Detaljbudget 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Transkript

1 Ärende 1 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Detaljbudget 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner Budget 2017, enligt förslag daterat den 18 november Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska lämna en detaljbudget till regionstyrelsen avseende verksamhetsåret Detaljbudgeten fördelar de ekonomiska medel som hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelats av regionfullmäktige. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd budgeterar en ekonomi i balans Nämnden tillförs 107,9 mnkr i resursfördelningen mellan nämnderna och 64,4 mnkr i budgetförstärkning. Medlen används i huvudsak till att finansiera merkostnaden för rättspsykiatri 81,0 mnkr, ökade rörliga ersättningar 40,0 mnkr samt nya satsningar och utveckling 39,0 mnkr. Beredning Ärendet har beretts inom Koncernkontoret, Koncernstab hälso- och sjukvård, och har behandlats vid sammanträde med presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 10 november Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Budget 2017 för Göteborgs häls- och sjukvårdsnämnd, Beslutet skickas till Regionstyrelsen, rapport@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

2 1 (20) Datum Diarienummer HSNG Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Detaljbudget Sammanfattning Numreringen i denna budget är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår och är numrerade. I redovisningen återfinns endast de avsnitt, mål och fokusområden som är relevanta för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, varför vissa nummer saknas. Fem av de prioriterade mål med tillhörande fokusområden som regionfullmäktige har fastställt redovisas i denna budget. Därutöver har Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd två prioriterade mål. Dessa totalt sju mål redovisas, inklusive de aktiviteter nämnden avser att arbeta medför att uppnå målen. Uppföljning kommer 2017 främst att ske på aktivitetsnivå. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd omfattar en befolkning på cirka invånare. Befolkningen ökar, vilket ställer särskilda krav på planering av hälsooch sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Även om hälsan i ett brett perspektiv förbättras, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i andra delar, för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Därför måste arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa ges hög prioritet. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården ökar även i övrigt, och det behövs strategier för att komma till rätta med aktuella problem som tillgänglighetsbrister och bristande samordning. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har antagit ett mål- och inriktningsdokument för 2017, med utgångspunkt i Vision Västra Götaland Det goda livet och med tydlig förankring i regionfullmäktiges budget. I dokumentet formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen i nämndens geografiska område och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Detaljbudgetudget 2017, (20) Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Uppföljningen sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och är ett underlag för kommande års mål- och inriktningsdokument. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsområdet, men också för hela Västra Götalandsregionens tillgång till riks- och regionsjukvård. Under 2017 satsar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 20 mnkr för att förbättra tillgängligheten inom barnsjukvården och cancersjukvården. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Samverkan sker inom Kommun- och sjukvårdssamverkan i Göteborgsområdet. Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd kommer under 2017 fortsätta att utveckla samverkan med Göteborg Stad, bland annat satsningen på minst en familjecentral per stadsdel. Med utgångspunkt från nämndens kommunikationsplan kommer det att genomföras dialogtillfällen med Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och kommunledningen, folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd budgeterar en ekonomi i balans Nämnden tillförs 107,9 mnkr i resursfördelningen mellan nämnderna och 64,4 mnkr i budgetförstärkning. Medlen används i huvudsak till att finansiera merkostnaden för rättspsykiatri 81,0 mnkr, ökade rörliga ersättningar 40,0 mnkr samt nya satsningar och utveckling 39,0 mnkr. En stor utmaning för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är att möta behovet av vård hos den växande befolkningen i Göteborg. 2.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ska med utgångspunkt i regionfullmäktiges mål och inriktning göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål, i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa. Detta sker genom att nämnden: - verkar för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer, - i olika forum för dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling, - följer utvecklingen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och tandvård och ta nödvändiga initiativ. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper. Befolkningens hälsa i Göteborg är generellt sett god, men ojämnt fördelad med en tydlig koppling till skillnader i livsvillkor hos befolkningen. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer under 2017 bland annat att arbeta med målet inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med Göteborgs stadsdelsnämnder. Det rör sig både om generella insatser och riktade insatser utifrån behov. Nämnden arbetar även med

4 Detaljbudgetudget 2017, (20) målet genom det hälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs inom ramen för vårdöverenskommelserna samt genom stöd till frivilligorganisationer. Aktiviteter för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa Bättre samverkan mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård och andra aktörer (Västbus) för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och deltagande i hälsofrämjande insatser. Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer. Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov. Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd. Statistik ska vara könsuppdelad. Basvolymer ska specificeras tydligare i vårdöverenskommelser, i kombination med rörliga vårdvolymer. 3. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg medelinkomst. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Även inom den specialiserade vården behöver detta utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. Den psykiska ohälsan ska minska och att omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Tillgängligheten inom psykiatrin följs upp i vårdöverenskommelserna genom de regionala indikatorerna.

5 Detaljbudgetudget 2017, (20) Aktiviteter för att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom Prioritera barnpsykiatri Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa. Viktigt att första linjen utvecklar sitt ansvar Starta ytterligare ett ACT-team i Göteborg (Acceptance and Commitment Therapy) Fortsatt implementering av de Regionala psykiatriplanerna Grön rehab, säkerställa befintlig verksamhet Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin behöver förbättras. Ett utvecklingsområde är den första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Ett exempel på verksamheter inom nämndområdet är barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barn- och ungdomsmedicin (BUM) som bedriver samverkan genom så kallade flyktingbarnteam. Teamen ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet, men också utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Både Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus deltar i samverkan. Tillgängligheten till BUP följs upp i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, genom regionfullmäktiges mål om psykisk ohälsa och sjukdom, och indikatorn andel patienter som väntat högst 30 dagar på ett första besök till BUP. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp hur tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utvecklas Verka för en förbättrad samverkan mellan vårdnivåer och huvudmän riktad till barn och ungdomar med psykiska problem Följa arbetet med implementeringen av den reviderade regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatt ramhöjande medel. För 2017 har ytterligare 75 mnkr avsatts för förstärkning av vårdområden identifierade i regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Det handlar om äldrepsykiatri, insatser för personer med tvångssyndrom/ocd och personer med bipolär sjukdom. Barn- och ungdomspsykiatrin förstärks genom insatser inom ramen för den pågående revideringen av utvecklingsplanen. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd avser att följa effekterna av dessa insatser hos vårdgivare i nämndområdet. Ett viktigt fokusområde är att utveckla den första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem.

6 Detaljbudgetudget 2017, (20) Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Det är viktigt att säkerställa tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. Vårdcentralerna står för första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom och cirka en tredjedel av alla besök i primärvården har samband med psykisk ohälsa. Krav- och kvalitetsboken är vårdcentralernas uppdragshandling, och de nationella och regionala riktlinjer och överenskommelser som finns i Västra Götalandsregionen är styrdokument för vårdens innehåll. I Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård ställs från 2016 krav på att vårdcentralerna ska tillhandhålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens, i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Det ska också finnas personal med kompetens att utföra korttidsbehandling enligt kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi, som motsvarar minst grundläggande kompetens. Personalen ska också ha grundläggande kunskap om försäkringsmedicinska riktlinjer. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa. 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka adekvata behandlingsmetoder som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Aktiviteter för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier Cancersjukdomarna ökar kraftigt vilket huvudsakligen beror på befolkningsökning och att andelen äldre i befolkningen blir fler. Cancersjukvården måste tillförsäkras resurser för att möta det ökade behovet Idag lever många mycket längre med sin cancersjukdom. Patienter med långvarig cancer måste garanteras välfungerande vårdkedjor även under längre tid. Standardiserade vårdförlopp för cancer ska implementeras Barnsjukvården ska prioriteras och säkras Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patienttid ska prioriteras Patientbemötandet ska förbättras och ske på ett icke diskriminerande sätt Patienten ska kunna boka tid på plats, via telefon och via webbtidbok Skriftlig information ska utvecklas och finnas på de vanligaste språken. Kommunikation ska anpassas till mottagarens villkor.

7 Detaljbudgetudget 2017, (20) Förbättra mottagande, bemötande och service på akuten och förkorta väntetiderna För att höja kvaliteten ska enkelrum på sikt erbjudas vid sjukhusvistelse för svårt sjuka och inom förlossningsvården Uppfylla vårdgarantin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin för den överenskomna produktionsvolymen. Uppföljning sker löpande under verksamhetsåret Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktiga i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är Samordnad individuell vårdplan (SIP) ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp relevanta resultat från den nationella patientenkäten. Följa upp hur vårdgivarna tillämpar de regionala rutinerna för Samordnad individuell vårdplanering Följa upp personcentrerad vård i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förbättra akutvårdkedjan I Västra Götalandsregionens budget för 2017 avsätts 50 mnkr för en satsning på akutsjukvården. Målet är att 90 procent av patienterna på akutmottagningarna senast 2018 ska ha en total vistelsetid på högst 4 timmar. Ett regiongemensamt arbete har också påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten, bland annat med införandet av akutläkare. Ett exempel på sjukhus i som deltar i satsningen är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom ramen för satsningen har akutmottagningen på SU/Östra infört direktinläggningar av stabila patienter och SU/Sahlgrenska har infört avancerade specialistsjuksköterskor. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett uppdrag i vårdöverenskommelsen 2017 att bedriva specialiserad akutsjukvård dygnet runt, att tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och att väntetiderna ska kortas. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns ett antal etablerade snabbspår för akutmottagningarna. Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus har inga akutmottagningar, men har rutiner för överföring/remittering av patienter med behov av akutsjukvård, till exempel till följd av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom. Uppföljning av tillgängligheten på akutmottagningarna sker regionalt, och genom indikatorn andel patienter där total vistelsetid vid akutmottagningen är högst 4 timmar.

8 Detaljbudgetudget 2017, (20) 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälsooch sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Det ingår i vårdöverenskommelserna att avvikelser och risker i vården ska följas upp, och vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Aktiviteter för att öka den medicinska kvaliteten och förbättra den organisatoriska effektiviteten Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska vårdskador Utförarna ska säkra att patienter är medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Tillse att medel till narkos avsätts även till specialisttandvården Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt. Minst en familjecentral per stadsdel Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Målet följs upp vi aktuella indikatorer från regionfullmäktige inom området, och är ett fokusområde i vårdöverenskommelserna med sjukhusen Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Målet följs upp genom Öppna jämförelser (Sveriges Kommuner och Landsting) Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Förbättringspotentialen i den nära vården ligger i att förtäta och utveckla samverkan mellan specialistvård, kommun och primärvård. Nämnden samverkar med Göteborgs stad, både på stadsdelsnivå och på kommunalrådsnivå. Förbättring och utveckling av den nära vården är fokusområdet för Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet. När en person behöver insatser från både kommun och sjukvård är uppdraget att arbeta tillsammans och ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Ledningsgruppen för samverkan (LGS) har prioriterat två målområden: 1) att utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen. 2) att utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Uppföljning sker via årsrapporten för LGS.

9 Detaljbudgetudget 2017, (20) 3.4 Den nära vården ska utvecklas och förbättras Närsjukvårdsbegreppet bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Närsjukvårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, och samhällsekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. För att närsjukvården ska fungera väl krävs ett nära samarbete mellan inblandade aktörer. Angereds Närsjukhus har en särskild roll att koppla folkhälsoarbete som en del i sitt uppdrag, för att se hela människan och dennes/dennas behov, i samarbete med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Syftet är att på sikt föra över mer av dagens sjukhusvård till öppna vårdformer i närmiljön, så att en större del av patientens vårdbehov tillgodoses genom samordnade insatser i den nära sjukvården. Sköra äldre är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Aktiviteter för att utveckla och förbättra den nära vården Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Flyktingbarnteamen ska ha den förstärkning som erfordras för att möta behoven Avancerad sjukvård i hemmet för barn ska införas Området sexuell och reproduktiv hälsa behöver förstärkas Det ökade behovet av uppföljning efter gynekologiska cellförändringar ska tillgodoses Fungerande vårdkedjor för sjuka äldre och långvarigt sjuka Handlingsplanen för de mest sjuka äldre i Västra Götaland ska implementeras Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Förbättra kontinuitet vad gäller samverkan inom sjukvård mellan region och kommun Ökad tillgänglighet via telefoni, internet etc för äldre, syn- och hörselskadade till sjukvården 3.5 Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller

10 Detaljbudgetudget 2017, (20) alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom familjens livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter, men fortfarande finns skillnader som exempelvis beror på var man bor eller hur gammal man är. En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt liv är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. För att leva ett så fullgott liv som möjligt, är också tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut, viktigt. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd arbetar med målet om ökad livslängd inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med Göteborgs stadsdelsnämnder, inklusive tilläggsavtal. Inför 2017 har nämnden delvis justerat fördelningen av folkhälsomedel över Göteborg, relaterat till hälsotal och medellivslängd. Aktiviteter för att öka livslängden för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Öka deltagandet i hälsokontroller med mammografi och cytologi i områden där många uteblir

11 Detaljbudgetudget 2017, (20) Ökad överlevnad för nyfödda barn i synnerhet i de områden överlevnaden är lägre Insatser för barns tandhälsa ska göras där tandhälsan är sämst Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsvariationer Vårdgivare ska implementera rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa Kartlägga upplevd sämre hälsa hos kvinnor med funktionsvariationer Kompetenscentrum för smärta med syfte att stödja primärvården Patienten och anhöriga ska vid behov erbjudas psykosocialt stöd 5. Ekonomiska förutsättningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd budgeterar en ekonomi i balans Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tillförs 107,9 mnkr i resursfördelningen mellan nämnderna och 64,4 mnkr i budgetförstärkning. Medlen används i huvudsak till att finansiera merkostnaden för rättspsykiatri 81,0 mnkr, ökade rörliga ersättningar 40,0 mnkr samt nya satsningar och utveckling 39,0 mnkr. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd finansierar inom budget den fortsatta utvecklingen vid Angereds Närsjukhus. Den största utmaningen för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är att möta behovet av vård hos den växande befolkningen i Göteborg. 5.1 Ekonomiskt resultat Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 1) Regionbidrag 9 579,8 mnkr Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2017, där nämndens regionbidrag 2017 fastställdes till 9 559,6 mnkr. Det är en ökning med 576,4 mnkr jämfört med nämndens budgeterade regionbidrag Ökningen förklaras av följande poster: Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kompenseras 2016 med 11,2 mnkr för ökade kostnader till följd av fria läkemedel till barn och unga. Tillskottet hanteras 2016 som en avvikelse men inarbetas i budget Dessutom tillförs ytterligare 2,6 mnkr 2017 för att kompensera för fortsatt ökade kostnader. Uppräkning två procent enligt regionens fastställda index, vilket innebär 179,9 mnkr. Förändringarna i resursfördelningsmodellen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna fullföljs, vilket innebär att nämnden tillförs 107,9 mnkr. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tillförs 64,4 mnkr i budgetförstärkning. Totalt tillskjuts 200,0 mnkr till de fem nämnderna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tillförs 64,4 mnkr för att implementera nya läkemedel och metoder som tidigare finansierats inom ramen för det ordnade införandet. Totalt tillskjuts 200,0 mnkr till de fem nämnderna.

12 Detaljbudgetudget 2017, (20) Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tillförs 8,1 mnkr för förstärkningar inom folkhälsoområdet. Totalt tillskjuts 25,0 mnkr till de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna Finansieringsansvaret för rättspsykiatrin flyttas till nämnderna från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tillförs 137,9 mnkr och nämndens kostnad beräknas bli 81,0 mnkr högre än de tillskjutna medlen. Sammantaget flyttas 428,0 mnkr från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Regionstyrelsen beslutade den 21 juni om regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet (dnr RS ). Beslutet innehåller förändringsposter av mer tekniskt karaktär på sammanlagt 20,2 mnkr för nämnden. Regionbidraget efter de tekniska justeringarna uppgår till 9 579,8 mnkr. Förändringen i riktlinjer för detaljbudget består av följande poster: 5,2 mnkr förs från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd till regionstyrelsen för att finansiera ST-tjänster enligt den antagna principen för ST-styrning. Sammantaget överförs 16,2 mnkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen. 1,0 mnkr förs till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd från regionstyrelsen för att finansiera nivåhöjning av friskvårdsbidraget till kr per anställd. Sammanlagt förs 5,0 mnkr till nämnderna från regionstyrelsen. 16,1 mnkr förs till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd från regionstyrelsen för att finansiera jämställdhetssatsningar. Sammanlagt belopp som tillförs nämnderna från regionstyrelsen är 50,0 mnkr. 5,4 mnkr förs till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för att finansiera den fria mammografin. Sammanlagt förs 16,7 mnkr till nämnderna från HSS. 0,2 mnkr förs till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för tobakssamordnaren på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Totalt tillförs nämnderna 0,6 mnkr från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 2,8 mnkr förs till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för indexuppräkning av rättspsykiatrin. Nämnderna tillförs total 8,6 mnkr från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Övriga intäkter 120,7 mnkr För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för de verksamheter Västra Götalandsregionen bedriver har regionstyrelsen beslutat om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd erhåller 16,1 mnkr, exempel på ersättning är statsbidraget för bidrag till glasögon barn och unga 8-19 år. Ersättningarna är inarbetade i vårdöverenskommelserna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade den 28 september om hantering av statsbidrag för kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess, totalt 150 mnkr varav 130 mnkr avsätts till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds andel är 41,9 mnkr. Nämndens uppdrag är att finansiera insatser inom områdena smärtrehabilitering,

13 Detaljbudgetudget 2017, (20) rehabiliteringskoordinering samt lokala utbildning- och utvecklingsinsatser. Motsvarande kostnader är budgeterade i särskilda poster under länssjukvård och primärvård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade den 19 oktober att tillskjuta 44,6 mnkr ur statsbidraget för hantering av flyktingsituationen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds andel är 14,4 mnkr och uppdraget är att genom tilläggsuppdrag utöka verksamheten vid de vårdcentraler som bedöms ha förhöjd vårdtyngd till följd av migrationen. Motsvarande kostnad är budgeterad i särskild post. Regionstyrelsen beslutade den 27 september att tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr. Tillskottet sker dels genom 50 mnkr som kompensation för tidigare fattade ägarbeslut, en ersättning som arbetats in som prisökning i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Därutöver tillförs hälso- och sjukvårdsnämnderna 100 mnkr som förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård. Medlen har fördelats utifrån sjukhusens områdesansvar för valfrihetsvården. Ägartillskottet fördelades enligt resursfördelningsmodellen vilket för nämnden innebär totalt 48,3 mnkr. Kostnader I vårdöverenskommelserna har ersättningen räknats upp med två procent vilket motsvarar den uppräkning nämnden fått av regionbidraget. Anvisningar i budget och regiongemensamma riktlinjer för detaljbudget har följts. Rörliga ersättningar budgeteras enligt senaste prognos samt kända förändringar. Kompensationen för fria läkemedel barn, friskvårdsbidrag, ordnat införande där introduktionsfinansieringen upphör samt jämställd löner har inarbetats i vårdöverenskommelserna och beaktats i budget. I övrigt redovisas förändringar under respektive post nedan. Region- och rikssjukvård 938,5 mnkr samt Länssjukvård, sjukhus i regionen 6 898,8 mnkr Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Kostnaden budgeteras utifrån andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2015 samt kända förändringar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. Nämnden tillskjuter 20,0 mnkr för att förbättra tillgängligheten inom barnsjukvården och cancersjukvården. Budgeten för högspecialiserad vård uppgår till 938,5 mnkr. Budgeten länssjukvård inkluderar tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Inför 2016 flyttades också medel för obesitas samt koloskopier från regionstyrelsen till nämnderna. Medlen fördelas till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation. Budgeten omfattar totalt 137,2 mnkr. Medlen för tillgänglighetssatsningarna fördelas till nämnderna enligt resursfördelningsmodellen. De är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och en solidarisk finansiering mellan nämnderna har tillämpats upphör den solidariska finansieringen samtidigt som

14 Detaljbudgetudget 2017, (20) den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår. Det innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året års budget för tillgänglighetssatsningar baseras på 2015 års konsumtion och inte på resursandel av de tillskjutna medlen. För Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd innebär det att budgeterade kostnader är cirka 8,0 mnkr högre än de tilldelade medlen. Extra medel tillförs sjukhusen utifrån regionstyrelsens beslut om riktat ägartillskott för tidigare ägarbeslut samt ökade kostnader för valfrihetsvården, se rubriken övriga intäkter. Därutöver görs följande förändringar avseende sjukhusen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beställningen utökas enligt plan för det uppdrag som sjukhuset haft sedan 2014 att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar (behandlingar mot allergi). Sahlgrenska Universitetssjukhusets ersättningsutrymme höjs för finansiering avseende rättspsykiatri, reumarehabilitering samt regional tobakssamordnare. Budgeten utökas till följd av den fria mammografin. Frölunda Specialistsjukhus Sjukhusets ersättningsutrymme utökas för finansiering av provtagningsverksamhet samt kompensation avseende hyreshöjning. Kungälvs sjukhus År 2015 tillfördes sjukhuset 10,0 mnkr kr för fortsatt finansiering av vårdplatser för att minska överbeläggningar. Medel återförs under två år och upphör år Under 2016 tecknades en tilläggsöverenskommelser avseende hematologi, som har inarbetats i ordinarie vårdöverenskommelse Angereds Närsjukhus Ersättningen utökas för de opererande specialiteterna enligt plan samt ökande kostnader för köp av tjänster från sterilcentral. Sjukhusets ersättningsutrymme utökas för neuropsykiatriatriskt team, dysplasiutredningar, doulauppdrag, Hjällbosamverkan för barn samt ökade kostnader för sterilcentral. Lundby Närsjukhus Gällande avtal sträcker sig till och med 2017 med möjlighet till förlängning maximalt 36 månader. Ersättningen uppräknas årligen med 75 procent av vårdprisindex, vilket fastställs i december månad. Detta kan komma att innebära en viss skillnad mot budgeterad uppräkning två procent. Inom ramen för gällande avtal pågår ett arbete med att teckna optioner inom gynekologi, internmedicin, fysioterapi, psykiatri, öron-näsa-hals och urologi, vilket beaktats i budget. Optionen kan omfatta upp till tio procent av det ekonomiska utrymmet. Till skillnad mot de offentliga sjukhusen så är ersättningen till 100 procent prestationsbaserad. Under länssjukvård, sjukhus i regionen budgeteras utöver ovan också kostnader för inkontinensprodukter förskrivna av sjukhusen, länssjukvård för patienter som vistas i

15 Detaljbudgetudget 2017, (20) Sverige utan tillstånd. 3,5 mnkr reserveras för ACT-team i centrum och väster samt och utvecklingsuppdrag avseende uppsökande sjuksköterska i samverkan med kommunen. Privata specialister i regionen 201,0 mnkr Budgeten avser privata specialister som ersätts enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LoL), även kallad nationella taxan, eller genom upphandlade avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU). Specialister inom allmänmedicin redovisas under primärvård. Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år I budgeten har bland annat fri mammografi hos privata aktörer beaktats. Utomregional länssjukvård 128,0 mnkr Budgeten omfattar akut sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götaland samt EU-vård och utomlandsvård. Budgeten justeras för tillkommande kostnad för köpt rättspsykiatri 14, 1 mnkr, Uppdraget avseende köpt reumarehabilitering inarbetas i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och budgeten 3,2 mnkr flyttas till länssjukvård. Länssjukvård finansierad med särskilda bidrag 13,0 mnkr Budgeten avser den andelen av statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- sjukskrivningsprocess som bedöms resultera i tilläggsavtal med vårdgivare inom den specialiserade vården, 13,0 mnkr av totalt 41,9 mnkr. Bland annat finansiera smärtteamen på Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus inom denna post. Vårdval Rehab inklusive hjälpmedel 62,5 mnkr Kostnaden för förskrivning av personliga hjälpmedel belastar hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ungefär hälften av kostnaden avser förskrivning gjord på vårdval rehabenheter. Volymökningen prognosticeras till 10 procent, men kostnaden för nämnderna ökar inte i samma omfattning. Förklaringen är förändrad kostnadsbild till följd av införande av självkostnadsmodell för hjälpmedel. Övrig primärvård (offentlig, privat, kommunal) 506,9 mnkr Den offentligt beställda primärvården avser Närhälsans uppdrag om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård, Barn- och ungdomsmedicin samt 1177 vårdguiden på telefon. Budgeten har utökats för rörliga ersättningar, främst inom mödrahälsovård. I budget 2017 har följande förändringar gjorts: Mottagningen Unga vuxna har implementerats i vårdöverenskommelsen (7,3 mnkr). Hyreskostnaden ligger utanför beställningen och betalas fortfarande direkt av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 1,3 mnkr. Uppdraget om lymfödemterapi utökas till 0,7 mnkr. Uppdraget inom gynekologi utökas med 0,7 mnkr och medel reserveras för gynekologikompetens riktat mot ungdomsmottagningarna, 0,4 mnkr Beställningen av barnmedicinsk kompetens till ungdomsmottagningarna upphör. Närhälsan tillförs medel för att fortsatt arbeta tillsammans med Angereds Närsjukhus och Habilitering och Hälsa i Hjällboprojektet, en metod för tidig upptäckt av autism.

16 Detaljbudgetudget 2017, (20) Grön rehab Angered tillförs 150 tkr för att säkra drift under första kvartalet Under tiden är avsikten att i fortsatt dialog med Göteborgs Stad stad att finna en mer permanent lösning. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LoL) och Lagen om ersättning för fysioterapi (LoF), även kallad nationella taxan samt mödrahälsovård genom upphandlade avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU). Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år I budgeten ingår nämndens andel av kostnaden för Ungdomsmottagningarna, som drivs i samverkan med stadsdelarna i Göteborgs Stad. Ungdomsmottagningen Angered redovisas under länssjukvård i budgeten för Angereds Närsjukhus. I övrigt avser budgetposten inkontinensavtal med Göteborgs Stad och VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) samt kostnader för inkontinenscentrum. I--posten finns aven budget för utväg barn. Utomregional primärvård 30,4 mnkr Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Budgeten har justerats enligt utfall 2016 Primärvård finansierad med särskilda bidrag 43,2 mnkr Budgeten avser dels den andelen av statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- sjukskrivningsprocess som bedöms resultera i tilläggsuppdrag till vårdgivare på primärvårdsnivå, 28,9 mnkr. Budgeten avser också den del av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen som tillfaller nämnden, 14,4 mnkr. Tandvård 261,2 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Folktandvården, barntandvårdspeng samt uppsökande tandvård. Handikappverksamhet 257,7 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa (247,1 mnkr) samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Ersättningen till Habilitering & Hälsa justeras för glasögonbidrag 800 kr för barn 0-19 år. Anslaget har förts över från hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Folkhälsomedel 33,6 mnkr Nämnden utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med Göteborgs Stad samt de tio stadsdelarna. En ramökning om drygt 8 mnkr har tillförts nämnden för utökade insatser, främst inom familjecentralsverksamhet men också för utveckling av ungdomsmottagningar. Teknisk justering på 1,0 mnkr görs till Angereds Närsjukhus avseende kostnaden för doulor som implementeras i ordinarie vårdöverenskommelse. I budget finns 1,0 mnkr reserverat för utvecklingsinsatser riktat mot benskörhet. Läkemedel 135,2 mnkr Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Dessutom ingår även kostnad för utomregional

17 Detaljbudgetudget 2017, (20) förskrivning för nämndens invånare. Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år Sjukresor 56,4 mnkr Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor, som regleras enligt sjukresehandboken samt kostnader för sjukreseadministration. Budgeten har justerats efter prognos Samordningsförbund och vårdsamverkan 20,8 mnkr Budgeten avser Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds andel i de fyra samordningsförbunden inom nämndområdet, samverkansavtalet Columbus samt nämndens andel av kostnader för vårdsamverkan i LGS (Ledningsgrupp för Samverkan). Budgeten för samordningsförbunden har utökats i enlighet med nämndens beslut i oktober. Nämndkostnader 4,2 mnkr Budgeten avser kostnader kopplat till nämndens direkta arbete som exempelvis arvoden och nämndmöten. Kanslikostnader 32,8 mnkr I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokföras hos regionstyrelsen. Budgeten justeras för en minskad kostnad för koncernkontoret. Övrigt, särskilda projekt 7,0 mnkr Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Övrigt, Medicinsk service 49,4 mnkr Budgeten avser främst kostnader för laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin som genereras av avtal inom nationella taxan samt tolktjänster för avtal inom nationella taxan och upphandlade avtal. Kostnadsnivån baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år Övrigt, Utvecklingsmedel 20,0 mnkr Nämnden reserverar i budget medel för utvecklingsinsatser. Exempel på områden är diabetes och gynekologi. Övrigt, Finansiella kostnader 0,0 mnkr Budgetposten avser ränta på nämndens likvidkonto samt kostnader för eventuella krediter. Tillgångsräntan budgeteras enligt anvisningar till 0 kronor. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd budgeterar 9 tkr för limitavgifter. 5.2 Eget kapital Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds eget kapital 2016 uppgår till 83,0 mnkr, vilket motsvarar 0,9 procent av regionbidraget I samband med delårsrapport augusti beslutade nämnden att tillskjuta det prognostiserade överskottet 25,0 mnkr till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att förbättra tillgängligheten och korta köerna. Det innebär att det egna kapitalet bedöms vara oförändrat 83,0 mnkr inför 2017.

18 Detaljbudgetudget 2017, (20) 6. Hälso- och sjukvårdens konsumtion Se Bilaga Intern kontroll Styrelser och nämnder ska enligt kommunallagen säkerställa att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll (KL 6 kap 7 ). I praktiken innebär det att Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt uppfyller de krav som ställs. Ett viktigt dokument i detta sammanhang är nämndens reglemente. Syftet med intern styrning och kontroll är riskhantering med fokus på åtgärder och aktiviteter som ska säkerställa att verksamheten uppnår fastställda mål, genomför uppdrag enligt plan och följer lagar, reglementen, policys mm. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har en plan för intern kontroll 2016, som syftar till att hantera väsentliga risker på ett systematiskt och strukturerat sätt. Arbete pågår med en riskanalys och uppdaterad plan för Utmärkande för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är den omfattande budgeten samt den komplexitet som det stora antalet avtal medför. Även det faktum att Västra Götalandsregionens största vårdgivare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), ligger inom nämndens område har stor påverkan ur ett styrningsperspektiv inte minst eftersom SU kommunicerar med flera parter inom regionen. Sammanfattningsvis handlar de risker som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd identifierat som allvarligast (en kombination av hög sannolikhet och allvarlig konsekvens), om att befolkningsökningen felprognosticeras, att resurserna inte räcker för att hantera den faktiska ökningen, brister i vårdkedjorna och att vården är ojämlik. Bilagor 1. Ekonomibilaga 2. Budgeterad vårdkonsumtion

19 Detaljbudgetudget 2017, (20) Bilaga 1, Ekonomibilaga Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Budget Prognos Budget Budget 2017, belopp i mnkr 2017 aug Region- och rikssjukvård -938,5-939,3-944,3 Länssjukvård , , ,8 Sjukhus i regionen , , ,6 Privat specialister i regionen -201,0-192,2-194,2 Utomregional länssjukvård -128,0-110,0-104,0 Länssjukvård finansierad med särskilda bidrag -13,0 Primärvård -643,0-587,2-572,2 Hjälpmedel (inkl vårdval rehab 2015) -62,5-63,0-64,0 Övrig primärvård -506,9-497,0-485,0 Utomregional primärvård -30,4-27,2-23,2 Primärvård finansierad med särskilda bidrag -43,2 Tandvård -261,2-256,0-257,0 Handikappverksamhet -257,7-250,4-249,6 Folkhälsomedel -33,6-25,6-28,1 Läkemedel -135,2-131,5-122,5 Sjukresor -56,4-54,5-53,0 Samordningsförb. och vårdsamverkan -20,8-19,7-19,7 Nämndkostnader -4,2-4,1-4,1 Kanslikostnader -32,8-33,4-33,4 Övrigt -76,4-56,2-61,7 Särskilda projekt -7,0-6,6-6,6 Medicinsk service -49,4-47,4-42,4 Utvecklingsmedel -20,0-2,0-12,0 Finansiella kostnader/intäkter 0,0-0,2-0,7 Totalt nettokostnader , , ,4 Regionbidrag 9 579, , ,2 Övriga intäkter 120,7 37,3 37,3 Resultat 0,0 25,0 0,0

20 Detaljbudgetudget 2017, (20) Bilaga 2, Budgeterad vårdkonsumtion Konsumtion i tusental Budget Förslag till 2016 budget 2017 (Utfall 2016+skattning) Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 61,8 56,2 DRG-poäng 59,7 56,3 Vårddagar 317,9 288,5 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 7,6 6,7 Vårdtillfällen, BUP 0,3 0,2 Vårddagar, vuxenpsykiatri 110,0 98,5 Vårddagar, BUP 2,9 3,6 Öppen vård, somatik Läkarbesök 451,8 448,5 Övriga besök 368,7 383,0 Summa besök 820,5 831,6 Digital kontakt 22,6 30,6 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 36,1 38,0 Övriga besök, vuxenpsykiatri 183,8 177,4 Summa besök vuxenpsykiatri 219,9 215,3 Läkarbesök, BUP 4,7 4,7 Övriga besök, BUP 22,2 22,9 Summa besök BUP 26,9 27,6 Summa besök 246,8 242,9 Digital kontakt 15,0 19,4 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 Läkarbesök 1,4 1,3 Övriga besök 59,1 56,2 Summa besök 60,5 57,5 Digital kontakt 5,1 5,4 Länssjukvård övrig Läkarbesök 150,6 147,4 Övriga besök 23,1 22,3 Summa besök 173,7 169,7 Digital kontakt läkare 31,9 33,9

21 Detaljbudgetudget 2017, (20) Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 744,6 738,4 Övriga besök 519,6 546,9 Summa besök 1 264, ,4 Digital kontakt läkare 200,4 213,2 Vårdval Rehab Besök 237,7 296,0 Primärvård övrig Läkarbesök 54,1 55,0 Övriga besök 351,8 335,4 Summa besök 405,9 390,4 Digital kontakt läkare 17,2 18,4 Utomregional vård Vårdtillfällen 2,1 1,7 Vårddagar 18,8 9,3 Besök primärvård 36,1 35,0 Besök specialiserad vård 25,5 28,8 Sammanvägda prestationer 157,9 153,7 Antal färdigbehandlade barn 52,2 53,7 DRG poäng sv 53,3 Besök ej dagkirurgi, dagmed. Osv 760,9 DRG ersatta poäng dagkirurgi, dagmedicin, dagendo 11,1 DRG poäng rikssjukvård 3,0 Vårddygn rättpsykiatri 25,2 Vårddygn vuxenpsykiatri 73,2 Ytterfall 2,5