5.6 Trafik och trafikanter framkomlighet/tillgänglighet säkerhet kollektivtrafik gång- och cykeltrafik transporter med farligt gods

Transkript

1 5.6 Trafik och trafikanter framkomlighet/tillgänglighet säkerhet kollektivtrafik gång- och cykeltrafik transporter med farligt gods Framkomlighet/tillgänglighet Trafikmängder år 1998 Vidstående figur visar trafikmängderna De angivna värdena avser det totala antalet fordon per dygn i genomsnitt under detta år. Som framgår av figuren uppgick antalet fordon över broarna till: Tegsbron Kyrkbron fordon/dygn fordon/dygn (De redovisade värdena är resultat från en kalibrering av trafikprognosen mot de uppmätta trafikmängderna En liten skillnad kan dock finnas mellan uppmätta värden och prognosen). 64

2 Trafikmängder år 001 Vidstående figur är en prognos för år 001 efter öppnandet av Kolbäcksbron. Det är 1998 års trafikmängder omfördelade till det nya vägnätet. Som framgår av figuren har antalet fordon per dygn beräknats uppgå till: Tegsbron fordon /dygn Kyrkbron fordon /dygn Kolbäcksbron fordon /dygn Prognosen visade således på en överflyttning av trafik i första hand från Kyrkbron till den nya Kolbäcksbron jämfört med trafikflödena 1998 (se föregående sida). Preliminära siffror hösten 001 visar på att trafiken på Kolbäcksbron uppgår till cirka fordon. Trafikmätningarna bekräftar att en överflyttning av trafik i första hand har skett från Kyrkbron. Trafikmängden på Kolbäcksbron är dock något mindre än vad som förutspåddes i prognosen. Troligtvis kommer trafikmängden på Kolbäcksbron att öka efterhand som trafikanterna lär sig nya körvägar. 65

3 Trafikmängder år 015 Vidstående figur visar prognos avseende trafikmängderna år 015 om nuvarande vägnät bibehålles (Nollalternativet). Prognosen förutsätter en fortsatt befolkningstillväxt i Umeå. Befolkningsökningen antas bli cirka 900 personer per år (se även kapitel 5.7 Markanvändning). Befolkningsökningen tillsammans med en ekonomisk tillväxt (realinkomsten förväntas öka med 45% mellan åren 1998 och 015) samt mera spridd bebyggelse leder till att trafikarbetet ökar med cirka 40 %. På broarna ökar trafiken till: Tegsbron fordon/dygn Kyrkbron fordon/dygn Kolbäcksbron fordon/dygn 66

4 Trafikmängder år 050 Umeå kommun har ett tillväxtmål som innebär att nya bostäder för personer behöver byggas och nya arbetstillfällen behöver tillskapas fram till år 050. Vidstående figur visar trafikmängderna om nuvarande vägnät behålls med denna befolkningstillväxt. Prognosen förutsätter samma realinkomst som 015 (ingen hänsyn har således tagits till en eventuell ekonomisk tillväxt efter år 015). Trafikmängderna över älvsnittet beräknas bli: Tegsbron fordon/dygn Kyrkbron fordon/dygn Kolbäcksbron fordon/dygn 67

5 Sammanställning över trafikdata Trafik över älvsnittet ÅR Tegsbron Kyrkbron Kolbäcksbron Älvsnitt ådt ådt ådt ådt avser 1998 års trafikmängder omfördelade på 001 års trafiknät(dvs med Kolbäcksbron öppnad) 050 avser en framtida vision med ett invånarantal på Trafikmängder och kötider på Västra Esplanaden och Östra Kyrkogatan Nedanstående tabell visar resultat från beräkningar med ett simuleringslikande program. Med detta kan kötider och kölängder etc. beräknas ( se även inledningen till kap. 9.5 Trafik och trafikanter). Av tabellen framgår att kötiderna på Västra Esplanaden och Östra Kyrkogatan kommer att öka med cirka 45% respektive 75 % fram till år 015. Fram till år 050 blir det i stort sett fördubblade kötider på både Västra Esplanaden och Östra Kyrkogatan. ÅR V Esplanaden V Esp Kötid Ö Kyrkog Ö Kyrkog Kötid ådt fh/15 min ådt fh/15 min , , , , , ,9 Trafikarbete, restider samt kötider i hela nätet ÅR Trafikarbete Tot. Restid Tot. Kötid fkm/dygn fh/dygn fh/dygn Men trafikarbete per dygn avses det totala antalet kilometrar som samtliga fordon kör under ett dygn. 68

6 Tung trafik Den helt dominerande övergripande trafikrelationen avseende tung trafik på Europavägarna är trafiken på E4. År 015 kan trafiken i denna relation förväntas uppgå till 50 tunga fordon per vardagsdygn. En annan viktig relation är E1 Ö - E4 N där utbytet är 110 tunga fordon per dag. Se vidare tabell: E4 S E4 N E1 V E1 Ö E4 S - E4 N 50 - E1 V E1 Ö Genomfartstrafik med tunga fordon. Fordon per dygn år 015. Viktiga mål- och startpunkter för den tunga trafiken finns framför allt inom Västerslätts industriområde. Den nya godsterminalen, som kommer att lokaliseras till Västerslätt, blir givetvis också en viktig knutpunkt för de tunga transporterna. Men många tunga transporter alstras också av verksamheter i andra områden såsom Centrumfyrkanten, Ersboda och Böle med Volvo Lastvagnar AB. År 015 kommer följande antal tunga fordon att dagligen köra till och från: Västerslätt och Klockarbäcken 350 Böle (med Volvo Lastvagnar AB) 40 Gimonäs 470 Centrumfyrkanten 850 Östteg 350 Ersboda 750 E1 V 50 E4 N 1996 gjordes en kartläggning av godstrafiken i Umeå genom en intervjuundersökning. I utredningen (Flygfältsbyrån, december 1996) redovisas bland annat den inkommande godsmängden per år till olika områden samt antal transporter per dygn till och från Volvo Den undersökning av den tunga trafiken som genomfördes hösten 000 visar att de viktigaste relationerna avseende in- och utfartstrafik är Västerslätt - E4 S samt Västerslätt - E4 N. År 015 kan trafiken i dessa relationer förväntas uppgå till 50 tunga fordon per vardagsdygn. E4 S 50 E1 Ö Ur trafikundersökningen kan också utläsas att även trafikutbytet mellan industriområdena Västerslätt respektive Ersboda kommer att uppgå till 50 tunga fordon per dygn. Tung trafik europavägnätet fordon per dygn

7 m Inkommande godsmängd per år med lastbil 5000 ton/år antal ton per år (1996) Källa: Umeå Godsutredning, Flygfältsbyrån Obbola och Holmsund m Trafik till/från Volvo Lastvagnar 0 antal transporter/vardagsmedeldygn (1996) Källa: Umeå Godsutredning, Flygfältsbyrån

8 Säkerhet Såväl E4 som E1 har en utformning som medför stora brister i trafiksäkerhetsstandard. Detta gäller särskilt de centrala delarna av Västra Esplanaden respektive Järnvägsallén. Faktorer som bidrar till detta är bland annat hög korsnings- och utfartstäthet längs vissa delavsnitt. Dessutom saknas planskilda passagemöjligheter för oskyddade trafikanter längs stora delar av vägavsnitten. En bidragande orsak kan också vara blandningen av övergripande trafik som har höga krav på framkomligheten med trafik med lokala mål. Umeå kommun har upprättat ett trafiksäkerhetsprogram ( ). Av programmet framgår bland annat att under perioden dödades 44 människor vid 4 trafikolyckor i Umeå kommun. 19 av de 4 olyckorna med dödlig påföljd skedde inom tätbebyggt område, i dessa dödades 0 personer. Av programmet framgår också att upphinnandeolyckor är den vanligaste orsaken till skador. Denna olyckstyp har också ökat kraftigt under de senare åren. Under perioden skadades eller dog 450 personer i upphinnandeolyckor. Näst efter upphinnandeolyckor är korsningsolyckor den vanligast förekommande olyckstypen. Under motsvarande period var antalet skadade/döda cirka 150. En stor del av upphinnandeolyckorna sker på E4/Västra Esplanaden. Skadorna vid upphinnandeolyckor karakteriseras ofta som lindriga men kan få långvariga följder. Detta medför stora kostnader för samhället genom långvariga sjukskrivningar och tillhörande produktionsbortfall. Som framgår av vidstående figur är olyckorna på E1 och Kolbäcksvägen i första hand relaterade till korsningspunkterna. Sjukhusrapporterade personskador Sammanfattningsvis är E4 och E1 på delarna genom Umeå samt Järnvägsallén (som tidigare utgjorde E1) mycket olycksbelastade. De olyckor som inträffar här utgör en mycket stor del av de olyckor med personskador som inträffar i Umeå tätort. Även i ett nationellt perspektiv är dessa vägar hårt olycksbelastade och ingår i den så kallade 100- listan över trafikfarliga vägavsnitt. Stjärna = cykelolycka Kvadrat = fotgängarolycka Ring = bilolycka (personbil, buss, lastbil och traktor) Triangel = moped- eller motorcykelolycka Blå = olycka med lindrig personskada som följd Röd = olycka med svår personskada som följd Gul = olycka med dödsfall som följd 71

9 Kollektivtrafik Totalt producerar tätortstrafiken i Umeå 5.3 miljoner resor per år. 40% av resenärerna börjar eller slutar sin resa på Vasaplan. Detta innebär således att. miljoner resenärer passerar Vasaplan per år eller drygt per dag. Länstrafiken har cirka 3 miljoner resenärer per år. Vidstående figur visar tätortstrafikens linjenät i Umeå. Lokaltrafikens viktigaste linjer är: Linje 8, Östra Ersboda Tomtebo Linje 1, Umedalen Carlshöjd Av dessa står linjerna Ersboda Tomtebo och Umedalen Karlshöjd för vardera 5 % av resandet i tätortstrafiken. Dessa linjer har en turtäthet på 1 minuter under högtrafiktid. En tredje viktig kollektivtrafikkorridor löper mellan Röbäck och Östra Ersboda via Vasaplan respektive universitets- och sjukhusområdet. Resenärer som nyttjar denna har emellertid flera linjer att välja mellan linje 6 och 9. Under 1998 genomfördes en studie avseende kollektivtrafikens framkomlighet i Umeå. Av färdtidsmätningarna kunde utläsas att en relativt stor del av stomlinjenätet har färdhastigheter som understiger 30 km/tim. Enligt Lugna gatan (Kommunförbundets handbok) är 30 km/tim den hastighet, exklusive hållplatsstopp, som bör eftersträvas för kollektivtrafik i basnät. Utredningen redovisar också att det finns sju korsningar som har röd standard (under perioden till 08.30), vilket innebär stopptiderna är över 18 sekunder. Tre av dessa rör Västra Esplanaden och avser dess korsningar med Skolgatan, Storgatan samt Norrlandsgatan. Utredningen framhåller också att stopp över 30 sekunder vid Västra Esplanaden/Skolgatan inte är ovanliga. Klockarbäcken Klockarbäcken 4 / (4) Entrégr. Backens vårdcentral E1 Mantelv. Kronoskogsv. Rosettv. Kungsänget Kronoparksv. Gabrieljansv. Grisbackaskolan Hartvigsg. Stadsgränsv. Travbanev. Grusåsv. Röbäcks C Tranbärsv. Päronv. E1 Umeliiv. Volvo Hedlundakyrkan Ängesv. Enbärsv. V:Brinkv. Svedjebacken Slakteriet Boställsv. Hönsbärsv. Smultronv. Nolia Dragonskolan Döbelns plan Ö.Brinkv. Furugr. Riksv. VÄG 363 Målargr. Bryggarv. Ishallen Dragonfältet Dragong. Tegsborg Umeå vårdc. Stadshuset Smedsg. Hemgården Löjtnantsg. Hovrättsg. Nyg.. Kungsg. Hpl Universitetssjukhuset (NUS-terminalen) trafikeras av linjerna: (nattbussar) (direktbussar) Linjenät för lokaltrafiken (enligt Umeå Lokaltrafik). Efter färdtidsmätningarna har bussprioritering utförts i nio korsningar i det kommunala vägnätet. Efter dessa åtgärder finns framkomlighetsproblem för kollektivtrafiken framför allt på Västra Esplanaden samt Järnvägsallén. E4 E1 VÄG 364 E4 Fredrikshögsg. Fältg. Tegs Centralskola Tegsv. Till / Från Ersmark Ö.Ersboda 4,7 Ersmark Måttgr. Ö.Ersboda 7 Krukgr ,8 Onsdagsv. Gräddv. 7,8 Kärnv. Ersmark 83 Snipgr. (),83 Ersboda Stävgr. Skymningsv. V.Ersboda Hälsogr. vårdc. Kylgr. Ystarv. 5,6,7,9 5 Törelv. (7) () S.Slevgr. Gärssjöbäcksv. ICA (4) Formv. TV-huset (5) Bron 83 Såifa Illerv. Bruksv. Mejeriet Kröken (1) Kontaktv. (8) 7 5 Rådjursv. Bussverkstaden Bussgaraget Ersforsen N 8 Kapellv. Vargv. Banankompaniet Strömv. Utterv. Marieberg8 Älgv. Paradisgr. 1 Förrådsv. Vallarestigen Mariedal Rödberget (7) Rälsv. Ersforsen S,6,9,8 Sandbacka Fläktv. 4,5,(8),83 Mariehemshöjd Kronoparken Rödäng Hyggesv. 7 Glädjens gr. Umedalen Stickv. Rödäng Bräntbergsskolan Kornettstr. Västerslätt VK Rösv. 83 Utfartsv. Dalstigen Löftets gr. 7 Vallmov. 8 Näckrosv. 83 Morkullev. Nydala Aspv. Västerslätts C Vretg. 4,5,(8) 83 Backen Solvändan Mariehem,6,7,9,8 83 1,83 Hedv. Sandaparken 1 Tallparken. Lyckogr. Mariehemsv.13 Kyrkstugan 7 Bäckv. Skogsbrynet 4 Umebygdens sjukhem Backenhemmet Haga Simhallen Mariehems C 1 Berghem 83 4,83 Magnusdalsv. 83 Gärdesv. Blåbärsv. Gammlia,(7),8 Blåbärsv. Terrängv. Berghemsv. Istidsg. Tvärån Renmarkstorget Orienteringsst Ume älv 83 7 Nydalahöjd 8 Rågången 6,9 Rullstensg. Kv.Skidb. Lilljansberget Kv.Lappkastet 84 4,6 84 Samhällsvetarhuset Univ.omr. 9 9,84 Universitetet 84 Timmermansg. 8 Universum 9 Varvsg Böleäng 6 Fiskegr. Obbolav. 4 Vårdcentralen Klarbärsv Tegs sjukhem Ålidhems vårdcentral Vinterg. (4) Klintv. Åldermansv Ḷinåkersv. 5, (4),84 Nabbv. Ön Slåtterv. Storåv. 6,9 Långv. Lekparken Gimonäsv. Ringv. Röbäck Söderslätt Öv. Sofieborg Ålidhem Nornaplatsen Mudderv. Sofiehemsskolan 84 Carlslid (4) Hakegr. Masking. Båthamn Vitterv. 6 9 Sofiehem 5 Verkmästargr. Matrisen Reningsverket Tomtebo Tomteboparken Tallv. Flintv. 8 Öst-Tegs ind.omr Skiljev. Gnejsv. Vasaplan, med Ultras Information Lärlingsg. Kolbäcksv. 5 Öst-Tegsind.omr. Carlshem Linjesträckning, med hållplats Sjöbodarna Porfyrv. (4) Strömpilen84 Carlshöjd Linjesträckning för enstaka turer, med hållplats Carlshöjd Alviksgr. Gimonäs 1 Linjenummer / Linjenummer för enstaka turer Flygplatsen Järnvägstorget Tuvgr. Sporthallen Döbelnsg. Mimerskolan Ö.Norrlandsg. Stadskyrkan Församl.gården Länsstyrelsen Fridhemsv. Tegs vårdc. Sjukhusg. Tjärhovsg. Häradshövdingeg. Träsnidarg. Tegs C Öbacka Skidspåret Järnvägsg. Östermalm Östermalmsg. Univ.sjukhuset Ringv. Alvik E1 Trollskogsv. V.Ersboda C Apoteksbolaget E4 Mårdv. Hermelinv. Mariebergsskolan Växthuset Laboratorv. Assistentv. Elevstr. Ostkroken Marieberg IKSU-hallen Ålidhems C Magisterv. Socionomstr. Kvartsv. Byttgr. Ö.Ersboda C Mineralv. Älvans v. E4 Nydalasjön Framkomlighetsproblemen på Västra Esplanaden gäller som tidigare sagts framför allt korsningen med Skolgatan. Detta är särskilt problematiskt eftersom denna är den korsning som trafikera mest av bussar i linjetrafik. Under en högtrafiktimme passerar 39 av Ultras bussar korsningen. Till detta kommer 1 bussar i länstrafikens regi. Korsningen trafikeras således i genomsnitt av en buss per minut. 7

10 Gång- och cykeltrafik Umeå kommun har upprättat ett program för cykeltrafiken i kommunen. Programmet fastställdes av kommunens planeringsutskott Vidstående illustration, som visar cykeltrafikflöde per vardagsdygn, är hämtad från detta program. Av illustrationen framgår att stora cykeltrafikströmmar korsar E4 på den centrala delen genom Umeå. Se även nedanstående figur som bedömda passager på detta avsnitt. Relativt stora cykeltrafikströmmar korsar också E4:an på delen mellan cirkulationsplatsen i Ersboda och Kolbäcksvägens anslutning. Båda passagerna är planskilda. En stor cykeltrafikström korsar E1 i plan (signalreglerad korsning) strax väster om anslutningen till E4. I övrigt är det inga stora strömmar som korsar E1. UMEDALEN BACKEN 0,8 0,3 0,9 VÄSTERHISKE GRUBBE RÖDÄNG 0,8 0,6 VÄSTERSLÄTT IND. OMR GRISBACKA 1,3,8 Gröna Oxen BÖLE BÖLEÄNG VÄST PÅ STAN VÄST- TEG,3 3,7 RÖBÄCKSDALEN I 0 ÖVNINGSOMRÅDE 1, I 0-1,9 KASERNOMRÅDE VÄSTRA ERSBODA MARIEDAL 0,5 SOFIEHEM 0,9 ÅLIDHEM ÖSTRA ERSBODA MARIEBERG MARIEHEM 0,7 3,8 0,7 OLOFSDAL,8 CENTRALA GAMMLIA 5,0 STAN 1,7 3,9 ÖST PÅ STAN 5, 3,9,5,9 3,0 1, 5,6 UNIVERSITETS 5,7 0,7 OMRÅDET 0,4,5 4,4 SJUKHUS- 0,8 OMRÅDET 3,1 ÖST - TEG 0,3 0,3,0 0,6 0,8 RÖBÄCKS FRITIDSOMRÅDE RÖBÄCKSSLÄTTEN ÖST - TEG IND. OMR CARLSHEM GIMONÄS Meter GIMONÄS IND.OMR Uppmätta cykeltrafikflöde i Umeå tätort , tusentals fordon per vardagsdygn under sommarhalvår. 73

11 Vidstående figur är hämtad från Cykeltrafikprogram för Umeå kommun. Figuren är en redovisning av kommunens bedömning av standarden på cykelpassagerna från säkerhetssynpunkt. På det vägnät som studeras i den utredningen är standarden dålig i en korsningspunkt vardera på Kolbäcksvägen (i korsningen med Ålidbacken), E4 (Västra Esplanaden) respektive E1 (vid I0). ERSÅKERN ERSFORSEN I 0 ÖVNINGSOMRÅDE VÄSTRA ERSBODA ÖSTRA ERSBODA VÄSTERSLÄTT IND. OMR MARIEDAL MARIEBERG UMEDALEN RÖDÄNG BACKEN VÄSTERHISKE GRUBBE GRISBACKA VÄST PÅ STAN Gröna Oxen BÖLE I 0- KASERNOMRÅDE CENTRALA STAN ÖST PÅ STAN GAMMLIA MARIEHEM OLOFSDAL BÖLEÄNG VÄST- TEG ÖST - TEG UNIVERSITETS OMRÅDET SJUKHUS- OMRÅDET RÖBÄCKSDALEN SOFIEHEM ÅLIDHEM RÖBÄCKS FRITIDSOMRÅDE RÖBÄCKSSLÄTTEN ÖST - TEG IND. OMR CARLSHEM GIMONÄS GIMONÄS IND.OMR Meter Säkerhet, cykelpassager längs övergripande cykelnät i Umeå Blå är god standard. Röd är dålig standard. 74

12 Transporter med farligt gods Bakgrund Transporter av farligt gods regleras genom ett omfattande internationellt och nationellt regelverk. För vägtransporter benämns regelverket ADR (ADR är begynnelsebokstäverna i några av de ord som ingår i överenskommelsens titel på franska och engelska). Detta regelverk innehåller bland annat en klassificering i nio klasser efter den dominerande skadeeffekten. ADR Ämne - klass 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Viktiga faktorer som påverkar konsekvensernas omfattning är bl.a. Ämnets farlighet (toxicitet, brand- och explosionsbenägenhet). Mängd av ämnet som frigörs. Var utsläppet sker (vid bostadsområde, vattentäkt, känslig biotop). När olyckan inträffar (tid på dygnet, årstid). Klimat (vinriktning, vindstyrka, temperatur). Konsekvenserna beror som nämnts ovan på en mängd faktorer och följande kan anges generellt för de olika klasserna. Klass 1. Explosiva ämnen och föremål I denna klass ingår sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkeriartiklar mm. Klassen är indelad i ett antal underklasser. Massexploderande varor är vanliga vilket innebär att hela den transporterade mängden exploderar vid en fordonsbrand. Klass. Gaser Till denna klass hör inerta gaser (kväve, argon), oxiderande gaser (syrgas, kväveoxider), bränslegaser (acetylen, gasol) och giftiga gaser (klor, svaveloxid, ammoniak). De största konsekvenserna vid ett skadetillfälle orsakas av de kondenserade gaserna som också är brännbara. Gasol är sannolikt det mest frekventa ämnet som transporteras inom denna klass. Klass 3. Brandfarlig vätska Bensin, eldningsolja och olika lösningsmedel som aceton och butylacetat hör till denna klass. Klass 4. Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Till denna klass hör vattenfuktade explosiva ämnen, svavel, fosfor, alkalimetaller m fl. Mängden transporterade ämnen är okänd men torde inte i förekommande fall representera någon större risk för hälsa och säkerhet. Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Till denna klass hör salter av typen klorater, perklorater, kloriter, och organiska peroxider. De fraktas som bulkvara eller styckegods. Natriumklorat och väteperoxid är de vanligast förekommande. Det är inte sannolikt att de representerar något större bidrag till den totala risken med avseende på hälsa och säkerhet men detta bör verifieras. Klass 6. Giftiga ämnen och smittförande ämnen Hit hör fasta och flytande ämnen som arsenik, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel etc. De transporterande mängderna är inte redovisade men bör p.g.a konsekvenserna dokumenteras. Klass 7. Radioaktiva ämnen Dessa fraktas normalt som specialtransporter. Klass 8. Frätande ämnen I denna klass ingår starkt sura eller alkaliska ämnen. Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är exempel på dessa. De fraktas som styckegods och som bulkvara. Konsekvenserna kan bli påtagliga och den gasutveckling som äger rum om ämnena kommer lösa i det fria kan påverka omgivningen. Klass 9. Övriga farliga ämnen och föremål I denna klass ingår vissa gödningsämnen, formalin och magnetiska material. Målpunkter och vägar för transporter av farligt gods i Umeå I centrala Umeå saknas i huvudsak industrier som producerar eller tar emot farligt gods. Transporterna av farligt gods i Umeå domineras därför i första hand av de genomgående transporterna på E4:an samt transporter av brandfarliga vätskor från hamnen i Holmsund till Umeå samt E1:an västerut och E4:an norr och söderut. 75

13 Enligt översiktsplanen finns en strävan att inom centrumfyrkanten undvika hantering av brandfarliga och explosiva varor och ersätta dem med system så att riskerna minskar. Vidare bör enligt översiktplanen bensinstationer utlokaliseras från centrum. Genomgående trafik med farligt gods är förbjuden i de centrala delarna i Umeå. Området begränsas i väster av Tvärån, Ume älv i söder, Kolbäcksvägen i öster samt E4 och E1 i norr. Västra Esplanaden (E4/E1) är undantagen från zonen. Samtliga transporter av genomgående farligt gods på E4:an går idag via Västra Esplanaden. Transporter av brandfarliga vätskor till Västerbottens inland torde i första hand gå via ny E1 till E4:an (Västra Esplanaden) och därefter E1:an västerut. Innan utbyggnaden av ny E1 söder om älven var transporterna av brandfarliga vätskor från Holmsund till Västerbottens inland hänvisade till Kolbäcksvägen (E1/Kolbäcksvägen/E4/E1). Många åkare valde dock att köra den gamla Obbolavägen eftersom den vägen var 3 km kortare. I september 001 togs Kolbäcksbron i bruk. Det finns nu möjlighet att förbjuda transporter av farligt gods på Västra Esplanaden. De genomgående transporterna av farligt gods på E4:an kan hänvisas till Kolbäcksbron och Kolbäcksvägen. Transporterna med brandfarliga vätskor från Holmsund kan gå via ny E1 söder om älven samt vidare Kolbäcksbron och Kolbäcksvägen och vidare E4:an söderut till E1:an. Bedömning av transportvägar och tranportmängder Nedanstående bedömning bygger på statistik från Statens Räddningsverk (SRV), Umeå Brandförsvar samt Umeå Hamn. SRV:s undersökning utgörs av antal transporterade ton/ämnesklass under fjärde kvartalet 1998 (SRV 1998). Övriga mängder är redovisade årsvis samt i cirkatal. Eventuella transittransporter saknas, d v s transporter som varken har sin avsändare eller mottagare i Sverige. De mängder som Brandförsvaret redovisar, inkluderas med största sannolikhet i uppgifterna i SRVs statistik. Rent generellt är uppgifter om mängd vad gäller farligt godstransporter alltid en uppskattning, eftersom avsändare/transportör av farligt gods inte är ålagda att anmäla en enskild transport. Klass 1 : Explosiva ämnen och föremål ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998). Klass : Gaser ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998). Svaveldioxid två transporter/dag transit E4 till/från Rönnskär (Umeå brandförsvar, 000) ton fortsätter västerut, via väg E1 (SRV, 1998). Klass 3 : Brandfarliga vätskor ca ton transporteras ut från hamnen ton levereras inom Umeå ton transporteras norrut via Kolbäcksvägen, samt vidare på E ton transporteras söderut via Obbolavägen och E ton transporteras västerut via Obbolavägen, E4 samt E ton transporteras västerut via Obbolavägen, E4 samt väg 363. Klass 4 : Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen och ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998). Klass 5 : Oxiderande ämnen och organiska peroxider ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998). Klass 6 : Giftiga och smittförande ämnen ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998). Klass 7 : Radioaktiva ämnen Ej inventerat (SRV, 1998). Klass 8 : Frätande ämnen ton passerar Umeå via E4 (SRV, 1998*) ton till/från Umeå-Holmsund/Obbola (SRV, 1998). Svavelsyra, 6500 ton samt Natriumhydroxid, 3000 ton transporteras från E4 mot Obbola via Obbolavägen (Umeå brandförsvar 000). Klass 9 : Övriga farliga ämnen och föremål ton till/från Umeå för transport söderut (SRV, 1998*). Bitumentransporter sker under April-Nov. Cirka ton transporteras från hamnområdet ton transporteras norrut via E1, Kolbäcksvägen samt E ton transporteras söderut via Obbolavägen samt E ton transporteras inåt landet via Obbolavägen, E4 samt E1, (statistik för 1999, Umeå Hamn). 76

14 Kolbäcksvägen Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Ovanstående bedömningar av transportmängder och val av transportvägar kan sammanfattas enligt följande: ton farligt gods transporteras mellan Holmsund och E4 norrut via Holmsundsvägen och Kolbäcksvägen ton transporteras mellan Holmsund och E4:an via Obbolavägen ton transporteras på E4:an söder om korsningen Obbolavägen (E1) ton transporteras på E4:an mellan Obbolavägen (E1) och Vännäsvägen (E1) ton transporteras på E4:an mellan Vännäsvägen (E1) och Kolbäcksvägen ton transporteras på E1:an från korsningen med E4:an och västerut 8000 ton transporteras på väg 363 E1 Väg E Holmsund E1 10 E Utöver dessa genomgående strömmar transporteras ton klass 3 från Holmsund till Umeå och stannar i Umeå. Det mesta av dessa mängder transporteras förmodligen på Obbolavägen/E4. I sin planering prioriterar Brandförsvaret att i första hand kunna begränsa skadeverkningarna av olyckor vid följande farligt godstransporter: Svaveldioxid/klass två transporter om dagen till Rönnskär Brandfarliga vätskor/klass 3 transporter från Holmsund Svavelsyra/klass 8 transporter till Obbola/Rönnskär Som framgår av sammanställningen föreligger det en stor osäkerhet om de genomgående transporterna av farligt gods på E4:an. Angivna siffror avser 1000-tal ton farligt gods per år. Blå linje och siffror avser brandfarliga vätskor. Gröna linjer och siffror avser övrigt farligt gods. Farligt gods bedömning av transportmängder och val av färdvägar. 77

15 Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning 5.7 Markanvändning Kommunala planer Befolkning Näringsliv Andra trafiksystem Andra viktiga planeringsförutsättningar Scenario 050 Sega Sörbyn Fäbodåkern Kassjö Håkmark Kassjön Åsmyran Degerberget 1.16 Gärssjön 9.7 Degersjön Piparbölessjön Gärssjöbäck Ersliden Kullasjön Norrmanstorp E Kommunala planer I 1998 års översiktsplan ÖPL 98, som fortfarande gäller, innehåller bland annat kommunens ställningstagande till framtida vägsystem. Principen anges vara att E4 och E1 med sin genomfartstrafik skall passera som förbifartsleder men i sådant läge att de även fungerar för in- och utfartstrafik samt för lokal trafik. Öpl 98 redovisar en ringled som sträcker sig från Kolbäcksvägen via en ny bro över Umeälven till E4 (numera utbyggd del). Från E4 sträcker sig leden vidare via Röbäck, en ny bro över älven vid Klabböle till E1/ Vännäsvägen. Därifrån vidare över Västerslätt till väg 363/Hissjövägen. Avsnittet mellan väg 363/Hissjövägen och E4:an redovisades som utredningsområde. Även en östlig förbifart via Storsandskär samt en koppling till från Klabböle till E4:an vid Ansmark redovisades som utredningsområden Ersforsen Tjälamark R8.1 Liden R8.7 Åkroken Hamptjärnsberget 9.17 Sörfors Forslunda Kåddisheden Forslunda Ersmarksberget 9.1 Täftebölesjön Brännland Klockarbäcken Västerslätt R8.1 Täfteå Prästsjön Umeå 1.15 Sandbacka Baggböle Västerhiske Mjösjön Klabböle Umeä lven Nydalasjön 7.8 Ön Lillån Röbäck 6.8 Sofiehem R 8.7 Gimonäs R db (A 9.14 Sibirien Skravelsjöberget lven Umeä Änget Stöcksjö Grössjön 1.6 ) Carlshem Alvik 6. Yttertavle 1.7 Yttersjö Annan gräns Bösta Ytterkasamark Bergsboda Sillviken 6.6 Hällan Åsen Djäknebölsklinten PLANLAGDA OMRÅDEN StorSandskär Degernäs R8.7 Restriktionsområde för eventuell ny flygplats Innerkasamark Stöcksjön 6.3n Mjösjön Holmsjön 1.1 Svedjan Sand R8.7 Fördjupning av översiktsplan inom F1-området m Villanäs E4 Sjömyran Detaljplanelagd tätortsbebyggelse Kas Svartberget Gaddmyran Bösta Områdesbestämmelser Hålmyran Rödmossamyran 6.3s 9.6 R8.4 Brunnsjön Strängnäs R8.4 Stöcke 11. Ansmark Åmyrliden 6.4 Flisbergsgrundet Västerfjärden Västersidan Berga Kasaviken 7.9 RIKSINTRESSEOMRÅDEN (betecknas med RX.X) Ytterkasamark brånet 1.1 Nyland Natur- resp kulturmiljövård edmyran Bjurå Österfjärden Högskuru Storavan Österfjärden 5.3 Buten Lövholmen 9.0 Kammen Flygplats, befintlig resp reservat Lövön golfbana Holmen Väg, befintlig resp planerad 9.1 Stugunäs Abelsmyran Källartrappan n 11.1 Hillskär Risön 9.3 Vidögern Granskär Grubbsvedjan Åheden 1.8 EPA Nordansjö Åkertjärnen Kläppsjön Våtöberget Sörböle Glasögern Stor-Hällskär Häggnässjön Sörkälen Asptjärnsmyran Utökat strandskydd N Bastuskär Brånet Västerfjärden Sörmjöle E4 resp Botniabanan SKYDDSOMRÅDEN n Djupsundsudden Djupsundsberget Strömbäck Norrbyn Sörbyn Brännölandet Prästsjön Brännan I 0 Åsen Ålgrundet Karlsvik R8.9 Långbrånet VästerLångslädan Eriksdal Norrböle 1.7 Norrmjöle Granberget Hatten Brännäset Sand Bredskär Flakaskär Bettnessand Stannklubben Brattjärnsliden Skyddsområde för vattentäkt med brunn Kont Tarv Område av sådant värde där särskilt skydd finns eller övervägs, för Degersjöberget kulturmiljövårdens, naturvårdens eller det rörliga friluftslivets intressen Degersjön Sommarhemmet Grusformation av särskilt stort naturvärde Tjuvtjärnbrånet Storklyvan Karlsborg R8.8 Bussjön Fisksjön resp arbetsområde inom planeringsperioden UTREDNINGSOMRÅDEN Rötjärnsmyran Holmsund Obbola 6.11 Bostadsområde Nylandskälen Häggnäs R8. Bussjön Stugunäsberget Långmarken RESERVAT Djupvik 7.11 Ström Rengårdsmyran Vorrmyran Sandvik 7.11 Mölle Vägreservat Yttre Täftefjärden Knivingen Lång- Bostadsområde resp arbetsområdestavaren - reserv 78 Tomtebo Carlslid 7.6 Svedjan Skravelsjö Fördjupning av översiktsplan för F1-området. För alla mark- och vattenområden inom planen gäller rekommendationer enligt tillhörande textdel. Numreringen (X.X) hänvisar till textdelen, avsnittet "OmrådesvisaBjännsjön riktlinjer". Ålidhem Röbäcksdalen 9.15 GRÄNSER 3.3 Öberget Söderslätt 9.14 Hässningberget Degersjön Innersjö Innertavle Ålidbacken Östermalm Um Öbacka eä lve n Röbäcksliden 9.9 Degersjön Nydalahöjd 1 Teg Böleäng 7.7 R Berghem R Gammlia R8.3 1 Gran Dalsjö Vorrmyran Stöningsberget 9. Bergsgård 9.1 Grisbacka Kungsänget Västerbacken Mariehem Stadsliden Backen Umedalen Um eä lve n Vitberget Marieberg Mariedal 1.5 Kåddis Överboda Anumark 7.5 Ersboda R Stornorrfors golfbana Detaljplanelagd fritidsbebyggelse ÖPL 98. Översiktsplan Umeå kommun. Del av karta fördjupning för Umeå stad, Holmsund/Obbola. Ersboda FÖRKLARINGAR E4 5. R Berg 1. Stor-Dåvamyran Ersmark Norrfors Um eä lve n Som en följd av regeringens beslut i mars 1999 (se även kapitel 3 Tidigare beslut) inledde kommunen och Vägverket en översyn av vägfrågorna. Från kommunens sida är resultatet av denna översyn i form av en fördjupning av översiktsplanen avseende Övergripande vägnät. råde skyddsom gräns för Tallbacken Salomonsbesök Revet Bottenhavet Lövudden Vitskär

16 Befolkning Folkmängden i Umeå kommun uppgick år 000 till cirka invånare. Av dessa är cirka 65 % eller knappt bosatta i centralorten. Kommunens befolkningsprognos för 015 är anpassad till intentionerna i ÖPL Detta innebär bland annat en dämpad utglesning med ökad förtätning och kompletteringsbyggande i befintliga bostadsområden jämfört med de tidigare prognoserna. Den genomsnittliga befolkningsökningen för perioden antas bli cirka 900 personer per år. Detta är mindre ökning än i den tidigare prognosen och mindre än ökningen under början av 1990-talet som var uppemot 000 personer/år. Förvärvsfrekvensen förväntas öka från 44 till 45% år 015. I Öpl 98 föreslås hälften av det framtida bostadsbyggandet ske i form av kompletteringsbyggande i befintliga bostadsområden och den andra hälften i mer traditionella exploateringsområden. Större kompletteringar i redan färdiga miljöer kommer främst att ske i de centrala delarna av stan. Tillkomsten av Dragonfältet, Öbacka, Lundåkern och Olofsdal samt Bryggeriet på Teg är sådana exempel. Mindre kompletteringar och saneringar kommer att bli aktuella inom yttre stadsdelar som t ex Berghem, Mariehem, Ålidhem m fl. I Öpl 98 föreslås också en fortsatt utbyggnad av exploateringsområdena Tomtebo och Västra Umedalen. Befolkning år 1998 och 015, senario 1. På lite längre sikt, bortom år 010, finns i Öpl 98 ett stort antal alternativa reservområden. Kommunen har redovisat två alternativa områden för huvuddelen av den tillkommande bebyggelsen (Dessa markanvändningsscenarier, som utgör underlag för trafikprognosen, finns inte redovisade i ÖPL 98). Scenario 1 innebär att påbörjade områden såsom området kring södra delen av Nydalasjön (Tomtebo) och Umedalen exploateras färdigt samt att en exploatering av I 0- området påbörjas (cirka personer). I scenario sker en kraftigare satsning på I 0 området. Umeå kommun svarar för uppgifterna om markanvändningsplaneringen I bilaga redovisas antal boende i de studerade vägkorridorerna. 79

17 Näringsliv Umeå har ett varierat näringsliv med en förvärvsarbetande dagbefolkning på över personer. Vård och omsorg är den största sektorn med över anställda. Handel och kommunikationer kommer därnäst med ca anställda och sedan utbildning och forskning med ca anställda. Tillverkningsindustrin är den fjärde stora sektorn med anställda. De största enskilda arbetsgivarna är Umeå kommun, Umeå Universitet, Landstinget samt Volvo Lastvagnar. Handeln är också en stor arbetsgivare, dock uppdelad på många olika enskilda företag. Inpendlingen till arbete är över personer som dag- eller veckopendlar. Utpendlingen till arbete är över personer. Utöver anställda finns ett stort antal personer som studerar i högre utbildningar på olika nivåer. Arbetsplatserna i Umeå framgår av nedanstående bild som även visar läge och storlek för den högre utbildningen. Sysselsatta 1998 och

18 Regionala målpunkter Umeå som regionalt centrum innehåller ett stort antal målpunkter som besöks från både grannkommuner, länet i övrigt och andra mer långväga utgångspunkter. Även med framtida ökad andel tågresenärer kommer många besökare till dessa målpunkter att behöva utnyttja det övergripande vägnätet. Universitetssjukhuset, universiteten, gymnasieutbildningar, flygplatsen, resecentra för tåg och buss, hamnen, planerad godsterminal, kultur och nöjen, bibliotek, offentlig och kommersiell service (post, bank, försäkringsbolag, tandläkare, optiker, resebyråer m m) är några av de regionala målpunkter som alstrar in- och utfartstrafik till/från Umeå. Flera av dessa regionala målpunkter är offentliga institutioner och allmänna inrättningar för vars tillgänglighet och angöring via det övergripande vägnätet staten får anses ha ett särskilt ansvar. Handeln i Umeå är också en betydande regional målpunkt. Umeå är Norrlands största stad och har ett regionalt försörjningsansvar för kvalificerad handel och service. Fram till år 015 förväntas i kommunen en ökad försäljningsvolym på ca 400 mkr inom sällanköpsvaror. Handeln i Umeå är idag koncentrerad till stadskärnan och två stadsdelsövergripande handelsområden, Ersboda och Strömpilen. Enligt kommunens handelspolicy avses att också etablera ett nytt större handelsområde i väster. Arbete pågår med planering av detta. Regionala målpunkter (enligt Umeå kommun). 81

19 Andra trafiksystem Under senare tid har även beslut fattats om byggande av Botniabanan till Umeå, som kommer att få två resecentra. Dels anläggs ett resecentrum vid universitetet/norrlands universitetssjukhus dels utvecklas befintlig järnvägsstation till ett modernt resecentrum för en kraftigt ökad persontrafik på järnväg. Tillgängligheten till dessa resecentra får till följd att trafikföringen på Järnvägsallen (tidigare E1) vid stationsområdet och Östermalmsleden (tidigare E1) vid sjukhuset måste förändras. I samband med Botniabanan planeras också en ny godsterminal väster om staden. Den nya lokaliseringen av godsterminalen ökar behovet av att förändra vägnätet för den tunga trafiken i staden. Umeå har en ytterst centralt belägen flygplats. Flygplatsen ligger söder om stadsdelen Teg och i anslutning till E1 mot Obbola. Andra viktiga planeringsförutsättningar Under 1998 avvecklades I 0, Västerbottens Regemente och sedan dess har ett antal verksamheter etablerat sig på det gamla kasernområdet. Verksamheter som bland annat är viktiga målpunkter för tung trafik. Externhandeln har utvecklats under senare år vilket påverkar resmönstret. Ombyggnaden av Obbolavägen/väg 57 till ny E1 avslutas under september 000 och under 001 tas den nya bron över älven i Kolbäcksvägens förlängning i bruk. Delar av I0-området är av riksintresse för totalförsvaret. Vägarna E4 och E1 är av riksintresse för kommunikation. Umeå hamn med bl.a. oljeterminal ligger i Holmsund. Kartskiss över övningsfält och skjutfält (karta från Försvarsmakten, Totalförsvarets skyddscentrum). 8

20 Umeå 050 ett scenario Kommunens tillväxtmål för Umeå innebär att nya bostäder behöver byggas och att ca nya arbetstillfällen måste tillskapas fram till år 050. Mot bakgrund av detta mål presenterar kommunen i Fördjupning avseende Övergripande vägnät ett exempel på hur Umeå skulle kunna vara utbyggt år 050. Scenariot, betecknat scenario 4 i trafikprognosen, ska inte uppfattas som ett förslag till ny översiktsplan för Umeå. Det har enbart som syfte att vara ett exempel på markanvändning som underlag för en utvärdering av alternativa vägsystem. Vid nästa revidering av översiktsplanen kommer utbyggnadsinriktningarna att ses över. I0-området får i idéskissen ca boende varav hälften i en centrumnära del. Även norra delen av Ön har föreslagits för framtida bostadsbebyggelse. Sammantaget innebär detta inklusive kompletteringsbyggande att befolkningen i centrumnära lägen kommer att öka med ca personer fram till 050. I väster ingår i huvudsak utbyggnadsområden som även finns i Öpl 98 i något reviderad form. Klockarbäcken och delar av Brännlandsliden kan ge utrymme för ca boende. I den norra delen av Umeå centralort finns i idéskissen ca hälften av I0-områdets utbyggnadsvolym samt en komplettering av Ersmark vilka tillsammans omfattar ca boende. Den fortsatta utbyggnaden av Tomtebo och fortsättningen runt den södra delen av Nydalasjön tillsammans med vad som händer i byarna Täfteå och Innertavle ger utrymme för ca ytterligare boende. Fortsatta utbyggnader finns även i Holmsund/Obbola. Även i Sävar och Hörnefors finns antaganden om fortsatt byggande. Reservområdena på den södra sidan älven har till stora delar utgått och i idéskissen ersatts av I 0-området. Ett större utbyggnadsområde vid Skravelsjö för ca personer finns kvar. Om en exploatering inom Planering för invånare. Tillkommande bostadsområden efter 015. (Källa: Umeå kommun) I0-området ej kommer till stånd kan där föreslagna boende i stället komma att beredas plats i Stöcksjöliden, Tuppliden, Umåkersterrängen och/eller Brännlandsliden. 83