Förskolan. Kvalitets- och. årsredovisning. Utvecklingsplan. Kvalitets- OCH och. årsredovisning Utvecklingspla. Enskild verksamhet SE HELHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskolan. Kvalitets- och. årsredovisning. Utvecklingsplan. Kvalitets- OCH och. årsredovisning 2014. Utvecklingspla. Enskild verksamhet SE HELHETEN"

Transkript

1 Förskolan Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015 Enskild verksamhet SE HELHETEN Kvalitets- OCH och årsredovisning FÖLJ DEN RÖDA TRÅDEN! 2014 Utvecklingspla

2 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Förutsättningar Personal Barnantal Analys av förutsättningarna Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Normer och värden Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utveckling och lärande Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Barns inflytande Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förskola och hem Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förskolechefens ansvar Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkliga målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Prioriterade utvecklingsområden Sammanfattning av verksamhetsåret Varje dag är en viktig dag som kommer sätta spår! 1

3 Förskoleområde.. Kvalitets- och årsredovisning 2014 och verksamhetsplan/utvecklingsplan Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Läge/Miljö/Lokaler Grinden är en förskola med en avdelning, som startade Förskolan drivs av Frikyrkan Gnesta, en ekumenisk församling med koppling till Svenska Missionskyrkan, Pingst samt Svenska Baptistsamfundet och är inrymd i Ådalskyrkans lokaler. Våra lokaler är anpassade, så gott det går, efter förskoleverksamhet. Det finns gott om utrymme till fri lek på nedre våningen. Vi har en hemtrevlig innemiljö med tre smårum, matrum, kök, mobilt sinnesrum med bubbelrör, stjärnor i tak, såpbubbelmaskin, vattenfall, akvarium samt ett stort rörelserum/vilrum. Övervåningen inrymmer kontor, personalrum samt Bamsebarnens rum, där de kan ha sina småleksaker så de mindre barnen inte kommer åt dem. Grinden är belägen på gångavstånd till centralstationen/centrum, men även närhet till skog/ idrottsplats finns, dit vi går en gång/vecka. På baksidan av förskolan finns kreativa, utmanande och motoriskt utvecklande ytor med många sysselsättningsmöjligheter såsom en stor härlig motorikbåt, studsmatta, pilkoja, nedgrävda traktordäck, klättervägg, gungbräda, gungor, vattenbana, sandlåda, båt, kojor, rutschkana, slänter, bärbuskar och gräsytor. Vi har också en asfalterad plan där barnen kan cykla i en hjärnutmanande åtta samt skapa naturvetenskapliga upptäckter. Förskolan strävar efter att barnens ute och innemiljö ska stimulera och utveckla, locka till lek och nya utmaningar samt ge ett lustfyllt lärande i samspel med kamrater och vuxna. Förskolan har miljöcertifieringen Grön Flagg sedan Ventilationsanläggning samt en väl genomgången brandutrymningsplan med tillhörande rutinarbeten kontrolleras enligt planerna. Vi lägger stor vikt vid förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, medarbetare och skyddsombud. Profil Vi arbetar aktivt med en helhetssyn på barnen där medveten motorisk rörelse, språk, matematikutvecklingsarbete samt hälsoaspekter följs åt. Även ett auditivt och visuellt arbetet prioriteras, då det betyder mycket för den blivande läs och skrivinlärningen. Kristna värderingar och grundsyn Grinden har en kristen profil vilket innebär att vi vill förmedla den kristna trons värderingar och människosyn. Detta gör vi genom vårt sätt att bemöta barn och föräldrar samt genom sånger och bibelberättelser vid veckans bibeläventyr. Medveten motorikutveckling Genom att ge barnen de rätta förutsättningarna i form av en medvetenhet i rörelseträningen, skapar vi också de bästa villkoren för lärande. Språk och matematikverkstad/naturvetenskap Att få en riklig kognitiv medvetenhet på ett lekfullt sätt är viktigt tillsammans med rörelseträning. Sång och musiklek Glädjen i musiken gör att vi skapar rytmkänsla, kontakt, närhet och trygghet med barnen. Organisation Verksamheten regleras genom ett avtal med kommunen, som månadsvis betalar ut en uträknad barnpeng, en summa för 1-2 åringar och en lägre summa för 3-5 åringar. För 15-timmarsbarnen betalas ut 60 % av barnpengen. Anslaget finansierar löner, material, mat, lokalvård, stöd till barn med speciella behov samt allt för utemiljö. Placering av barn handläggs av kommunens placeringsassistent Eva Carlsson. Samarbete med olika instanser sker efter behov med logoped, BVC, psykolog och socialtjänst. Det fortlöpande ansvaret för arbetet på Grinden hanteras av en ur styrelsen utsedd arbetsgrupp bestående av församlingens ordförande Bo Wingård, Camilla Rommel samt förskolechef Karin Andréason. Eva- Brita Andersson, vår redovisningskonsult, hanterar Grindens bokföring. 2

4 2. Förutsättningar 2.1. Personal Antal årsarbetare, exkl resurser Egen statistik Mått: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Andel medarbetare med barnskötar-utbildning eller annan utbildning (än peda- gogisk högskoleutbildning)för arbete med barn Egen statistik Grinden 3, Barnantal På vårterminen 2014 hade vi 23 barn(8 flickor + 15 pojkar) inskrivna, varav två från annan kommun. På höstterminen 2014 hade vi 21 barn(8 flickor + 13 pojkar) inskrivna, varav en från annan kommun. Statistikuppgifter erhåller vi via förskolans dokumentation på barnens närvaro samt skriftliga månadsvisa uppgifter från kommunen. Barngruppen är indelad i tre mindre grupper Bamse (5-6 år), Skalman (3-5 år) samt Lille Skutt (1-3 år). Varje pedagog ansvarar för sin grupp vad gäller utvecklingssamtal, vissa dagsrutiner och aktiviteter, men många gånger delar vi in barngruppen utifrån fungerande social struktur, utveckling samt egna val. Mått: Andel förskoleavdelningar med max 20 barn Mått: Inskrivna barn per årsarbetare i förskola (1-5 år) per 3 personal Egen statistik Analys av förutsättningarna En relevant fråga i sammanhanget är vilka konsekvenser för stora barngrupper ger personalens respektive barnens hälsa - kort respektive långsiktigt om inte förutsättningarna finns att bedriva en riktig pedagogiskt kvalitativ verksamhet? En tendens i samhället är att inte våga plocka fram hur verkligheten ser ut i barngrupperna. Faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, barnkompetens och utbildning har betydelse för den kvalitet som kan utvecklas i förskolan. Oavsett om en barnkonsekvensanalys (hälsorisker, säkerhet, brandsäkerhet) utförs eller inte, kommer vi fortfarande inte ifrån att det är kommunens ekonomiska behov som styr och reglerar barngruppernas storlek. Förskolan i sig har ingen möjlighet att påverka detta, då barnpengen är lika för alla och redan fastställd. Vårt mål är att ligga på högst 15 barn i en syskongrupp 1-5 år med 3 heltidspersonal, alltså 5 barn/heltid. Vi ser ett samband mellan små barngrupper/ ökad pedagognärvaro och utvecklingsmöjligheter för alla barn men framförallt för barn med speciella svårigheter. 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: Föräldraenkät genomförd i maj 2014 Dagliga utvärderingar och resultatuppföljningar/pedagogisk Utvecklingstid Motorik/språkutvecklingstester/ Barnobservationer Utvecklingssamtal med föräldrar IUP Medarbetarsamtal Fyra planeringsdagar, i februari, juni, oktober, november 3

5 4. Normer och värden Lpfö 98 rev, kap 2.1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över/ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet - för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med miljö- och klimatfrågor (mål 5) 4.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Kulturutbyte med rytm, musik och språk. Stödåtgärder med motorisk träning i samspel med utveckling/inlärning. Hövlighet/respekt/hänsyn till sig själv och andra Hälsa/Livsstil 4.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi bryr oss om varandra! Delaktighet, medansvar och engagemang är viktigt. En god arbetsmiljö med en gemensam värdegrund är en av grundstenarna i vårt arbete. Här har vi stor nytta av våra bibeläventyr. Vår pedagogiska plattform tar avstamp i forskning och beprövad erfarenhet av vad som är viktigt för att varje barn och ungdom ska må bra, trivas och utmanas så att de fortsätter att utvecklas och lära! Alla är engagerade, och tar ansvar för utveckling och lärande med målen i sikte Resultatredovisning Resultat från föräldraenkäten 2014 Normer och värden 20/23 förälder till % pojke flicka Mått: Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Mått: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn i förskolan Jag upplever att personalen i förskolan visar respekt för barnen Jag upplever att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt Jag upplever att förskolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar Jag har fått information om likabehandlingsplanen tillämpas på förskolan Mått: Aktiviteter som genomförts för att öka kunskapen om miljö- och klimatfrågor För att levandegöra arbetet med miljö-och klimatfrågor så vistas vi varje vecka i skogen där vi också tillägnar sig praktisk kunskap om naturen och värdet av aktsamhet om djur, natur, miljö. Värderingarna från Grön Flaggarbetet gör att vi ständigt tänker på vår miljö, nedskräpning och globala struktur. Vi synliggör miljö och klimatfrågor med experiment i Bertas laboratorium. Vi har anlagt en kompost för att synliggöra maskens uppgift i kretsloppet. 4

6 Genom att pedagogerna föregår med gott exempel i hållbar utveckling medvetandegör vi också barnens kunskaper kring vatten, jord, luft, kretslopp, energi, klimat, sopsortering, konsumtion av mat, hantering av leksaker samt insikter i hälsofrågor. Mått: Andel förskolor med utmärkelsen Grön Flagg Grinden Grön Flagg 2004 Med ett temainriktat arbetssätt har vi på våra bibeläventyr samtalat och spelat drama om olika livsfrågor, etik och moral. Genom sagor, drama och konkreta upplevelser lever vi oss in i andra människors känslor och situationer. Detta konkretiserades när ett litet syskon till ett barn på Grinden dog. Denna händelse ledde till ett naturligt arbete med livsfrågor och känslor. Vi har fokuserat på rörelse, kost och välbefinnande då vi vill att alla ska utveckla en medvetenhet kring hälsofrågor. Genom ett förebyggande arbetssätt och tidigt agerande vid tendenser mot kränkande behandling synliggör vi barnens egen vilja till ansvarskänsla och hänsynstagande gentemot sina kamrater Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Respekt/Hänsyn/Ansvar Empati Livsfrågor Lika värde Hälsa Kommentarer: Genom att tydligt lyfta fram egna tankar och värderingar och diskutera dem med barnen VAD tycker jag, VARFÖR tycker jag på det här sättet, så har självkänslan stärkts hos barnen. De känner sig trygga i vår miljö och blir då mer självständiga. Genom att möta barnen med respekt, empati och lyhördhet lägger vi grunden för demokratiska principer såsom människors lika värde. Vår intention är alla individers lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten, vilket ligger helt i linje med den kristna värdegrunden. Vi märker att Astrid Lindgrens inlägg i diskussionen om sunt förnuft stämmer i Grindens arbete med bemötande: Ge barnen kärlek, kärlek och åter kärlek, så kommer folkvettet av sig själv! Vi ska inte värdera och döma ett beteende utan försöka förstå barnets behov av kommunikation och agera utifrån det. Vad säger/menar barnet med sitt beteende? 4.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter vårt betydelsefulla arbete med medveten motorisk träning där vi också stärker barnens självkänsla. Jag kan! Vi ska fortsätta våra diskussioner kring vad våra livsmedel egentligen innehåller och dela med oss av positiva erfarenheter kring att använda naturliga, äkta råvaror istället för processad, sockrad mat med tillsatser. Genom att lära våra barn en naturlig, hälsosam och medveten kosthållning i förskola och skola förebygger vi ohälsa och lägger en god grund för god kosthållning även i vuxen ålder. Vi strävar efter att få pigga och friska barn med rätt förutsättningar till bra inlärning och koncentration. Att arbeta med normer och värderingar är alltid ett pågående projekt. I bibeläventyrens budskap arbetar vi mycket med etik och moral, normer och värderingar, kamratskap och kommunikation. Vi tycker att vi har barn och föräldrar som trivs och känner trygghet hos oss och de känner att vi har nolltolerans mot kränkningar av olika slag. 5. Utveckling och lärande Alla barn föds med möjligheter bara vi ger dem en chans! De vill och kan! 5

7 Lpfö 98 rev, kap 2.2 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna,reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja,uttrycka,undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse, förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera,ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Mål i Framtidsplanen Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (Kf) BoU:s verksamheter ska ha en väl utvecklad samverkan med förenings-, kultur- och närings-/yrkesliv Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fortsatt arbete med att öka självförtroende, självbilden och självständigheten hos barnen. 6

8 Samspel och Kommunikation Engelska språket Hur kan man använda sig av bilder, film, ljud och andra digitala verktyg i undervisningen? Utökad naturvetenskap, teknik och experiment i utemiljön Arbetssätt och metoder för att nå målen Som förskola bedriver vi ständigt ett projekt Språk och matematik i medveten motorik som syftar till att på lång sikt lägga en bra grund för läs- och skrivinlärning och att använda rörelse på ett medvetet sätt för att förbereda barnens fortsatta inlärningsförmåga i matematik och språk. Vi vill även utveckla en tro på det kreativa barnet som utforskar sin omgivning med alla sinnen och med den egna kroppen som verktyg. På så vis kan de erhålla en social gruppkänsla och få känslan av att duga som de är! I den stimulerande och utmanande miljö som Grinden utgör är stöd och uppmuntran från oss pedagoger en viktig ingrediens. Det handlar om att kunna bemöta och stimulera de barn som av olika anledningar behöver mer stöd än andra. Detta stöd ska utformas utifrån vad det aktuella barnet be- finner sig i sin utveckling. Vi måste ställa oss frågan vilka behov och förutsättningar just det här barnet har. I figuren här nedan ser ni en översikt över Grindens arbetssätt. Allt vi gör är ihopkopplat med medveten motorisk träning. De fyra grundbultarna (reflexer, sinnena, språkutveckling, matematikutveckling) ser vi som en helhet. De har funktionen av kugghjul. Arbetar vi med språket arbetar vi även indirekt med reflexer, sinnen och matematik. Utgångspunkten är spädbarnsreflexer och andra grundrörelser för att komma vidare till nästa utvecklingssteg hos barnen. I vår MMT träning med språk använder vi oss av korslaterala övningar, auditiv och visuell stimulering, TAKK(stödtecken), gula bollen, ljudlekar, Mag-mun och läppövningar (tungmotorik, artikulation, andning) Gula bollen är en stor pilatesboll som går att använda på många olika sätt när vi arbetar med reflexer och det taktila och proprioceptiva sinnet. I ljudlekar ingår att öva klapp/hopprytm/taktkänslan med språkljud, nonsensord när vi går i en korslateral rörelse åttan. Detta främjar vår högra respektive vänstra hjärnhalva som behöver samarbeta för att kunskapsinlärning och utveckling ska ske. Att ramsträna, räkna barnen och Språk Matematik ljuda tydligt på olika sätt och språk gynnar lillhjärnan som är viktig för koordination av rörelse, kroppshållning, rytm, balans samt språkets utveckling. Vi använder handmassage som stimulerar talet/språkutvecklingen. Massage är en trygg väg mot lugn och ro och bättre kompisanda! MMT Medveten Motorisk Träning Sinnen Reflexer I vår MMT träning i matematik arbetar vi dagligen med att väcka barnens nyfikenhet och låta dem bekanta sig med olika matematiska begrepp i rörelsepedagogiken. Barnen ska tycka det är kul! Vi arbetar med matematik på olika sätt, då det finns runt omkring oss hela tiden. Rumsorientering är en viktig utvecklingsdel för att lära matematiska uppgifter, likaså de fem kardinalprinciperna. Matematiska problemlösningar är när barnen reflekterar över och löser uppgiften utifrån sin förståelse av matematik genom att skaffa sig en konkret uppfattning om antal/siffror, former/ mönster, geobräde, storlek/mängd, bilduppfattning, tallinje, jämförelse, avstånd/riktning, logik, problemlösning, rytmer. När vi övar barnens arbetsminne och deras logiska tänkande använder vi mycket strategispel och hjärnutmanande spel såsom pentamino, tangram, abaques och logiska block. I rörelsepasset, varje dag, arbetar vi individuellt med alla barn i en utav grundrörelserna som byts ut ungefär var 5:e vecka. Under ett år har vi gått igenom alla grundrörelser. Under vilan har barnen också individuellt anpassade och lugna övningar för smälta dagens intryck. Vi har också sång och spelkul då vi sjunger och spelar mycket instrument. En favorit är congastrumman. I Bamseklubben, med skolförberedande aktiviteter, har vi övat rumsuppfattning, logik, instruktioner, arbetaminne, strategispel, mönster (geometri), kunna skriva sitt namn, korslaterala övningar samt extra språkliga och matematiska övningar med bildträning. Vi har utgått från Björn Adlers tankar kring kognitiv uppfattning i språk och matematik samt de fem kardinalprinciperna. 7

9 Eftersom förskolan Grinden arbetat lite med bilder, film och ljud och också spelat in en kortfilm om Move Ment rörelserna som försvann!, fick vi också 4 mars, möjligheten att åka tåg till Eskilstuna för att delta i en filmfestival, där vår film visades! För att väcka intresse för djur och natur och samspelet däremellan har vi varit på utflykter, vandrat i skogen och besökt stall Camelius 5/5 för en ridtur på hästarna Resultatredovisning Mått: Aktiviteter som genomförts för att öka samarbetet med förenings-, kultur- och närings- /yrkesliv För att skapa ett samarbete eller kontakt med vår omvärld i olika sammanhang har vi bland annat besök café, haft praktikanter från Frejaskolan, specialpedagogpraktikant från Finland, besökt Frustuna Kyrka för att höra om julens viktiga budskap. Vi har haft besök av Sörmlands Teater samt besökt filmfestivalen i Eskilstuna. Mått: Aktiviteter som genomförts för att utveckla det entreprenöriella lärandet. Eftersom entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling så handlar det också om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, samarbete, kommunikation och mod att våga. De flesta barn har en naturlig lust att undersöka hur fenomen i deras närhet hänger ihop, och ställer ofta spontana frågor om varför något inträffar. Nyfikenheten och viljan att söka svar på sina frågor finns således. Grinden åskådliggör ett entreprenöriellt lärande i kemiska experiment i Draklandet med Bertas laboratorium vilket är väldigt uppskattat! Begrepp såsom densitet, jäsning, ljudvågor konkretiseras också via rörelse. Förskolan strävar efter att i alla aktiviteter utveckla barnens entreprenöriella egenskaper genom att vägleda, uppmuntra och ställa frågor som kräver fundering till svar. Betydelsen av en miljö som skapar utrymme och goda förutsättningar för barns lärande och utveckling inom kommunikation, språk, matematik och motorik inser vi är oerhört viktig för att utveckling ska ske optimalt. De inspireras av inplastade bilder av alfabetet, text, teckenstöd samt namnlapparna med små och stora versaler, sagor och berättelser Detta har gjort att en del barn börjat ljuda sig till bokstäver och ord. De blivande skolbarnen brukar spela ljudbingo, då de aktivt ska lyssna efter hur ljudet låter i en sång eller ramsa. Vi har en del barn som knäcker läskoden redan hos oss på förskolan. Även en del av våra 3-åringar, oavsett flickor och pojkar, försöker sig på att forma bokstäver och siffror. Vägen till att lära sig ett språk och en matematisk förmåga, börjar med språkets melodi och rytm samt grundmotoriska övningar. Barnen har lärt sig ljud, stavelser och ord i kombination med rörelse, eftersom barn lär med kroppen. Vi upplever att barnen får en lustfylld och naturlig relation till matematik och språk. Vår månadsvisa statistiköversikt över barnens närvaro, där barnen också deltar aktivt genom att räkna och sätta dit staplarna, visar på ökad medvetenhet med kunskaper i statistik, jämförelse och mängd. Det känns som om alla pedagoger arbetar för att barnen ska ha bästa förutsättningar inför skolstart. Vi tycker att vår dokumentation visar på en strävan att ge barnen en rik matematik, natur, teknik samt läs och skrivmiljö. Genom att tillhandahålla en säker, gynnsam och inspirerande miljö och en väl planerad läroplan, så kan barnen lära sig att bli mer självständiga genom utveckla sina intressen och förmågor. Barnen är fantastiska att leka med olika kompisar och i varierande rum och med olika aktiviteter. Det vi behöver öva är tålamodet att hålla på med en aktivitet en längre stund. Den fria leken på Grinden är en daglig aktivitet som prioriteras och stimulerar till ett entreprenöriellt lärande då teorin omvandlas till praktiska kunskaper. Resultat från föräldraenkäten 2014 Utveckling och lärande 20/23 förälder till % pojke flicka Jag känner till läroplanens mål för verksamheten Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon behöver Jag tycker att personalen engagerar sig i barnens situation på ett bra sätt

10 Innemiljön stimulerar till lek och lärande Utemiljön stimulerar till lek och lärande Förskolan erbjuder mitt barn rikliga möjligheter till utveckling och lärande Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns utveckling Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Självständighet Språk Matematik Näringslivet Naturvetenskap Kommunikation Nyfikenhet Samspel Skapande Motorik Teknik Modersmål Kommentarer: Arbetet präglas av en tillåtande miljö, där barnets glädje av att lära och pröva på är framträdande. Jag vill och kan är Grindens motto vid aktiviteter. Sambandet att låta barnen tidigt hitta sin självständighet och därigenom få en tilltro till sin egen förmåga är viktigt. Vi måste se till att barnen själva skapar signaler mellan hjärnhalvorna för att inte få svårigheter i utveckling och inlärning. Förutsättningarna för förskolans möjligheter att svara mot uppställda mål är starkt förknippat med yttre ramar och förutsättningar som ges av kommunen. Barngruppens storlek är en orsak till att inte ha möjlighet att kunna fullfölja målen i läroplanen på ett bra sätt. Tyvärr är det inte så enkelt att endast se på personaltäthet och pedagogers förhållningssätt när vi lär ut kunskaper utan det krävs också mindre barngrupper, speciellt med tanke på barn med speciella behov, som oftast har behov av färre barn i gruppen för att utvecklas optimalt. Inte förrän då tror vi fullt ut att alla barn och ungdomar ska ges möjligheter till bästa möjliga stimulans efter sina förutsättningar. För barn med speciella behov har vi upparbetade rutiner för arbetssätt med tydlig struktur, dokumentation och stödåtgärder. Alla pedagoger på Grinden har stor erfarenhet av att arbeta med barn med speciella behov, då också att identifiera dessa barn samt att öva upp en positiv utveckling inom många områden socialt, empatiskt, språkligt, taktilt, proprioceptivt, kinestetiskt, auditivt, visuellt samt motoriskt. Därför upprättar vi nu också Grindens egna arbetssätt för barn med autism. Då vi har ett antal barn som är flerspråkiga med engelska, finska, kikongo, franska, holländska, spanska samt tyska så försöker vi utöva utländska ord på ett naturligt sätt i vardagen så alla barn får en vana att höra andra språk. Främst brukar vi engelska språket, men räknar på morronkul på fler språk Åtgärder för ökad måluppfyllelse De områden vi behöver analysera under året är fortsatt arbete med att utveckla Grindens verksamhet ytterligare. Vi behöver öka självförtroende, självbilden och självständigheten hos barnen genom att ge verktyg för olika samspels- och kommunikationsstrategier samt utökad naturvetenskap, teknik och experiment i utemiljön. 9

11 6. Barns inflytande Lpfö 98 rev, kap 2.3 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) 6.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Vi ska fortsätta arbeta för en demokratisk vardag en och härlig stämning i vår grupp. Arbetet med miljöansvar, hållbar utveckling och ansvar för sina egna handlingar fortsätter. Utveckla utemiljön med naturvetenskapliga, tekniska och motoriska experiment Arbetssätt och metoder för att nå målen Jag citerar en del från år 2013, vilket vi fortfarande arbetar efter: Vi bör vara insatta i två skiftande uppfattningar när det gäller barn. Å ena sidan bör vi se barns och ungas behov av skydd och omsorg, å andra sidan bör vi se barn och unga som kompetenta individer och ge dem möjlighet att delta som aktörer. Respekt och tillit bör alltid finnas där. Barn blir osäkra av att behöva bestämma allt själv nu för tiden. Alla barn klarar inte av att välja. Vissa saker hör till de vuxna att bestämma att sätta ramar är att ta ansvar! Barnens inflytande och delaktighet beror mycket på ålder och mognad. Vi har ett barnperspektiv vilket innebär att man förmår att se saker ur barnets synvinkel och ha förmågan att sätta dem i fokus. Med utgångspunkt för barnens bästa, och i möjligaste mån försöker vi bejaka barnens initiativ och få dem att växa det är i själva mötet mellan pedagogen och barnet som förutsättningar byggs och utvecklas. Pedagogerna strävar efter att möta alla barn på deras egen nivå, att de tillåts utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar. Det är viktigt att alla barn känner sig sedda och får lära sig hantera både positiv och negativ respons. Likabehandlingsplanen är en viktig del i arbetet med barnkonventionen. Vi arbetar mycket utifrån bibelberättelser när det gäller livsfrågor, intolerans, barns lika värde och rätt att utvecklas. Vi arbetar mycket med att få barnen att förstå att NEJ är ett NEJ oavsett om tillsägelsen kommer ifrån en kompis eller en vuxen. Likaså eftersträvar vi att barnen måste lära sig lyssna första gången någon säger till, vilket övar orsak/verkan begreppet Resultatredovisning Resultat från föräldraenkäten 2014 Barns inflytande 20/23 förälder till % pojke flicka Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns åsikter

12 6.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Uttrycka tankar Ansvar Demokrati Kommentarer: Barns inflytande sker utifrån individens och barngruppens förutsättningar. Vi upplever att alla barn på Grinden har lagom med inflytande i förhållande till var de just för tillfället befinner sig i sin utveckling/mognad. Detta är individuellt utformat oavsett kön. På Grinden kommer barnen till tals i det löpande vardagsarbetet genom kommunikation och samspel. Barns lärande pågår hela tiden och barnen har möjlighet att uttrycka sin vilja och uppfattning i situationer som berör dem. De gör nya erfarenheter när vi låter dem prova sina hypoteser. Vi har en god möjlighet att göra barnkonventionens mål levande i vår verksamhet genom att vi pratar om integritet och allas lika värde som en naturlig del i vår vardag med barnen. Barnen möts med lyhördhet och intresse och får ett positivt bemötande när de uttrycker sina tankar och synpunkter. Dessa kan dock inte alltid tillmötesgås, då tid och rum inte alltid medger detta. Men vi ger alltid en förklaring om inte förslaget går igenom Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi behöver förstärka respekten mellan barnen och lära dem lyssna på varandra när någon pratar. Vi ska fortsätta arbeta för en demokratisk vardag en och härlig atmosfär i vår grupp där arbetet med eget ansvar för sina handlingar -orsak/verkanbegrepp- fortskrider. 7. Förskola och hem- Lpfö 98 rev, kap. 2.4 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för: att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska: visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (Kf) BoU:s verksamheter ska aktivt synliggöra sitt goda arbete (mål 4) 11

13 7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Mått: Aktiviteter som genomförts för att marknadsföra verksamheterna Genom dokumenterade och lärande utvecklingssamtal med vårdnadshavare där diskussioner förs med barnens bästa som utgångspunkt stödjer barnet fortsatta utvecklingsområden både på förskolan och i hemmet. Ev. åtgärdsprogram upprättas. Här diskuteras och utvärderas även verksamhetens pedagogik/metod. Pedagogerna pratar med föräldrar om förskolans mål, uppdrag och resultat på utvecklingssamtalen. Även engelska utvecklingssamtal utförs. I tamburkontakt och föräldraenkät tas föräldrarnas synpunkter tillvara. Grindens hemsida är en viktig del i att föra en dokumentationsdialog samt informera om förskolans mål, uppdrag och resultat men också att visa verksamheten och skapa en reflektion hemmatillsammans med barnen. Delar av hemsidan är översatt till engelska. I januari/februari anordnade vi ABC träffar(alla Barn i Centrum) föräldraträffar som syftar till att främja barns utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn. En härlig sommarresa och sommarfest till Stjärnholms Barndag 14 maj anordnades med Sv. Kyrkan där aktiviteter, såsom rida ponny, fiska i fiskdamm, åka rundturståg, ansiktsmålning, gå sagostig samt skattjakt, fanns att tillgå. Filmvisning 11 mars, där barnen fick visa sin film Move Ment rörelserna som försvann för föräldrar och syskon. Familjegudstjänst NOA drama 30/3, då barnen klätt ut sig till olika djur. Föräldramöte 10 september med information, föräldraaktivitet med korslaterala rörelser. En internationell luciafest med släkt och församling, ca 100 personer, söndag 14/12, anordnades då vi sjöng luciasånger på svenska, engelska, franska, kikongo, tyska, holländska och finska. Inskolningen är ett bra tillfälle att bygga upp grundtryggheten mellan barn, förälder och oss personal, för att barnet ska bli trygg med vår miljö och våra rutiner Resultatredovisning Resultat från föräldraenkäten 2014 Förskola och hem 20/23 förälder till % pojke flicka Jag känner mig alltid välkommen till förskolan Jag är nöjd med informationen från förskolan Jag känner mig delaktig i mitt barns förskolevistelse Inskolningens upplägg verkar uppskattas av föräldrar. Den kontakt föräldrar får med oss pedagoger, varandra och med verksamheten upplevs mycket värdefull för föräldrarnas fortsatta kontakt. Under inskolningen ger vi en tydlig information om vårt arbetssätt, innehåll, normer och rutiner. Vi försöker i största möjliga mån tillmötesgå föräldrars önskemål men även sätta gränser, vilket kräver öppen kommunikation och yrkesprofession. Alla ska vara välkomna till Grinden - barn, föräldrar och personal. De aktiviteter förskolan anordnar för barn och föräldrar, alltifrån sommarfester, sommarutflykter, kurser, arbetsdagar, lucia till föräldramöten, är väldigt uppskattade. Vi har ännu inte hittat en bra arbetsform till att utveckla våra formulär för utvecklingssamtalen på hemsidan Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Inskolning Delaktighet 12

14 Samverkan Bra relationer IUP - samtal Kommentarer: Att vara här och nu är en viktig punkt i vår verksamhet bland barn och föräldrar. Vi försöker vara tydliga i samtalen med föräldrarna, och genom vår pedagogiska kunskap och vår erfarenhet så hoppas vi att vår profession tas på rätt sätt när vi förmedlar det vi ser av vad barnen utvecklar och behöver. Vår utveckling av hemsidan är otroligt uppskattat av föräldrarna, då dokumentationen, för det mesta, sker dagligen av våra olika aktiviteter och de har då möjlighet att se resultatet av barnens lärande. Vi har fått mycket beröm för vår struktur och tydlighet i vardagen. Målet för IUP samtalen är fortfarande endast delvis uppfyllt, då vi anser att själva IUP-samtalen fungerar mycket bra men intentionen att förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan har haft en tendens att förbigås. Här ser vi fortfarande ett samband med otillräckligt med tid och tillfällen under arbetstid att uppnå detta. Delvis beror det också på osäkerhet kring hur pass säkert systemet är för att hantera personliga uppgifter trots inloggning. Att någon inte är nöjd med informationen från oss anser vi beror på att de själva inte besöker hemsidan där all information står eller helt enkelt missat att läsa på anslagstavlan Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan. 8. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö 98 rev, kap. 2.5 Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) 8.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Utökat informationsutbyte vid överlämnande av barn till fritids/förskoleklass Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi har samtal kring barnets lärande och utveckling tillsammans med ansvarig pedagog i skolan dels när vi hälsar på och dels när ansvarig lärare besöker Grinden. I möjligaste mån försöker vi få föräldrarna att göra inskolningen på fritids för att de ska få insyn i deras verksamhet och därmed också grundlägga ett förtroende för verksamheten och den nya personalen. Fungerar inte det, så hanterar Grinden inskolningen till fritids. 13

15 Besöket i förskoleklassen ansvaras av Bamsepedagogen på Grinden. Däremellan sker spontana besök till skolans lekplats för att acklimatisera sig i miljön. Föräldrarna får vid avslutningssamtalet skriva på ett papper om tillåtelse att vi får förmedla nödvändig information angående barnet. I samband med övergången till skola gör vi ett ordentligt avslut för Bamsebarnen med bibelgåva, CD-skiva med bilder från förskoletiden samt ett halsband Resultatredovisning Resultat från grundskolans föräldraenkät 2014/vårdnadshavare i förskoleklass Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 20/23 % 14 förälder till pojke flicka Jag upplever att läraren/lärarna verkade välinformerade om mitt barns tidigare skolgång Vi märker att ett kvalitativt överlämnande till förskoleklassen och fritids har en betydande roll i tryggheten hos barnet. En bra start för barnet är också av betydelse för vårdnadshavarens fortsatta lugn. Av enkäten kan vi dra slutsatsen att en långsiktig planering för barn med speciella behov behövs för en tryggövergång Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Samverkan skola Trygga övergångar Former för avslut Kommentarer: Övergången till skolan kan göras ännu bättre med mer långsiktig planering under hela terminen och då med utökad personalbemanning. Här finns en tendens att vi som enskild förskola inte kan påverka särskilt mycket utan den styrningen måste ske från rektorerna. Vi ser att bättre övergångar när det gäller beslut om ev. resurser inför skolstart behöver förbättras Åtgärder för ökad måluppfyllelse Grinden vill förbättra övergångarna när det gäller barn i behov av särskilt stöd vad gäller beslut av resurs. 9. Uppföljning, utvärdering och utveckling- Lpfö 98 rev, kap. 2.6 Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytters om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsägningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklings områden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att

16 det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärder och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 9.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Detta område fanns inte med i föregående års kvalitetsredovisning Arbetssätt och metoder för att nå målen Genom kontinuerliga, dagliga observationer fångar vi barnens lärande i olika aktiviteter, diskuterar och utvecklar dem vidare. Uppföljning, utvärdering och utveckling i arbetslaget på förskolan sker i dagliga diskussioner, reflektioner på våra personalmöten 1 gång/månad samt i hela arbetslaget i slutet av varje termin. Dessa utvärderingar, planeringar och uppföljningar ligger sedan till grund för kvalitetsredovisningen som sker i december. Utvärdering tillsammans med vårdnadshavare sker i utvecklingssamtal och i enkätundersökningen i maj. Via Grindens hemsida informerar vi om förskolans mål, uppdrag och resultat. Vi har också motorik/ språkutvecklingstester för barnen, utvecklingssamtal med föräldrar samt medarbetarsamtal för att utveckla ett hållbart lärande. Pedagogerna följer aktuell forskning om barns utveckling inom alla områden Resultatredovisning Vi ser att hemsidan spelar en viktig roll för att skapa en reflektion hemma tillsammans med barnen. Dokumentationen visar även tydligt hur verksamheten kan utvecklas och förbättras. 15

17 Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen Enkäten visar att föräldrar verkar vara nöjda med Grindens dagliga verksamhet och kvalitet. I dag finns det ett stort intresse för hjärnans formbarhet, kapacitet och möjligheter i samspel med vår språkliga, matematiska och motoriska utveckling, vilket resulterar i ökat intresse hos pedagogerna för vidare utveckling av Grindens verksamhet. 9.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Grinden Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Uppföljning Utvärdering Utveckling Dokumentation Kommentarer: Vi ser ett tydligt samband mellan hemsidans uppbyggnad och bättre reflektion hemmavid tillsammans vårdnadshavare och barn. Enkäten visar det resultat vi pedagoger redan fått bekräftat av föräldrar, vilket till stor del beror på ett öppet klimat där synpunkter och åsikter tas tillvara samt pedagogernas yrkesprofession. 9.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Prioriterade mål för ökad måluppfyllelse är att se över rutiner för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för uppföljning och utveckling. 10 Förskolechefens ansvar Lpfö 98 rev, kap. 2.7 Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Nationellt ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen,skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för ett professionellt utförande av uppgifterna. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) 16

18 Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6)Under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per avdelningspersonal i förskolans och grundskolans grupper. Fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha gruppstorlekar som främjar god omsorg och lärande (mål 7) Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser (Kf) BoU:s medarbetare ska vara delaktiga i och känna ansvar för besluts- och budgetprocesser (mål 8) 10.1 Utvecklingsområden från föregående år Utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. DVD film om vår motoriska träning Fortsatt inspiration till Gnesta Kommun om den förebyggande motoriska kompetensen som är grunden till optimal utveckling och inlärning, Önskan om en fast vikarie motsvarande en halvtid för att möjliggöra vidareutbildning, sjukskrivningar, oförutsedda händelser och vidareutveckling av verksamheten Förutom arbetet med motorik/hälsa, så vill vi också utöka verksamhetens strategier för fortsatt projektutveckling om kostens betydelse för ökat lärande Arbetssätt och metoder för att nå målen Pedagogiskt ledarskap 1. Vad är din ledstjärna i ditt ledarskap det här året och hur kommunicerar du det med personalen? Ledstjärnan är att våga växa och få andra att växa. Som chef behöver jag ha nycklar som utvecklar och öppnar upp kommunikation och dialog. Tydliga gemensamma visioner är viktiga för en framgångsrik verksamhet. Att vara ödmjuk, lyhörd och ha förmåga att kompromissa är också viktiga bitar i ett arbetslag. Att tro på sig själv, sina kunskaper och våga prova nya saker hör till utvecklingsarbetet. 2. Hur tydliggör och motiverar du förskolans utvecklingsarbete utifrån den egna förskolans utvecklingsbehov och i förhållande till de nationella uppdragen? Grindens utvecklingsarbete med barns motorik i samspel med kunskapsinlärning går hand i hand med den reviderade läroplanen. Det finns tydliga forskningsområden hur barns motoriska utveckling hänger samman med inlärning. Vi ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Det borde vara lika självklart för barn att få stöd i motorik som att få stöd i svenska och matematik! 3. Hur gör du alla delaktiga i de projekt/utvecklingsarbeten som bedrivs på förskolan? Positiv feedback och att se möjligheter istället för problem. Jag förväntar mig att mina medarbetare fullföljer sina arbetsuppgifter och tro att de klarar av sina ansvarsområden. Då växer man som människa. 4. Hur ser din planering för läsårets kvalitetsarbete ut? Redovisa hur personalen är delaktig i arbetet. Vi har delegerade ansvarsområden för att det kvalitativa arbetet ska bli utfört. Eftersom vi är ett team där alla vill sträva åt samma mål vad gäller verksamheten och barnen, så inspirerar vi hela tiden varandra till att utvecklas, se möjligheter, utmaningar och prova nya idéer. Jag vill, som förskolechef, se pedagogerna få nya utvecklingsmöjligheter genom att läsa och ta del av förskolans utvecklingsområden. Att ständigt förbättra det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot läroplansmålen, att utveckla pedagogiska processer samt att bedöma måluppfyllelsen i barnens lärande och utveckling. 5. Vilka rutiner har du för att kontrollera att alla föräldrar får fortlöpande samtal om barnets utveckling och lärande samt att utvecklingssamtalen genomförs? Hur följer du upp kvaliteten på dem? Grinden använder sig utav ett eget utformat dokument som pedagogerna utgår ifrån när vi samtalar med föräldrarna. Under hösten erbjuds alla föräldrar samtal om de önskar. På vårterminen ser den ansvariga pedagogen till att samtal sker. Alla papper om barnens utveckling/lärande förvaras i låst skåp. Vi uppdaterar Grindens hemsida ofta, då vi har mycket av vår dagliga dokumentation där. Därför uppmuntrar vi föräldrarna att gå in på hemsidan så ofta de har möjlighet. 6. Redovisa vilka samarbetsformer som finns mellan förskolor, förskoleklasser, grundskola och skolbarnsomsorg Vi har inget samarbete med kommunens barnomsorg. Samarbetet som finns med förskoleklass är endast vid inskolningen av de blivande skolbarnen. 17

19 7. Redovisa din planering för verksamhetsbesök under läsåret. Hur genomför du dem? Hur återkopplar du till pedagogen? Denna fråga är inte aktuell för oss då förskolechefen också är medarbetare och har full insyn i verksamhetens alla delar. 8. Redovisa din rutin för att fånga upp barn i behov av särskilt stöd. Hur dokumenterar du detta? Hur följer du upp arbetet kring dessa barn? Grindens pedagoger har stor erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd, vilket inte alltid bara är besvärliga barn. Barn kan ha svårigheter inom det auditiva, visuella, taktila, språkliga, sociala, emotionella, motoriska och/eller det kognitiva området. Det är viktigt att upptäcka de barnen i tidigt skede för att ha möjlighet att ge dessa barn det stöd som de så väl behöver för att utvecklas optimalt. 9. Hur skapas förutsättningar så att personalens yrkeskunskaper tas tillvara? Genom en strävan efter att frigöra planerings/dokumentations/reflektionstid för pedagoger så stödjer vi samtidigt vår yrkesprofessionalitet. Genom kompetensutveckling bidrar vi också till att yrkeskunskaper tas tillvara och vidareutvecklas. 10. Hur främjar du personalens möjligheter till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde? Personalsamtal februari/mars Planeringsdagar 6/2 Skolvision Stockholm- John Steinberg, Lou Rossling Torgny Steen, Cecilia Blidö m.fl. 2/6 utvärdering/planering, 22/10 Föreläsning om socker och växande kroppar Det sötaste vi har Naturhistoriska muséet Ann Fernholm samt 24/11 utvärdering/planering. Träff med förvaltningschef Monica Harlin 27/1 + 25/9 Tillsynsbesök Carina Johansson 27/10. Lekoteket och fortsatta besök Habiliteringen i Nyköping inom autismspektrat Brandövning barn och personal 10/10 HLR personal 28/4 Besök Barbro Grimbe 24/1+ 28/10 Diskussion Sthlm 8/9 Livsfrågor förskollärare/specialpedagog reportage i tidningenförskolan Maria går utbildning till sensomotorisk reflexpedagog!!! Riksdagen: Efter att ha formulerat förslag till långsiktiga förbättrade PISA resultat till riksdagsledamot Tomas Tobé, så sände han mig vidare till sin partikamrat Camilla Waltersson/Grönvall, vilket ledde till en inbjudan 16/1 till riksdagen och vidare diskussion! Hon blev intresserad av Grindens motoriska arbete i samspel med inlärning och utveckling och den 28/5 kom fem personer på besök för att studera metoden Camilla Waltersson/Grönvall, Michaela Rydén, Lotta Finstorp Flen samt Ann-Sofie Lifvenhage och Ingrid Jerneborg/Glimne Gnesta. Under hösten 2014 skulle vi ev få komma till ett utav riksdagens seminarium och berätta mer. I dagsläget, efter valet, vet vi ännu inte var ärendet ligger. Södermanlands Nyheter gjorde reportage vid riksdagsbesöket. New Zealand 6-8 juni: Med stipendium från Atlas konferens hade 2 pedagoger möjlighet att åka Till NZ på studiebesök! Förutom konferensen gjorde vi också besök på Takapuna Primary School där de arbetar med motorisk träning och ett helt fantastiskt arbetssätt! NZ ligger också långt fram i sina PISA resultat. 11. Hur ges personalen insyn i budget- och beslutsprocess? På Grinden har pedagogerna stora möjligheter att påverka inköp. Som förskolechef är jag ansvarig inför styrelsen för större inköp. Ekonomirapporter från kassören delger jag pedagogerna vid behov. 12. Hur följs inkomna klagomål upp? Eftersom vi har ett väldigt nära samarbete med föräldrarna och uppmanar dem att ta upp saker till diskussion om de undrar över något, så upplever vi att vi har väldigt lite klagomål. När och om det uppkommer något, så diskuterar vi fram en lösning så båda parter blir nöjda Resultatredovisning Resultat från föräldraenkäten 2014 Förskolechefens ansvar - Förskolan som helhet 20/23 förälder till % pojke flicka När jag tänker på mitt barns förskola, då är jag nöjd med den! Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra Då vi samarbetar nära varandra varje dag och har möjlighet att utveckla verksamheten och samarbetet kontinuerligt, så finner jag och mina kollegor att det fungerar som det ska. Vid medarbetarsamtalen ger vi 18

20 återkopplingar till varandra med arbete, arbetsmiljö, hälsa, trivsel, kompetensutveckling och personlig utveckling. Önskan om specifik fortbildning försöker vi alltid tillmötesgå på bästa sätt. Via vårt skyddsombud tar vi upp aktuella frågor kring de vuxnas och barnens arbetsmiljö på varje personalmöte. Vi antecknar i protokollet och förskolechefen vidtar lämpliga åtgärder. Vid akuta frågor kontaktas arbetsgivaren direkt. Grinden har påbörjat sitt inspelningsarbete med DVD n om motorik och inlärning då vi vill visa vår effektiva metod med rörelseträning i allt vi gör. Vi har också sett positiva resultat från vår koständring Analys av hur väl verksamheten förverkliga målen Målen har uppnåtts: Verksamhetsområdet Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Kommentarer: Pedagogerna är vår främsta resurs för verksamhetens kvalitet och det är viktigt att alla anställda känner delaktighet och utveckling i verksamheten. Det är positivt tänkande och bemötande som knyter oss samman och bygger de lärande relationerna. Arbetet för barn med speciella behov och mindre barngrupper behöver också ideligen utvecklas. Orsaken är tyvärr det ekonomiska hindret. Förskolans lärandemiljö är föränderlig och även om vi pedagoger har verktygen och kunskapen så saknas ofta tiden att förändra. Vi anser att alla barn med speciella behov bör få den pedagogiska hjälp de behöver redan i förskolan! Här är ett område där kommunen skulle kunna utveckla sina strategier kring ny forskning och effektivisera sin verksamhet. Vi ser ett samband mellan en ökad ohälsa och felaktig kost. Vi vuxna måste ta vårt ansvar och servera hälsosam kost till våra barn och ungdomar. Vi vet att barn som växer och vars hjärna utvecklas är mer känsliga än vuxna för kemikalier och främmande ämnen. Idag får många barn i sig för många tillsatser, för mycket tillsatt socker och för lite naturliga fetter. På grund av felnäring riskerar barn att utveckla allvarliga sjukdomar. Ny forskning visar t.ex. att höga intag av socker, otillräckliga intag av naturliga fettsyror och höga intag av kemikalier och tillsatser kan framkalla hyperaktivitet, aggressivitet,koncentrationssvårigheter, oro, depression, sömnbesvär, diabetes, astma och allergi. Dessutom har många nya diagnoser ökat, där kostfaktorer inte kan uteslutas som en del i problemet, t.ex. ADHD, autism. Genom den industriellt framtagna maten får många barn i sig för mycket farliga tillsatser. Sedan vi skapade en ny matsedel med en vardagsmat som är enkel, näringsrik och mättande har vi fått mer nöjda och glada barn. Mat med mycket näring är hemlagad mat med naturliga fetter, baserad på naturliga råvaror utan tillsatser. Det är viktigt att barn äter tillräckligt med fett och rätt sorts fett, för hjärnans och nervsystemets utveckling, för att få tillräckligt med fettlösliga vitaminer och för att bli mätta. Barn som äter för lite fett kan få starka sug efter snabba kolhydrater Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsatt utveckling av vårt systematiska kvalitetsarbete. Fortsatt inspiration till Gnesta Kommun om den förebyggande motoriska kompetensen som är grunden till optimal utveckling och inlärning, Önskan om en fast vikarie motsvarande en halvtid för att möjliggöra vidareutbildning, vid sjukskrivningar, oförutsedda händelser och vidareutveckling av verksamheten Prioriterade utvecklingsområden Utifrån Framtidsplanens prioriterade målområden (Ännu högre måluppfyllelse, Struktur för organisations- och ledarutveckling samt Innovativt lärande och social och ekonomisk hållbarhet) och verksamhetens identifierade utvecklingsområden kommer vi att arbeta extra mycket med att utveckla följande tre områden: Grinden Samspel MMT, matvanor, hälsa och lärande 19 Samverkansprojekt DVD, Riksdag, prins Daniel Arbetsmodeller för barn med svårighet samt kompetensutveckling

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING

PEDAGOGISK PLANERING PEDAGOGISK PLANERING Avdelning: Skogs- och Sockermyran Termin: HT 2011 och VT 2012 Datum: Augusti 2011 Berörd personal: Anna, Ellinor, Si-Mona, Susanne, Madde, Annelie och Jimmy Barns inflytande Mål utifrån

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 DNR: 2010-000480 Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 310 20 Knäred Arbetsplan för 2011 Ärendet Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att årligen upprätta en arbetsplan för genomförandet av de fastställda

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Köpings kommun Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Läsår 2014 2015 Heléna Henkel Inga Lill Alfredsson Anette Ericsson Elisabeth Larsson 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer