur månar om sitt ledarskap gentemot barnen och med varandra vilket vi ser i den tillit, öppenhet och nyfikenhet som präglar de samtal vi har. 100 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget (steg 3). Förskolechefen ser till att förskolorna kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen främst vid de två utvärderingsdagarna som mynnar ut i skrivna utvärderingar, planer för kommande halvår samt rekommendationer för kompetensutveckling. I den skriftliga redovisningen läser vi att chefen planerar utbildningen utifrån styrkor och förbättringsområden som framkommer under systematiskt kvalitetsarbete, medarbetarsamtal, lönesamtal, och kompetensutvecklingsdagar. Uppföljning sker på arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal och lönesamtal samt i ledningsmötena varje vecka. 100 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling (steg 3). Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling i de planer som tas fram på kompetensutvecklingsdagen en gång per halvår. Utvärdering sker också i de utvecklade veckobreven vilket är ett utvecklingsprojekt. I veckobreven beskrivs verksamheten och kopplas till Lpfö 98 reviderad 201 (steg 4). Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer då förskolorna satsat mycket utveckling på just ledarskap i olika former. Tydliga dagordningar och minnesanteckningar för möten finns liksom ett årshjul med viktiga händelser. Genom förskolechefens ledningsgruppsmöten varje vecka är ledarskapet synligt och förskolechefen har möjlighet att strategiskt leda för att realisera de pedagogiska målen (steg 4). Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras genom att pedagogerna vid gemensamma träffar delas i tvärgrupper och möter pedagoger från andra avdelningar. Genom de nätverk och genom de EU-projekt förskolorna har beprövas, analyseras och jämförs de egna arbetssätten med andras arbetssätt. De olika avdelningarna granskar också varandras lärmiljöer och i de ansvarsgrupper för olika områden som varje pedagog har beprövar pedagogerna sina erfarenheter (steg 4). Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål genom att förskolechefen lyfter fram uppdraget och pekar mot de mål, ramar och riktlinjer som finns. Dessutom är förskolechefen lyssnande och öppen för förslag och tankar hos sina medarbetare. Medarbetarna upplever att de har chefens förtroende och förskolechefen är mån om att poängtera att hon vill tillvarata varje individs styrkor. I den skriftliga redovisningen framkommer liksom i våra samtal att förskolechefen stimulerar sina medarbetare genom bland annat föreläsningar (steg 5). Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten då hela förskolorna genomsyras av lärande i form av barns lärande i olika situationer, i form av pedagogers lärande i studiecirklar, i EU-projekt, i samarbete med universitet och genom de olika nätverk förskolorna 17

19 ingår i. Förskolechefen föregår med gott exempel och delar med sig av sina erfarenheter och utvecklingsarbete i sin rektorsutbildning. Föräldrar lär när de deltar i föräldrautbildningar (steg 5). All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. 95 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. I medarbetarsamtal och lönesamtal tas kvalitetsarbetet upp. Förskolechefen avsätter tid för återkommande reflektioner och diskussioner om kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar organisationen och gör alla medarbetare delaktiga genom de dokument och de systematiska metoder som förskolorna använder sig av (steg 1 och 5). Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar genom den systematik som råder i att titta på framgångsfaktorer, bestämma önskvärd process eller tillstånd, designa för att detta ska hända och så agera och utvärdera. I pedagogintervjun samt i de samtal vi för framkommer att mål och utvärderingar är en grundbult i organisationen (steg 6). Förskolorna har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. Kompetensutvecklingsdagar två gånger om året handlar om utvärdering, i vilken det också skrivs vad pedagogerna ser att de ska gå vidare med. GGLL skrivs av varje arbetslag och utmynnar i Vad är nu klokt och listigt det allra bästa att göra och hur?. Genom enkäter och arbetslagens utvärderingar formas kommande läsårs arbetsplan genom de system förskolorna använder (steg 6). Förskolorna har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolornas mål och långsiktiga kvalitetsutveckling i första hand genom att varje pedagog har ett ansvarsområde där pedagogen har ansvar för att hitta forskningsrön och beprövad erfarenhet genom att söka information från olika sajter på nätet och från sina nätverk. Pedagogerna berättar sedan för varandra vad de funnit och inspirerar på så sätt varandra. Studiecirklar kring nya aktuella böcker såsom Att lära andra lära är en del av förskolornas arbetsplatsträffar. Förskolorna arbetar med ledningens engagemang och allas delaktighet för att främja hälsa, vilket är beforskat av Ingela Bäckström från Mittuniversitetet. Mittuniveristetet har följt förskolorna sedan 2004 och skrivit en artikel i Samhällsentreprenörskap samverkande för lokal utveckling, utgiven mars I denna artikel lyfts förskolechefens ledarskap fram just för sitt arbete med Uppskattande ledarskap, Inre ledarskap, Styrkebaserad team- och organisationsutveckling genom Appreciative Inquiry och Klar kommunikation. Alla metoderna är beforskade. Förskolorna arbetar sedan 2010 med cykliskt aktionslärande, en utvecklings- och innovationsprocess (FÖDA), på engelska kallad Appreciative Inquiry 4D-cycle (steg 7). Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Kvalitetssystemen är synliga och används av pedagogerna i samtal och dokumentation vilket vi ser och hör under vårt besök i förskolorna (steg 7). Personalenkät 17. Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen 23. Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 71 % 24 % 5 % 0 % 0 % 90 % 10 % 0 % 0 % 0 % Vi ser av enkätsvaren att förskolornas ledning aktivt driver förskolornas utveckling och att alla medarbetare är med i utvecklingen. 18

20 Två arbetslag har skattat förskolorna på steg 5, ett arbetslag på steg 6, sex arbetslag på steg 7 och förskolechef på steg 6. Vi placerar förskolorna på steg 7 för att förskolorna har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolornas mål och långsiktiga utveckling samt för att det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av alla medarbetare. Förbättringsområde är att som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet med en enkel bild synliggöra hur forskningsrön och beprövad erfarenhet påverkar den långsiktiga utvecklingen så att andra förskolor och skolor kan ta del av hur Armbandet och Kättsätter gör för att lyckas i detta avseende. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Föräldrarna berättar i intervjun att de alltid får veta vad som hänt och att pedagogerna alltid har tid med dem. Om något extra inträffar på avdelningen meddelas alltid förskolechefen vilket bekräftas i pedagogintervjun (steg 1). Förskolorna har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen enligt Norrköpings kommuns riktlinjer. Skriftliga rutiner finns i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Genom enkäter finns möjlighet att framföra klagomål som sedan följs upp (steg 1). Metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter finns i förskolorna genom veckobrev, hemsidans blogg, föreläsningar runt om i Sverige och i Norrköping, studiebesök på förskolorna, utbildningar, utställningar (Förskolebiennalen och Lärstämma) genom att ta emot studenter, praktikanter och andra intresserade samt genom sina olika nätverk främst Drömmen om det goda (steg 2) Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn. 96 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i förskolan. Vi ser av de utvecklade veckobreven och i underlagen till utvecklingssamtal att föräldrarna får information om vad som händer i förskolorna (steg 3). Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt, vilket är ett resultat av ett medvetet och systematiskt förhållningssätt hos förskolechef och medarbetare. Förskolorna har en vision av att alla ska mötas med engagemang och respekt. I olika sammanhang och genom bland annat studiecirklar har förskolorna arbetat med kommunikation och dialog men också med hur varje medarbetare kan vara sin egen ledare i sitt eget liv. Förskolechefen har en öppen och förtroendeingivande relation med sina medarbetare och med barnen. Förskolorna använder sig av redskapen 10 sekunder extra, uppskattande minidialoger, en-till-en-intervjuer och Gaggen för att utveckla sin dialog med varandra och nå visionen. Vi ser och hör att en anda av att uppskatta varandra och barnen genomsyrar verksamheten (steg 3). Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. Alla medarbetare har kompetensutvecklats inom Praktisk IT- och mediakunskap (PIM). Pedagogerna använder sig av dator, lärplatta och kamera för att dokumentera och synliggöra både pedagogers och barns lärande. Förskolorna sprider information till varandra genom e-post, powerpoint och genom presentationer på möten. Veckobreven har under året utvecklats och läses av alla avdelningar vilket pedagogerna menar har lyft deras syn på hur de kan kommunicera. Förskolornas hemsida innehåller en blogg där verksamheten beskrivs och framförallt förskolornas speciella 19

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Fridhems förskola Hudiksvall Granskning genomförd i november 2014 av Cecilia Svensson och Cecilia Lindström Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Fridhems förskola är en

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Hyacintens förskola Norrköping Granskning genomförd i oktober 2014 av Ingrid Johnsson och Maj-Viol Axelius Thostrup Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Hyacintens förskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Bullerbyns förskola i Hudiksvalls kommun Granskning genomförd i november 2012 av Kerstin Forsberg och Anita Sjöberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Bullerbyns

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Vallmons förskola Norrköping Granskning genomförd i oktober 2014 av Ingrid Johnsson och Maj-Viol Axelius Thostrup Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Vallmons förskola

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014

Kvalitetsrapport 2013/2014 Kvalitetsrapport 2013/2014 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Emyhills förskola Kävlinge Granskning genomförd i april 2014 av Carina Yjord och Birgitta Orlowski Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Emyhills förskola är en kommunal

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Svanens förskola Norrköping Granskning genomförd i november 2012 av Annika Gabrielsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Svanens förskola

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Taborsbergs förskola Norrköping Granskning genomförd i november 2014 av Ingrid Johnsson och Christina Holmqvist Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Taborsbergs förskola

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Stackens förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Stackens förskola Stackens förskola är

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Viggestorps förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kristina Måhlgren och Linda Gustavsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Viggestorps förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Ekdungens förskola Svalöv Granskning genomförd i oktober 2014 av Katarina Weber och Johanna Martinsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Ekdungens förskola är en kommunal

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014/2015

Kvalitetsrapport 2014/2015 Kvalitetsrapport 2014/2015 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Granskningsrapport Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Arja Fekete & Ingrid Owesson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Herrestorps förskola Herrestorps

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Kryddans förskola Åstorp Granskning genomförd i maj 2015 av Yvonne Sjöstrand & Jenny Krantz Sammanfattning Kryddans förskola är en kommunal förskola

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 26 barn inskrivna.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer