Delårsrapport mars 2016 för västra hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Ärende 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Annika Mårtensson Telefon: E-post: annika.martensson@vgregion.se Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport mars 2016 för västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner delårsrapport mars 2016 Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar under verksamhetsåret 2016 delårsrapporter per mars och per augusti. Delårsrapport mars innehåller redovisning av prestationer och ekonomiskt resultat för perioden samt en helårsprognos. Koncernstab Hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Delårsrapport mars 2016 Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se HSNV

2 Datum Ärende 5 Diarienummer HSN V Delår 1, 2016 DELÅRSRAPPORT MARS 2016 FÖR VÄSTRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ANNA KARLSSON Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 1 (9) Sammanfattning Västra hälso- och sjukvårdsnämnden är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder och omfattar kommunerna Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Öckerö, Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås. Nämndansvaret inbegriper bland annat beställning till fyra sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Kungälvs sjukhus, Alingsås Lasarett samt till viss del även Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och har en befolkningspopulation på drygt invånare. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har en befolkningstillväxt som ställer krav på planering av hälso- och sjukvård och hälsofrämjande insatser. I vissa delar av nämndområdet har befolkningen större behov av förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Nämnden har ett ansvar att delta i de tre vårdsamverkansorganisationerna, LGS, SIMBA och Vårdsamverkan Södra Älvsborg, samt tre samordningsförbund. Nämnden arbetar för att det ska vara en nära och sammanhållen vård där olika aktörer samverkar och skapar förutsättningar för patienternas delaktighet och inflytande. Nytt för 2016 är att Lerums kommun och Alingsås kommun inte deltar i Närvårdsamverkan Södra Älvsborg. Som ett led i att utveckla vårdsamverkan, förbättra flöden och sätta patienten i fokus tog nämnden ett beslut om att besöka det innovativa sjukhuset Hälsostaden i Ängelholm. Nämnden bjöd med ett stort antal ledande politiker och tjänstemän från bland annat Alingsås och Lerums kommuner, Alingsås Lasarett och primärvården verksamma i upptagningsområdet runt Alingsås Lasarett. Nämnden avser under 2016 starta upp ett utvecklingsprojekt Gränslös Vård och Omsorg i Alingsås och Lerums kommuner i syfte att samverka kring kommunala vårdplatser på Alingsås Lasarett och samverkan kring vårdplanering. Målet för utvecklingsarbetet är okad tillgänglighet, möjlighet att erbjuda vård/omsorg på rätt nivå, förbättra patientflödet mellan sjukhus, primärvård och kommun. Under mars månad har nämnden genom presidiet fört kommundialog med de elva kommunerna. En viktig ansats i denna dialog har varit att efterhöra de behov som framkommer kring flyktingsituationen. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har utifrån sin handlingsplan för kommunikation genomfört följande aktiveter första kvartalet 2016: Utöver planerade dialogtillfällen så som kommundialoger, folkhälsoråd och pensionärsråd har nämnden fört dialog med patientföreningar gällande en specifik upphandling. Nämnden har skickat ut pressmeddelande efter nämndsammanträden samt regelbundet uppdaterat sin webbplats för att informera om nämndens arbete och uppdrag. Vid nedläggning av nattjour på Alingsås lasarett gick västra hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivaren ut med gemensam information för att ge en saklig och entydig information om beslutet. Nämnden har gjort omvärldsbevakning och besvarat det som har varit viktigt för nämnden att besvara. En grupp med sju representanter från nämnden har utsetts för att planera arbetet med medborgardialog. Vid nämndsammanträdet gavs ett uppdrag till avdelningschefen för Kvalitetsstyrning, Uppdrag & Avtal att ta fram en analys av orsakerna till nämndens ökade kostnader för sjukhusvården, specificerat per sjukhus.

4 2 (9) Det noterades skevheter i fördelning mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen. I syfte att minimera felaktiga budgetavvikelser, förutsatt oförändrad konsumtionsandel, har de fasta kostnaderna för 2016 fördelats så likt respektive nämnds budget som möjligt. Ett enhetligt arbetssätt med enhetliga principer för fördelning av kostnader mellan nämnderna har tillämpats. Arbetet pågår fortsatt för att avslutas under april-maj Ny modell ska vara framtagen inför budget 2017 i dialog med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det kommer då också att finns möjlighet att göra korrigeringar under 2016 enligt ny framtagen modell. Västra hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till 5 731,5 mnkr. Nämnden redovisar för mars 2016 ett negativt resultat på minus 22,1 mnkr, vilket är 1,9 mnkr sämre än budgeterat. Det negativa resultatet hänför sig till en avvikelse mot budget avseende länssjukvård, minus 6,6 mnkr men kompenseras upp av framför allt en positiv avvikelse för region- och rikssjukvård, plus 2,3 mnkr samt regionbidrag, plus 1,8 mnkr. Prognosen för 2016 är negativ, minus 3 mnkr, och motsvarar 0,05 procent av nämndens budget. En utmaning för nämnden är att anpassa vårdutbudet efter befolkningens ändrade, eller inom vissa grupper, ökade vårdbehov. För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande har hälso- och sjukvårdsnämnderna fått i uppdrag att genom direktupphandling upphandla utökad verksamhet vid de vårdcentraler i sitt nämndområde som till följd av migrationen 2016 bedöms ha större förhöjd vårdtyngd jämfört med genomsnittet av vårdcentralerna inom nämndområdet under Av de av Regionstyrelsen tilldelade medlen om 24,5 mnkr till de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna har västra Hälso- och sjukvårdsnämnden fått 1,7 mnkr för att förstärka vårdcentralerna. 5.3 Konsumtion Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom regionen är något lägre än budget räknat i antal vårdtillfällen och DRG poäng men antalet vårdagar är något högre än budgeterat. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom regionen överensstämmer med budget och utfall förra året. Antalet vårddagar inom vuxenpsykiatri och BUP är något lägre än budget. Konsumtionen av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är totalt sett något högre än förväntat, med undantag för läkarbesök inom somatik där det skett en minskning. Inom VG Primärvård är antalet besök totalt sett lägre än budget och utfall förra året. Det är besök hos läkare som har minskat medan antalet besök hos andra yrkeskategorier har ökat. Läkarbesök har minskat betydligt mer inom Närhälsan. Konsumtionen av antalet besök inom Vårdval Rehab är betydligt högre än förväntat och utfall förra året. Ökningen är högre bland privata rehabenheter. Konsumtionen av besök inom övrig primärvård, där bland annat ungdomsmottagning och MVC ingår, är totalt sett lägre än budget. Det är antalet besök hos andra yrkeskategorier än läkare som understiger budget. Konsumtionsredovisning framgår av Bilaga 1. Konsumtionsrapport

5 3 (9) 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat I samband med budgeten för 2016 fattades beslut om att frysa resursfördelningsmodellen 2016 för att göra en översyn av dess effekter. Detta tillsammans med att den tidigare tillämpade riskdelningen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna inte längre tillämpas ger att västra hälso- och sjukvårdsnämnden medges av regionfullmäktige (RF ) att göra ett underskott på 80 mnkr under 2016 i avvaktan på att översynen är klar. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för mars 2016 ett negativt resultat på minus 22,1 mnkr, vilket är 1,9 mnkr sämre än budgeterat. Det negativa resultatet hänför sig till en avvikelse mot budget avseende länssjukvård, minus 6,6 mnkr, men kompenseras upp av framför allt en positiv avvikelse för regionoch rikssjukvård motsvarande plus 2,3 mnkr samt regionbidrag, plus 1,8 mnkr. De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna visar för 2016 en positiv avvikelse avseende regionbidrag. Detta hänför sig till statsbidrag för fria läkemedel barn och unga men är inte resultatpåverkande då motsvarande kostnader återfinns under flera kostnadsposter, framför allt under posterna Sjukhus i regionen, Övrig primärvård och Handikappverksamhet. Det innebär dock budgetavvikelser på de enskilda posterna. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har efter mars månad en negativ prognos mot budget om minus 3,0 mnkr vilket motsvarar 0,05 procent av nämndens totala budget för Resultat och avvikelser mot budget framgår av Bilaga 2. Resultatrapport. Nedan följer också kommentarer kring utfallen för de större posterna kopplat till bilagan. Offentlig sjukhusvård (region- och rikssjukvård samt länssjukvård) I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För perioden har samtliga sjukhus förutom SU, FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) samt SKAS (Skaraborgs Sjukhus) nått sitt ersättningstak. Nämndens ackumulerade utfall till och med mars för offentlig sjukhusvård visar på en negativ avvikelse mot plan med knappt minus 1,2 mnkr. Den negativa avvikelsen hänför sig till länssjukvård med minus 3,5 mnkr (Sjukhus i regionen) men balanseras upp av lägre kostnader för region- och rikssjukvård med plus 2,3 mnkr. Den totala kostnadsavvikelsen för offentlig sjukhusvård uppgår till 0,1 procent av periodens budget och hör till normalvariation över året. Prognosen för 2016 är därmed lika med budget. Med anledning av tidigare års betydande budgetavvikelser för flera av hälso- och sjukvårdsnämnderna påbörjades under hösten 2015 ett utredningsuppdrag, initierat av västra hälso- och sjukvårdsnämnden, i syfte att klargöra budgetavvikelserna.

6 4 (9) Det noterades skevheter i fördelning mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen. I syfte att minimera felaktiga budgetavvikelser, förutsatt oförändrad konsumtionsandel, har de fasta kostnaderna för 2016 fördelats så likt respektive nämnds budget som möjligt. Ett enhetligt arbetssätt med enhetliga principer för fördelning av kostnader mellan nämnderna har tillämpats. Arbetet pågår fortsatt för att avslutas under april-maj Ny modell ska vara framtagen inför budget 2017 i dialog med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det kommer då också att finns möjlighet att göra korrigeringar under 2016 enligt ny framtagen modell. Region- och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården för sina nämndinvånare. Den högspecialiserade vården består av region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård (högspecialiserad vård) i regionen bedrivs huvudsakligen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Budgetbeloppet i sammanställningen baseras huvudsakligen på 2014 års konsumtion. Den lägre kostnaden för region och rikssjukvård förklaras främst av ett lägre antal DRGpoäng med fyra procent till följd av färre vårdtillfällen jämfört med samma period föregående år. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år och under innevarande år. Prognosen sätts därför i enlighet med budget då få månader har gått. Länssjukvård Sjukhus i regionen Här ingår de kostnader som västra hälso- och sjukvårdsnämnden haft mot samtliga sjukhus i regionen, inklusive Lundby sjukhus som är i privat regi. Nämnden träffar, för sin del, överenskommelser med Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och SU. Utöver dessa överenskommelser träffar södra hälso- och sjukvårdsnämnden överenskommelse med Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) för västra hälso- och sjukvårdens invånare i Lerums och Alingsås kommuner samt norra hälso- och sjukvårdsnämnden för västra hälso- och sjukvårdsnämndens invånare i Lilla Edet på Norra Älvsborgs sjukhus (NÄL). I likhet med flertalet sjukhus i regionen har nämndområdets sjukhus redovisat ekonomiska problem de senaste åren. Ett omfattande arbete i syfte att anpassa kostnaderna till det tillgängliga utrymmet pågår. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar finansieras solidariskt mellan nämnderna även för år Inom länssjukvården noteras en ökning av antalet DRG-poäng med 3 procent i genomsnitt (Kungälvs Sjukhus 12 procents ökning) trots ett lägre antal vårdtillfällen. Den genomsnittliga vårdtyngden per VTF (vårdtillfällen) (CMI-case mix index) visar därmed på högre utfall jämfört med tidigare, vilket innebär att en mer resurskrävande vård har bedrivits under första kvartalet 2016 jämfört med tidigare. Den högre kostnaden noteras främst mot Kungälvs sjukhus. En negativ budgetavvikelse prognostiseras totalt på helår till följd av kostnader för fria läkemedel barn och unga som ej budgeterats för, minus 3,75 mnkr. se ovan. Privata specialister Kostnaderna avser privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen.

7 5 (9) Nämnden har en negativ avvikelse mot budget på minus 2,0 mnkr efter mars månad. Den största förklaringen ligger i kostnaderna för mammografi som hittills är högre än såväl budget som föregående år. Året belastas av kostnader avseende 2015, ca 0,9 mnkr, som ej bokades upp men då vårdgivarens årsprognos visar på att kostnaderna kommer att ligga lägre än 2015 ligger ändå prognosen för året i nivå med budget. Utomregional länssjukvård Med utomregional vård avses här den så kallade Ria-vården (Ria = riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär som meddelas av vårdgivare utanför regionen. Häri ingår även den vård som erhålls inom ramen för samverkansavtalet med landstinget i Halland. Nämndens kostnad för utomregional länssjukvård är högre än budget till och med mars månad, en negativ avvikelse på minus 0,6 mnkr vilket kan hänföras till utomlands-/euvård, medan kostnader för utomregional vård är något lägre än budgeterat. Prognosen för året är negativ, minus 1,5 mnkr. Primärvård Kostnaderna totalt för primärvård ligger i nivå med budget efter årets första tre månader. Hjälpmedel (Vårdval Rehab) Inför 2016 har finansiering och kostnadsansvar för Vårdval Rehab övertagits av HSS. Kvar i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget finns kostnaderna för hjälpmedel. Efter mars månad är kostnaderna i princip i nivå med budgeterat. Ett nytt samarbetsavtal mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen i VGR, baserat på självkostnadspris, trädde i kraft 1 oktober 2015, vilket inneburit lägre kostnader. Prognosen för året är positiv, plus 0,1 mnkr. Övrig primärvård Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med styrelsen för beställd primärvård (Närhälsan) om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval rehab. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Här inryms även kostnader för inkontinenshjälpmedel, inkontinenscentrum samt grön rehab. Kostnaderna efter mars månad ligger i princip i nivå med budget. En negativ avvikelse syns avseende fria läkemedel för barn och unga, minus 0,6 mnkr. Det vägs dock upp av lägre kostnader än budgeterat för bland annat grön rehab med ej genomförda insatser i avvaktan på av HSS beslutade HTA-analys. En negativ budgetavvikelse prognostiseras på helår till följd av kostnader för fria läkemedel barn och unga som ej budgeterats för, minus 2,3 mnkr se ovan, men vägs upp av ej utnyttjade medel för grön rehab plus 0,85 mnkr. Total prognos för året minus 1,5 mnkr. Utomregional primärvård Avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Budgetavvikelsen till och med mars månad är positiv, plus 0,6 mnkr. Prognosen för året är i enlighet med budget.

8 6 (9) Tandvård Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet (sedan 2015). Kostnaderna till och med mars är något lägre än budgeterat till följd av justerad ersättning avseende FRAMM (skedde efter att budgeten beslutats). Det innebär på årsbasis en minskad kostnad för nämnden på drygt 0,8 mnkr. Då det fortfarande finns en osäkerhet kring andra kostnadsposters utveckling under året sätts ändå årsprognosen i nivå med budget. Handikappverksamhet Kostnaderna avser främst ersättning till Habilitering & Hälsa samt privat habiliteringsverksamhet. Budgetavvikelsen efter mars månad är positiv, plus 0,5 mnkr. En negativ budgetavvikelse prognostiseras dock på helår till följd av kostnader för fria läkemedel barn och unga som ej budgeterats för, minus 0,5 mnkr. se ovan. Folkhälsomedel Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. Västra hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsobudget har ett överskott på cirka 0,3 mnkr per mars. Överskottet beror på att medel avsatta till utveckling ännu inte har tagits i anspråk. Prognosen för helåret förväntas ligga i nivå med budget. Läkemedel Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar såsom läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Nämndens negativa budgetavvikelse för perioden samt högre kostnader mot föregående år, beror på ökad kostnad för helprivat verksamhet samt fria läkemedel barn och unga. Helårsprognos visar därmed en negativ budgetavvikelse på minus 2 mnkr. En fortsatt ökning av kostnader inom helprivat verksamhet kan innebära ytterligare försämring till nästa delår. Fortsatt analys sker. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Kostnaderna efter första kvartalet 2016 är i nivå med budget och så är även årsprognosen. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Kostnaderna avser nämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för vårdsamverkan. Kostnaderna till och med mars 2016 är något lägre än budgeterat vilket kan förklaras av eftersläpning i fakturering av medlemsavgifter.

9 7 (9) Nämndkostnader Avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Kostnaderna efter första kvartalet 2016 är i nivå med budget och så är även årsprognosen. Kanslikostnader I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader faktureras respektive hälso- och sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget. En översyn pågår för att fastställa den faktiska kostnaden för tjänstemannastödet för nämnder, styrelser och kommittéer. Formen för den framtida regleringen mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställd. Övrigt Särskilda projekt Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Kostnaderna efter första kvartalet 2016 är i nivå med budget och så är även årsprognosen. Medicinsk service Budgeten avser kostnader för laboratorie-, röntgen- och tolktjänster för privata vårdgivare utan eget kostnadsansvar. Nämnden visar en negativ avvikelse på 0,2 mnkr hittills Prognosen för året är negativ, minus 1 mnkr till följd av ökad produktion hos taxan inom de specialiteter som genererar medicinsk service. Finansiella kostnader/intäkter Avser i huvudsak ränta på nämndens likvidkonto. Prognos enligt budget. Resultat Resultatet per mars månad 2016 för västra hälso- och sjukvårdsnämnden är negativt, minus 22,1 mnkr, en avvikelse mot budget med 1,9 mnkr. Det kan främst hänföras till en negativ avvikelse mot budget avseende länssjukvård, minus 6,6 mnkr men kompenseras upp av framför allt en positiv avvikelse för region- och rikssjukvård, plus 2,3 mnkr samt regionbidrag, plus 1,8 mnkr. Eget kapital Regionfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av bokslutsdispositionerna för år 2015 att ersätta hälso- och sjukvårdsnämnderna för merkostnader på 127,5 mnkr avseende Vårdval Rehab i enlighet med beslut (RF 198/2015 p.7) och därutöver återställa det egna kapitalet för de nämnder som utvisar negativt eget kapital. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden erhöll därför en bokslutsdisposition på 107,2 mnkr, vilket var det negativa resultatet och samtidigt det negativa egna kapital som nämnden redovisade för Ovanstående beslut är ännu inte effektuerat, men kommer att innebära att nämndens egna kapital blir nollställt. 10. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 3 och 4.

10 8 (9) 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Antalet asylsökande ökade drastiskt 2015 och 2016 jämfört med 2013, Första kvartalet 2016 har det inkommit asylansökningar för hela riket. Under veckorna 11, 12 och 13 kom de fem största asylsökande grupperna från Syrien, Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea. Asylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige ska erbjudas boende i en kommun (kommunplacering). När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Under första kvartalet 2016 har asylsökande av rikets totalt sökande kommunplacerats i Västra Götalandsregionen. För västra hälso- och sjukvårdsnämndens del handlar det om 138 asylsökande personer som tagits emot enligt ersättnings-förordningen fördelade enligt följande: Ale 5, Alingsås 23, Härryda 13, Kungälv 5, Lerum 4, Lilla Edet 8, Mölndal 20, Partille 26, Stenungssund 20, Tjörn 8 och Öckerö 6. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts inom ordinarie ersättningsmodeller då migranten har kommunplacerats. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket. Västra Götalandsregionen har tilldelats 231 mnkr av statligt finansierade medlen om sammanlagt 9,8 mdkr för att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande. Det tillfälliga statliga stödet utbetalades 2015 men avsågs även täcka kostnader som uppstod Regionstyrelsen beslutade att 150 mkr av statsbidraget skulle gå till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för fördelning av medel till användning inom hälso- och sjukvården. Det tillfälliga stödet ska ersätta vårdgivarna för det tillkommande vårdbehovet. För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande har hälso- och sjukvårdsnämnderna, tilldelats 24,5 mnkr från Regionstyrelsen, för att genom direktupphandling upphandla utökad verksamhet vid de vårdcentraler i sitt nämndområde som till följd av migrationen 2016 bedöms ha större förhöjd vårdtyngd jämfört med genomsnittet av vårdcentralerna inom nämndområdet under 2016.

11 9 (9) Ersättning för att förstärka vårdcentralerna fördelades utifrån kommunernas flyktingåtagande år Fördelning mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna är följande: Tabell 1. Fördelning HSN statsbidrag flyktingströmmar HSN Mnkr Göteborg 6,9 Norra 7,1 Östra 5,4 Södra 3,4 Västra 1,7 Summa 24,5 I västra hälso- och sjukvårdsnämndens nämndområde finns flera transitboende och asylboende. Utöver detta, och utöver de 138 asylsökande personer som tagits emot enligt ersättningsförordningen, har andra kommuner, såsom t ex Göteborg köpt boendeplatser inom nämndområdets kommuner. Vid dags datum finns ingen samlad statistik över dessa köpta platser från andra kommuner. Klart är dock att detta påverkar belastningen på framför allt vårdcentraler och till viss del sjukhusen i nämndområdet. I ett försök att ta reda på vart de 1,7 mnkr som nämnden fått att fördela gör bäst nytta, har västra hälso- och sjukvårdsnämnden lyft frågan vid sina presidiedialoger med de elva kommunerna i nämndområdet. Vid dessa presidiedialoger med kommunerna har det bland annat framkommit en oro kring huruvida vården skall klara det befarade ökade trycket av asylsökande mitt i sommaren, när Sverige, i enlighet med Schengenavtalet, behöver öppna gränserna under en sammanhängande fjorton dagars period.

12 Bilaga 1 Konsumtionsrapport Västra nämnd, Konsumtion i tusental Period Utfall 1603 Budget1603 Utfall 1503 Avvikelse utfall-budget Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 10,8 11,1 11,4-0,3 DRG-poäng 10,3 11,3 11,3-1,0 Vårddagar 53,3 52,5 56,0 0,8 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 0,9 0,9 0,9 0,0 Vårdtillfällen, BUP 0,0 0,1 0,1-0,0 Vårddagar, vuxenpsykiatri 10,4 10,9 10,9-0,5 Vårddagar, BUP 0,6 1,0 1,0-0,4 Öppen vård, somatik Läkarbesök 71,4 74,2 73,8-2,8 Övriga besök 51,7 51,0 50,8 0,7 Summa besök 123,1 125,2 124,6-2,1 Digital kontakt 4,6 3,3 4,2 1,3 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 4,9 4,6 4,6 0,2 Övriga besök, vuxenpsykiatri 19,8 19,5 19,3 0,4 Läkarbesök, BUP 1,3 1,2 1,2 0,1 Övriga besök, BUP 6,5 6,4 6,2 0,2 Summa besök 32,5 31,7 31,2 0,9 Digital kontakt 2,5 1,9 1,9 0,6 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Läkarbesök 0,2 0,3 0,3-0,1 Övriga besök 11,2 11,5 11,2-0,3 Summa besök 11,4 11,8 11,5-0,4 Digital kontakt 1,3 1,3 1,3-0,1 Länssjukvård övrig Läkarbesök 16,1 20,2 19,4-4,0 Övriga besök 4,8 6,8 6,7-2,0 Summa besök 20,9 26,9 26,1-6,0 Digital kontakt läkare 3,5 4,6 4,3-1,1

13 Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 115,6 127,8 123,1-12,2 Övriga besök 91,6 87,5 86,9 4,1 Summa besök 207,3 215,3 210,0-8,1 Digital kontakt läkare 43,8 47,7 46,7-3,8 Vårdval Rehab Besök 68,9 61,4 61,1 7,5 Primärvård övrig Läkarbesök 3,8 3,4 3,6 0,4 Övriga besök 51,7 54,7 58,9-3,0 Summa besök 55,5 58,1 62,5-2,6 Digital kontakt läkare 1,0 0,8 0,7 0,2 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,3 0,2 0,2 0,0 Vårddagar 16,5 14,3 12,5 2,3 Besök primärvård 3,2 4,4 4,4-1,2 Besök specialiserad vård 3,5 3,2 3,2 0,2 Sammanvägda prestationer 21,8 23,5 23,3-1,6

14 Bilaga 2, Resultatrapport Resultatrapport HSN V Hälso- och sjukvårdsnämnderna Utfall t.o.m Mnkr per Region- o rikssjukvård Avser: Västra HSN Helårsresultat Utfall ack Budget ack Avv ack Prognos Budget helår Avvikelse budget/ prognos Region- o rikssjukvård Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Sjukhus i regionen Privata specialister i regione Utomregional länssjukvård Summa Länssjukvård Primärvård VG Primärvård Vårdval Rehab Övrig primärvård Utomregional primärvård Summa Primärvård Tandvård Tandvård Summa Tandvård Handikappverksamhet Handikappverksamhet Summa Handikappverksamhet Folkhälsomedel Läkemedel Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Kanslikostnader Övrigt Särskild projekt Medicinsk service Finansiella kostnader/intäkter Summa Övrigt Totalsumma Regionbidrag Övriga intäkter Balansansvar 0 0 Resultat

15 Bilaga 3 - Bokslutsdokument RR KF BR Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Not Utfall 1603 Utfall 1503 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

16 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0

17 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

18 Bilaga 4 Noter NOTER RESULTATRÄKNING Västra nämnden Not 1 Verksamhetens intäkter tkr Patientavgifter, övrigt Övriga externa vårdintäkter Momsbidr köp ej skattepl verks Övriga intäkter Övriga bidrag inkl statsbidrag Not 2 Verksamhetens kostnader tkr Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lämnade bidrag Verksamhetsknutna tjänster Sjukresor Övriga kostnader Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter 9 34 Finansiella kostnader Not 4 Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Not 5 Erhållna regionbidrag Regionbidrag Årets resultat

19 NOTER BALANSRÄKNING tkr Omsättningstillgångar Not 6 Kortfristiga fordringar Vårdfakturering Kundfordringar Övr kortfristiga fordringar Värdereglering av kortf fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 7 Likvida medel Summa omsättningstillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Not 8 Skulder kortfristiga skulder Leverantörskulder Vårdfakturering, internt Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder

20 Ärende 20 Diarienummer HSN V Beställningsunderlag 2013 Mål- och Inriktning 2017 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum, Alingsås

21 Inledning Detta Mål- och Inriktningsdokument är uppdrag till förvaltningen att genomföra överläggningar med vårdgivarna för att tillgodose vårdbehoven för invånarna i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum och Alingsås kommuner. Mål- och Inriktningsdokumentet är ettårigt och gäller för år Detta innebär att ettåriga överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna ska tecknas. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har en befolkningstillväxt som ställer krav på planering av hälso- och sjukvård och hälsofrämjande insatser. I vissa delar av nämndområdet har befolkningen större behov av förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden omfattar en befolkning på drygt invånare. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig och ges först till de som har störst behov. Målet syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. Regionfullmäktige kommer den 13 och 14 juni 2016 att slutligt fastställa budget Det innebär att den slutliga ekonomiska ramen inte är känd vid ställningstagandet till detta Mål- och Inriktningsdokument. Regionfullmäktige har beslutat om tre strategiska mål som avser en längre period än budgetplanen. Ett av dessa strategiska mål som direkt berör hälso- och sjukvårdsnämnden är: En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. De strategiska målen är därefter nedbrutna till tio prioriterade mål för perioden Fyra av dessa mål berör hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet. 1. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 2. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 4. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser RF målen i nämnden Mål- och Inriktning 2017 är tagna från tjänstemannaförslaget till budget Regionfullmäktiges fokusområden för år 2017 är ännu ej kända. Överläggningarna om vårdöverenskommelser 2017 ska även ta hänsyn till de regionuppdrag, ägaruppdrag och regionala måltal för utvalda kvalitetsindikatorer som fastställs av regionstyrelsen. Förslag till överenskommelser och avtal för år 2017 ska presenteras vid nämndens sammanträde den 29 september 2016.

22 Uppföljning av nämndens Mål- och Inriktning 2017 kommer att ske i samband med att nämnden behandlar sitt Beställarbokslut 2017.

23 Prioriterade mål 2017 Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande prioriterade mål för 2017, utöver regionfullmäktige målen, är: 1. Nämnden vill eftersträva den nära vården Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna, medan vård som ges mer sällan kan koncentreras och ges på annan ort/plats i Västra Götalandsregionen. 2. Utveckla vårdsamverkan Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun.

24 Vision Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens vision En god hälsa och en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård ska i första hand få ta del av hälso- och sjukvårdens resurser.

25 Övergripande Grundförutsättning Nämndens viljeyttring är att eftersträva den nära vården. Det är viktigt att verksamhet finns även på små orter. Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna, medan vård som ges mer sällan, som exempelvis ögonoperationer och höftledsoperationer, kan centraliseras och ges på annan ort/plats i Västra Götalandsregionen. Dialog med kommunerna Dialog med kommunerna är en viktig del i samverkan kring flera målgrupper. Det operativa arbetet sker inom Vårdsamverkansorganisationerna. Forum för dialog på politisk nivå bör utvärderas och utvecklas under mandatperioden. Utveckla samverkan med kommunerna Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika närområdena. I dessa medverkan företrädare för den kommunala vården- och omsorgen, primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området. Den demokratiska dialogen Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ska kommunicera med invånare, utförare och andra aktörer för att fullgöra sitt uppdrag. Det demokratiska inflytandet ska stärkas, genom att medborgarnas delaktighet i hälso- och sjukvårdsfrågor ökar. Genom dialog och kommunikation ska nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fånga åsikter i dialog med medborgarna och ska utifrån befolkningens behov och önskemål göra prioriteringar som är ändamålsenliga för hela befolkningen. Dialogen med medborgarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda medborgare till pensionärsråd, handikappråd, medborgardialog, dialog med brukaroch patientorganisationer och aktiviteter anordnade av folkhälsoråden. Det handlar om att nämnden för en dialog med personer från olika grupper i samhället och med personer som inte är aktiva i samhällsdebatten. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har en kommunikationsplan för mandatperioden som beskriver mål, inriktning och strategier för nämndens kommunikation. Nämnden har också tagit fram en handlingsplan för kommunikation för som beskriver vilka insatser och aktiviteter som ska genomföras. Under den här perioden har nämnden valt att fokusera på målgrupperna personer med psykisk ohälsa, grundskoleelever och unga vuxna. En arbetsgrupp har utsetts av nämnden och kommer att göra det förberedande arbetet inför dialogerna. Samtliga i nämnden ansvarar för att delta vid dialogtillfällena.

26 Folkhälsa Regionfullmäktiges prioriterade mål kopplat till folkhälsa är att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Fokus för hälso- och sjukvårdsnämnden under 2017 är att: sträva efter att folkhälsoavtal tecknas med alla nämndområdets kommuner verka för fullständig studiegång inrikta satsningarna mot de största utmaningarna i varje kommun i arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet folkhälsofrågorna ska lyftas in och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. I kommunernas lokala arbete med folkhälsa och social hållbarhet är regionens verksamheter oerhört betydelsefulla. Det är viktigt att vårdgivarna deltar i kommunens folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet utifrån sitt hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Parterna ska gemensamt definiera behov och utvecklingsmöjligheter. Uppdrag till Koncernstab Hälso- och sjukvård 2017: Alla avtal och överenskommelser ska ha ett tydligt folkhälsoperspektiv, uppdrag ska utformas för en tydlig samverkan mellan utförare och kommuner. Vårdgivaren ska delta i det lokala folkhälsoarbetet och i arbetet med social hållbarhet utifrån gemensamt definierade behov och utvecklingsmöjligheter. Avtalsansvariga ska ta fram uppföljningsparametrar på hur hälsofrämjande och förebyggande insatser samt samverkan i det lokala folkhälsoarbetet utförs av vårdgivare. Bryta utanförskap och segregation Ett av fokusområdena i regionfullmäktiges budget 2016 kopplat till det prioriterade målet skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska är Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildning och arbete är två av de viktigaste faktorerna för att minska skillnader i hälsa och bryta utanförskap. Inom ramen för fokusområdet finns bland annat regionens kraftsamling kring fullständig studiegång. Att bryta utanförskapet kräver ett fortsatt arbete och en kraftsamling mellan alla aktörer. Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet skall genomsyra all verksamhet enligt Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Regionen ska respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Västra Götalandsregionen ska erbjuda rättighetsbärare 1 delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Barns rättigheter ska särskilt uppmärksammas via barnperspektiv, där barn och ungas bästa lyfts fram och att konsekvenser för barn ska analyseras och beaktas i nämndens verksamhetsområde. 1 Med rättighetsbärare menas alla invånare som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland.

27 Jämställdhet handlar om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma sina livsvillkor. För att kunna arbeta med jämställdhet är det viktigt att ta fram fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas Patienternas delaktighet i vården RF mål Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patienter ska vara och uppleva sig delaktiga i vården genom tillgänglig och anpassad information. Den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ligger till grund för detta. Patientens delaktighet ska vara stark men även patientens ställning, integritet och självbestämmande. All vårdpersonal har informationsplikt gentemot patienten. Informationen ska ges på patientens villkor och anpassas till individuella förutsättningar. Personalen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått informationen. Patienten ska kunna förstå informationen, vara delaktig och ge samtycke till sin vård. Informationen ska anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet och på ett sådant sätt att patienten kan fatta sitt beslut. Vårdpersonalen ska även respektera om patienten vill avstå från information. Allt detta styrks av patientlagen. Kvalitetssäkrad vård RF mål - Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Nämndmål: Säkerställa att nämndområdets invånare alltid får högsta kvalitet på behandling Utgångspunkten för sjukhusens åtagande är enligt vårdöverenskommelserna skall vara att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa kvalitetsområden sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (SOSFS 2011:9). För uppföljning av vårdöverenskommelsen finns inom varje kvalitetsområde ett antal definierade kvalitetsindikatorer med fastställda måltal. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En förutsättning för att kunna arbeta framgångsrikt med jämlikhet inom vården är att ständigt studera och följa upp vårdens resultat och belysa de ojämlikheter som finns.

28 Till stor del handlar arbetet med jämlikhet i vården om att arbeta med vårdens anpassningsförmåga för att på bästa sätt möta alla människors olika behov och förutsättningar. Anpassningen till människors olika behov och förutsättningar gäller inte bara i kommunikationen med patienter utan även vid val av behandlingsmetoder, i strävan efter undanröja hinder i tillgängligheten till vården, i arbetet med hälsofrämjande insatser och när det gäller att verkligen ha ett patientcentrerat förhållningssätt. På så sätt bidrar en mer jämlik vård till en ökad jämlikhet i hälsa. Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) har ett uppdrag att stötta nämnden att arbeta för en mer jämlik vård. Normmedvetenhet är ett kunskapsområde som tillskrivs allt större betydelse för att kunna arbeta framgångsrikt med jämlikhet i vården. Samhällets normer påverkar både strukturer och individer och får konsekvenser både när det gäller vilka behandlingar som erbjuds vilka patienter, hur de bemöts, men även i hur vården skapar tillit och tillgänglighet för alla invånare oavsett bakgrund. Genom utbildningsinsatser och framtagandet av verktyg och metoder stöttas vårdverksamheter i att öka normmedvetenheten och förbättra jämlikheten i vården. Vårdsamverkansorganisationer RF mål En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. Nämndmål: Utveckla vårdsamverkan Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika närområdena. I dessa medverkan företrädare för den kommunala vården- och omsorgen, primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden ingår i flera vårdsamverkansorganisationer: Kommun och sjukvård i samverkan i Göteborgsområdet Inom Ledningsgruppen för samverkan (LGS) finns fyra temagrupperna Äldre, Mitt i livet, Psykiatri och Barn och unga. Närområdessamverkan sker genom NOSAM grupperna SIMBA (Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale) SIMBA är en närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale. Inom SIMBA finns fem fokusgrupper Barn och unga vuxna

29 med utsatt situation, Äldre multisjuka och multisviktande, Personer med psykisk ohälsa, Personer med funktionsnedsättning och Personer med behov av vård i livets slutskede. Närområdessamverkan sker genom Närvårdsområdesgrupperna (NO-grupper). Vårdsamverkan Södra Älvsborg Närvårdsamverkan Södra Älvsborgs är en delregional politiska samrådsgrupp. Inom vårdsamverkan Södra Älvsborg finns fem fokusområden Barn och unga vuxna i utsatt situation, Personer med behov av vård i livets slut, Personer med funktionsnedsättning (LSS), Personer med psykisk ohälsa och Äldre multisjuka och multisviktande. Sedan årsskiftet 2015/2016 deltar nämndområdets kommuner Lerums och Alingsås inte längre i Närvårdsamverkan Södra Älvsborg. Diskussioner pågår om hur närvårdssamverkan i nämndområdets kommuner Lerum och Alingsås skall organiseras framgent. Vårdsamverkan Fyrbodal Inom vårdsamverkan Fyrbodal finns åtta samverkansområden Information och kommunikation, Barn och unga, Äldre, Palliativ vård, Våld i nära relationer, Samverkande sjukvård, Psykiatri och Missbruk och beroende. I denna vårdsamverkan representerar Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden enligt överenskommelse nämndområdets kommun Lilla Edet.

30 Folkhälsa RF mål Prioriterade mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Nämndmål Utveckla folkhälsoarbetet för att skapa förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna i varje kommun, i arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet. Folkhälsoavtal mellan kommun och hälso- och sjukvårdsnämnd i alla kommuner ska eftersträvas. Nämnden ska verka för fullständig studiegång i de delar där regionen har ansvar. Uppdrag till Koncernstab Hälso- och sjukvård 2017 Alla avtal och överenskommelser ska ha ett tydligt folkhälsoperspektiv, uppdrag ska utformas för en tydlig samverkan mellan utförare och kommuner. Vårdgivaren ska delta i det lokala folkhälsoarbetet och i arbetet med social hållbarhet utifrån gemensamt definierade behov och utvecklingsmöjligheter. Avtalsansvariga ska ta fram uppföljningsparametrar på hur hälsofrämjande och förebyggande insatser samt samverkan i det lokala folkhälsoarbetet utförs av vårdgivare.