Årsredovisning norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Transkript

1 Ärende 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: carina.hansson@vgregion.se Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer årsredovisningen för 2015 för norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Norra nämnden redovisar för 2015 ett negativt resultat på 18,9 mnkr. Under hösten påbörjades ett utredningsuppdrag i syfte att klargöra budgetavvikelserna på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det har noterats skevheter i fördelning mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen vilket kan ha medfört positiva/negativa budgetavvikelser. Avvikelsen för nämnden kan innebära minskade kostnader på ca 14 mnkr, och därmed ett resultat för året på ca minus 5 mnkr. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden står inför flera utmaningar för att klara sitt uppdrag med befolkningsansvar och tillgodose invånarnas behov. Ekonomi i balans samtidigt som vården ska hålla en hög kvalitet och god tillgänglighet. Sjukvården står med generella kostnadsproblem idag och står inför omfattande arbeten i syfte att nå en ekonomi i balans. Åtgärderna ställer dock krav på prioriteringar vilka i sin riskerar att påverka tillgängligheten. Praktikertjänst startade sin verksamhet vid lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors den 7 april. Starten hade fördröjts pga oklarheter i ansvarsförhållande, och tillgång till, IT bland annat. Syftet är att invånarna i delar av Dalsland och Norra Bohuslän inte ska behöva åka till NÄL och Uddevalla sjukhus i samma omfattning som tidigare, för att få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda. Utmaningen är att dels ta hand om nya patienter samt att tidigare patienter byter vårdgivare, för att målet ska vara nått. En utmaning för nämnden är den kostnadsutvecklingen för riks- och regionsjukvård, kostnaderna ökar mer än antalet vårdtillfällen och besök. Postadress: Koncernstab hälso- och sjukvård Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats:

2 Datum Diarienummer HSNN (2) Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Årsredovisning norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

3 Sida 1(24) 1. Sammanfattning Norra nämnden redovisar för 2015 ett negativt resultat på 18,9 mnkr. Under hösten påbörjades ett utredningsuppdrag i syfte att klargöra budgetavvikelserna på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det har noterats skevheter i fördelning mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen vilket kan ha medfört positiva/negativa budgetavvikelser. Avvikelsen för nämnden kan innebära minskade kostnader på ca 14 mnkr, och därmed ett resultat för året på ca minus 5 mnkr. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden står inför flera utmaningar för att klara sitt uppdrag med befolkningsansvar och tillgodose invånarnas behov. Ekonomi i balans samtidigt som vården ska hålla en hög kvalitet och god tillgänglighet. Sjukvården står med generella kostnadsproblem idag och står inför omfattande arbeten i syfte att nå en ekonomi i balans. Åtgärderna ställer dock krav på prioriteringar vilka i sin riskerar att påverka tillgängligheten. Praktikertjänst startade sin verksamhet vid lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors den 7 april. Starten hade fördröjts pga oklarheter i ansvarsförhållande, och tillgång till, IT bland annat. Syftet är att invånarna i delar av Dalsland och Norra Bohuslän inte ska behöva åka till NÄL och Uddevalla sjukhus i samma omfattning som tidigare, för att få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda. Utmaningen är att dels ta hand om nya patienter samt att tidigare patienter byter vårdgivare, för att målet ska vara nått. En utmaning för nämnden är den kostnadsutvecklingen för riks- och regionsjukvård, kostnaderna ökar mer än antalet vårdtillfällen och besök. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Samtliga ledamöter har läsplattor och får alla handlingar via webben. En medvetenhet finns och samåkning till nämndsammanträden och samverkansmöten m fl sker i stor utsträckning. På tjänstemannasidan är bedömningen att resandet ökat i och med den nya organiseringen av stödet till hälso- och sjukvårdsnämnden, en annan bedömning är att ökningen också inneburit att fler resor sker med kollektivtrafik, då mycket av ökningen beror på resor till Göteborg. Det är inte möjligt att följa upp detta då respektive medarbetare som arbetar utifrån stöd till nämnden hör till olika enheter, utan detta är som beskrivs ovan en bedömning.

4 Sida 2(24) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Nämnden arbetar utifrån visionen om att alla invånare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. De mål som fastställts fokuserar särskilt på vikten av att främja jämlik hälsa samt att särskilt uppmärksamma barn och ungas behov. Nämnden ska generellt arbeta för att Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan mellan aktörer. Genom att nämnden i avtal och vårdöverenskommelser ställer krav på att vårdgivare ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, samt att hälsofrämjande och förebyggande perspektiv ska genomsyra verksamheten, ökar förutsättningarna för invånarna att leva ett liv i hälsa. Patientens behov ska vara i fokus och patienten ska stärkas i sina möjligheter att främja sin egen hälsa. I detta arbete ska vårdgivana särskilt rikta förebyggande insatser till personer med högre risk för ohälsa. Nämnden följer upp huruvida detta efterlevs genom dialog med vårdgivare samt genom att följa relevanta uppföljningsindikatorer såsom förskrivning av fysisk aktivitet på recept och AUDIT. Nämnden har samverkansavtal med alla kommuner i Fyrbodal om gemensamma folkhälsoinsatser. Insatserna som genomförs ska vara hälsofrämjande och förebyggande utifrån invånarnas behov. Nämnden ska genom folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. Under hösten 2015 genomfördes det första Folkhälsoforum Fyrbodal där samtliga politiker i folkhälsoråden samt folkhälsostrateger var inbjudna. Utgångspunkten var målet om att barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt samt hur aktörer kan samlas för att arbeta mer strategiskt inom detta gemensamt prioriterade område. Inom detta område var fokus särskilt att stärka barn och ungas förutsättningar att lämna grundskolan med behörighet att gå vidare till gymnasiet. För att stärka kunskapsunderlaget om invånarnas hälsa och livsvillkor presenterades en hälsokartläggning via en hemsida för nämnderna under våren På hemsidan redovisas ett antal indikatorer inom områdena demografi, livsvillkor, levnadsvanor samt hälsan i befolkningen. För alla indikatorer presenteras jämförelse mellan nämndområdena samt mellan kommunerna inom varje nämndområde. Nämnden har tillsammans med kommunerna i Fyrbodal avtal om hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan arbetar med kvalificerat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Målgruppen är viktiga vuxna som möter barn och unga. Under 2015 har arbetsområdena varit normkritiskt förhållningssätt, föräldrastöd samt ledarskap och bemötande. Under 2015 har arbetet med att inrätta Samverkansforum barn och unga i Fyrbodal påbörjats. Syftet med forumet är att skapa en arena där kommun, primärvård och länssjukvård

5 Sida 3(24) kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin. Länssjukvård Under 2015 försämrade först NU-sjukvården tillgängligheten, allt fler patienter väntade längre på besök och behandling. Under andra halvåret förändrades situationen och antalet väntade minskade till en nivå under 2014 års nivå. Orsaken är främst att antalet väntande på ett förstabesök till ögon och öron-näsa-hals (ÖNH) minskade. Förändringen beror delvis på att en mer utbyggd mottagningsverksamhet på lokalsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad inom dessa områden (Praktikertjänst). Antal väntande till NU-sjukvården minskade också inom område ortopedi och hus. Antal väntande minskade men väntetiderna är fortsatt lika långa då produktionen hos NUsjukvården inte ökat. Väntetiderna har tvärtom förlängts inom ortopedi, allmänkirurgi och ögon. Inom ett område når NU-sjukvården regionfullmäktiges mål. Enligt målet ska vid välgrundad misstanke om cancer andelen första besök i specialistvården inom 14 dagar vara 100 %. NUsjukvården uppnår detta mål. För att öka tillgänglighet upphandlade hälso- och sjukvårdsnämnden öppen specialiserad vård på lokalsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad och patienter flyttar successivt över dit. Att tillgängligheten ökat får effekter på antal väntande hos NU-sjukvården. På lokalsjukhusen hålls vårdgarantitiden inom de upphandlade specialiteterna Ett av måltalen är att 100 % av de sökande till BUP ska erbjudas ett första besök inom 30 dagar. NU-sjukvården nådde under perioden januari oktober målet 30 dagar för första besök för 73 % av patienterna och för utredning/behandling för 63 % av patienterna. Resultaten ligger nära genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Regionens samlade resultat innebär att man inte får utdelning av de statliga stimulansmedlen på området. Primärvård Väntetiden för besök på ungdomsmottagning i Fyrbodal är ungefär 7 dagar. På mottagningarna i norra Bohuslän redovisas väntetider på upp till 20 dagar men möjlighet till akuta besök ges. Väntetid för besök på barnmorskemottagning är cirka 1-2 veckor för ett bokat besök. Möjlighet till akuttider finns varje vecka och möjlighet att söka på öppen mottagning finns. Tillgängligheten inom vårdval rehab är god och uppfyller kraven i krav- och kvalitetsboken på att få besök inom sju dagar.

6 Sida 4(24) I överenskommelsen med Närhälsan 2015 ställdes krav på att tillgängligheten till 1177 vårdguiden på telefon skulle förbättras. Bedömningen från Närhälsan var då att 50 procent av samtalen skulle kunna besvaras inom tre minuter innan utgången av Antalet inkommande samtal uppgick till år 2015 vilket är en minskning med eller en procent. Medelvärdet för telefontillgängligheten (svar inom 3 minuter) hamnade i regionen på 19 procent och i riket på 37 procent år Förklaringar till problem; är likalydande mot tidigare år, dvs bl.a. teknikproblem, driftsstörningar, optimering av 1177:s arbetsprocesser och hänvisningar till 1177 från andra enheter. Generellt ligger telefontillgängligheten och tillgängligheten för läkarbesök till på vårdcentralerna i Fyrbodal på en hög nivå. Vårdcentralerna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i december månad 2015 är ca 92 %. Motsvarande värden för Fyrbodal i december är ca 98 %. Man mäter också telefontillgängligheten till vårdcentralen. Måttet är andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i december månad är 88 %. Motsvarande värden för Fyrbodal är 96 %. Mätningen ligger också till grund för en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG-Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. Tandvård Inom specialisttandvården finns inga väntetider för prioritet 1, remisser med högst medicinsk prioritet. Undantaget är protetik i Uddevalla, max tre månader. Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Länssjukvård Genom vårdöverenskommelsen poängterar Hälso-och sjukvårdsnämnden ett aktivt deltagande i de nationella kvalitetsregister inom de medicinska specialiteter där så krävs enl. nationella och/eller regionala vårdprogram. Avtalsuppföljningen innebär bland annat att sjukhuset årligen redovisar de kvalitetsindikatorer regionen beslutat i förhållande till regionala måltal. Erfarenhetsmässig har det en styrande effekt att resultat jämförs mellan sjukhusen. Ingen vill vara sämst. Andel vårdrelaterade infektioner har följts upp under NU-sjukvården har inte nått det regionala målet. Andelen vårdrelaterade infektioner har ökat något och ligger år 2015 på 10,3%. NU-sjukvården erhöll i 2015 år VÖK en förstärkning med 55 mnkr för att få ner överbeläggningssituationen. Vårdplatser behöver flyttas mellan sjukhuskliniker. Medicinkliniken behöver fler vårdplatser, andra kliniker har sällan överbeläggningar och ibland ledig kapacitet. NU-sjukvården har inlett detta arbete. Samtidigt har den totala situationen förbättrats om man följer utvecklingen under Antalet sökande på akutmottagningen på NU-sjukvården har minskat och så också de akuta inläggningarna.

7 Sida 5(24) Nämnden har under 2015 följt upp de förbättringsarbeten som NU-sjukvården har varit ålagt att genomföra enligt regionala direktiv. Åtgärder har genomförts för bättre vårdplanering, en effektivare vårdplaneringsprocess för säkrare hemtagning av utskrivningsklara patienter med särskilt fokus på läkemedel. Primärvård Fördjupad läkemedelsgenomgång andel patienter 75 år och äldre listade på VC där läkemedelsavstämning har genomförts under ett år följs kontinuerligt. Resultatet i hälso- och sjukvårdsnämnd norrs område är relativt oförändrat sedan förra året. Det är stor variation mellan vårdcentralerna med ett spridningsvariation mellan %. Fem vårdcentraler lever upp till det regionala målet 65 %. För Vårdval Rehab finns och genomförs en årlig uppföljningsplan av alla rehabiliteringsenheter. Denna omfattar bland annat uppföljning av kvalitetsindikatorer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård I avtal och överenskommelser ställer hälso- och sjukvårdsnämnderna kravet att vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Informationen ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. För att följa upp detta ska vårdgivarna delta i den nationella patientenkäten, primärvården varje år och sjukhusen vartannat år. NU-sjukvården har under 2015 arbetet med aktiviteter kopplat till bemötande och delaktighet efter resultatet av den nationella patientenkäten Hälso- och sjukvårdsnämnden har som mål att vårdgivarna ska kunna möjliggöra för patienter att beställa tid, avboka/ omboka tid och förnya recept via Mina vårdkontakter. Generellt gäller att IT-tjänster som Mina vårdkontakter behöver utvecklas för fler tjänster och bättre tillgänglighet. Mellan har antalet invånarkonton och anslutna mottagningar ökat markant. Data från vårdbarometern visar att det vanligaste sättet att söka efter information om vården är sökmotor på internet (43%) följt av att kontakta vårdenheten via telefon (12%) samt regionens webbplats (12%). Trenden på några års sikt är att intresset för telefonkatalogen minskar medan intresset för VGR:s hemsida ökar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna informerar också i olika sammanhang om möjligheten att ta kontakt med Vårdguiden på telefon 1177 och 1177 vårdguiden på webben. Förutom att ge sjukvårdsrådgivning ska 1177 bland annat lotsa patienterna till rätt vårdnivå samt underlätta kontakt med vården.

8 Sida 6(24) Befolkningsundersökningen vårdbarometern visar att 77 procent av befolkningen i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande värden för Norra nämnden är 73 procent. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Samverkansarenan är Vårdsamverkan Fyrbodal. Under 2015 har en omstrukturering skett av samverkansarenorna och vi går från att ha haft fem närsjukvårdsgrupper ( där samtliga parter ingått), att gå till en närsjukvårdsgrupp i varje kommun ( där Kommun och regional primärvård, offentlig/privat ingår och där NU-sjukvården adjungeras vid behov. Beredningsgrupperna Information/kommunikation och Psykiatri/missbruk/beroende kvarstår och det bildas en ny ledningsgrupp för Barn och unga ( dessa tre arenor har representanter för alla ingående parter) Samverkan rör bl a Information och kommunikation Inom samverkansområdet Information och kommunikation hanteras frågor som gäller informationsöverföring mellan vårdgivare, såsom IT-stöd för samordnad vård- och omsorgsplanering, avvikelserapportering över vårdgivargränser och distansmöte som mötesform vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Äldre Målgruppen är personer som är 65 år eller äldre och som har behov av samordnande vård och omsorgsinsatser. Syftet är att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre. Den enskilde ska uppleva vården och omsorgen är samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. Psykiatri och missbruk/beroende Målgrupperna är vuxna med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller störning med psykisk funktionsnedsättning som följd samt personer med missbruk beroende. Även personer med ett neuropsykiatriskt tillstånd och komplex samsjuklighet mellan t ex psykisk sjukdom och missbruk, somatisk sjukdom eller intellektuell funktionsnedsättning ingår. Samverkan ska stärka och systematiskt förbättra berörda verksamheter som riktar sig till personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Regional plan för psykiatri finns samt riktlinjer för missbruks-och beroendevård har tagits fram på nationell nivå. Vårdsamverkan Fyrbodal fungerar som en samlingspunkt för att omsätta dessa i praktiskt vardagsarbete. Samarbete sker även med kriminalvården för det sistnämnda området Våld i nära relationer Projekt Våld i nära relationer i Fyrbodal är initierat av politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal och finansieras av Västra Götalandsregionen genom norra Hälsooch sjukvårdsnämnden. Projektet syftar till att öka kunskapen inom kommuner och hälso- och

9 Sida 7(24) sjukvård om våld i nära relationer och kartlägga hur arbetet inom området bedrivs idag samt vilket stöd som efterfrågas. Arbetet ska utmynna i ett förslag om hur arbetet mot våld i nära relationer kan utvecklas och organiseras. Det är en processledare och två projektledare som arbetar i projektet som leds av en styrgrupp. Projektet kommer att pågå under en tvåårsperiod. Under våren har två välbesökta halvdagskonferenser genomförts i Fyrbodal i samarbete med länsstyrelsen och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV. (För mer info om VKV, sewww.valdinararelationer.se/vkv). Barn och unga 1 oktober 2014 beslutade det Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal, att utöka uppdraget för Vårdsamverkan Fyrbodal att även gälla barn och unga. Detta blev resultatet av en längre tids kartläggning och utredning med fokus på hur en samverkan kring barn och unga mellan huvudmännen skulle kunna se ut i Fyrbodal. Ett större behov av samverkan för målgruppen barn och unga kunde identifieras i jämförelse med tidigare. Frågorna runt barn och unga skall ha ett främjande och förebyggande fokus men inbegriper även frågor som rör barn med sammansatt behov av stöd och insatser. Ledningsgruppen barn och unga i Vårdsamverkan kommer framöver sätta övergripande mål och utforma handlingsplan för det fortsatta arbetet. Ledningsgruppens första möte är den 20 januari Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Under 2015 har alla vårdcentraler i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fått redogöra för hur de arbetar med jämlik vård i sina verksamheter. Ett fåtal av vårdcentralerna har i den skriftliga uppföljningen uppgett att de arbetar med jämlik vård på en strukturerat sätt. Vid en dialog med verksamhetscheferna har det emellertid framgått att vårdcentralerna ofta har ett kontinuerligt arbete inom vårdcentralen, beträffande bemötande och förhållningssätt i mötet med patienten. Under uppföljningsmötena har nämndens tjänstemän informerat och exemplifierat om hur vårdcentralerna kan arbeta strukturerat med jämlik vård. Flertalet vårdcentraler har också informerats om möjligheten att under 2016 arbeta med verktyget En förälder blir till vars syfte är att främja ett jämlikt föräldraskap. De har också informerats om möjligheten att få stöd från Kunskapscentrum för jämlik vård, om de vill genomföra projekt för att främja jämlik vård. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får under förutsättning att erforderligt beslut fattas i uppdrag att implementera regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri Den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin implementeras stegvis med finansiellt stöd från det regiongemensamma anslaget för psykisk hälsa/ohälsa och från statsbidrag genom

10 Sida 8(24) den nationella PRIO-satsningen. Beslut om medelstilldelning tas av HSS och bereds politiskt av Psykiatriberedningen där hälso- och sjukvårdsnämnden är representerad. Under 2015 påbörjades insatser på tre områden; förstärkning av resurserna för neuropsykiatriska utredningar av barn och av vuxna samt förstärkta behandlingsformer för vård av patienter med självskadebeteende. Dessutom fortsatte under året implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Genom att använda statsbidragen gjordes under året bland annat insatser för att utveckla arbetet med samordnade individuella planer (SIP), arbete med psykiatrins kvalitetsregister, utbildningsinsatser och fortsatt samverkan kring förstärkt brukarmedverkan. Under året har det skett ett fortsatt arbete för att samordna insatserna för att genomföra den regionala utvecklingsplanen med nämndens ordinarie sjukhusbeställning. Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att synliggöra och skapa intresse för Mina Vårdkontakter Hälso- och sjukvårdsnämnderna har som mål att vårdgivarna ska möjliggöra för patienterna att via Mina vårdkontakter boka tid för besök, förnya recept, läsa sin journal, lista om sig mm. I vårdöverenskommelser/avtal med vårdgivare ställs krav att mina vårdkontakter införs i alla verksamheter där det är funktionellt. Uppföljningen för hela Västra Götalandsregionen 2015 (januari december) visar på en positiv utveckling. Andelen invånare med konton har ökat från procent. Antal konton har ökat från 214 tusen till 307 tusen och antal anslutna vårdenheter från 887 till Utöver beställningar i vårdöverenskommelser/avtal samt information vid möten med invånare och brukare har nämnden inte gjort något riktat arbete för att marknadsföra mina vårdkontakter. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att återrapportera arbetet med det regiongemensamma arbetet inom Framtidens hälso- och sjukvård Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård om med befolkningens tillgång till vård som mål har den öppenspecialiserade vården på lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors handlats upp, och från den 7 april i år drivs denna i Praktikertjänst regi. Uppföljning kommer att redovisas i nämndens Beställarbokslut för Nämnden har också träffat överenskommelser med samtliga kommuner avseende Samverkande hälso- och sjukvård Tidigare, de tre Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal, nu Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har avtal om samverkande sjukvård sedan 2009 med kommunerna i området. Till en början innebar avtalen att kommunens sjuksköterskor gjorde hembesök hos personer över 65 år på uppdrag av Avsikten var att öka möjligheten till sjukvårdsinsatser i hemmet för att i onödan slippa åka in till akutmottagning.

11 Sida 9(24) I Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Mellerud och Åmåls kommuner har de senaste åren implementerats en modell där samverkan inte bara gäller insatser på uppdrag från 1177 utan också inkluderar uppdrag från 112. Den kommunala sjukvården i kommunerna ger sjukvårdande insatser i väntan på ambulans. Single responder (ambulans med sköterska men utan bår) som finns i några områden har också inneburit att fler har fått hjälp på hemmaplan. Åldersgränsen har också sänkts till att gälla alla över 18 år. I Lysekil, Orust, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Uddevalla, Trollhättan och i Vänersborgs kommuner gör den kommunala hälso- och sjukvården ännu inga insatser på uppdrag från 112. Vid presidiets möten med kommunerna under hösten 2015 har frågan aktualiserats ånyo. Färgelanda kommun har under december fattat beslut om att inleda dialog för att också ingå i samverkansarbetet fullt ut. Under åren har antalet insatser ökat. Flera utvecklingsarbeten har bidragit till detta. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att arbeta med att fördjupa samverkan med kommunerna Presidiet i nämnden lägger stor vikt vid att träffa samtliga kommuner inom nämndens område, två gånger per år (höst och vår). På dessa dialogmöten diskuteras frågor som främst rör samverkan/samarbete och gränssnittsfrågor samt frågor av särskild vikt mellan kommun och regionen. Frågor som diskuteras är bl a, familjecentraler, ungdomsmottagningar/ungdomscentraler, avtal om samverkande hälso- och sjukvård, jourcentraler, ambulansverksamheten, utskrivningsklara från sjukhuset, vårdcentralernas stöd till den kommunala hälso- och sjukvården, läkemedelsgenomgångar, specialistvården på närsjukhusen i Bäckefors, Strömstad och Lysekil, våld i nära relationer, avtal om insatser för att främja livsvillkor och levnadsvanor(folkhälsoavtal). Presidiet upplever ett gott samarbetsklimat och vilja att samverka från samtliga kommuner. Samverkan med kommunerna beskrivs även under målet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare

12 Sida 10(24) 4. Verksamheten 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Västra Götalandsregionen följer månadsvis upp väntetider inom den nationella vårdgarantin. För att förbättra tillgängligheten har regionfullmäktige utöver de medel som ställts till förfogande i vårdöverenskommelserna med utförarna avsatt särskilda pengar för tillgänglighetssatsningar. Dessa används för köp av första besök och behandlingar hos externa leverantörer samt i ökande grad för tillgänglighetsuppdrag till de egna sjukhusen. Utöver Vad gäller kraven på tillgänglighet och vårdgaranti, se text under denna rubrik. Där kommenterar också hälso- och sjukvårdsnämnden på NU-sjukvårdens interna produktion. Poängteras ska, att NU-sjukvården inte når upp till den gemensamt överenskomna produktionen 2015 och därmed inte får ut full ersättning. Minskad produktion kan ses inom slutenvård men även inom öppenvård (DRG-ersatt). Orsaken till den minskade produktionen anger NU-sjukvården bero på olika faktorer som delvis är motsägande. Minskad användning av bemanningsföretag, rekryteringsproblem, minskat behov av vårdplatser, övergång från slutenvård till öppenvård är några av NU-sjukvårdens förklaringar. Enligt den regionala statistiken är antalet väntande till åtgärd och operation lika många i november 2015 som i november Dessa får dock vänta längre. I november 2015 var väntetiden 15 % längre än föregående år vid sammatid och klart sämre än genomsnittet i VGR. De områden som främst drar ner NU-sjukvårdens värde, relativt sätt, är ÖNH, ortopedi och urologi. NU-sjukvården uppfyller väl produktionsmålen för PK-modellen som gäller första besök och behandlingar. Produktionsmålen P/K har ingen påverkan på måluppfyllelsen till vårdgarantin. 4.2 Prestationer Konsumtionsrapport Norra nämnd, Konsumtion i tusental Period Utfall Budget Avvikelse Utfall - Budget Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 38,3 41,3-3,0 DRG-poäng 38,4 40,8-2,4 Vårddagar 197,7 0,0 0,0 Slutenvård psykiatri

13 Sida 11(24) Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 2,7 3,1-0,5 Vårdtillfällen, BUP 0,1 0,1 0,0 Vårddagar, vuxenpsykiatri 37,6 40,5-2,9 Vårddagar, BUP 1,4 1,5-0,1 Öppen vård, somatik Läkarbesök 204,6 211,9-7,3 Övriga besök 117,7 120,4-2,7 Summa besök 322,3 332,3-10,1 Digital kontakt 8,1 0,0 0,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 8,6 8,0 0,6 Övriga besök, vuxenpsykiatri 66,9 69,3-2,4 Läkarbesök, BUP 2,7 3,1-0,4 Övriga besök, BUP 18,2 17,5 0,6 Summa besök 96,4 97,9-1,5 Digital kontakt 11,8 0,0 0,0 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 0,0 Läkarbesök 0,5 0,5 0,0 Övriga besök 35,7 32,4 3,3 Summa besök 36,2 32,9 3,3 Digital kontakt 2,9 0,0 2,9 Länssjukvård övrig 0,0 Läkarbesök 31,3 21,3 9,9 Övriga besök 19,3 12,9 6,4 Summa besök 50,6 34,2 16,4 Digital kontakt läkare 4,2 0,0 0,0 Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 384,2 400,1-15,9 Övriga besök 391,8 382,2 9,6 Summa besök 775,9 782,3-6,3 Digital kontakt läkare 136,8 0,0 0,0 Vårdval Rehab Besök 188,1 159,1 29,1 Primärvård övrig Läkarbesök 7,6 5,6 2,0 Övriga besök 133,4 172,3-38,9 Summa besök 141,0 177,9-36,9 Digital kontakt läkare 0,7 0,0 0,7

14 Sida 12(24) Utomregional vård Vårdtillfällen 1,2 1,2 Vårddagar 4,6 5,2-0,6 Besök primärvård 6,0 5,3 0,6 Besök specialiserad vård 10,8 12,2-1,4 Sammanvägda prestationer 101,7 105,6-3,9 Antal färdigbehandlade barn 30,6 28,2 2,5 Enligt gällande regelverk för prestationsredovisning har hälso- och sjukvårdsnämnderna att budgetera och rapportera den vård som invånare bosatta inom deras respektive geografiska ansvarsområde konsumerar, oavsett var den produceras och vilken instans inom Västra Götalandsregionen som finansierar den. I sammanställning i bilaga framgår redovisad vårdkonsumtion 2015, utfall jämfört med budget. Inför 2015 minskade antalet hälso- och sjukvårdsnämnder från tolv till fem. Förändringen medförde förskjutning mellan tidigare ansvarsområden och inte en ren sammanslagning, vilket gör att det i flertalet fall är svårt att få fram jämförbart utfall för Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är lägre än budget både räknat i antal vårdtillfällen och DRG-poäng. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är marginellt lägre än budgeterat. Då antalet vårddagar understiger budgeten än mer är den genomsnittliga vårdtiden kortare än förväntat. Befolkningens konsumtion av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är, med undantag för läkarbesök inom vuxenpsykiatri och besök hos övriga yrkeskategorier vid BUP, genomgående lägre än budgeterat. Konsumtionen av inomregionala öppenvårdsbesök utanför sjukhusen är istället högre än budgeterat. En orsak till detta är att konsumtion vid de privat drivna närsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors redovisas här. Inom VG Primärvård är antalet besök 2015 totalt sett lägre än budget. Det är besök hos läkare som har minskat. Antalet besök hos andra yrkeskategorier har ökat men inte i samma utsträckning. Konsumtionen av besök inom Vårdval Rehab är betydligt högre än budget, sannolikt beroende på den ökade tillgänglighet som genomförandet av en vårdvalsmodell för primärvårdsrehabilitering innebar. Denna utveckling var förväntad, men vägdes enligt instruktion inte in i prestationsbudget inför Konsumtionen av besök inom övrig primärvård, där bland annat ungdomsmottagning och MVC ingår, är påtagligt lägre än budgeterat. Det är antalet besök hos andra yrkeskategorier än läkare som understiger budget. Befolkningen har konsumerat något mindre slutenvård än förväntat utanför länsgränsen. Detsamma gäller specialiserad öppenvård, medan konsumtionen av utomregional primärvård är något högre än budgeterat.

15 Sida 13(24) 4.3 Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Mål och inriktning som nämnden fastställt innehåller ett antal uppdrag och aktiviteter för att styra nämndens arbete och uppdragen till vårdgivarna i riktningen om en ökad jämlikhet i hälsa och en jämlik tillgång till vård. Exempel på detta är Andelen barn och ungdomar som har tandvårdskontakt ska vara så hög som möjligt. I alla nämndområden har insatser genomförts med syftet att fånga in de som av olika anledningar uteblir. Med en god dialog med vårdnadshavarna och kommunernas socialtjänst har andelen ej avhörda barn kunnat sänkas avsevärt. Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0-2 årsåldern har man kunnat rikta insatserna till de som verkligen behöver dem. Arbetssättet är nytt och har genomförts i hela regionen under Erfarenheterna är goda inte minst för de familjer som är socioekonomiskt belastade. Verksamheten ingår i FRAMM (Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser: Fluor Råd Arena Motivation Mat). En annan del av FRAMM innebär att insatser görs i skola i form av framförallt fluorlackning och hälsobudskap om mat och tobak. En utvärdering har gjorts som visar att kariesutvecklingen är 30 procent lägre för ungdomar som fått ta del av FRAMM jämfört med de som inte fått det. I uppföljning av rehabenheter i Vårdval rehab är sjukdomsförebyggande metoder ett fokusområde. I enlighet med nationella och regionala medicinska riktlinjer har vi uppmärksammat enheterna på riskgrupper och följer upp i vilken omfattning enheterna registrerar dessa insatser Nämnden följer årligen upp hur VG primärvård arbetar med att nå upp till jämlik och jämställd vård. Alla uppföljningsindikatorer, där det går, analyseras utifrån ålder och kön för att se om skillnader i tillgång och kvalitet på vård finns. I uppföljningen 2015 fick vårdcentralerna svara på hur de arbetar för att leva upp till målet om en jämställd och jämlik vård. Bedömningen är att de flesta inte prioriterar arbetet med detta område utan hänvisar till generella riktlinjer i förvaltningen eller koncernen. Några enstaka vårdcentraler arbetar strukturerat med information till anställda, framtagande av lokala planer. Alla vårdcentraler svarar dock att det är en självklarhet att föra diskussion på arbetsplatsträffar om hur personalen i det dagliga arbetet ska arbeta för en jämlik vård. I beställningen till Ungdomsmottagningarna finns uppdraget att sätta speciellt fokus på killar vilket innebär att mottagningarna behöver utveckla nya metoder och arbetssätt. Verksamheten ska också arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt.

16 Sida 14(24) Hälso- och sjukvårdsnämnden har i avtalet med styrelsen för beställd primärvård avseende barnmorskemottagning krav att de aktivt ska arbeta för att få fler kvinnor att komma på livmoderhalsscreening s.k. gynekologiskt cellprov. Detta ska ske genom att erbjuda provtagning vid besök av andra skäl samt genom andra insatser beslutade av Regionalt Cancercentrum Väst. 80 % av de kvinnor som ska ta prover i Västra Götaland gör det också, det varierar dock mellan kommunerna. I Fyrbodal varierar täckningsgraden mellan % ). Data för 2015 är inte färdiga. I vårdöverenskommelser och avtal finns krav på könsuppdelad statistik i uppföljningsplanerna såväl som krav på att följa de styrdokument som finns.

17 Sida 15(24) 6. Ekonomi Norra hälso- och sjukvårdsnämnden står inför flera utmaningar för att klara sitt uppdrag med befolkningsansvar och tillgodose invånarnas behov. Ekonomi i balans samtidigt som vården ska hålla en hög kvalitet och god tillgänglighet. Sjukvården står med generella kostnadsproblem idag och står inför omfattande arbeten i syfte att nå en ekonomi i balans. Åtgärderna ställer dock krav på prioriteringar vilka i sin riskerar att påverka tillgängligheten. Praktikertjänst startade sin verksamhet vid lokalsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors den 7 april. Starten hade fördröjts pga oklarheter i ansvarsförhållande, och tillgång till, IT bland annat. Syftet är att invånarna i delar av Dalsland och Norra Bohuslän inte ska behöva åka till NÄL och Uddevalla sjukhus i samma omfattning som tidigare, för att få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda. Utmaningen är att dels ta hand om nya patienter samt att tidigare patienter byter vårdgivare, för att målet ska vara nått. En utmaning för nämnden är den kostnadsutvecklingen för riks- och regionsjukvård, kostnaderna ökar mer än antalet vårdtillfällen och besök 6.1 Ekonomiskt resultat Norra nämnden redovisar för 2015 ett negativt resultat på 18,9 mnkr. Utredningsuppdrag sjukhusvård Under hösten påbörjades ett utredningsuppdrag i syfte att klargöra budgetavvikelserna på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det har noterats skevheter i fördelning mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen vilket kan ha medfört positiva/negativa budgetavvikelser. Ingen korrigering har skett i bokslut Nämnden förutsätter att korrigering sker i nästa nivå i regionen då böckernas stängning inte medgett att detta korrigerats i nämndens redovisning Arbetet pågår fortsatt för att avslutas under första kvartalet Effektiviseringsavdrag De regionbidrag som fastställdes av fullmäktige i november 2014 innebar att effektiviseringskravet ökades med 0,3 procentenheter. Nämnden valde att inte ändra i träffade överenskommelser. Ersättningsnivån i vårdöverenskommelserna med Beställd primärvård, Folktandvård och Habilitering och fick ligga kvar som oförändrade. För nämndens del innebär detta en ökad kostnad i förhållande till budget på drygt 1 mnkr.

18 Sida 16(24) Resultatrapport Norra HSN Utfall t.o.m per Utfall ack Budget ack Avv ack Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Sjukhus i regionen Privata specialister i regione Utomregional länssjukvård Summa Länssjukvård Primärvård VG Primärvård Vårdval Rehab Övrig primärvård Utomregional primärvård Summa Primärvård Tandvård Tandvård Summa Tandvård Handikappverksamhet Handikappverksamhet Summa Handikappverksamhet Folkhälsomedel Läkemedel Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Kanslikostnader Övrigt Särskild projekt Utvecklingsmedel Medicinsk service Finansiella kostnader/intäkter Summa Övrigt Totalsumma Regionbidrag Resultat

19 Sida 17(24) Region och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot framförallt Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Nämndens kostnad för region och rikssjukvård visar på en negativ avvikelse mot plan med 32,7 mnkr. Den högre kostnaden kan förklaras delvis av ett ökat antal vårdtillfällen inom den resurstunga högspecialiserade rikssjukvården med 5 procent. Den genomsnittliga vårdtyngden per VTF visar på att en mer resurskrävande vård har bedrivits under 2015 jämfört med tidigare. En volymökning inom den öppna region- och rikssjukvården har kunnat konstateras med 9,2 procent. Utöver det är det sannolikt att avvikelsen kan bero på skevheter i fördelningen av de fasta ersättningen jämfört med sjukhusmatrisen, enligt ovanstående beskrivning, se 6.1. Dock är det i dagsläget inte möjligt att fastställa vilken merkostnad det innebär. Länssjukvård Totalt uppgår kostnaden för länssjukvård till mnkr vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 21,8 mnkr. Denna avvikelse är större än vad redovisningen i dagsläget visar, då en skevhet i fördelningen mellan nämnder kan ha medfört negativa budgetavvikelser. Nämnden förutsätter att 2015 korrigeras av nästa regionala nivå, via bokslutsdisposition, då detta inte hunnit ske innan böckerna stängde Sjukhus i regionen Nämndens har ersatt sjukhusen i regionen med mnkr det ger en positiv avvikelse mot budget på 9,2 mnkr. Den positiva avvikelsen bedöms till största del bero på en lägre konsumtion inom både sluten och öppen vård. Lägre kostnader kan noteras främst mot NUsjukvården och SU. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har finansierats solidariskt mellan nämnderna. Privata specialister i regionen Nämnden visar ett överskott på 15,1 mnkr. Överskottet kan förklaras av att Praktikertjänst inte kom i gång med sin verksamhet förrän i april medan budget avser helår. Fram till avtalsstart har vården bedrivits inom NU-sjukvården. Utomregional länssjukvård, RIA (riksavtal) Nämnden visar 2015 ett underskott på 2,5 mnkr vilket beror på ett nytt sätt att hantera kostnader för ej fakturerad vård som avser Det ger en extra kostnad på 3,1 mnkr. Tidigare har det varit rullande 12 dvs har decembers konsumtion fakturerats i januari på så vis har man haft 12 månaders utfall under året. Med den nya modellen blir det 13 månadsutfall vid införandet av denna korrigering och kommande år är det åter 12 månadsutfall.

20 Sida 18(24) Primärvård VG Primärvård Finansieringsansvaret för VG Primärvård övergick från och med från nämnderna och HSNK till Hälso och sjukvårdsstyrelsen, HSS. Nämnderna har emellertid kvar kostnadsansvar för några få delar, bland annat besök från personer från utlandet. Vårdval rehab (inklusive hjälpmedel) Vårdval rehab startade under hösten 2014 och det stod tidigt klart att kostnaderna för rehabiliteringsverksamhet inom regionen härmed skulle komma att öka. I enlighet med anvisningar budgeterade Norra hälso- och sjukvårdsnämnden oförändrade kostnader 2015 för rehabiliteringsverksamhet jämfört med Hälso- och sjukvårdsnämnderna hemställde i samband med detaljbudgeten och vid senaste delårsbokslut hos regionstyrelsen om att få kompensation för kostnader som överskred budgeten för vårdval rehab. Regionfullmäktige beslutade i samband med delårsrapporten per augusti (24 november) att hantera hälso- och sjukvårdsnämndernas framställan om ökade kostnader för Vårdval Rehab i samband med bokslutsdispositionerna. Till vårdval rehab räknas även hjälpmedelskostnader. Ett nytt samarbetsavtal mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen i VGR, baserat på självkostnadspris, trädde i kraft den 1:e oktober Den nya prismodellen fick som resultat att den totala hjälpmedelskostnaden för nämnderna totalt per månad sjönk med 4,5 mnkr, en minskning med ca 19 %. Skillnaderna i hjälpmedelskostnad per nämnd förklaras till stor del av befolkningens åldersstruktur och förskrivningskultur. Hjälpmedelskostnaden per invånare ligger i snitt på 169 kr. För Norra nämnden ligger snittkostnaden per invånare på 204 kr. Övrig Primärvård Inom övrig primärvård ryms alla delar av offentlig och privat primärvård som inte omfattas av vårdval, samt primärvård som konsumeras av våra innevånare utanför Regionen. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Kostnaden för övrig primärvård uppgår till 160 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på -2,8 mnkr. Avvikelsen är summan av både positiva och negativa poster. Avvikelsen är summan av både positiva och negativa poster. Utfallet för primärvårdens hjälpmedelsenhet är en del av vårdöverenskommelsen och redovisas under denna rubrik medan budgeten finns under rubriken hjälpmedel vårdval rehab. Kostnader avseende hjälpmedelsavtal med kommunerna 2014 har kostnadsförts Kostnader för jourer inklusive nattjour är högre än budget. Detta vägs till del upp av att den rörliga ersättningen för cytologprover är lägre än budget, men ändå en ökning i förhållande till Dessutom nämnden redovisar lägre kostnader jämfört med budget för privata fysioterapeuter och allmänläkare som ersätts enligt nationella taxan. Övrigt överskott beror på ändrad redovisning av intäkten för rehabiliteringsgarantin. Även kostnaden för primärvård utförd i andra landsting redovisas under detta ansvar medan intäkten redovisas under utomregional primärvård. Effektiviseringskravet har beaktats i budgeten.

21 Sida 19(24) Utomregional primärvård Budgeten visar en intäkt på grund av VGPV-intäkter. Patienter från andra landsting får sin vård utförd i regionen som sedan betalas av deras hemlandsting. Det har inte kommit in så mycket intäkter som man har budgeterat till. Kostnader för den utomregionala primärvården hamnar på ansvar för övrig primärvård. Tandvård Nämndens kostnader för tandvård uppgår till 122,7 mnkr vilket ger ett litet underskott jämfört med budget på 1,2 mnkr. Budgetavvikelsen kan förklaras med ökade kostnader för tolk. Handikappverksamhet Nämnden kostnad för handikappverksamhet är 136,2 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 1 mnkr. Vilket delvis kan förklaras med effektiviseringskravet, se nedan. I regionbidragen som fastställdes av fullmäktige i november innebar att det s.k. effektiviseringsavdraget justerades uppåt. Detta innebär att vårdöverenskommelserna mot Beställd primärvård, Folktandvård och Habilitering och hälsa rent principiellt borde justerats nedåt i motsvarande utsträckning. Nämnden valde att inte gå in och ändra i träffade överenskommelser med dessa verksamheter, utan överenskomna ersättningsbelopp fick ligga kvar som oförändrade. För samtliga nämnder innebär detta en ökad budgetbelastning på 2,2 mnkr. För norra nämnden innebär det drygt 400 tkr. Folkhälsa Nämndens utfall för området folkhälsa har endast en mindre avvikelse och bedöms därför vara i nivå med budget. Läkemedel Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan och privata vårdgivare utan avtal. Nämndens kostnad för läkemedel uppgår till 27,1 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Kostnaden är i nivå med föregående år. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Kostnader för sjukresor uppgår till 102,3 mnkr vilket ger ett överskott på 2,9 mnkr jämfört med budget. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Kostnaderna avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för de vårdsamverkansorganisationer nämnden ingår. Kostnaden för 2015 är i stort sett i nivå med budget. Nämnd Avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser.

22 Sida 20(24) Kansli I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet har under året därefter bokförts hos regionstyrelsen och sedan fakturerats respektive hälsooch sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget. En översyn pågår för att fastställa den faktiska kostnaden för tjänstemannastödet för nämnder, styrelser och kommittéer Formen för den framtida regleringen mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställd. Övrigt Nämnden redovisar en total kostnad på 5,8 mnkr vilket ger ett överskott på 0,8 mnkr. Finansiella kostnader/intäkter Nämndens räntenetto har påverkas negativt av det lägre ränteläget samt lägre saldo på nämnden likvidkonto. Resultat För år 2016 redovisas norra hälso- och sjukvårdsnämnden ett negativt resultat 18,9 mnkr, vilket främst förklaras av en negativ avvikelse mot budget avseende region och rikssjukvård. Resultaträkning Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0-0,1 Såld vård 10,8 7,8 0,0 10,8 7,8 0,0 3,0 Övriga intäkter 49,1 4,6 0,0 49,1 4,6 0,0 44,5 Verksamhetens intäkter 59,9 12,5 0,0 59,9 12,5 0,0 47,3 Personalkostnader -8,8-21,4 0,0-8,8-21,4 0,0 12,6 Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt , ,2 0, , ,2 0,0-45,5 Köpt vård, externt -222,0-252,4 0,0-222,0-252,4 0,0 30,3 Läkemedel -29,9-25,5 0,0-29,9-25,5 0,0-4,4 Köp av tjänster -148,7-119,3 0,0-148,7-119,3 0,0-29,4 Övriga kostnader -245,5-217,4 0,0-245,5-217,4 0,0-28,0 Verksamhetens kostnader , ,2 0, , ,2 0,0-64,4 Regionbidrag 4 922, ,9 0, , ,9 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,1 1,8 0,0-0,1 1,8 0,0-1,8 Resultat -18,9 0,0 0,0-18,9 0,0 0,0-18,9