Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder"

Transkript

1 Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder

2 Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder

3 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion Jupiter Reklam Foto omslag Matton Tryck Kopiecenter, Stockholm 2007 ISBN

4 Innehållsförteckning Inledning 4 Genomförande av uppdraget, metod och avgränsningar 5 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare 7 Sysselsättning efter avslutad introduktion 13 Kommunernas verksamhet 15 Det statliga ansvaret ett stöd i det lokala arbetet 20 Analys av måluppfyllelse och resursplanering 26 Sammanfattning av hinder och utvecklingsbehov 29 Bilaga 1 Frågeformulär till de kommuner, landsting och regioner som har deltagit i utvecklingssamarbetet 34 Bilaga 2 Intervjusvar Vad fungerar bra? Vilka hinder finns? 37 Referenser 39

5 4 Inledning Inledning En alltför låg andel av de nyanlända invandrade som kommer till Sverige går vidare till egen försörjning via arbete eller studier. Detta trots att det i de flesta kommuner runt om i Sverige pågår ett ambitiöst arbete för att introducera nyanlända i det svenska samhället. Syftet med en individualiserad och effektiv introduktion är att ge individen så bra förutsättningar som möjligt för den svenska arbetsmarknaden. Varför fungerar inte denna introduktion bättre? Vilka är hindren? För att förbättra förutsättningarna för främst kommunerna inom detta område tillsatte Sveriges Kommuner och Landsting år 2005 en tvåårig programberedning med inriktning mot integration i arbetslivet. Det övergripande målet för beredningen är att korta tiden mellan nyanlända flyktingars och invandrares ankomst till Sverige och deras inträde på arbetsmarknaden. För att snabba på ett arbetsmarknadsinträde behöver den första tiden i Sverige vara så effektiv och förberedande som möjligt. Beredningen ville därför identifiera och kartlägga de hinder som finns inom introduktion i dag. Till Programberedningens hjälp utsågs utredare Ronny Nilsson. Han har mångårig erfarenhet av arbete med nyanlända invandrare på Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket och inom kommunen. För närvarande arbetar Ronny Nilsson på Valideringscentrum i Malmö stad. Uppdraget består av två delar. Denna rapport försöker att ge en samlad bild av vilka hinder som finns mot att invandrare snabbare kan ta sig in på arbetsmarknaden eller in i reguljära studier. Kartläggningen görs utifrån ett kommunalt perspektiv och beskriver både hinder som bör påverkas från staten och hinder som kommunerna själva kan utveckla och förbättra. Följande frågeställningar kommer att studeras: Vilka mål, förordningar och lagar styr uppdraget inom introduktionen? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan olika aktörer och myndigheter? Vilken uppföljning av resultatet sker på lokal respektive nationell nivå? Hur samordnar olika aktörer introduktionen? Vilka av de identifierade hindren går att påverka på kortare eller längre sikt? I andra delen av uppdraget kommer ett antal förslag på förbättringar för en effektiv introduktion presenteras. Kartläggningen från del 1 kommer att vara det huvudsakliga underlaget för den andra delen av uppdraget.

6 Genomförande av uppdraget, metod och avgränsningar 5 Genomförande av uppdraget, metod och avgränsningar Identifieringen och kartläggningen av hinder har utgått ifrån berörda myndigheters och andra aktörers uppdrag och deras avsatta resurser. Dessa uttrycks i styrdokument, andra dokument och rapporter. Personliga kontakter har även tagits med handläggare inom bland annat Arbetsmarknadsverket och Myndigheten för skolutveckling. Det har varit nödvändigt att begränsa kartläggningen till de delar av introduktionen som direkt eller indirekt påverkar etableringen på arbetsmarknaden. Det kommunala perspektivet har gjorts tydligt genom intervjuer med företrädare för de kommuner som ingår i Programberedningens utvecklingssamarbete Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Malmö, Tyresö, Sundsvall, Växjö och Örebro samt Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Östsam/Landstinget i Östergötland och Landstinget Västernorrland. Intervjuerna har genomförts genom personliga besök i respektive kommun. Kontakterna med Västra Götalandsregionen och landstinget i Västernorrland har skett per telefon. Ett frågeformulär skickades ut inför besöken och intervjuerna. Frågorna finns listade i bilaga 1. Information har även förmedlats om kommunernas utredningar, verksamhetsplaner, rapporter med mera. Intervjuerna har i huvudsak genomförts med ansvariga för introduktionsverksamheten. I första hand är dessa tjänstemän, men i några kommuner även politiker. Dessa är alltså handläggare som möter den nyanlände, till exempel introduktions-, flykting-, socialsekreterare och Sfi-lärare. Intervjuer har även genomförts med representanter från Arbetsförmedlingen i respektive kommun. Intervjuerna genomfördes som öppna samtal med utgångspunkt från frågorna i frågeformuläret. Samtal och diskussioner ifrån två seminarier som har genomförts av Programberedningen; Introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare och Synliggörande av kompetens, har också bidragit till underlaget. Det är viktigt att notera att beskrivningen av problembilden inte är verifierad i egna vetenskapliga analyser. Bedömningarna bygger i första hand på de lokal kommunala företrädarnas bedömningar, liksom andras analyser och utvärderingar. Ett problem har varit att det finns få statistiska underlag kring nyanländas sysselsättningssituation efter introduktionsperiod. I analysen har följande frågeställningar använts: Uppnås de förväntade målen med introduktionen? Kan dessa mål följas upp? Kan riksdag och regering med utgångspunkt från målen avdela rätt insatser i tillräcklig omfattning? Har myndigheterna centralt och lokalt utformat insatser som möjliggör en effektiv samverkan med aktuella aktörer, i första hand kommunen? Har kommunen stöd och ledning av de definierade målen för introduktionen? Är kommunernas verksamheter effektivt utformade?

7 6 Genomförande av uppdraget, metod och avgränsningar Disposition Rapporten kommer att disponeras enligt följande. I andra kapitlet finns en beskrivning av hur uppdraget genomförts. Den viktigaste utgångspunkten för analysen har varit hur målen för introduktion definieras och beskrivs i propositioner, förordningar och liknande. Dessa mål beskrivs i kapitel tre tillsammans med ansvarfördelningen mellan olika aktörer. Kapitel fyra beskriver resultaten i form av sysselsättning och etablering efter avslutad introduktion. I det femte kapitlet beskrivs det arbete som pågår i kommunerna. Denna beskrivning grundar sig på intervjuer som gjorts med ett antal kommuner som beredningen i synnerhet har arbetat med. Kapitel sex är en genomgång av det statliga stöd som finns för att klara uppdraget med en bedömning av om detta stöd är tillräckligt och rätt utformat. I kapitel sju analyseras målen för introduktionen. I kapitel åtta sammanställs hindren och utvecklingsbehoven inom introduktionen. Hindren är definierade utifrån hinder som staten behöver åtgärda, hinder som stat och kommun gemensamt behöver åtgärda samt vad kommunerna själva behöver utveckla.

8 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare 7 Mål och ansvarfördelning för introduktion av nyanlända invandrare Många olika aktörer är inblandade i introduktion för nyanlända invandrare. För att förstå ansvarsfördelningen mellan dessa följer en genomgång av mål och inriktning inom introduktionen för respektive aktör. Regeringen och integrationspolitiken Mottagning och introduktion av nyanlända invandrare regleras i propositionen 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden, från invandrarpolitik till integrationspolitik. Enligt denna proposition bör den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden tas som utgångspunkt i samhällets etniska och kulturella mångfald. Den politik som riktar sig specifikt till invandrare som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som behövs under den första tiden i Sverige. Målen för integrationspolitiken ska enligt propositionen vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla, oavsett bakgrund, ska vara delaktiga i och medansvariga för. Regleringen av säråtgärder för nyanlända invandrare utgår ifrån att statliga och kommunala myndigheter bör uppmärksamma alla nyanlända invandrares behov av stöd i syfte att underlätta deras försörjning och delaktighet i samhället. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för att ta emot skyddsbehövande liksom de som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det ekonomiska ansvaret för kommunernas mottagande och introduktion av nyanlända skyddsbehövande med flera regleras i ersättningsförordningen (1990:927), se nedan. Denna schablonersättning avser att täcka kommunernas ökade kostnader under tre och ett halvt år. Kommunerna ska enligt integrationspropositionen även fortsättningsvis ha ansvar för själva genomförandet av introduktionen för denna grupp invandrare. Ett sammanhållet introduktionsprogram kan vara ett mycket viktigt instrument i introduktionen enligt propositionen. Svenska för invandrare (Sfi), som är reglerat i lag, utgör grunden i detta program. Enligt propositionen ska Arbetsförmedlingens insatser och samverkan med kommunerna bestå i att informera deltagarna i introduktionsprogrammet om svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen ska även bistå kommunerna vid utformningen av introduktionsprogrammet. Den individuella anpassade rådgivningen bör, liksom andra aktiva insatser och åtgärder öka efter hand och då särskilt i slutskedet. I förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken (1986:856) anges att statliga myndigheter inom ramen för tillgängliga resurser ska ge en likvärdig service till alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Alla ska få information om denna service. Myndigheterna ansvarar även för de särskilda åtgärder för nyanlända invandrare som kan krävas.

9 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare Statens faktiska ansvar och stöd till den kommunala introduktionen framgår av den årliga budgetpropositionen. Utifrån denna konkretiseras uppdrag till myndigheterna via regleringsbrev. De myndigheter som direkt påverkar introduktionen är Migrationsverket Integrationsverket Arbetsmarknadsverket Skolverket Myndigheten för skolutveckling Migrationsverkets organiserade verksamhet Enligt regleringsbrevet för Migrationsverket är målet med den organiserade verksamheten att den skall ge individen meningsfull sysselsättning som kan ge förutsättningar för en god introduktion på den svenska arbetsmarknaden och i svenskt samhällsliv vid ett eventuellt beslut om uppehållstillstånd. Verksamheten ska också utformas så att den kan vara till nytta för den enskilde vid ett eventuellt återvändande. Integrationsverkets mål Integrationsverket har ett särskilt ansvar för introduktionen, eftersom de tolkar och förtydligar de nationella målen för introduktionen. Det övergripande målet är att samhällets insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad introduktion ska individen kunna ta del av och bidra till det svenska arbets- och samhällslivet. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, arbetslivet och språket. Kunskaperna ska relateras till individens kompetens, livssituation och förutsättningar för egen försörjning. I måldokumentet anges också delmål för introduktionen. För personer i arbetsför ålder ska nedanstående delmål vara uppfyllda efter avslutad introduktion: ha kunskaper om samhällets grundläggande demokratiska värderingar, människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt om jämställdhet mellan könen och barns rättigheter, ha kunskaper om svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv, ha sådana kunskaper i svenska att språket fungerar som ett kommunikationsmedel i såväl vardags- och yrkesliv som vid utbildning, ha fått tidig och relevant kontakt med svenskt arbets- och föreningsliv, ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad och har en plan för en eventuell kompletterande utbildning, ha påbörjat kompletterande utbildning eller sysselsättning utifrån sina individuella förutsättningar om han/hon är i arbetsför ålder, men saknar utbildning motsvarande svensk grundskola. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 är målet att öka myndigheters, kommuners och andra aktörers förutsättningar att beakta allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det finns även särskilda mål i regleringsbrevet för de nyanländas etablering, såsom att den första tiden i Sverige ska leda till egen försörjning och delaktighet. För att leva upp till målet ställs därför krav på Integrationsverkets återrapportering: En kvantitativ redovisning av verkets bidrag till mottagning, bosättning och introduktion av nyanlända kvinnor, män, flickor och pojkar. Kommuners kostnader för försörjningsstöd ska också redovisas.

10 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare 9 En bedömning av vilka resultat som har uppnåtts genom samverkan mellan Integrationsverket och övriga berörda aktörer inom ramen för de centrala, regionala och lokala överenskommelserna om förbättrad introduktion. De åtgärder som Integrationsverket har genomfört med anledning av verkets utvärderingar av introduktionsverksamheten. Svenska för invandrare (Sfi) Svenskundervisningen som är grunden i ett introduktionsprogram regleras i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 och i förordningen om svenskundervisning för invandrare Sfi SFS 1994:815. Analfabeter och korttidsutbildade har dessutom rätt att utveckla sin förmåga att läsa och skriva svenska genom grundläggande vuxenutbildning. Detta sker i ämnet Svenska som andraspråk. Kursplaner för Sfi (SKOLFS 2002:19) finns för de fyra kurserna A, B, C och D, där D innehåller den mest avancerade svenskan. Undervisningen är uppdelad i tre olika studievägar; Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3 beroende på individens förutsättningar, utbildningsbakgrund och studiemål. Varje studieväg består av två olika kurser som utgörs av antingen A och B, B och C eller C och D. Enligt propositionen 2000/01:72 Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen så bör målen med Sfi vara att deltagarna ska få ett funktionellt språk som är anpassat till antingen fortsatta studier, yrkesverksamhet eller för det sammanhang som deltagaren avser att förbereda sig inför. I förordningen om Sfi anges att kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen ska verka för att undervisningen så snart som möjligt kan kombineras med arbetsplatsorientering eller förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska. Vuxenutbildningen I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, 2000/01:72, står att alla vuxna ska få samma möjligheter att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens för att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och en rättvis fördelning. Strategin för att uppnå detta mål är att pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Kommunernas uppdrag Kommunerna har ansvaret för själva genomförandet av introduktionen för nyanlända invandrare. För detta får kommunerna ersättning ifrån staten. Statlig ersättning för flyktingmottagande Kommunerna har rätt till ersättning för ökade kostnader i samband med mottagning och introduktion av flyktingar och vissa andra utlänningar enligt förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (1990:927). Målgruppen för ersättningen är utlänningar som fått uppehållstillstånd efter att ha överförts till Sverige med stöd av särskilt regeringsbeslut så kallade kvotflyktingar, har varit registrerade vid en förläggning för asylsökande, med tillfälligt skydd eller i egenskap av anhöriga till invandrare som har anlänt inom två år. Denna statliga ersättning utgår som: en årlig grundersättning till de kommuner som har en överenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagning. År 2006 är ersättningen kronor, en schablonersättning för varje flykting och annan utlänning som omfattas av ersättningsförordningen. Ersättningen avser att täcka kommunens ökade kostnader för i genomsnitt tre och ett halvt år. År 2006 är ersättningen kr för vuxna mellan 16 och 64 år. Denna ersättning utgår oberoende om kommunen har en överenskommelse med Integrationsverket eller inte. Utbetalning av ersättningen förutsätter att det finns en skriftlig introduktionsplan som fastställts efter samråd med individen,

11 10 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare schablonersättning för barn och äldre, särskilda kostnader för äldre, sjuka och funktionshindrade, särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare, betydande extraordinära kostnader samt vårdkostnader. Arbetsmarknadsverket I propositionen om integrationspolitiken fastslås Arbetsmarknadsverkets särskilda ansvar för nyanlända invandrare. Enligt Regeringen ska Arbetsmarknadsverket utifrån gällande mål, uppdrag och regler för arbetsmarknadspolitiken bidra till att målen för integrationspolitiken nås. I årsredovisningen ska AMS redovisa vilka åtgärder som vidtagits och göra en övergripande bedömning i vilken utsträckning åtgärderna bidragit till att målen nås. I Arbetsmarknadsverkets regleringsbrev för budgetåret 2005 finns ett särskilt ansvar utpekat för ungdomar, flyktingar och personer med utländsk bakgrund. Regeringen är särskilt mån om att andelen som får arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning ökar. Arbetsmarknadsutbildningar ska ske där efterfrågan på utbildning inte kan tillgodoses på annat sätt. AMS har i sin verksamhetsplan satt upp som särskilt resultatkrav att minst 70 % av deltagarna ska ha fått arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. I kommentarer kring arbetsmarknadsutbildningen anger regeringen att den förberedande utbildningen i första hand ska syfta till att förbereda personer för den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. AMS ska särskilt planera och redovisa vilka insatser som vidtas för att förbättra genomströmningen från den förberedande till den yrkesinriktade utbildningen. Inom AMS ordinarie uppdrag ingår även att utveckla och effektivisera samverkan med andra berörda aktörer. Detta i enlighet med den centrala överenskommelsen om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare. AMS ska tillsammans med övriga aktörer identifiera och undanröja hinder för att åstadkomma en sammanhållen introduktion för nyanlända invandrare i arbetsför ålder. I regleringsbrevet för år 2006 har regeringen ytterligare preciserat uppdraget. AMS skall vidare, inom ramen för sin reguljära verksamhet, säkerställa att insatser erbjuds och vidtas för nyanlända invandrare. AMS skall ta fram riktlinjer för hur detta skall uppnås och säkerställa en mer enhetlig tillämpning över hela landet. Med utgångspunkt från regeringens regleringsbrev har AMS ytterligare preciserat målen i sin verksamhetsplan. I verksamhetsplanen för 2005 står att Arbetsförmedlingen ska medverka i introduktionen av nyanlända flyktingar och andra invandrare för att de tidigare ska komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska medel särskilt riktat till invandrare Försöksverksamheten med Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare riktar sig till arbetssökande flyktingar och invandrare. En arbetsförmedlare ger särskilt stöd till arbetsgivare och till arbetssökande under inledningsskedet av en anställning. Deltagaren ska vara anställd och få lön från arbetsgivaren. Aktivitetsstöd kan utgå under en kortare praktikperiod. Prova- på- platser och yrkesbedömning för arbetslösa med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv infördes i början av Nyanlända invandrare med uppehållstillstånd ska redan under första året kunna erbjudas en plats. Prova-på-platsen kan pågå i högst tre månader. Den ska också kunna ske parallellt med kommunala introduktionsprogram. Yrkesbedömningen vänder sig till samma målgrupp och med i stort sett samma förutsättningar. Bedömningen beräknas pågå under en dag upp till tre veckor. AMS ska av förvaltningsanslaget använda 200 miljoner kronor för att stärka personer med utländsk bakgrund inför arbetsmarknaden. 35 miljoner av dessa fördelas efter samråd med Integrationsverket och Migrationsverket till orter eller regioner där det finns särskilda behov att förstärka insatserna från förmedlingens sida inom ramen för den kommunala introduktionsverksamheten. Resurserna har fördelats till länsarbetsnämnderna efter andelen mottagna flyktingar under åren och efter antalet utomnordiska medborgare som är anmälda vid arbetsförmedlingen.

12 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare 11 Några av de regelförändringar som AMS införde den 1 juli 2005 påverkar möjligheterna för nyanlända invandrare att ta del av vissa arbetsmarknadspolitiska program. En anvisning på deltid till ett arbetsmarknadspolitiskt program får bara göras om den enskilde samtidigt arbetar eller deltar i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program så att den sammanlagda tiden motsvarar heltid. Vid arbetspraktik ska samtliga arbetsgivare betala 3000 kronor per månad. Undantag får göras om praktiken anordnas som Prova påplats eller i vägledningssyfte under maximalt åtta veckor. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling I Skolverkets uppdrag enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 ingår bland annat att redovisa hur myndigheten har bidragit till måluppfyllelsen för vuxnas lärande. Detta görs bland annat via Skolverkets inspektion av kommunerna och deras insatser för att stödja vuxnas lärande. Inspektioner görs var sjätte år. Skolverket har även ett ansvar att följa upp och granska svenska för invandrare. Myndigheten för skolutveckling ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 stärka kommunernas och verksamheternas förutsättningar att nå målen så som de uttrycks i de nationella styrdokumenten. Myndighetens insatser ska särskilt fokusera på vuxna med kort eller ofullständig utbildning. Myndigheten för skolutveckling har också i uppdrag att utveckla ämneskompetensen hos lärare inom Sfi. Tillsammans med Nationellt centrum för Sfi och svenska som andraspråk har man utvecklat en webbaserad resursbank för Sfi-lärare. Nationellt centrum har också utarbetat en IT-baserad kompetensutbildning. Syftet med utbildningen är att utveckla yrkesrollen där deltagarna själva bestämmer innehållet. Hittills har efterfrågan varit låg. Enligt regleringsbrevet ska myndigheten redovisa på vilket sätt de samverkar med Arbetsmarknadsverket, Integrationsverket, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting och hur den har medverkat till att utveckla introduktionen för flyktingar och andra invandrare. Myndigheten ska även visa hur lokal och regional samverkan bidrar till att bättre anpassa Sfi efter deltagarnas behov. Kommuner kan hos Myndigheten för skolutveckling ansöka om statsbidrag för vuxnas lärande. Enligt myndigheten förekommer det allt oftare att kommunerna söker medel för att förbättra Sfi:n. Utgångspunkten är ofta centrala, regionala eller lokala överenskommelser om utveckling av introduktionen. Samverkan mellan inblandade aktörer Centrala överenskommelsen om utveckling av introduktionen för nyanlända invandrare Introduktionen för nyanlända invandrare kräver samverkan på många plan. Detta har påpekats i propositionen om integrationspolitik 1997/98:16 och i flera andra utredningar. Ett av motiven för ett nytt ersättningssystem med generalschablonen 1991 var för övrigt just att detta skulle underlätta samverkan mellan berörda myndigheter. För att skapa en bättre samverkan mellan de statliga aktörerna och kommunerna tog Integrationsverket initiativ till en överenskommelse om utveckling av introduktionen, omnämnd som den centrala överenskommelsen. Överenskommelsen undertecknades första gången Avsikten var att den ska utgöra en plattform för ett samordnat förändringsarbete och därmed stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I överenskommelsen deklarerar parterna också att det nya kursplanesystemet för Sfi gör det möjligt för deltagarna att kombinera Sfi med grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Myndigheten för skolutveckling åtar sig att verka för: att svenskundervisningen blir mer flexibel och bättre svarar mot individens förutsättningar och behov, att lärarna, förutom pedagogisk utbildning, har utbildning i svenska som andra språk, att nya inlärningsmetoder prövas.

13 12 Mål och ansvarsfördelning för introduktion av nyanlända invandrare Utgångspunkterna för Arbetsmarknadsverkets och kommunens introduktion för personer i arbetsför ålder eller med yrkesutbildning förtydligas i överenskommelsen genom att: Introduktionsprogrammet har ett innehåll som aktivt stödjer individens inträde på arbetsmarknaden. Kommunen, utbildningsanordnaren och arbetsförmedlingen samarbetar vid planeringen och genomförandet av introduktionsinsatserna. Arbetsförmedlingen erbjuder individen insatser för att inriktningen på introduktionsprogrammet ska bli arbetslivsorienterande. Arbetsförmedlingen erbjuder och bekostar program och stöd som kan underlätta individens inträde på arbetsmarknaden. Kommunen erbjuder arbetsplatsförlagd introduktion som ett alternativ för personer som har utbildning i ett yrke. Kommunen och arbetsförmedlingen samverkar och erbjuder olika slags sysselsättnings- och språkprogram som komplement eller alternativ till den reguljära undervisningen i svenska.

14 Sysselsättning efter avslutad introduktion 13 Sysselsättning efter avslutad introduktion Det övergripande målet för introduktionen är att den ska ge möjligheter för den nyanlände att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Målet är inte närmare preciserat. För att utvärdera resultatet borde sysselsättningen för vuxna, nyanlända invandrare vara det som är mest intressant att undersöka. Sysselsättningen kan ge signaler på i vilket utsträckning individen har möjlighet att bidra till svenskt arbets- och samhällsliv. Det finns få genomförda uppföljningar av nyanlända invandrares sysselsättningssituation efter introduktionen. Integrationsverket har hittills gjort tre uppföljningar av kommunernas introduktionsverksamhet. Resultat från Integrationsverkets undersökning om sysselsättning efter avslutad introduktion I den senaste av Integrationsverkets enkätundersökningar, Introduktion för nyanlända invandrare enkätundersökning :01, har 52 kommuners introduktionsverksamhet undersökts. I undersökningen har de 52 kommuner med flest mottagna med generalschablonersättning valts ut. Målgruppen var de som fått uppehållstillstånd mellan januari och april I undersökningen ingår även de nyanlända som inte omfattas av ersättningsförordningen. I de flesta kommuner erbjuds dessa oftast enbart svenskundervisning utan övrig introduktion. Enkäten genomfördes cirka 30 månader efter folkbokföringstillfället. 61 % av totala gruppen hade avslutat introduktionen. I undersökningen redovisas de nyanländas sysselsättning efter avslutad introduktion. Resultatet kan utläsas i tabell 1. Den vanligaste aktiviteten efter avslutad introduktion var studier i svenska. Detta gällde både de personer som omfattas av ersättningsförordningen och de som inte omfattas även om andelen var något lägre hos de senare. Endast en knapp femtedel av dem som omfattas av ersättningsförordningen var i arbete. I gruppen utan ersättning var dubbelt så många i arbete. Ungefär en femtedel läser vidare på grund- eller gymnasienivå. En fjärdedel hade vid undersökningstillfället inte avslutat introduktionen.

15 14 Sysselsättning efter avslutad introduktion Tabell 1: Sysselsättning efter avslutad introduktion Aktivitet Omfattas av ersättningsförordningen (Andel 1 ) Ja Nej Svenskinlärning Studier på grundskolenivå 8 6 Studier på gymnasienivå 9 12 Studier på högskole-/universitetsnivå 3 7 Praktik i kommunens regi 5 3 Arbetsmarknadsprogram genom arbetsförmedlingen 3 2 Arbetar som anställd Arbetar som egen företagare 1 5 Arbetslös Föräldraledig med föräldrapenning 4 8 Sjukskriven 4 1 Annat 7 6 Källa: Introduktion för nyanlända invandrare en enkätundersökning 2004 Integrationsverkets rapportserie 2005:01 Samma undersökning visar också att endast en tredjedel av alla nyanlända invandrare omfattas av ersättningsförordningen. Flertalet i gruppen som inte omfattas av ersättningsförordningen, 85 %, är inte kända av flyktingmottagningen i kommunen. Dessa läser Sfi i samma utsträckning som gruppen som omfattas av ersättningsförordningen, men deltar inte i samma utsträckning i övriga introduktionsinsatser. 1 Det fanns möjlighet till flera svarsalternativ vilket gör att andelarna summerar till mer än 100 procent.

16 Kommunernas verksamhet 15 Kommunernas verksamhet Följande redovisning baseras på intervjuer och material från de kommuner, landsting och regioner som ingår i Programberedningens utvecklingsarbete. De intervjuade har fått ange vad de anser fungerar bra och vilka hinder det finns för att introduktionen ska bli effektivare. Alla svar finns även sammanställda i bilaga 2. Bra i dagens introduktion Sådant som anses fungera bra är bemötande och personlig vägledning, samverkan kring gemensam fortbildning, gemensam organisation och erbjudande om meritportfölj för alla. Kommunerna lyfter även fram att de har duktiga Sfi-pedagoger och att det finns alternativ undervisning i svenska. Att det finns både arbetsmarknads- och utbildningsperspektiv i introduktionen anser några kommuner är bra. På samma sätt fungerar det bra med olika former av studie- och yrkesinriktad introduktion, vilket kommunerna till stor del själva har hand om. Upplevda hinder Några hinder som lyfts fram är att man skiljer på flyktingar och övriga nyanlända invandrare, kommunens organisation, brister i samsyn, liksom att det kan behövas fortsatta svenskstudier, bland annat i Svenska som andra språk. Flera kommuner anser att det är svårt finna bra lösningar på nyanländas rehabiliteringsbehov under introduktionen. Ett par kommuner anser att det fungera bra med anskaffning av praktikplatser. Men flertalet kommuner lyfter fram det som ett hinder. I stort sett alla kommuner lyfter fram bristen på arbetstillfällen för korttidsutbildade. Samtidigt som några kommuner tycker att samarbetet med arbetsförmedlingen fungerar bra, och då främst på handläggarnivå, så lyfter alla kommuner fram hinder kring arbetsförmedlingens verksamhet. Det är genomgående brist på resurser för stora grupper bland de nyanlända invandrarna och en ryckighet när det gäller tilldelade resurser och ändrade inriktningar på verksamheten. Samverkan inom kommunen I alla kommuner, utom Göteborg och Malmö, ingår flyktingmottagning i en förvaltning som svarar för arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning. Övriga nyanlända invandrare tas emot och får service i en separat enhet, inom socialförvaltningen. I någon kommun ingår den sociala enheten i den gemensamma förvaltningen. I Tyresö och Eskilstuna har introduktionsenheten och Sfi-utbildningen samma chef. I Växjö beställs Sfi-utbildningen via avtal med gymnasienämnden, men introduktionsenheten och Sfi-lärarna arbetar i samma byggnad. I Kalmar ansvarar ett gymnasieförbund för Sfi-utbildningen. Sundsvall har upphandlat Sfi-utbildningen. I Göteborg respektive Malmö svarar tre respektive fem stadsdelsförvaltningar för mottagning och introduktion av nyanlända invandrare. I Malmö är det en enhet i respektive förvaltning som ansvarar för alla nyanlända. I Göteborg finns det en särskild mottagnings-/ introduktionsenhet som ansvarar för flyktingar. Övriga nyanlända får service via den sociala enheten inom samma förvaltning. Sfi-utbildningen upphandlas i båda städerna. I landstinget Västernorrland och i Västra Götalandsregionen är det rollen som arbetsgivare som funnits med i uppföljningen. Regionförbundet Östsam organiseras i första hand kring avtal om samverkan kring gymnasie- och vuxenutbildning. Ett utvecklingsarbete kring samverkan vid flyktingmottagandet har pågått några år. Kommuner som valt att organisera arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning inom samma förvaltning anser att detta underlättat arbetet med nyanlända flyktingar. De menar att samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den

17 16 Kommunernas verksamhet operativa gruppen är samlokaliserad. Några av dessa kommuner betonar att det tar tid att utveckla samverkan och de behöver arbeta ytterligare med denna fråga. Denna samordning avser i de flesta kommunerna enbart flyktingar, inte övriga invandrare. De stora kommunerna, Göteborg och Malmö, har inte samma möjligheter att samordna och samlokalisera de olika funktionerna. Ansvarig för mottagning och introduktion är uppdelade på flera enheter som ska samverka med ett antal utbildningsanordnare som svarar för introduktionen, inklusive Sfi-utbildningen. Göteborg genomför en särskild satsning på en gemensam fortbildning för personal inom Göteborgs stad, Utbildningsanordnarna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Målet är att få en samsyn kring uppdraget och respektive myndighets speciella uppdrag samt att uppnå gemensamma värderingar. Mötena ger också möjlighet att planera verksamheten gemensamt. Eskilstuna har arbetat särskilt med att implementera uppdraget i handläggargruppen. Bedömning Gruppen nyanlända invandrare behöver insatser och service inom olika områden. Det är viktigt att förankra ett helhetsperspektiv, en gemensam värdegrund och en samsyn kring samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. De kommuner som har samordnat arbetsmarknads-, integrationsfrågor och vuxenutbildning inom samma förvaltning anser att det underlättar arbetet med introduktion för nyanlända invandrare. De kommuner som är så stora att de inte på samma sätt kan samordna och samlokalisera de olika handläggargrupperna behöver avsätta särskilda resurser för att få till stånd en gemensam helhetssyn. Samverkan mellan kommuner Regionförbundet Östsam har erfarenhet av samverkan mellan kommunerna i Östergötland. Samverkan påverkas av kommunernas olika ambitioner för introduktionen av nyanlända invandrare. Kommunerna har också olika traditioner att arbeta med en arbetsmarknadsinriktad respektive utbildningsinriktad verksamhet. I nuläget bedömer Östsam det möjligt att samverka kring en gemensam blankett för kartläggning och introduktionsplanering och att få tillstånd en samverkan kring bland annat utbildningsutbud och validering. Samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen I några kommuner finns det både en övergripande samverkansgrupp och samverkansgrupp för individuella ärenden. Vissa anser att samarbetet kring enskilda ärenden fungerar bra och att det finns en ökad vilja att samarbeta. Andra upplever att samverkan fungerar trögt och att den har försämrats. Trepartsamtalen fungerar i mycket begränsad omfattning. I någon kommun har arbetsförmedlingen försökt få till stånd trepartsamtal under Sfi-tiden men inte fått gehör bland Sfi-lärarna. Växjö har tillsammans med arbetsförmedlingen avsikten att arbeta för en gemensam nulägesbeskrivning och gemensamma och mätbara mål. I de flesta kommunerna kan det fungera att initiera och förankra en individuell åtgärd som kommunen förberett och där det behövs ekonomiskt stöd från arbetsförmedlingen, till exempel vid en anställning. Det finns olika uppfattningar om alla nyanlända invandrare direkt ska skrivas in på arbetsförmedlingen. Ett skäl är att inskrivning ger tillgång till arbetsförmedlingsinsatser som

18 Kommunernas verksamhet 17 kräver långtidsinskrivning. Bedömningen av värdet med tidig inskrivning på arbetsförmedlingen varierar både hos arbetsförmedlingen och hos kommunen. I Göteborg och Malmö arbetar man för närvarande utifrån att den nyanlände, med eller utan stöd av introduktionshandläggare och/eller Sfi-utbildare, anmäler sig på arbetsförmedlingen under introduktionstiden. I en kommun har arbetsförmedlingen avstått från att medverka då kommunen planerar yrkesspår som en del av introduktionen, parallellt med Sfi-utbildningen. Göteborg och Malmö har en särskild förmedling för nyanlända invandrare. I Göteborg kommer denna förmedlingsgrupp att splittras och fördelas ut på några arbetsförmedlingskontor. I några kommuner har arbetsförmedlingen omorganiserat utan att samråda med kommunen, där det enligt kommunen påverkar samarbetet just med nyanlända invandrare. Tillgång till arbetsförmedlingens insatser Genomgående framför kommunerna att det finns en ryckighet i både policy och tillgång på arbetsmarknadspolitiska resurser. Arbetsförmedlingarna tolkar också anvisningar kring insatserna olika. Kommunerna bedömer att arbetsförmedlingen ställer upp med insatser för cirka en tredjedel av de nyanlända invandrare som kommer till kommunerna. Det är sannolikt en för hög uppskattad andel då 12 % var arbetslösa enligt Integrationsverket enkätundersökning, som redovisats i avsnitt fyra, och därutöver 3 % befann sig i ett arbetsmarknadsprogram genom arbetsförmedlingen. Det är också en klar begränsning att det i praktiken finns krav på betyg på Sfi-nivå D för att få tillgång till arbetsmarknadsutbildning. Det förekommer ingen egentlig gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen kring utnyttjande av tillgängliga resurser. Ett exempel är arbetsmarknadsåtgärderna Prova på platser och Yrkesbedömning som enligt anvisningarna ska kunna användas under de nyanländas första år med uppehållstillstånd. Dessa åtgärder lämpar sig väl för gemensam planering. I Göteborg har det förekommit en viss samplanering. Men i övrigt har det inte förekommit i de kommuner som har intervjuats för rapporten. Några nyanlända har fått tillgång till Prova-påplatser i samplanering men då på initiativ från den enskilde. Regionförbundet Östsam anser att sättet att fördela arbetsförmedlingens resurser till de lokala arbetsförmedlingarna ställer till problem för vissa av de nyanlända eftersom de nyanlända finns spridda i flera kommuner. Bedömning Det finns ingen egentlig gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen kring utnyttjande av tillgängliga resurser trots lokala överenskommelser. Det är en mycket splittrad bild av samverkan som ges, både att det fungerar bra kring det enskilda ärendet och att det inte fungerar. Genomgående anser kommunerna att det är en begränsad andel av de nyanlända som arbetsförmedlingen har reella insatser för. Dessutom finns det en stor ryckighet beträffande innehållet i åtgärderna och tillgången på arbetsmarknadspolitiska medel. Uppenbart är att det lokalt till stora delar saknas samsyn kring helhetsperspektivet, samverkan och samutnyttjande av resurserna. Kartläggning synliggörande av kompetens validering Det är en ganska traditionell kartläggning som förekommer kring personalia, sociala förhållanden, hälsotillstånd och utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Flera kommuner har, i likhet med Örebro, fokuserat på att utveckla en tidig kartläggning. Kartläggningarna görs fortfarande om vid inskrivning till Sfi respektive arbetsförmedlingen. En genomarbetad process med kartläggning, synliggörande av kompetens via upprättande av en meritportfölj samt yrkesbedömning och validering finns i Malmö. I Göteborg finns det möjlighet för nyanlända som är aktuella för vissa yrkesspår att tidigt få sina yrkeskompetenser bedömda.

19 18 Kommunernas verksamhet Bedömning Behovet av utveckling är stort. Det är av stort värde att kartläggningar fördjupas i en process där den nyanlände under introduktionen får stöd att själv upprätta en meritportfölj. Genom att själv ta ansvar för den ökar den nyanlände sin förmåga att själv kommunicera kring sin kompetens. Det blir också lättare att identifiera behovet av yrkesbedömning och validering hos målgruppen. Det är nödvändigt att kartläggningarna blir gemensamma och integreras med de olika handlings- och studieplanerna. Introduktionsplan studieplan Arbetsförmedlingens handlingsplan Planeringen av introduktionen växer fram enligt kommunerna. I Tyresö finns alltid en prognos kring längden på insatsen och tider för kontinuerliga uppföljningar. I kommunerna där handläggarna finns inom samma organisation underlättas de kontinuerliga uppföljningarna ofta genom informella möten. I några kommuner görs introduktionsplanen upp i ett trepartsamtal med den nyanlände, introduktionssekreteraren och Sfi-läraren. Men detta är inte vanligt förekommande. En kommun har beslutat att studieplanerna regelmässigt skall göras upp i trepartssamtal. Genomgående finns det en alltför liten koppling mellan introduktionsplan, studieplan och arbetsförmedlingens handlingsplan. Målen i Sfi kretsar kring vilken Sfi-nivå som individen har förutsättningar att nå. Det har inte framkommit att det sätts mål kring den funktionella svenska som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. De intervjuade introduktionssekreterarna och Sfi-lärarna hade inga tankar om sådana mål, utöver betygsnivåer. I de kommuner som har yrkesspår av olika slag samt studie- och yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i Sfi, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk. Ofta bedrivs dock Sfi-undervisningen parallellt med dessa aktiviteter och material från de andra verksamheterna används inte i svenskundervisningen. Eskilstuna kommun betonar särskilt elevernas svårigheter att känna en tydlig målinriktning och delaktighet. I de planer jag tagit del av är det svårt att få grepp om hur man arbetar med den nyanländes delaktighet. Arbetsförmedlingens handlingsplan är normalt inte samordnad med introduktionsoch studieplanen för Sfi. Det förekommer trepartsamtal där arbetsförmedlare deltar. I de ärenden där det är klart att arbetsförmedlingen kan gå in med stöd så förkommer det att arbetsförmedlaren tar över den planläggning som finns i kommunen. Det är svårt att få grepp om i vilket skede av introduktionen som framtidsplaneringen blir mer konkret och realistisk, såväl när det gäller utbildning som arbete. Bedömning De olika planerna behöver synkroniseras och samordnas. Detta gäller även samordning med arbetsförmedlingens handlingsplan då den nyanlände bedöms behöva arbetsförmedlingens stöd. Sättet att planera behöver utvecklas för att skapa ökad delaktighet hos deltagaren. Framtidsplaneringen behöver tidigt bli mer konkret och realistisk. Introduktionsprogrammets innehåll Introduktionen ser mycket olika ut i kommunerna. Flyktingar får genomgående tillgång till särskilda insatser i kombination med Sfi. Övriga nyanlända kan få sådana möjligheter om de aktivt väljer detta. I Malmö avgör den nyanländes utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet innehållet i introduktionen. Samhällsorientering, orienteringskurser Det flesta kommuner har olika former av orienteringskurser med samhällsinformation och jobbsökarkurser. Om dessa ligger före Sfi så används tolk, alternativt ges informationen på modersmålet. Kurserna kan också pågå parallellt med Sfi. De som har svårigheter att följa Sfi-undervisningen kan i stället erbjudas

20 Kommunernas verksamhet 19 särskilt upplagda kurser, t.ex. Växjös Svenska i samhället eller Svenska i praktiken. Praktik Tyresö bedömer de kan få fram praktikplatser till alla deltagare. De avsätter förhållandevis mycket resurser för att uppnå detta resultat. Så är det inte i alla kommuner. Det är inte alltid uppenbart i vilket syfte praktiken anordnas; om det är språk-, arbetslivseller yrkespraktik. Flera kommuner anordnar praktiken separat från Sfi-undervisningen, vilket innebär att praktiken inte används som en del i svenskundervisningen. Svenska för invandrare Sfi Tyresös förhållningssätt kring Sfi-studierna är intressant. Om deltagarna inte gör framsteg i sin språkutveckling får eleven ett Sfi-intyg och anvisas en praktikplats för att senare åter gå in i undervisningen. Resultatet blir att eleverna då får ett betyg efter förhållandevis få timmars undervisning. Det vanligaste är annars att Sfi-utbildningen bedrivs separat från andra introduktionsaktiviteter. Arbetsmarknadsinriktade insatser Flera kommuner har satsat mycket på att skapa introduktionsprogram som innehåller yrkesorienterande, yrkesförberedande och studieorienterande kurser parallellt och/eller integrerat med undervisningen i Sfi. Det finns olika benämningar på dessa program, såsom yrkesspår, akademikerspår, högskolespår etc. Ofta svarar kommunerna själva både för upplägg och för kostnader för dessa. Ett undantag är Länsarbetsnämnden i Göteborg som bekostar en del av de yrkesinriktade kurserna. Individuella arbetsmarknadsutbildningar integrerade med Sfi förkommer i mycket få fall. De kommuner som inte har yrkesspår menar att staten det är statens ansvar. Samtliga kommuner har olika former av sysselsättningsprojekt med stöd av EU, ofta tillsammans med Arbetsförmedlingen. Introduktionen har möjlighet att vid behov anvisa nyanlända till dessa. Bedömning De arbetsmarknads- och studieinriktade kurser som vissa kommunerna bedriver bör spridas till fler kommuner och generellt samordnas med arbetsförmedlingens insatser i ett helhetsperspektiv. Det bör alltid finnas ett tydligt syfte med praktiktillfällen. Med få undantag bör det vara en obligatorisk insats. Undervisningen i svenska bör systematiskt förbereda den nyanlände språkmässigt för praktiken och efteråt använda den nyanländes erfarenheter. Svenskundervisningens roll i introduktionen behöver ses över, se avsnitt Statliga ansvaret. Orsakerna till att det förekommer så få parallella arbetsförmedlingsinsatser behöver analyseras. Vuxenutbildning parallellt med introduktionen Få kommuner redovisar att det förekommer studier inom vuxenutbildningen parallellt med introduktionen och Sfi-undervisningen. En del kommuner anger att undervisning i läs- och skrivfärdigheter för analfabeter inom den grundläggande vuxenutbildningen integreras med Sfi-undervisningen. Därutöver finns det, enligt några kommuner, parallella studier inom vuxenutbildningen, men då inte som regelrätt kurs med möjlighet till betyg. Bedömning Trots en tydlig policy från myndigheter så förekommer det endast få parallella/kombinerade studier inom vuxenutbildningen. Orsakerna till detta behöver analyseras. Detta är anmärkningsvärt då det i de flesta kommunerna är samma förvaltning som ansvarar för Sfi-undervisningen som för den kommunala vuxenutbildningen.

21 20 Det statliga ansvaret ett stöd i det lokala arbetet Det statliga ansvaret ett stöd i det lokala arbetet? Ersättning för merkostnader för mottagna flyktingar med flera Som beskrevs i kapitel 3 ersätter staten kommunerna för merkostnader för flyktingar och vissa andra grupper som vistas i kommunen under de tre första åren enligt ersättningsförordningen (SFS 1990:927). Det utgår dock ingen ersättning för anhöriga som kommer till Sverige, men många anhöriginvandrade har samma behov av samhällets stöd under introduktionsperioden. Likväl kan denna grupp få stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder enligt samma förutsättningar som övriga nyanlända flyktingar. Med introduktionsinsatser utifrån samma grunder som för flyktingar skulle de då vara bättre förberedda för arbetsmarknaden och eventuella insatser från arbetsförmedlingens sida. Även om dessa övriga nyanlända invandrare skaffar sig arbete i större omfattning än motsvarande flyktinggrupp, enligt Integrationsverket, så behöver en stor andel av gruppen de introduktionsinsatser på samma sätt som flyktingar. Enligt uppföljningen hade 41 % arbete efter avslutad introduktion. Fortfarande är det alltså 60 % som inte försörjer sig på arbete. Därtill hade 30 % ännu inte avslutat sin introduktion. Det är uppbenbart att denna grupp nyanlända invandrare behöver introduktionsinsatser utöver Sfi-studier. Därför vore det rimligt att staten ersätter kommunerna för merkostnaderna, på samma sätt som för dem som omfattas av ersättningsförordningen. Då ersättningsförordningen trädde i kraft 1991 fick kommunerna statlig ersättning för 47 % av kostnaden för de nyanlända invandrarna. Under den stora flyktingtillströmningen under mitten av 1990-talet så steg denna andel till 63 %. Därefter har andelen sjunkit. År 2004 fick kommunerna endast ersättning enligt denna förordning för 22 % av kostnaderna. En större andel av kommunernas kostnader för insatserna för mottagning av och introduktion för nyanlända invandrare omfattas alltså inte av ersättningsförordningen. Bedömning Staten bör på samma sätt som för flyktingar med flera ersätta kommunerna för merkostnaderna för övriga nyanlända invandrares introduktion enligt ersättningsförordningen (SFS 1990:927). Svenska för invandrare Sfi Syftet och målet med svenska för invandrare, Sfi, är helt i linje med syftet och intentionerna kring introduktionen för nyanlända invandrare. Signalerna från regeringen kring syftet med utbildningen är dock inte entydig. I några sammanhang har ansvarigt stadsråd tydligt markerat att undervisning i svenska är att betrakta som en språkutbildning. Detta tydliggörs också i förslag till vuxenutbildningslag enligt departementsskrivelsen DS 2005:33. Efter remissbehandling har regeringen lagt fram en proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, mm. Regeringens fullföljer i denna proposition sin ambition att renodla Sfi-undervisningen som en språkundervisning och samhälls- och arbetslivsorienteringen lyfts ur svenskundervisningen. Regeringens bedömning är att kommunerna även fortsättningsvis bör vara skyldiga att ge den grundläggande samhällsinformationen som hittills getts inom Sfi. Det är en felbedömning att tro att de nyanlända skall få en bättre anpassad svenskundervisning genom att renodla Sfi:n som en språkundervisning. Sannolikt kommer denna ändring att motverka syftet att svenskundervisningen skall förmedla en för individen bättre anpassad funktionell svenska.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

Samarbete möjligheter och hinder hur kan samarbetet mellan sfi och andra aktörer öka?

Samarbete möjligheter och hinder hur kan samarbetet mellan sfi och andra aktörer öka? 177 Marie Håkansson Samarbete möjligheter och hinder hur kan samarbetet mellan sfi och andra aktörer öka? Inledning Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en utbildning som förutom att ge grundläggande

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd av Diarienummer Original datum 2014-01- Giltig till

Läs mer

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum 1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av introduktion för flyktingar och nyanlända. Revisionsrapport. KPMG AB 21 oktober 2010 Antal sidor: 15

Svedala kommun. Granskning av introduktion för flyktingar och nyanlända. Revisionsrapport. KPMG AB 21 oktober 2010 Antal sidor: 15 Granskning av introduktion för flyktingar och Revisionsrapport KPMG AB 21 oktober 2010 Antal sidor: 15 Innehåll Förkortningar och definitioner 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson 1 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen Vad är svenskundervisning för

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

God jul och gott nytt år!

God jul och gott nytt år! Integration Nummer 4 December 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor God jul och gott nytt år! Sfi med ökad individualisering och flexibilitet Alvesta kommun - Mottagning för framtiden

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och

Läs mer

YTTRANDE 2011-09-08. Yttrande över betänkande av utredningen om tidsbegränsad sfi, Tid för snabb, flexibel inlärning (SOU 2011:19)

YTTRANDE 2011-09-08. Yttrande över betänkande av utredningen om tidsbegränsad sfi, Tid för snabb, flexibel inlärning (SOU 2011:19) 1 YTTRANDE 2011-09-08 Dnr SU 50-1550-11 U2011/3454/SV Handläggare: Byrådirektör Karin Hedberg Humanistiska fakultetskansliet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkande

Läs mer

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15 ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport 2015-10-15 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi Regeringen tillsatte i december 2009 en utredning som bl.a. skulle föreslå hur en tidsbegränsning av studier inom sfi skulle kunna

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Verksamhet för nyanlända

Verksamhet för nyanlända www.pwc.se Revisionsrapport Verksamhet för nyanlända Forshaga Kommun Peter Aschberg Remmi Gimborn Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...4 1.1. Bakgrund...4 1.2. Syfte och Revisionsfråga...4

Läs mer

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:154

Regeringens skrivelse 2015/16:154 Regeringens skrivelse 2015/16:154 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning Skr. 2015/16:154 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Revisionsrapport* Flyktingmottagning. Eskilstuna kommun. 2008-08-11 Susanna Collijn. *connectedthinking

Revisionsrapport* Flyktingmottagning. Eskilstuna kommun. 2008-08-11 Susanna Collijn. *connectedthinking Revisionsrapport* Flyktingmottagning Eskilstuna kommun 2008-08-11 Susanna Collijn *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och rekommendationer...2 2 Inledning...4 2.1 Syfte och revisionsfrågor...4

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

Samordning med förhinder?

Samordning med förhinder? Rapport 2005:42 Samordning med förhinder? Om mångfaldsarbetet och introduktionen av nyanlända i Västra Götalands län www.o.lst.se FÖRORD Invånarna i Västra Götalands län har mycket skiftande bakgrund och

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

1. Utvecklare Björn Colliander, Integrationsverket informerar. Marja Bergström hälsade samtliga välkomna till dagens möte.

1. Utvecklare Björn Colliander, Integrationsverket informerar. Marja Bergström hälsade samtliga välkomna till dagens möte. Ledningsstaben Birgitta Larsson 2005-04-06 Minnesanteckningar Integrationsutskottet Sammanträdesdag 2005-03-10 Sammanträdesplats Närvarande Frånvarande Inbjudna Landstingshuset Hugo Andersson (c) Lars

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje

Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertäljefakta bakgrund Södertälje är en stad med 83 600 invånare, vilket är knappt en procent av Sveriges hela befolkning. Storföretagen AstraZeneca och Scania

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 Förslag till Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale,

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Intresseförfrågan om att delta i försöksverksamhet med sfibonus

Intresseförfrågan om att delta i försöksverksamhet med sfibonus PM 2009:106 RVII (Dnr 333-788/2009) Intresseförfrågan om att delta i försöksverksamhet med sfibonus Förfrågan från Integrations- och jämställdhetsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Emmaboda kommun Emmaboda är en liten kommun i Småland, mitt i sydöstra Sverige. Här är nära till vacker natur med skog och sjö och pendlingsavstånd till tre

Läs mer

INTRODUKTIONSERSÄTTNING

INTRODUKTIONSERSÄTTNING Hälsa-Integration-Arbete INTRODUKTIONSERSÄTTNING I NTRODUKTI ONSPLAN Introduktionsersättning kan utgå till flyktingar och vissa andra utländska medborgare som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet.

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-30 Kommunstyrelsen Riktlinjer för introduktionsersättning KS-2010/218 Beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna riktlinjer för introduktionsersättning

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Arbetslivsnämnden 2011-04-07 Verksamhetsplan 2011

Arbetslivsnämnden 2011-04-07 Verksamhetsplan 2011 Arbetslivsnämnden 2011-04-07 Verksamhetsplan 2011 Arbetslivsnämnden 1. Uppdrag...3 2. Kommunfullmäktiges mål...9 3. Arbetslivsnämndens mål 2011...9 4. Resursfördelning...11 5. Investeringar...11 6. Internbudget...11

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2014-02-12 Arboga kommun arboga.kommun@arboga.se Rektorn vid vuxenutbildningen anne.sonnerfelt@arboffa.se Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn av Arboga kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Utbetalning. Insatser genomförs. mars

Utbetalning. Insatser genomförs. mars Ansökan 22 januari 2016 Beslut om beviljade bidrag mars Utbetalning mars Insatser genomförs Ekonomisk redovisning januari 2017 Uppföljning av insats januari 2017 Statsbidrag för utbildning i svenska för

Läs mer

Välkommen till en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare

Välkommen till en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare 20-21 september 2012 Välkommen till en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare 20-21 september 2012 anordnar Integration Gävleborg en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare.

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande 133 BILDNINGSNÄMNDEN Politiska kommentarer från nämndens ordförande Bildningsnämnden har ett brett verksamhetsfält med stor betydelse för kommunens utveckling och kommunen satsningar är viktiga ur ett

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08 Verksamhetsplan 2015-04-08 Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 AVN 2015/0058-1 012 Antagen av chef för arbetsmarknadskontoret den 8 april 2015 ARBETSMARKNADSKONTORET 2 (21)

Läs mer

Kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare En kartläggning

Kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare En kartläggning Kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare En kartläggning INTEGRATIONSVERKETS RAPPORTSERIE 2000:5 Kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare en kartläggning Kommunernas

Läs mer

Rapport integrationsarbetet 2008

Rapport integrationsarbetet 2008 Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna.

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna. OLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande och utbildningskontoret 2010-11-10 Marie Eklund Sidan 1 av 1 Dnr 2010/87 GVN. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden litetsredovisning för Vuxenutbildning och SFI Förslag

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen 2007-08-14 Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen Kriminalvårdens klientutbildning omfattar formell vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolestudier. Verksamheten har under de senaste

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer