Textanalys, skrivande och skrivdidaktik 92sv31 och 92sv37, 93sv31 och 93sv37, veckorna 34-37

Transkript

1 Delkurshandledning för Svenska 31-38,5 hp Textanalys, skrivande och skrivdidaktik 92sv31 och 92sv37, 93sv31 och 93sv37, veckorna Undervisande och ansvariga lärare: Suzanne Parmenius Swärd tel: Rum Key 3142 Lisbeth Hurtig Rum: Key 3143 Mål granska och konkretisera kurs- respektive ämnesplaners innehåll beskriva olika synsätt på bedömning och värdering av texter utföra språklig analys på brukstexter diskutera och problematisera arbetsformer och stoff avseende text och läsning i ett ämnesdidaktiskt perspektiv Kursinnehåll Kursen innehåller studier i textanalys. Textanalys studeras framför allt som verktyg för skrivande och bedömning. Även kursplaner och andra dokument som rör innehåll i svenskämnet och bedömning avseende skrivande och textarbete studeras. I kursen diskuteras och problematiseras didaktiska förlopp från planering, genomförande och utvärdering/bedömning. Olika modeller för bedömning av och respons på elevtexter diskuteras. Examination Delkursen examineras genom en hemtentamen STN1 och genom en skriftlig VFU-uppgift SRE 1, som redovisas muntligt och skriftligt. Betygskriterier STN1 Godkänd Kan förhålla sig till teorier och begrepp inom området textanalys med stöd i kurslitteratur Kan, på ett strukturerat och språkligt korrekt sätt, granska och analysera brukstexter med hjälp av adekvata begrepp och teorier från kurslitteraturen.

2 Kan använda textanalytiska begrepp och teorier och relatera dessa till skrivande i klassrummet (skrivdidaktik) Väl Godkänd Kan förhålla sig till och röra sig självständigt mellan teorier och begrepp inom området textanalys. Kan på ett självständigt sätt granska och analysera brukstexter med hjälp av adekvata begrepp från kurslitteraturen och på ett fördjupat sätt relatera och problematisera resultaten av analysen. Kan på ett självständigt och fördjupat sätt relatera textanalytiska, grammatiska och skrivdidaktiska teorier till varandra samt göra kopplingar till de verksamhetsförlagda studierna. SRE1 Kriterier för Godkänt: Visar genom ett skriftligt arbete förmåga att förhålla sig till eget arbete som gjorts under VFU, genom användning av relevanta ämnesdidaktiska teorier. I det skriftliga arbetet ska det framgå att den studerande kan tillämpa teorier hämtade från kursinnehållet samt använda kunskap som vuxit fram under den verksamhetsförlagda utbildningen Uppvisar i det skriftliga arbetet en struktur och en språklig utformning enligt gängse akademisk praxis, så att innehållet framgår tydligt. Litteratur: Bommarco, Birgitta & Parmenius Swärd, Suzanne (2012) Läsning, skrivande, samtal textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur (främst kap 2, 7,8,9) Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten handbok i textanalys. Lund: Studentlitteratur. (valda delar läses) Hoel, Thorlaug, Løkensgard (2001). Skriva och samtala lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (Gymnasiet) Holmberg, Per (2009) Genrer och funktionellt språk i teori och praktik I: Symposium 2009 Nationellt centrum för svenska som andra språk (skickas ut) Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur. (återanvändes från tidigare kurs). Även upplaga från 2008 kan användas. Skar, Gustav & Tengberg Michael (red). (2015). Bedömning i svenskämnet Årskurs 7-9 Svensklärarföreningens årsskrift Natur och Kultur (7-9) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för Gymnasieskola 2011

3 Momentschema 92sv31, 92sv37 93sv31 93sv37. Salsschema: vid tveksamheter om lokal gå till webbschemat Vecka, dag Tid Plats Lektionsform Lärare Innehåll V 34 Måndag 17/ A 38 Grupp A = D28 Grupp B = D26 Introduktion + genomgång i grupperna A och B (delas in under introduktionen) SPS/LH Introduktion till kursen Gruppindelning i. Arbetsuppgifter till Vägar genom texten Hellspong & Ledin skickas ut. Onsdag 19/ A37 Onsdag 19/8 Torsdag 20/8 Arbete i A36 Torsdag 20/ A=D34, B=D36 Torsdag, fredag Arbete i V 35 Mån 24/ ACAS, A- huset Mån A=D32, B=D34 Storseminarium genomgång. SE1 ILS 1 (kap 4-6 och 7-8) Storseminarium genomgång (SE2) SE3 Gruppseminarium A och B ILS 2 Storseminarium SE 4 Gruppseminarium SE5, A och B Tisdag 25/8 Arbete i ILS 3 Onsdag 26/ BL32 Storseminarium SE 6 SPS Vad är text? Kontext, framställningsformer och framställningssätt m.m. Uppgifterna H & L, kap 4-8 (se särskilda uppgifter sist i detta dokument) SPS Föreläsning textuellaoch ideationella strukturen SPS/LH Arbete med kap 7 och 8 Läs Hellspong & Ledin kap 7,8 gör uppgifter. Fortsatt arbete med uppgifterna till H & L, kap 7,8 SPS SPS/ LH SPS/LH Föreläsning/genomgång kap 9 och 10 i H & L (Interpersonella och Stil) Arbete med Textstrukturer kap 9 och 10 (Reichenberg om röst s 18-23) Uppgifterna till kap 9 och 10 plus + ILS uppgift 3 Texter i skolan, genrer, textaktiviteter (instruktioner, frågeuppgifter, elevtext) Onsdag 26/ A=D24, B=D315 Gruppseminarium SE 7 SPS/LH Arbete med genre och text, analys Läs: Per Holmberg (skickas ut via

4 Torsdag 27/ A=D22,B= D36 Fredag 28/8 V 36 Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Arbete i A=D315, B=D316 Arbete i Onsdag 2/ G34 Onsdag 2/9 Torsdag/Fredag 3/9, 4/9 V 37 Måndag 7/ A =G33,2= G35, 3=G37 Arbete i Gruppseminarium SE 8 SPS/LH mail/lisam), Reichenberg med fokus på textstruktur/murbruk /meningsstrukturer BB & SPS kap 2 och 7 och 8 Eget skrivande och analys. Övning i genrekunskap (olika textaktiviteter) ILS 4 Arbeta med ILS 4 Gruppseminarium ILS 5 Storseminarium SE 9 SE 10 Gruppseminarium gr. 1, 2, 3 ILS 6 Storseminarium SE 11 SPS/LH SPS/LH + kursmentor SPS Skrivworkshop Hoel etc bedömning. Gör uppgift 5 Att ge respons och följa upp: BB & SPS kap 9, Hoel, Att bedöma/analysera elevtexter Workshop Arbete med ILS-uppgift 6 Modeller för arbete med skrivande (BB & SPS samt kap 3 (6) i Bedömning i svenskämnet Planering från teori till praktik Måndag 7/9 Tisdag 8/ A35 Arbete i Onsdag 9/ A=G33, Storseminarium SE 12 ILS 6 SE13 Gruppseminarium SPS SPS/LH Arbetsformer för text, läsning och skrivande. BB & SPS kap 7 och 8 (Metoder och uppgifter för skrivande skrivutveckling Arbeta fortsättningsvis med BB & SPS, 7 och 8, och kap 3 ev 6 i bedömning i svenskämnet främst kapitel om planering av skrivande. Redovisa planeringar. Skrivande ska ingå, även

5 Fredag 11/9 kl V 42 Onsdag eller tisdag B=G35 A och B motivering i kursplan/ämnesplan Hemtentamen Observera att hela dagen måste vikas för hemtentamen. Skickas ut 9.00 lämnas Lokal meddelas senare VFU-seminarium Hela gruppen SPS/ Kursmentor Inför VFU:n Etik och förhållningssätt i praktik, Utvecklingsplaner etc.

6 Uppgifter för studiegrupp ILS 1. Studiegruppsmöte 1 Arbeta med uppgifterna i Hellspong & Ledin kapitel 4-6, (7 och 8) Om det finns frågor som inte kan besvaras i gruppen, anteckna dem och ta upp dem på seminariet. Läs kapitel 2 i Bommarco & Parmenius Swärd Läsning, skrivande, samtal Formulera den didaktiska huvudtankegången i kapitlet! Formulera skriftligt tre utvecklade frågor till kapitlet. Skicka frågorna i ett protokoll över er diskussion till Lisbeth/Suzanne. ILS 2. Studiegruppsmöte 2 Arbeta med fortsättningsvis med uppgifterna till Hellspong & Ledin kap 7 och 8 ( 9-10) ILS 3 Studiegruppsmöte 3 Arbeta med instuderingsfrågorna kap. 9 och 10 i H & L. Läs artikeln av Per Holmberg (finns på LISAM) samt Reichenberg Vägar till läsförståelse s Jämför Hellspong & Ledin, Holmberg och Reichenberg avseende hur de använder begrepp; likheter och skillnader. Resonera om vad dessa tre texter handlar om och vilken betydelse det har för er som blivande svensklärare i er undervisning i skrivande. Dokumentera ert resonemang. ILS 4 Studiegruppsmöte 4 Läs kapitel 7 i Bommarco & Parmenius Swärd Läsning, skrivande, samtal

7 Kapitlet handlar om hur man kan undervisa i skrivande med särskild betoning på olika texttyper/genrer. Tag upp och diskutera några arbetssätt/metoder för skrivande som ni tycker är intressanta Formulera tre eller flera utvecklade frågor och tankar i ett protokoll som skickas till Lisbeth/Suzanne, via mail. ILS 5 Studiegruppsmöte 5 (Tisdag 4/9) Diskutera med stöd i antingen Thorlaug Lökkengard Hoel Skriva och samtala eller Bedömning i svenskämnet 7-9 och Bommarco & Parmenius Swärd Läsning, skrivande,samtal problem och möjligheter med bedömning av elevtexter. Dokumentera era diskussioner i ett diskussionsprotokoll som skickas in via mail till Suzanne/Lisbeth. ILS 6 Studiegruppsmöte 6 Titta i hela BB & SPS och i kapitel 3 (och 6) i Bedömning i svenskämnet försök få fram hur författarna planerar och lägger upp undervisningen i svenska. T.ex. hur läggs skrivmoment upp? Hur planeras inslag av grammatik/språk? Skissa på en egen planering och utgå från något som tas upp i böckerna. Planeringarna redovisas kort i grupper under eftermiddagen den onsdagen 10/9

8 Instuderingsfrågor för Hellspong & Ledin Vägar genom texten - Handbok i brukstextanalys (kapitel 4-10). Kapitel 4 1) En text är kommunikativ. Vad betyder det att texten i kommunikationen har redundant information? 2) Vilken betydelse har textens signalfunktion? 3) Vad betyder det när man talar om textens symbolfunktion? 4) Vad har textens symtomfunktion för betydelse? 5) Vad är det för skillnad mellan telefonklotter och en text (s.32). 6) Vad betyder det att texten är verbal? 7) Vad skiljer en text från en bild i sättet att berätta en historia? 8) Vad menas med att en text kan vara koherent eller icke koherent? 9) Ge exempel på hur texter kan bryta mot konventioner och vad detta kan leda till? 10) Ge exempel på varför man kan säga att en text är kreativ? Kapitel 5 11) Red ut begreppen a) situationskontext b) kommunikationssätt c) intertextualitet d) kulturkontext e) deltagare, i samband med textanalys. Försök rita en modell. 12) Vilka tre huvudegenskaper (metafunktioner) kan man enligt Hellspong & Ledin anse att texter har. Red ut de tre huvudegenskaperna(metafunktionerna)! 13) Redogör för kopplingen mellan a) ideationell struktur och kontext, b) interpersonell struktur och adress, c) textuell struktur och kommunikationssätt. 14) Hur är den a) textuella strukturen b) interpersonella strukturen c) ideationella strukturen, sammansatt? 15) Hur förhåller sig begreppet Stil till textens hela struktur? (sid 47) 16) Vad är enligt Hellspong & Ledin viktigt att ha som övergripande attityd vid textanalys? Varför? Gör kopplingar till de miljöer/situationer där textanalys förekommer. Diskutera! 17) Diskutera de råd Hellspong & Ledin ger vid slutet av kapitel 5 (s. 48). Diskutera dessa i förhållande till analys (bedömning, rättning) av elevers skrivna texter i skolan.

9 Kapitel 6 18) Varför bör man vid textanalys och samtal om texter veta något om textens kontext? Diskutera och reflektera över detta i förhållande till texter som förekommer i skolan. 19) Redogör för texter i förhållande till verksamhet? Sid ) Reflektera och diskutera över deltagare och relation. Hur kan man t.ex. se på texter som lärare skriver (t.ex. uppsatsinstruktioner) och som eleverna ska läsa, tolka och förstå? Sid ) Hur kan texten påverkas av den situationskontext som råder för en opponent respektive respondent i ett framläggningsseminarium? Resonera i termer av deltagare, roller och hierarkier. 22) På vilka sätt kan syftet påverka textens utformning och funktion? Ge olika exempel. 23) Vad betyder det att det finns koder nedlagda i texter? (s 55). 24) Kan mediet påverka kommunikationen? Ge egna exempel. 25) Ge exempel på olika slags intertextualitet i texter. Välj exempel från t.ex. reklamvärlden. 26) Kulturkontexten handlar om att kulturella faktorer kan påverka texters utformning. På vilket sätt kan t.ex. chat-kulturen och annan IT-kultur påverka texter? 27) Resonera och fundera över rimliga förklaringar kring citatet på sid 61 Mediet myntar sin egen kod. Kapitel 7 28) I vilka nivåer kan man indela textens struktur (funktion). Vad är det för huvudsakliga skillnader mellan dessa olika nivåer? 29) Vad betyder begreppet textbindning? Vilka frågor kan kunskap om textbindning ge svar på? 30) Red ut begreppet a) referent b) ledfamilj c) sambandsled d) referensbindning 31) Hur skapas ordning och sammanhang i texter (s. 84)?(jfr Reichenbergs diskussion om murbruk ) 32) Vad är tema-rema-principen? Varför kan detta vara bra att känna till i samband med skrivundervisning?

10 33) Vad leder det till att analysera tematisk bindning, kan du se fördelar med detta analyssätt. (jämför t.ex. med grammatisk analys) 34) Vad är konnektivbindning? Hur skulle du beskriva en text som saknar konnektiver? 35) Ge exempel på a) additiv konnektivbindning b) temporal, c) adversativ d) koncessiv, e) kausal f) konsekutiv g) konditional h) final - konnektivbindning 36) Skriv en kort beskrivande text där du nyttjar dessa konnektivbindningar och gärna fler. (om du inte har en aning om vilken typ av text du ska skriva så försök med Hur man lagar en cykel, bakar en kaka/limpa, byter vatten i ett akvarium, tar ut ett toppat lag i en match etc. 37) Resonera och diskutera om vilka pedagogiska potentialer som kan finnas med att analysera textbindning i läromedel. (jfr Reichenberg ) 38) Vad studeras vid analys av textens komposition? 39) Vad innebär det att texten har en disposition och på vilka olika sätt kan texter vara disponerade? 40) Förklara begreppet metatext. I vilka sammanhang kan det vara bra med metatext i texter? Kapitel 8 41) Vilka huvudinslag har den ideationella strukturen? 42) Hur förklarar du textens tema i förhållande till den ideationella strukturen? 43) Vid analys av hela texten kan man se hur den ordnas i makroteman och mikroteman förklara! 44) Texter kan i ett ideationellt perspektiv innehålla propositioner. Förklara proposition i förhållande till t.ex. en artikels makroproposition? 45) Låt säga att du skriver en uppsats (paper) eller liknande. Varför kan det vara lämpligt att ta ut och formulera textens makroproposition (er) för sig själv? 46) Red ut begreppen presupposition och inferens. (s 127) 47) Förklara varför det är viktigt att en text i pedagogiska sammanhang har tydliga inferenser eller har ett minimum av inferenser?

11 48) Förklara varför ett uttalande som Jag såg din fru på stan i måndags, hon var nykter kan vara roligt om det yttras av en arbetskamrat till en annan. 49) Förklara och red ut varför perspektiv är det överordnande analysbegreppet vid analys av den ideationella strukturen. (s. 134) 50) Vad är a) analogi b) metafor c) perifras d) metonymi e) besjälning f) antites 51) Utred vad ett styckes eller avsnitts makrotema kan vara. Kapitel 9 52) Definiera begreppet språkhandling. 53) Ge exempel på sociala strategier i samband med olika språkhandlingar. 54) På vilket sätt kan man säga att en snyftare (en romantisk komedi eller drama) utnyttjar språkliga och visuella sociala strategier som är specifika för mediet? 55) Ge exempel på en text (skriv den gärna själv) som utnyttjar en förtrolighetsstrategi. 56) Man kan ha olika attityder i texter som kan markeras med ordval. Vad är a) plusord b) minusord Kapitel 10 57) Vad innebär det att man kan urskilja texters stildrag? Hur kan man uttrycka sig om en text avseende stil? Ge exempel från texter med olika stildrag. 58) Varför kan det vara problematiskt som lärare att prata om stil med en 16 åring när det gäller texter?

12