Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen

Transkript

1 Delårsrapport Norra hälsooch sjukvårdsnämnden Augusti 2017 Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Augusti 2017

2 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2(22)

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Mål och fokusområden Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård Eget kapital Bokslutsdokument och noter Bilagor Bilaga 1: BilagaHSNN Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 3(22)

4 1 Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för augusti 2017 ett negativt resultat på 73,2 mnkr, vilket ger en budgetavvikelse på 4,9 mnkr. Resursfördelningsmodellen har medför stora utmaningar för nämnden under Nämndens helårsprognos ligger dock i nivå med budget. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 4(22)

5 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Folkhälsa 2017 tilldelades de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna extra folkhälsomedel för att stimulera till särskilda insatser inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Norra nämnden tilldelades 4,280 miljoner kronor och beslutade om att medlen ska stimulera till etablering och utveckling av familjecentraler, ungdomscentraler eller liknande verksamhet. Samtliga kommuner inom Fyrbodal har getts möjlighet att inkomma med en intresseanmälan. Sommaren 2017 NU-sjukvården har kunnat hålla några fler vårdplatser igång under sommaren 2017 än sommaren 2016, så den prognos som presenterades i början på sommaren blev bättre än vad man först befarat. Sommarsituationen på NU-sjukvården har ändå varit ansträngd. Sjukdomsfall hos förlossningspersonal innebar att man fick dra ner två platser på förlossningen. Drygt ett 30-tal födande har hänvisats till andra sjukhus, och något färre har hänvisats till NU-sjukvården från andra sjukhus. Akutmottagning Akutmottagningen på NU-sjukvården har fortsatt ett något lägre inflöde än för några år sedan. Inskrivningsbesök (de patienter som läggs in från akuten) har varit 32 procent årets första 7 månader (i juli 30 %) mot ett medel på cirka 40 % tidigare år. Kommunerna har haft få patienter med betalningsansvar i sommar, måndagsdialogerna mellan kommun-sjukhus samt vårdcentral har fungerat bra. Vårdgaranti Nämnden följer tillgängligheten inom länssjukvården. Efter sommaren har tillgängligheten minskat vilket är den normala bilden efter en sommar. Allt fler avtal med externa vårdgivare finns att tillgå och avdelningen för produktionsstyrning följer att sjukhusen skickar iväg patienter. En viktig faktor är den information som ges till patient vad gäller möjligheter till att välja någon annan vårdgivare. Här finns förbättringspotential. Det förekommer att informationen till patienter är otillräcklig och i vissa fall felaktig. Antalet remisser in till NU-sjukvården har inte ökat totalt (mätning tom maj). NU-sjukvården har inte förbättrat sin måluppfyllelse avseende totalvistelsetid på akuten sedan förra redovisningen. Man ligger fortfarande under 60 %. Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt dålig och sämre än för ett år sedan till förstabesök, utredningar och behandlingar trots satsningar via utvecklingsplanen. Öppenpsykiatri NU-sjukvården tog över tre öppenvårdsavdelningar inom vuxenpsykiatrin första mars i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. I maj nådde man full produktion på mottagningarna. Tillgänglighet till primärvård Tillgängligheten inom VG-Primärvård följs upp, liksom tidigare år. Det finns en tendens att telefontillgängligheten minskat på vissa vårdvårdcentraler. Svårigheter finns med att kvalitetssäkra de uppgifter om tillgängligheten, som lämnas av vårdcentralerna. Då tillgängligheten på telefon är mycket viktigt, särskilt för personer med lite längre avstånd till sin vårdcentral, kommer nämnden att ta initiativ till en telefonmätning för att säkerställa tillgängligheten per telefon och kräva Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5(22)

6 förbättringar i de fall det är nödvändigt. Medelväntetiden till 1177 var under augusti 10:46 minuter i VGR och 9:49 minuter i riket. Andel besvarade samtal var i augusti 72 procent i VGR och 76 procent i riket. De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt. Inför överenskommelsen 2018 kräver nämnden förbättringar vad gäller tillgängligheten till Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Konsumtion av sjukhusvård Förändring Utfall1708 Utfall % förändring Vårdtillfällen somatisk vård ,4 % Vårddagar somatisk vård ,4 % Vårdtillfällen psykiatrisk vård ,7 % Besök somatisk vård ,5 % Digitala kontakter somatisk vård ,3 % Besök psykiatrisk vård ,9 % Digitala kontakter psykiatrisk vård ,0 % Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård och öppenvård vid sjukhusen inom VGR är lägre än föregående år. Antalet kontakter med den somatiska öppenvården är oförändrat. Inom psykiatrin är konsumtionen av sluten vård vid sjukhusen i VGR lägre jämfört med föregående år, medan antalet besök i öppen vård har ökat något. Andelen öppenvård ökar därmed inom psykiatrisk vård, vilket är en önskad utveckling. Befolkningens konsumtion av besök inom VG Primärvård är oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år. Inom Vårdval Rehab har konsumtionen fortsatt att öka, sannolikt till följd av den ökade tillgänglighet som följer av genomförandet av en vårdvalsmodell som i hög grad ger ersättning per prestation. Konsumtionen av besök inom övrig primärvård, där bland annat ungdomsmottagning och MVC ingår, är lägre än föregående år. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6(22)

7 3 Mål och fokusområden 3.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Sämre socioekonomiska förutsättningar samvarierar med sämre hälsa. Det senaste resultatet från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (2015) visar på samma mönster. Dålig självskattad hälsa är dubbelt så vanligt i grupper med kort utbildning, bland personer födda utanför Sverige och bland personer med svag ekonomi. Insatser som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan är av särskilt stor vikt, då utbildning är en mycket viktig förutsättning för att leva ett liv i hälsa. Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet är i nämndområdet lägre än genomsnittet i regionen. Trots nämndens arbete visar statistik från skolverket för läsåret 2015/2016 att andelen bara har ökat i sex av nämndens kommuner jämfört med läsåret 2013/14. För elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är andelen med gymnasiebehörighet större än för elever som har föräldrar med en lägre utbildningsnivå. Sammantaget verkar det som om målet om att minska skillnader i livsvillkor och hälsa inte nås under Frågan ses som en komplex utmaning för samhället och flera förutsättningar på det individuella och samhälleliga planet samvarierar. Som exempel påverkar socioekonomisk och kulturell bakgrund, men även hur välfärdssystemet är utformat för att hantera dessa utmaningar. En ökad invandring ställer ökade krav på samhället och kan förväntas försvåra en måluppfyllelse, då det finns en stark samvariation mellan förälders utbildningsbakgrund, migrationsbakgrund och gymnasiebehörighet. En fortsatt låg måluppfyllelse med fortsatt ojämlikhet i livsvillkor och hälsa skadar individer och samhället i stort. Västra Götalandsregionens Kraftsamling för fullföljda studier är ett viktigt arbete för att stärka samhällsaktörers arbete med att motverka trenden med ökande samhällsklyftor Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nämnden ska: I folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor. Särskilt fokus på fysisk aktivitet och hälsofrämjande insatser i tidig ålder I folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger Arbeta för att dokumentet Samling för social hållbarhet, åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan med syfte att uppnå social hållbarhet Arbeta för att insatser inom nämndens ansvarsområde bidrar till att öka andelen med fullföljda studier Aktiviteterna genomförs enligt plan. Genom samverkansavtalen för gemensamma folkhälsoinsatser med kommunerna i Fyrbodal arbetar nämnden med insatser som syftar att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som ett verktyg i detta arbete. Alla folkhälsoråd planerar genomföra insatser som fokuserar på goda livsvillkor och levnadsvanor under Fysisk aktivitet, hälsofrämjande insatser i tidig ålder och att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger har totalt sett ett särskilt fokus i nämndens område. Många kommuner har fokus på fullföljda studier och då framförallt insatser för att främja studiemotivation, skolnärvaro och psykisk hälsa. Utvecklingen inom detta område har gått fort framåt och ses som mycket positiv för att öka måluppfyllelsen kommande år. Uppföljning av 2017 års insatser ger kunskap om tänkt effekt nås. Denna redovisas i Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 7(22)

8 årsredovisningen tilldelades de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna extra folkhälsomedel för att stimulera till särskilda insatser inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Nämnden tilldelades 4,280 miljoner kronor och beslutade om att medlen ska stimulera till etablering och utveckling av familjecentraler, ungdomscentraler eller liknande verksamhet. Samtliga kommuner inom Fyrbodal har getts möjlighet att inkomma med en intresseanmälan och nämnden har beviljat medel till följande kommuner: Bengtsfors, Dals Ed, Lysekil, Munkedal, Tanum, Trollhättan och Vänersborg. Medel har beviljats både till tjänster och aktiviteter. Dels nya tjänster som processledare, samordnare och språkstödjare men även utökade tjänster för kurator, förskolepedagog och förskolelärare. Exempel på beviljade insatser som ska utveckla befintliga verksamheter är marknadsföring, samverkan och utökat föräldrastöd. 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt dålig och sämre än för ett år sedan till förstabesök, utredningar och behandlingar trots satsningar via utvecklingsplanen gjordes 347 utredningar på NU-sjukvården, utfört till och med sista juni är 254 NP-utredningar. NUsjukvården anger stor ökning av antal ärenden. Man har köpt 40 utredningar av extern vårdgivare. BUP-verksamheten inom NU-sjukvården korrigerade sin registrering av besök som tidigare inte gjorts enligt regelverket och som därför gav en felaktig bild över volymer. Det är därför svårt att avgöra hur tillgängligheten till BUP har påverkats genom att titta på antal besök. BUP-verksamheten anger dock stora problem i förhållande till tillgänglighet och att det är nödvändigt att identifiera utmaningar och åtgärda dessa Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna NU-sjukvården har erhållit totalt 43 mnkr från de antagna utvecklingsplanerna inom vuxen och barn/ungdomspsykiatrin. Medel har bland annat använts till förstärkt öppenvård inom trauma och ätstörning, kökortning, neuropsykiatriska utredningar, förstärkningar inom vården för människor med bipolär sjukdom, självskadebeteende, tvångssyndrom/ocd och äldrepsykiatri. Hur långt sjukhusen har kommit med utvecklingsplanerna redovisas för psykiatriberedningen och hälso-och sjukvårdsnämndernas presidier vid två tillfällen under september månad Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa I uppföljningen av VG Primärvård, 2017 följer nämnden upp hur många listade patienter med diagnosen depression som fått psykosociala insatser. Andelen psykologbesök följs också upp. Vårdcentralerna ska också beskriva sitt behandlingsutbud för målgruppen samt hur samverkan sker med andra vårdgivare. Resultatet kommer att redovisas i Beställarbokslut/Årsredovisning. Ungdomsmottagningarna i Färgelanda, Mellerud, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Munkedal och Strömstad har haft stängt någon vecka under sommaren, detta är i strid med nämndens uppgörelse med Styrelsen för Beställd primärvård. Under 2017 och 2018 ges ytterligare statsbidrag för att särskilt uppmärksamma ungas psykiska hälsa och stimulera nya initiativ på området. För Västra Götalands del handlar det om statsbidrag Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 8(22)

9 om 17 miljoner kronor per år. I dagsläget är sex vårdcentraler igång och nu finns möjlighet för ytterligare fem med geografisk spridning som vill få ett tilläggsuppdrag att utöver ordinarie verksamhet särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 6-18 år. Val av vårdcentral med tilläggsuppdrag sker på ett konkurrensneutralt sätt. För behörighet att ansöka om uppdraget krävs listade patienter. Efter genomgångna ansökningshandlingar har KPH(Kunskapscentrum psykisk hälsa) konstaterat att de saknar ansökningar från nämndområdena HSNN, HSNS och HSNÖ och förlänger därför ansökningstiden för dem. 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Nämnden följer tillgängligheten inom länssjukvården. Efter sommaren har tillgängligheten minskat vilket är den normala bilden efter en sommar. Allt fler avtal med externa vårdgivare finns att tillgå och avdelningen för produktionsstyrning följer att sjukhusen skickar iväg patienter. Antal väntande över 90 dagar, differens jan-juli 2017 Förklaring Grönt och minustecken = är det önskvärda, innebär att antalet väntande minskar Rött = antalet väntande ökar En viktig faktor är den information som ges till patient vad gäller möjligheter till att välja någon annan vårdgivare. Här finns förbättringspotential. Det förekommer att informationen till patienter är otillräcklig och i vissa fall felaktig. Antalet remisser in till NU-sjukvården har inte ökat totalt (mätning tom maj). Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 9(22)

10 Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt dålig och sämre än för ett år sedan till förstabesök, utredningar och behandlingar trots satsningar via utvecklingsplanen gjordes 347 NP-utredningar (barn) på NU-sjukvården. Utfört till och med sista juni är 254 NP-utredningar. NU-sjukvården anger stor ökning av antal ärenden. Man har köpt 40 utredningar av extern vårdgivare. Tillgängligheten till Habilitering & Hälsa är fortsatt god. Hörselverksamheten och Synverksamheten klarar vårdgarantin till 100 %. När det gäller Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till första besöket till 86 procent. Dock finns det inga uppgifter hur det ser ut per nämndområde. Tillgängligheten inom VG-Primärvård följs upp, liksom tidigare år. Det finns en tendens att telefontillgängligheten minskat på vissa vårdcentraler. Orsakerna är ofta lokala prioriteringar i kombination med rekryteringssvårigheter. I årets uppföljning tydliggörs särskilt vårdcentralernas skyldighet att vara tillgängliga per telefon under hela öppettiden enligt Krav- och kvalitetsboken. Svårigheter finns med att kvalitetssäkra de uppgifter om tillgängligheten som lämnas av vårdcentralerna. Då tillgängligheten på telefon är mycket viktigt, särskilt för personer med lite längre avstånd till sin vårdcentral, kommer nämnden att ta initiativ till en telefonmätning för att säkerställa tillgängligheten per telefon och kräva förbättringar i de fall det är nödvändigt. Tillgängligheten vad gäller vård inom 7 dagar är generellt sett god. Nationell samverkan för 1177 är fr.o.m. den 1 juni en permanent lösning. Samverkan i utökad kommer att fortsätta. Någon positiv effekt på tillgängligheten syns inte än vilket kan bero på att de landsting som hittills medverkar i samverkan i utökad kö främst är landsting med lägre tillgänglighet samt att samverkan inte sker under dygnets alla timmar. Medelväntetiden till 1177 var under augusti 10:46 minuter i VGR och 9:49 minuter i riket. Andel besvarade samtal var i augusti 72 procent i VGR och 76 procent i riket. De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt. Inför överenskommelsen 2018 kräver nämnden förbättringar vad gäller tillgängligheten till Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Nämnden följer upp hur samverkan fungerar mellan primärvård, länssjukvård och kommun. I årets uppföljning ska vårdcentralerna beskriva aktuellt arbete för äldre över 75 år samt hur samverkan med andra vårdgivare fungerar. NU-sjukvården redovisar att arbetet med personcentrerad vård går sakta framåt. E-tjänster används för att förenkla kontaktvägen för patienten. Bekräftelse på vårdbegäran skickas ut till patienten. Det har varit en fråga för sjukhusledningen om att ha ett enhetligt budskap till patient. Även här finns förbättringspotential. Närhälsan har en anställd förändringsledare som samordnar förvaltningens arbete med personcentrerad vård. Ledordet är att patienten ska bli en partner i vården. Det pågår olika delprojekt. Målet är att hälften av alla enheter skall ha patientråd, kundråd eller fokusgrupper vid årets slut. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 10(22)

11 NU-sjukvården har kunnat hålla några fler vårdplatser igång under sommaren 2017 än sommaren 2016, så den prognos som presenterades i början på sommaren blev bättre än vad man först befarat. Sommarsituationen på NU-sjukvården har ändå varit ansträngd. Sjukdomsfall hos förlossningspersonal innebar att man fick dra ner två platser på förlossningen. Drygt ett 30-tal födande har hänvisats till andra sjukhus, och något färre har hänvisats till NU-sjukvården från andra sjukhus. Hänvisningar förekommer dock vid tillfälliga toppar under hela året. Totalt brukar NUsjukvården årligen hänvisa ett 50-tal födande och tar emot ungefär lika många från andra sjukhus. Totalt genomförs det cirka födslar i NU-sjukvården varje år. Akutmottagningen på NU-sjukvården har fortsatt ett något lägre inflöde än för några år sedan. Inskrivningsbesök (de patienter som läggs in från akuten) har varit 32 procent årets första 7 månader (i juli 30 %) mot ett medel på cirka 40 % tidigare år. Kommunerna har haft få patienter med betalningsansvar i sommar, måndagsdialogerna mellan kommun-sjukhus samt vårdcentral har fungerat bra Förbättra akutvårdkedjan TVT (total vistelsetid) på akuten NU-sjukvården har inte förbättrat sin måluppfyllelse avseende totalvistelsetid på akuten sedan förra redovisningen. Man ligger fortfarande under 60 %. NU-sjukvården deltar i och, får ersättning för, det regionala arbetet med att förbättra akutvårdkedjan. Nämnden följer arbetet. Efter två är kan man konstatera att arbetet inte har haft effekt på det målvärde man följer, nämligen hur länge patienter vistas på akutmottagningen (TVT). NU-sjukvården har investerat i att anställa läkare och utbilda dem till akutläkare, med placering på akutmottagning. De första beräknas bli färdiga Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Nämnden följer patientsäkerhetsarbetet genom en redovisning som NU-sjukvården lämnar vid två tillfällen per år. Vid verksamhetsuppföljningen som gjordes i våras redovisades patientsäkerheten Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 11(22)

12 på NU-sjukvården. Måluppfyllelse för vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador visar på att det finns förbättringspotential. Förekomsten av trycksår har ökat och ligger högst i regionen. NU-sjukvården åtgärdar detta nu genom att kontrollera förekomst av trycksår vid inskrivning. NUsjukvården har utformat patientsäkerhetskort. Korten är ett sätt att stärka patientens möjligheter till egen vård, t.ex. genom att själva ändra ställning i sängen. Inom Habilitering & Hälsa(H&H) finns avvikelsesamordnare i respektive verksamhet som delger ledningsgrupperna regelbundet en sammanfattande analys om vårdskador för att hitta förbättringsområden. En IVO-anmälning har gjorts gällande underlag för glasögonbidrag. H&H redovisar inte per HSN. Under 2017 följer nämnden upp om vårdcentralerna har ledningssystem för medicinsktekniska produkter. Andel 75 år och äldre med fördjupad läkemedelsgenomgång de sista 12 mån Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 12(22)

13 3.4.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nämnden följer den medicinska kvaliteten främst genom att följa den kvalitet som mäts via kvartalen upp. I våras redovisades måluppfyllelse, bland annat, för diabetesvård, hjärtinfarktvård, strokevård och några operationsdiagnoser som tex höftfrakturer. Som förut finns det brister inom stroke-sjukvården, alltför få får plats på strokeavdelning och andelen personer som får trombolysbehandling är lägre än på övriga sjukhus. Hjärtinfarktvården och diabetesvården visar på bättre måluppfyllelse Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården I Fyrbodal har ett arbete inletts för att förbereda organisationerna (sjukhus, primärvård och kommun) på den nya förändringen som träder i kraft vid årsskiftet. Arbetet sker under ledning av vårdsamverkan Fyrbodal. NU sjukvården har tillsatt en arbetsgrupp som ser över de interna behoven, Närhälsan och de privata vårdgivarna inom VG Primärvård har tillsatt arbetsgrupper som ser över de gemensamma behoven för vårdcentralerna i området och kommunerna arbetar med riktlinjerna lokalt i sina närsjukvårdsgrupperingar. Frågan kommer att lyftas i socialchefnätverket om det finns behov av en gemensam kommungrupp. Här finns anledning att titta över rutiner för sättet att skriva ut patienter kommer att se annorlunda ut. Nämnden förstärker den nära vården, bland annat, genom samverkande sjukvård. Två kommuner till är på väg in i arbetet och samtidigt utökas samverkansformerna. Kommunens sjuksköterskor tar i större utsträckning emot uppdrag från hemtjänsten, ambulanssjukvård och vårdcentral. Inför 2018 planeras närsjukvårdsteam som ska utgår från NU-sjukvården. Teamets uppdrag är att ansvara för det fåtal patienter som är medicinsk instabila, och behöver tät läkare och sjuksköterskekontakt kontakt. Dessa patienter ska vara inskrivna i teamet. Antalet förmedlade uppdrag via 1177 inom samverkande sjukvård har ökat. Det har sedan 2016 pågått en process att teckna nya samverkansavtal med kommunerna avseende ungdomsmottagningsverksamhet. Förseningar med framtagandet av den gemensamma plattformen Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland i kombination med sjukdom och personalbrist inom koncernkontoret har arbetet försenats, vilket förmodligen kommer att kräva ytterligare ett års förlängning av gällande samverkansavtal, vilket kan vara hämmande för utvecklingen av verksamheterna. Nämnden följer upp hur vårdcentralerna inom VG Primärvård arbetar med SIP (samordnad individuell plan). Frågor ställs också om hur de förbereder inför förändringen vid årsskiftet 2017/2018, då primärvården får en utökad roll vid upprättandet av SIP. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 13(22)

14 4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård Från 2015 genomfördes det första steget i en förändring av resursfördelningsmodellen, som styr fördelningen av budgetmedlen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. I 2016 års budget gjordes ett uppehåll av det fortsatta införandet, men i den nu aktuella budgeten för 2017 fullföljs den planerade förändringen i sin helhet. Konsekvensen för norra nämnden är att regionbidraget minskas med 102,4 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare tilldelats 200 mnkr för tillgänglighetssatsningar fördelat utifrån resursfördelningsmodellen. De är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och en solidarisk finansiering har tillämpats. För 2017 upphör den solidariska finansieringen mellan nämnderna samtidigt som den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året. Ekonomiskt resultat Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för augusti 2017 ett negativt resultat på 73,2 mnkr, vilket ger en budgetavvikelse på 4,9 mnkr. Resursfördelningsmodellen har medför stora utmaningar för nämnden under Nämndens helårsprognos ligger dock i nivå med budget. Resultat och avvikelser mot budget framgår i Resultatrapport nedan. Nedan följer också kommentarer kring utfallen för de större posterna kopplat till bilagan. Resultatrapport (tkr) Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 14(22)

15 Sjukhusvård inom regionen - Region- och rikssjukvård samt Länssjukvård (Sjukhus i regionen) Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För perioden har samtliga sjukhus förutom FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) nått sitt ersättningstak. För 2017 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån konsumtionsandel 2016 och motsvarande intäkt avropas från HSS. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Per augusti är norra nämndens kostnad för produktion över tak 36,6 mnkr varav 35,2 mnkr är mot NUsjukvården. Region och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot framförallt Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Nämndens totala budgetavvikelse för region och rikssjukvård till och med augusti visar på ett överskott på 2,2 mnkr. Den lägre kostnaden för region- och rikssjukvården förklaras dels av ett minskat antal vårdtillfällen jämfört med samma period 2015 (som ligger till grund för budget). Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle (CMI-case mix index) ligger på oförändrad nivå. Antalet öppenvårdsbesök ligger samtidigt på samma nivå som 2015 men kostnaden per besök har Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 15(22)

16 minskat vilket kan förklaras av en korrigering i föregående års felaktiga prissättning inom strålbehandling. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år och under innevarande år. Prognosen sätts till +6,6 mnkr. Länssjukvård Totalt uppgår kostnaden för länssjukvård till mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 4,8 mnkr. Nämndens totala prognos för länssjukvård beräknas ge ett överskott på 1,65 mnkr. Sjukhus i regionen I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För perioden har samtliga sjukhus förutom FSS (Frölunda Specialist Sjukhus nått sitt ersättningstak). Nämndens resultat visar på en negativ budgetavvikelse för länssjukvård (Sjukhus i regionen) till och med augusti -11,6 mnkr. Den negativa avvikelsen kan framför allt hänföras till högre kostnader än budgeterat gentemot NU-sjukvården då de tagit över avtal från privat vårdgivare från mars Samtidigt minskar konsumtionen vid NU-sjukvården både inom öppen- som sluten vård. Inom länssjukvården noteras en minskning av antalet vårdtillfällen men ökning av antalet DRG-poäng. Det innebär att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfällen (CMI-case mix index) är högre jämfört med 2015 (som ligger till grund för budget), vilket innebär att en mer resurskrävande vård har bedrivits under Antalet öppenvårdsbesök har däremot minskat jämfört med 2015 men är något dyrare. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har tidigare år finansierats solidariskt mellan nämnderna men från 2017 bär nämnderna de faktiska kostnaderna för sina invånare. Till och med augusti visar nämnden här en positiv avvikelse på 11,3 mnkr. Prognosen för helåret är en positiv avvikelse på 7 mnkr men är en osäker post, inte minst då nämnden inte äger att besluta om hur medlen används. Utifrån ovanstående beräknas helårsprognosen för sjukhus i regionen ge ett underskott på 25 mnkr. Privata specialister i regionen Nämnden redovisar lägre kostnader för perioden jämfört med föregående år och mot periodiserad budget vilket främst beror på lägre kostnad inom avtal för psykiatri. Avtalet inom psykiatri med Evidens har avslutats i förtid och uppdraget har övergått till NU-sjukvården från mars Detta är inte korrigerat i budgeten vilket innebär en positiv helårsprognos på 23 mnkr. Utomregional länssjukvård, RIA (riksavtal) Nämndens resultat ligger i nivå med budget. Kostnaderna för utomlandsvården ökar medan köpt rättspsykiatri minskar vilket gör att prognosen för helåret beräknas ge ett överskott på 2 mnkr. Länssjukvård finansierad särskilda bidrag Nytt för i år är att nämnderna redovisar kostnaden för de verksamheter som finansieras med statsbidrag under detta ansvar. För 2017 är det En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess. Kostnaden uppgår till knappt 1,6 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 2,1 mnkr. Avvikelsen beror på att nämnden tilldelats mer medel än vad som sedan överenskommelsen med NU-sjukvården uppgår till. Kostnaden för verksamheten avropar Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 16(22)

17 nämnden från HSS och redovisas under övriga intäkter. Helårsprognos visar på ett överskott på 1,65 mnkr. Primärvård Hjälpmedel (Vårdval rehab) Inför 2016 har finansiering och kostnadsansvar för Vårdval Rehab övertagits av HSS. Kvar i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget finns kostnaderna för hjälpmedel.kostnaden för perioden är 31,3 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på drygt 1 mnkr Helårsprognosen visar på ett underskott på 2,1 mnkr. Övrig Primärvård Inom övrig primärvård ryms alla delar av offentlig och privat primärvård som inte omfattas av vårdval. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Kostnaden för övrig primärvård uppgår till 106,4 mnkr och ligger i nivå med budget. Resultatet beror på att nämnden har både lägre och högre kostnader vilket ger ett netto som är i nivå med budget. I prognosen ingår lägre kostnader för personer som vistas i Sverige utan tillstånd samt att det skett förändringar inom etableringar inom taxan (privat läkare som går på taxan) som ger nämnden lägre kostnader än beräknat. Dessa två poster ihop beräknas ge ett överskott. Däremot redovisar nämnden högre kostnader jämfört med budget för bland annat jourcentraler och bassänger. Helårsprognosen beräknas ge ett underskott på 0,5 mnkr. Utomregional primärvård Periodens utfall för utomregional primärvård är 5,3 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på 7,8 mnkr. Helårsprognosen visar ett underskott på 8 mnkr. Primärvård finansierad särskilda bidrag Under denna post redovisar nämnderna kostnaden för de verksamheter som finansieras med statsbidrag. En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess vilket motsvarar tidigare statsbidrag för rehab och sjukskrivningsmiljarden samt Flyktingsituationen på vårdcentralerna (flyktingströmmar). Utfallet tom mars är 16,1 mnkr vilket är i nivå med budget. Helårsprognos är i nivå med budget. Tandvård Nämndens kostnader för tandvård uppgår till 91,2 mnkr vilket ger ett underskott jämfört med budget på 2,9 mnkr. Det är främst barntandvård och den rörliga ersättningen för ortodontin som står för avvikelsen hittills i år. Helårsprognosen visar ett underskott på 3,5 mnkr. Handikappverksamhet Nämnden kostnad för handikappverksamhet uppgår till 97,1 mnkr vilket är i nivå med budget. Helårsprognosen är i nivå med budget. Folkhälsa Nämndens utfall för området folkhälsa visar ett positivt resultat för perioden på ca 1,2 mnkr vilket Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 17(22)

18 härrör från att de nya medlen som nämnderna tillförts inte har blivit verksamhet än. Prognosen för helåret förväntas bli i nivå med budget. Läkemedel Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan och privata vårdgivare utan avtal. Nämndens kostnader för perioden uppgår till 20,6 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på 0,6 mnkr. Helårsprognosen visar ett underskott på 1 mnkr. Underskottet beror delvis på kostnadsökningen för läkemedelsnära produkter avseende avtalet med Praktikertjänst samt ökning av läkemedel som inte är kopplade till avtalskoder, vilket bör avse den utomregionala förskrivningen. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Kostnader för sjukresor uppgår till 68,3 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 1 mnkr. Helårsprognosen visar på ett överskott med 1 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Kostnaderna avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för de vårdsamverkansorganisationer nämnden ingår. Nämndens kostnad för perioden ligger i nivå med budget. Prognosen för helåret är även den i nivå med budget Nämndkostnader Avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Nämnden redovisar ett överskott på drygt 1 mnkr. Helårsprognosen beräknas ge ett överskott med 1,5 mnkr jämfört med budget. Kanslikostnader I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader faktureras respektive hälso- och sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget. Nämndens kostnader ligger i nivå med budget. Helårsprognosen är i nivå med budget Övrigt Nämnden redovisar en total kostnad på 2,9 mnkr vilket ger ett underskott på 0,8 mnkr. Helårsprognosen är i nivå med budget. Övriga intäkter Under denna post redovisas bland annat intäkten från Hälso- sjukvårdsstyrelsen avseende riktade statsbidrag En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess samt. Flyktingsituationen, vårdcentralerna (flyktingströmmar). Intäkter för perioden uppgår till 40,8 mkr vilket ger en budgetavvikelse på 2 mnkr. Helårsprognosen visar ett överskott på 1,85 mnkr. Överskottet beror främst på att budgetbeloppet för flyktingströmmar var för låg när budgeten fastställdes men i avvikelsen ingår också att nämnden har lägre kostnader inom länssjukvården för verksamheter som finansieras med statsbidrag. Vilket gör att nämnden avropar mindre medel. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 18(22)

19 4.2 Eget kapital Norra hälso- och sjukvårdsnämndens har inget eget kapital. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 19(22)

20 5 Bokslutsdokument och noter Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 20(22)

21 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 21(22)

22 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 22(22)