Revisionsrapport* Flyktingmottagning. Eskilstuna kommun Susanna Collijn. *connectedthinking

Transkript

1 Revisionsrapport* Flyktingmottagning Eskilstuna kommun Susanna Collijn *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och rekommendationer Inledning Syfte och revisionsfrågor Revisionsmetod och avgränsningar Flyktingmottagning och introduktion i Eskilstuna Hur många flyktingar kom till Eskilstuna 2007? Organisation av flyktingmottagning och introduktion Utredningsenheten för vuxna ansvarar för kommunens flyktingmottagning Komvux samordnar SFI, yrkesutbildning och praktikanskaffning En egen resursenhet för ensamkommande flyktingbarn Mottagnings- och introduktionsprocessen i Eskilstuna Nationella och lokala mål för introduktionen Nationella mål och samverkan Eskilstuna i regional och lokal samverkan Eskilstunas mål för flyktingmottagning och introduktion Sammanfattande kommentar och bedömning - att gå från att vara reaktiv till att agera och påverka situationen Hur finansieras flyktingmottagningen i kommunerna? Vilken ersättning fick Eskilstuna för flyktingmottagning och introduktion ? Ansökan om ersättning för barn utan vårdnadshavare Ansökan om ersättning för äldre och funktionshindrade Sammanfattande kommentar och bedömning - finns system och rutiner för att säkerställa att rätt bidrag och ersättning erhålls? Till vilken verksamhet går den statliga grundersättningen och schablonersättningen? Verksamheter inom Arbetsmarknads- och familjenämnden som finansierades med statlig schablonersättning Introduktionsersättning och flyktingmottagning...22

3 7.1.2 Svenska för invandrare, SFI Verksamheter vid andra förvaltningar som finansierades med statlig schablonersättning Sammanfattande kommentar och bedömning system och beslut för fördelning av erhållna statsbidrag samt uppföljning och kontroller i verksamheten

4 1 Sammanfattning och rekommendationer På uppdrag av kommunens revisorer har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat om det finns system o rutiner för fördelning, uppföljning och kontroll av den statliga schablonersättning som Eskilstuna kommun erhåller för mottagna flyktingar: Vilka system och rutiner finns för återsökning av bidrag och hur säkerställs att kommunen erhåller rätt bidrag? Rutiner finns som säkerställer att Eskilstuna erhåller statlig schablonersättning för flyktingar som när de får uppehållstillstånd är bosatta i kommunen. Däremot så är rutinerna för ansökningar om ersättning för särskilda kostnader för kommunens mottagande bristfällig och i vissa fall saknas rutiner helt. Eskilstuna kommun riskerar att gå miste om ersättning för år 2007 om inte bristerna åtgärdas så snart som möjligt. Vår rekommendation är att Arbetsmarknads- och familjenämnden uppdrar till förvaltningen att utarbeta rutiner samt att Arbetsmarknads- och familjenämnden säkerställer att det finns en funktion som samordnar och kontrollerar ansökningarna samtidigt behöver enhetschefernas ansvar för ansökningarna tydliggöras. På motsvarande sätt så bör Vuxennämnden ta ett samlat grepp om de ansökningar avseende särskild ersättning som görs för insatser inom LSS, hemtjänst och färdtjänst. Vilka system och beslut finns för hantering och fördelning av erhållna statsbidrag inom förvaltningen och mellan kommunens övriga verksamhetsdelar? Den statliga grundersättningen och schablonersättningen för mottagna flyktingar går i sin helhet till Arbetsmarknads- och familjenämnden som beslutar om fördelning till den egna verksamheten. En mindre del av den statliga schablonersättningen fördelas av nämnden till pedagogisk verksamhet. Historiskt så har Arbetsmarknads- och familjenämnden finansierat 50 % av kostnaderna för SFI med statlig schablonersättning och 50 % med kommunala medel. När beslut om nuvarande fördelningsmodell fastställdes har inte gått att klarlägga. I nuläget bygger fördelningen på historiska antaganden om kostnader för mottagande och introduktion i olika verksamheter. För att styra flyktingmottagandet och introduktionen mot önskat resultat är vår bedömning att det krävs en mycket mer aktiv styrning där budgeten utgår från nämndens uttalade viljeinriktning för verksamheten, genom att resurstilldelningen utgår från nämndens uppdrag och mål för verksamheten. 2

5 Vilka uppföljningar och kontroller finns uppbyggda i verksamheten/ vilka kontroller genomförs och hur rapporteras dessa? Nämnden följer verksamhetens utveckling genom uppföljningar i delårs- och årsbokslut. Eftersom det saknas tydliga mål för mottagande och introduktion så är uppföljningarna främst ett konstaterande av faktiskt utfall. Det är också svårt att utifrån del- och helårsboksluten bilda sig en uppfattning om hur stor andel av det statliga bidraget som förbrukats eller när bidraget är slut och det krävs kommunal finansiering för fortsatt introduktion och försörjning. Vår bedömning är att om nämnden ska kunna bedöma resultat och effekt av genomförda insatser i verksamheten samt bedöma behovet av kommunalfinansiering krävs att nämnden kontinuerligt tar del av finansiella analyser för varje flyktingkontingent. Det saknas idag inbyggda kontroller i verksamheten som säkrar att ansökningar om särskild ersättning görs för samtliga ersättningsberättigade insatser. Vi rekommenderar att nämnden uppdrar till förvaltningen att utarbeta rutiner och att den interna kontrollen utökas till att även omfatta ansökningar av särskild ersättning. Övriga iakttagelser, bedömningar och rekommendationer Vår bedömning är att Arbetsmarknads- och familjenämnden inte klarat av att anpassa verksamheten till den snabba ökningen av antalet flyktingar. Förändringar i organisation och verksamhet har främst varit en reaktion på de snabba omvärldsförändringarna som drastiskt ändrat förutsättningarna för verksamheten. Vi ställer oss frågande till om nämndens förhållningssätt är tillräckligt för att åstadkomma en ändamålsenlig och effektiv introduktion. Vi rekommenderar nämnden att ta ställning till vilken ambitionsnivå för mottagande och introduktion som ska gälla i Eskilstuna kommun genom att tydliggöra målgruppen nyanlända flyktingar, definiera verksamhetens uppdrag och formulera konkreta och tydliga mål för mottagande och introduktion. 3

6 2 Inledning De förtroende valda revisorerna i Eskilstuna kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska flyktingmottagningen i Eskilstuna kommun. Arbetsmarknads- och familjenämnden har ansvaret för mottagande och introduktion av nyanlända flyktingar. Introduktionen syftar till att skapa förutsättningar för den enskilde att bli självförsörjande och delaktig i samhället. Det är en verksamhet med ett uppdrag som kräver god samverkan med andra nämnder och förvaltningar i kommunen, t ex, vård, omsorg och skola samt med andra externa myndigheter och organisationer. 2.1 Syfte och revisionsfrågor Granskningen ska belysa om det finns system o rutiner för fördelning, uppföljning och kontroll av den statliga schablonersättning som Eskilstuna kommun erhåller för mottagna flyktingar. Fastställda revisionsfrågor: - Vilka system och rutiner finns för återsökning av bidrag? - Hur säkerställs att kommunen erhåller rätt bidrag? - Vilka system och beslut finns för hantering och fördelning av erhållna statsbidrag inom förvaltningen och mellan kommunens övriga verksamhetsdelar? - Vilka uppföljningar och kontroller finns uppbyggda i verksamheten/ vilka kontroller genomförs och hur rapporteras dessa? 2.2 Revisionsmetod och avgränsningar Intervjuer har genomförts med chefer och handläggare inom Arbetsmarknads- och familjenämnden. Granskning har även skett av olika styrdokument och annat relevant material från Arbetsmarknads- och familjenämnden, exempelvis nämndens och verksamhetsområdenas verksamhetsplaner för 2007, delårsrapporter och årsredovisning för Därtill har den regionala och lokala överenskommelsen granskats samt avtal mellan Eskilstuna kommun och Migrationsverket rörande mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. 4

7 När det gäller granskningen av särskild ersättning för flyktingkostnader omfattas även delar av Vuxennämndens verksamhet. Granskningen omfattar i första hand verksamhetsåret Flyktingmottagning och introduktion i Eskilstuna 3.1 Hur många flyktingar kom till Eskilstuna 2007? Antalet flyktingar som fått uppehållstillstånd i kommunen har ökat från 194 år 2004 till 651 år Av de 651 flyktingarna var 480 vuxna och 171 barn. Antal mottagna flyktingar År Antal Av de flyktingar som togs emot 2007 så var: asylsökande boende i Eskilstuna när de beviljades uppehållstillstånd - 69 anknytningsanhörig till flyktingar folkbokförda i Eskilstuna - 43 kom från anläggningsboende sekundär flyktingar, d v s inflyttade från annan kommun efter det uppehållstillstånd beviljats. Eskilstuna kommun har också tecknat avtal med Migrationsverket att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Avtalet omfattar 30 platser varav 9 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. I mars 2008 hade Eskilstuna kommun tagit emot ca 20 ensamkommande flyktingbarn. Antalet asylsökande i Eskilstuna var 480 i april 2008, vilket är en ökning med 60 individer jämfört med antalet asylsökande vid årsskiftet. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur många i gruppen asylsökande som kommer att få uppehållstillstånd under Organisation av flyktingmottagning och introduktion Arbetsmarknads- och familjenämnden har det huvudsakliga ansvaret och uppdraget för flyktingmottagning och introduktion i Eskilstuna kommun. Nämndens ansvar omfattar även de ensamkommande flyktingbarnen. När det gäller flyktingbarnens introduktion delas ansvaret med Barn- och utbildningsnämnden. Arbetsmarknads- och familjenämnden 5

8 ansvarar för att upprätta introduktionsplaner för barnen och Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnens skolgång. Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens verksamhet bedrivs i två verksamhetsområden: information och utredning stöd och arbete, Komvux. Verksamhetsområdet information och utredning har ansvaret för flyktingmottagningen. Medan verksamhetsområdet stöd och arbete, Komvux ansvarar för språk- och samhällsintroduktion samt framtagande av och utslussning till praktikplatser. Organisationsskissen nedan visar hur Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens organisation såg ut 2006 och under större delen av När det gällde flyktingmottagning och introduktion så var förvaltningens främsta uppdrag att ge ett samlat mottagande, ge samhällsintroduktion och utbildning i svenska och därefter slussa vidare till fortsatta studier eller yrkesutbildning i syfte att öka individens anställningsbarhet. Den kraftigt ökande flyktingströmmen de sista två åren tillsammans med att statsbidraget till vuxenutbildningen drogs ned har bidragit till det pågående förändringsarbetet av organisation och verksamhet som inleddes under I avsnitten som följer redogörs för organisationen som den såg ut 2007 samt de förändringar som antingen är under genomförande eller är planerade att genomföras. I maj 2008 gav Arbetsmarknads- och familjenämnden i uppdrag till förvaltningschefen att skapa en organisation för ett samlat integrationsarbete. Till grund för beslutet låg förvaltningens utredning om förutsättningarna för en samlad organisation för integration. Förvaltningen kommer att återkomma till nämnden med ett förslag till organisation under hösten

9 Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens organisation hösten 2007 Jobbsökning och jobbförmedling Verksamhetsområde STÖD OCH ARBETE Barn och familj Resursenheter Ungdomar och unga vuxna Utredningsenheter Barn och familj Servicecenter ServiceCenter Mottagningsenheten Ungdomar och unga vuxna Samordning/upphandling Samordningsenheten Aktivitet, motivation och arbete Vuxna Vuxnas rehabilitering Rektorsområde 1 Verksamhetsområde INFORM ATION OCH UTREDNING Verksamhetsområde VUXN AS UTBILDNING Svenska för invandrare Yrkesutbildning Rektorsområde 2 Grundläggande Specialpedagogiska Särvux Rektorsområde 3 Teoretiska gym nasiala ämnen Data KY Vård Utredningsenheten för vuxna ansvarar för kommunens flyktingmottagning Inom verksamhetsområdet information och utredning finns tre utredningsenheter som utreder, bedömer och beslutar om eventuella insatser: barn och familj, ungdomar och unga vuxna samt vuxna. Flyktingmottagningen var under 2007 samorganiserad med verksamheterna ekonomiskt bistånd och individ- och familjeomsorg med inriktning på vuxna och missbruksproblematik i utredningsenheten för vuxna. Från och med oktober 2007 har IFO/vuxen lyfts ur utredningsenheten för vuxna och lagts i en särskild projektorganisation. Verksamheten inom utredningsenheten för vuxna är organiserad i team. Team integration består våren 2008 av 11 handläggare som under ledning av en flyktingsamordnare som arbetar med mottagning, introduktion och etablering för gruppen flyktingar och invandrare. Socialsekreterarna beslutar också om ekonomiskt bistånd efter utredning och bedömning av flyktingarnas behov. Under 2007 fanns även två familjepedagoger knutna 7

10 till enheten för vuxna som bistod team integration i intervjuerna av barnen och i kontakterna med skolan. Från och med april 2008 kommer emellertid familjepedagogerna att tillhöra resursenheten ungdomar och unga vuxna samtidigt som två integrationssekreterare som tidigare tillhört resursenheten jobbsökning och jobbförmedling kommer att tillhöra utredningsenheten för vuxna. Integrationssekreterarna arbetar med attityder kring flyktingar och integration och håller även i kursen LOA (Leva o arbeta i Sverige) som ges för nyanlända flyktingar Komvux samordnar SFI, yrkesutbildning och praktikanskaffning Svenska för invandrare (SFI) bedrevs helt i egenregi av Komvux fram till och med Den sökandes utbildningsbakgrund och språkfärdigheter avgör utbildningsnivå och inriktning inom SFI. Innan statsbidraget för vuxenutbildning drogs in så erbjöds även SFIundervisning kombinerat med yrkesutbildning. Under 2008 kommer ett fåtal yrkesutbildningar startas och istället är målsättningen att i allt högre utsträckning kombinera SFI med språk- och yrkespraktik. Under 2007 påbörjades en upphandling av ramavtal med externa utbildningsanordnare i syfte att under perioder med högt söktryck på SFI snabbt kunna ställa fler utbildningsplatser till förfogande. Upphandlingen var klar i september men överklagades. Länsrätten meddelade i december 2007 att upphandlingen måste göras om. En ny upphandling pågår och förväntas vara klar till sommaren Under 2007 har kommunen inte kunnat erbjuda SFI inom de lagstadgade 3 månaderna från anmälningsdatumet. Komvux hade under 2007 kapacitet att ta emot 400 SFI studerande och rekryterar nu ytterligare 7 lärare för att fr o m mars 2008 ha kapacitet att ta emot 622 SFI elever. När rekryteringen och upphandlingen avslutas kommer det i verksamheten att finnas totalt 32 lärare och därutöver ett ramavtal med externa utbildningsanordnare som gör det möjligt att vid behov öka intaget ytterligare. Under 2007 fanns tre praktiksamordnare inom Komvux med uppdrag att få fram språkoch yrkespraktik för SFI studerande. Utöver praktiksamordnare fanns dessutom två medarbetare som arbetade med portfolio och validering av flyktingarnas kunskap och kompetenser. Under 2008 kommer ytterligare fem praktikhandläggare att anställas samtidigt som resursenheten jobbsökning och jobbförmedling kommer att överta ledningsansvaret för praktiksamordnarna. Praktikanskaffningen och praktiksamordningen ska emellertid även fortsättningsvis bedrivas i nära samarbete med SFI och Komvux. 8

11 3.2.3 En egen resursenhet för ensamkommande flyktingbarn Avtalet mellan Eskilstuna och Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn upprättades under 2007 och omfattar totalt 30 platser varav minst 25 % är avsedda för asylsökande barn. Verksamheten är sedan årsskiftet organiserat i en egen resursenhet under verksamhetsområdet stöd och arbete, Komvux. 3.3 Mottagnings- och introduktionsprocessen i Eskilstuna När asylsökande boende i Eskilstuna beviljats uppehållstillstånd meddelar Migrationsverket flyktingmottagningen i Eskilstuna kommun. De sista två åren har antalet flyktingar ökat kraftigt från knappt 200 per år till 652 mottagna flyktingar För att klara den ökade tillströmningen av flyktingar har under det senaste året en rad ansatser gjorts för att anpassa både organisation och arbetssätt efter den rådande situationen. Våren 2008 är Eskilstuna mitt uppe i detta förändringsarbete, vilket framgår av processbeskrivningen som följer nedan samt av organisationsbeskrivningen i föregående avsnitt. De nyanmälda flyktingarna kallas till ett gemensamt möte vid flyktingmottagningen där de i grupp får grundläggande information om försörjningsstöd och SFI. Inom tre veckor, och med särskild hänsyn till försörjningssituationen, så hålls ett första planeringsmöte. Vid detta tillfälle utreds och bedöms eventuellt behov av försörjningsstöd och ett nytt möte bokas då den individuella introduktionsplanen påbörjas. Tidigare deltog arbetsförmedlingen och SFI vid det första planeringsmötet men här försöker flyktingmottagningen tillsammans med samarbetsparterna hitta effektivare samverkansformer. Vid första mötet med flyktingmottagningen så får nyanlända flyktingar en kallelse till introduktionskursen LOA (Leva och arbeta i Sverige) som omfattar en veckas heltidsstudier. LOA leds av två integrationssekreterare och innehåller förutom samhällsinformation också gruppdiskussioner kring attityder, myter och föreställningar om hur det fungerar i Sverige. Individen uppmanas att anmäla sig till SFI i servicecentret. Målsättningen är att SFI utbildningen ska kunna påbörjas inom två månader så snart språktester har genomförts som visar vilken utbildningsnivå som passar individen. Väntetiderna är idag upp emot fyra månader och det är främst de lågutbildade som får vänta. För att minska väntetiderna har fler SFI lärare anställts samtidigt som det pågår en upphandling av externa utbildningsanordnare av SFI. En annan åtgärd för att minska väntetiden är att man minskat antalet undervisningstimmar från 18,5-20 timmar per vecka till 15 timmar per vecka under våren

12 Sedan 2007 så bedrivs introduktionen på heltid, vilket motsvarar 30 timmar per vecka. Introduktionen innehåller förutom SFI även praktik vid en arbetsplats. Sammantaget är praktiken på 16 veckor där den första praktikomgången är på sex veckor, i första hand inriktad på språkträning. Den andra praktikomgången är tio veckor och syftar till arbete. Mellan praktikperioderna kombineras SFI med studier i studiehallen där lärare och handledare finns på plats och stöttar i studierna samt bistår i kartläggningen av individens kompetens och erfarenhet. Introduktionens innehåll har förändrats successivt under Tidigare så erbjöds de flyktingar som inte var intresserade av fortsatta studier efter SFI yrkesutbildning inom olika yrkesområden såsom svetsare, barnskötare, lager och logistik, köksutbildning m.m. När statsbidraget till vuxenutbildning minskades gjordes introduktionen om och de tidigare yrkesutbildningarna ersätts nu successivt med praktik. Introduktionsperioden är 3 år plus ankomståret, vilket innebär att flyktingar som anlände 2005 fortfarande kan delta i introduktionsprogrammet En del klarar introduktionen på kortare tid men de som fortfarande är kvar i introduktionsprogrammet efter tre år plus ankomståret avslutas i december varje år. De individer/familjer som inte har egenförsörjning överförs då till någon av de tre utredningsenheterna: barn och familj, ungdomar och unga vuxna samt vuxna. Av de flyktingar som anlände 2004 och som var inskrivna i introduktionsprogrammet i december 2007 så gjordes bedömningen att 51 vuxna var i behov av fortsatt försörjningsstöd. Av de som ankom 2003 och 2004 så är idag 59 respektive 42 % i egen försörjning, de som flyttat från kommunen är inte medräknade Antal ankommande varav barn Antal avflyttade vuxna Antal kvarvarande vuxna Antal med egen försörjning Andel med egen försörjning 59 % 42 % 10

13 4 Nationella och lokala mål för introduktionen 4.1 Nationella mål och samverkan Nationella mål för introduktionen för nyanlända har arbetats fram av Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Övergripande mål Samhällets insatser för nyanlända kvinnor, män, flickor och pojkar under deras första tid i Sverige, ska inriktas på att ge förutsättningar till egen försörjning, utbildning och delaktighet i samhällslivet. Mål för introduktionen När behovet av individuellt anpassat stöd upphört kan individen själv ta del av och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i: i det svenska språket om det svenska samhället om det svenska arbetslivet Kunskaperna ska relateras till individens kompetens och livssituation. 1 En central överenskommelse har träffats mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Statens skolverk och Sveriges kommuner och Landsting i syfte att ge stöd till de olika aktörerna på regional och lokal nivå i deras arbete med de tidiga introduktionsinsatser för nyanlända invandrare. De samverkande insatserna ska utformas så att de stödjer en snabb etablering, ökad sysselsättningsgrad och arbete i nivå med den egna kompetensen Eskilstuna i regional och lokal samverkan Utifrån den övergripande överenskommelsen ska det utformas regionala och lokala överenskommelser som har bäring på de övergripande målen i överenskommelsen och på de regional och lokala förutsättningarna. Eskilstuna kommun tecknade tillsammans med 1 Integrationsverket (2006) Mål för nyanländas introduktion 2 Sveriges Kommuner och Landsting (Dnr 2006/0913) Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige 11

14 ett antal aktörer i Sörmland en regional överenskommelse i slutet av I överenskommelsen har arbetslinjen förtydligats och sex utvecklingsområden identifierats: - Sysselsättning och tillväxt - Hälsa - Barn och ungdomar - Språkkunskaper - Mötesplatser - Samverkan Med utgångspunkt i den regionala överenskommelsen ska den senaste lokala överenskommelsen från 2006 revideras. En styrgrupp bestående av Länstyrelsen, Primärvården, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna kommun och Försäkringskassan har påbörjat det arbetet. Fem olika arbetsgrupper har bildats med ansvar för att arbeta fram strategier för olika områden såsom arbete och sysselsättning, hälsa, mottagning och introduktionsplanering, språkkunskaper och mötesplatser. Till arbetsgrupperna har även andra samarbetspartners inbjudits att delta såsom t ex studieförbund, idrottsförbund och Företagarna. 4.3 Eskilstunas mål för flyktingmottagning och introduktion I kommunens Årsplan för 2007 fanns flera övergripande kommunfullmäktige mål som pekar ut inriktningen för Arbetsmarknads- och familjenämndens flyktingmottagning och introduktionsverksamhet. Dessa mål återfinns också i nämndens verksamhetsplan för 2007: - Alla nämnders insatser ska utföras så att de stärker brukarens möjligheter att genom arbete trygga sin försörjning - I syfte att underlätta för brukare med försörjningsstöd att nå egen försörjning satsar nämnden på yrkesutbildningar och validering av tidigare kunskaper - För att bättre möta flyktingars och invandrares individuella behov ska insatser utformas som skapar förutsättningar för arbete, studier och delaktighet i samhället - För att på ett mer verkningsfullt sätt stärka individens självbestämmande, egenvärde, egen aktivitet, delaktighet och ansvar kommer förutsättningarna för en 3 Regional överenskommelse har träffats med Strängnäs kommun, Flen kommun, Katrineholm kommun, Trosa kommun, Gnesta kommun, Oxelösund kommun, Nyköping kommun, Vingåker kommun, Länsstyrelsen Södermanlands län, Föräkringskassan, Företagarna Region Sörmland, TCO-rådet Södermanland, Sörmlandsidrotten, Insamlingsstiftelsen för Invandrarföretagande (IFS)/ALMI, Länsarbetsnämnden Södermanlands län, Landstinget Sörmland, Swera-Svensk Flyktinghjälp, Migrationsverket. 12

15 övergång till introduktionsersättning att prövas samt introduktionstiden att förkortas - Genom regional samverkan kring sysselsättning och ett utökat samarbete med näringslivet förbättras förutsättningarna för att fler ska få arbete De två verksamhetsområdena: information och utredning och stöd och arbete, Komvux har i en gemensam verksamhetsplan för 2007 specificerat vilka åtgärder som ska genomföras i syfte att nå målen i Arbetsmarknads- och familjenämndens verksamhetsplan: - Det samarbete som finns med Migrationsverkets enhet i Flen och Arbetsförmedlingen, i form av den lokala överenskommelsen om introduktion av nyanlända, är en viktig utgångspunkt. Överenskommelsen ska vara vägledande i arbetet och revideras vid årets slut. Ansvarig för åtgärden: områdescheferna för Information och utredning och Komvux. Intervjuer och studier av delårs- och årsbokslut samt minnesanteckningar från styrgrupp Lokal överenskommelse bekräftar att arbete med att revidera den lokala överenskommelsen påbörjats, men att slutdatum skjutits fram till En central förutsättning för en lyckad introduktionsprocess är tillgång till praktikplatser och en snabb inskrivning i SFI. Målet är att ingen nyanländ invandrare ska behöva vänta på plats på SFI längre än två månader. Ansvariga: enhetschefer för utredningsenheten för vuxna, samordningsenheten och Rektor för SFI, rektorsområde 1. Intervjuer och studier av delårs- och årsbokslut visar att det inte varit möjligt att under 2007 erbjuda SFI utbildning inom två månader. De som anmälde sig till SFI i oktober påbörjar sina SFI studier först i mars 2008, vilket innebär en väntetid på fyra månader. Den 29 februari 2008 så stod 330 elever i kö till SFI varav 30 elever kunde beredas plats på SFI i mars Väntetiden förklaras dels av den stora efterfrågeökningen på SFI i och med att antalet flyktingar ökade så kraftigt, dels av att den påbörjade upphandlingen av externa utbildningsanordnare fick avbrytas. Av de som studerar SFI är ca 1/3 inskrivna vid flyktingmottagningen resterande är antingen inskrivna vid någon av de andra utredningsenheterna i förvaltningen eller anhöriginvandrare. - För att på ett mer verkningsfullt sätt stärka individens självbestämmande, egenvärde, egen aktivitet, delaktighet och ansvar kommer förutsättningarna för en övergång till introduktionsersättning att prövas samt introduktionstiden att förkortas. Ett beslutunderlag ska tas fram under första kvartalet

16 Ansvariga var rektor för SFI, rektorsområde 1, enhetschef resursenhet jobbsökning och jobbförmedling. Arbetsmarknads- och familjenämnden beslutade i december 2007 att behålla nuvarande system för försörjningssystem för flyktingar. Förvaltningens analys som låg till grund för beslutet visade att Västerås och andra kommuner hade goda erfarenheter av tillämpning av systemet med schabloniserad introduktionsersättning, men att de ekonomiska kalkylerna för Eskilstuna visade på en initial negativ kostnadsutveckling för nämnden. Nämnden beslutade emellertid att anta förvaltningens förslag till utvecklingsplan för introduktionsverksamheten. Planen rymmer följande utvecklingsområden : - rehabilitering och hälsofrämjande insatser för nyanlända - tidig arbetsmarknadskontakt - utöka antalet praktikplatser - gemensam handlingsplan - uppföljning I utvecklingsplanen framhålls att det är ett delat kommunalt ansvar att tillhandahålla såväl språk- och arbetspraktikplatser och att samtliga nämnder och bolag bör bidra med såväl praktikplatser som instegsjobb. För att kunna göra en utvärdering av effekterna av de insatser som bedrivs inom ramen för introduktionen betonas att ett uppföljningssystem är nödvändigt och att mått för måluppfyllelse och uppföljningsverktyg behöver skapas. 4.4 Sammanfattande kommentar och bedömning - att gå från att vara reaktiv till att agera och påverka situationen Det är staten som har det övergripande ansvaret för att ta emot flyktingar och andra invandrare, men det är kommunerna som mot att de får ersättning ansvarar för själva genomförandet. De nationella målen för flyktingmottagande och introduktion pekar tillsammans med regionala och lokala överenskommelser ut färdriktningen för kommunernas introduktion för flyktingar. Hur introduktionen ska utformas i praktiken, organisation för uppdraget och om försörjningsstöd eller introduktionsstöd ska utgå under introduktionen är upp till kommunerna. Vår bedömning är att Arbetsmarknads- och familjenämnden inte klarat av att anpassa verksamheten till den snabba ökningen av antalet flyktingar. Under de sista två åren förutsättningarna förändrats drastiskt. Dels ökade antalet flyktingar kraftigt och dels så minskade statsbidraget för vuxenutbildning inför Eskilstuna har försökt klara ut 14

17 situationen genom att anställa fler handläggare och att utöka antalet SFI-platser. De tidigare yrkesutbildningarna som finansierades med statbidrag för vuxenutbildning har successivt ersatts med arbetsplatsförlagd praktik. Vår uppfattning är att nämndens och verksamhetens agerande närmast kan beskrivas som reaktivt, d.v.s. att förändringarna i organisation och verksamhet främst varit en reaktion på de snabba omvärldsförändringar som drastiskt förändrat förutsättningarna för verksamheten. Vi ställer oss frågande till om nämndens förhållningssätt är tillräckligt för att åstadkomma en ändamålsenlig och effektiv introduktion. Det faktum att det saknas konkreta mål för introduktionen, att introduktionstidens längd är närmare fyra år (ankomståret plus tre år) och att enbart 59 respektive 42 % av de som ankom 2004 och 2005 har egen försörjning talar för att nämnden måste ta sig från ett reaktivt förhållningssätt till att aktivt sätta agendan för vad som ska åstadkommas i verksamheten. Nämnden bör ta ställning till vilken ambitionsnivå som ska gälla för mottagande och introduktion i Eskilstuna kommun. Ska introduktionstiden omfatta ankomståret plus tre år? Är det tillräckligt att 42 % är i egen försörjning efter avslutad introduktion och att resten, 51 individer vid utgången av 2007, överförs till försörjningsstöd? Nämnden uttrycker i den beslutade utvecklingsplanen att ett uppföljningssystem är nödvändigt och att mått för måluppfyllelse och uppföljningsverktyg behöver tillskapas. Vi instämmer i detta behov. Vår utgångspunkt är att nämnden måste börja med att ta ställning till vilken ambitionsnivå som ska gälla Eskilstuna genom att tydliggöra målgruppen, definiera verksamhetens uppdrag och formulera konkreta och tydliga mål för mottagande och introduktion. Nämnden har i och med antagandet av utvecklingsplanen och genom arbetet med den lokala överenskommelsen tagit steg i rätt riktning. Men nämnden behöver ta ytterligare steg och fastställa målgruppen för mottagnings- och introduktionsarbete, d.v.s. tydliggöra vilka som ska definieras som flyktingar och hur länge man ska räknas som nyanländ. Nämnden behöver också kartlägga vilka behov som finns inom målgruppen och utifrån behovet formulera uppdraget. Tydliga och realistiska mål för vad flyktingmottagande och introduktion ska åstadkomma behöver också fastställas. Målen för verksamheten bör utgå från uppdraget och ta avstamp i kommunfullmäktiges övergripande mål och den lokala överenskommelsen. I granskningen har det framkommit att mottagningsteamet har nyanlända flyktingar som sin målgrupp medan de som haft uppehållstillstånd längre än ankomståret plus tre år hänvisas till övriga utredningsenheter. Komvux och SFI har samtliga flyktingar och invandrare som målgrupp och dessa bereds plats på SFI utifrån anmälningsdatum. För att nämnden ska lyckas med sitt åtagande att ge en effektiv introduktion som leder till arbete måste målgruppen nyanlända flyktingar och avgränsningen till andra målgrupper tydliggöras. 15

18 Det är också viktigt att tydliggöra vilka behov som Eskilstuna kommun har ett ansvar för att tillgodose och vilka behov som ska tillgodoses av andra. Genom att fortsätta utveckla det påbörjade samarbetet med andra aktörer lokalt och regionalt torde nämnden kunna formulera skarpa mål för egenförsörjning och tid i introduktion. Tydliga mål ger också vägledning och stöd för verksamheten i arbetet med att effektivisera introduktionen och öka genomströmningshastigheten. 5 Hur finansieras flyktingmottagningen i kommunerna? I förordning (1990:927) regleras den statliga ersättningen till kommuner som tar emot flyktingar. Migrationsverket är verkställande myndighet och tecknar överenskommelser med kommuner om introduktionsplatser. Länsstyrelserna är de som överlägger med kommunerna i respektive län om antalet introduktionsplatser och som sedan arbetar fram förslag till överenskommelser. Undantaget är ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Där är det Migrationsverket uppgift att både överlägga och komma överens med kommunerna om boenden. Antalet introduktionsplatser som skrivs in i överenskommelsen är en uppskattning av hur många flyktingar som kommer att söka sig till kommunen under året. I överenskommelsen mellan Eskilstuna och Migrationsverket 2007 uppskattades antalet platser till 294, men i efterhand så visade det sig att 651 flyktingar bosatte sig i Eskilstuna. För 2008 omfattar överenskommelsen 346 introduktionsplatser. En kommun som tagit emot flyktingar eller andra utlänningar som är ersättningsberättigade enligt förordning (1990:927) har rätt till grundersättning, schablonersättning, extra ersättning för att påskynda etablering på arbetsmarknaden och ersättning för särskilda kostnader. Kommuner som träffat överenskommelse med Migrationsverket om flyktingmottagande för åren kan också få extra ersättning. För varje mottagen person under dessa år får kommunen kronor. För varje person mellan 18 och 65 år som inom tolv månader har haft arbetspraktik eller arbete på i minst fem månader på halvtid eller mer eller uppnått minst betyget godkänd i SFI, svenskundervisning för invandrare får kommunen ytterligare kronor. År 2006 gavs ett tillfälligt stöd för flyktingmottagande till de kommuner som tog emot fler flyktingar än kommunen tagit emot per år under perioden Det tillfälliga stödet motsvarade kr för varje flykting som togs emot under

19 Kommunen har finansieringsansvaret för de som inte omfattas av förordningen (1990:927). Till den gruppen räknas invandrare med anhöriga som varit folkbokförda i Sverige i mer än två år. En mer utförlig beskrivning av den statliga ersättningen för flyktingmottagning återfinns i bilaga 1. 6 Vilken ersättning fick Eskilstuna för flyktingmottagning och introduktion ? Eskilstuna kommun fick 104 mkr i statsbidrag för mottagning och introduktion av flyktingar under 2006 och Av det totala statsbidraget för mottagning och introduktion avsåg 5,7 mkr år 2006 den extra ersättning på 20 tkr per mottagen person som utbetalades till kommuner som träffat en överenskommelse med Migrationsverket. För 2007 betalades 10 tkr för varje mottagen person vilket motsvarade 5,1 mkr. År 2007 utbetalades också ersättning om 20 tkr för de personer som inom tolv månader haft arbetspraktik eller arbete i minst fem månader på halvtid eller mer eller uppnått minst betyget godkänd i SFI. För dessa personer sökte och erhöll Eskilstuna kommun totalt 60 tkr 2007 i särskild ersättning, vilket motsvarade 3 personer. 17

20 År 2006 År 2007 Totalt inkommet statsbidrag i mkr 41,6 mkr 62,5 mkr - varav extra ersättning 20 tkr per mottagen 5,7 mkr 5,1 mkr person 2006 (10 tkr år 2007) - varav extra ersättning 20 tkr för individer som genomgått praktik eller uppnått betyget godkänd i SFI inom tolv månader - 60 tkr - varav ersättning för ensamkommande tkr* flyktingbarn - varav ersättning för utredningskostnader 0 0 för ensamkommande flyktingbarn - varav särskild ersättning avseende försörjningsstöd till funktionshindrade och 662 tkr Ansökan påbörjas i april 2008 äldre - varav särskild ersättning färdtjänst för 0 0 äldre och funktionshindrade - varav särskild ersättning vård och stöd i 221 tkr - boendet för äldre och funktionshindrade Statsbidrag ingående i nämndens resultat 24,9 mkr 44,5 mkr Inkommet statsbidrag under resp år som 8,7 mkr 9,3 mkr periodiserats för framtida bruk ** * Avser nov-dec 2007 ** Totalt periodiserades statsbidrag motsvarande 19,3 mkr mellan 2006 och 2007 och 27,4 mkr mellan 2007 och Ansvarig ekonom vid arbetsmarknads- och familjeförvaltningen får från Migrationsverket listor över samtliga som beviljats uppehållstillstånd i Eskilstuna kommun. Dessa listor skickas till flyktingsamordnaren i förvaltningen som stämmer av listorna mot anmälda flyktingar vid flyktingmottagningen. För ansökan om extra ersättningen år 2007 för flyktingar som uppnått betyg Godkänd i SFI eller genomfört praktik ansvarade biträdande områdeschef för stöd och arbete, Komvux. Eskilstuna kommun sökte också ersättning för särskilda kostnader. Dels för barn utan vårdnadshavare, dvs ensamkommande flyktingbarn. Dels för färdtjänst samt stöd och hjälp i boendet för äldre flyktingar och funktionshindrade. I granskningen har framkommit att ansökningar lämnas till Migrationsverket från både arbetsmarknads- och familjeförvaltningen och vuxenförvaltningen och i de avsnitt som följer lämnar vi våra 18

21 iakttagelser av ansökningsförfarande och rutiner som upprättats för att säkerställa att rätt ersättning erhålls. 6.1 Ansökan om ersättning för barn utan vårdnadshavare Enligt avtalet mellan kommunen och Migrationsverket så utgår en fast årlig ersättning på 500 tkr och ersättning per dygn med 1600 kr med tillägg på 300 kr för varje belagd plats. Därutöver så ersätter Migrationsverket fickpengar och kläder och kostnader för godman, utredningskostnader och ersättning för grundskola och gymnasium. Ansökan om ersättning för kostnader för belagda platser vid kommunens boende och för transporter från transitboende upprättas av arbetsledaren vid resursenheten för ensamkommande flyktingbarn inom arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Det första boendet startades hösten 2007 och inledningsvis så har en sammanställning av kostnader för belagda platser upprättats varje månad. En kopia av ansökan skickas till ekonom vid förvaltningen som tar kontakt med redovisningsenheten centralt och lämnar uppgift om på vilket konto ersättningen ska bokföras. Det första boendet startades upp i november och för 2007 beviljades Eskilstuna kommun ersättning för 951 tkr vilket motsvarade grundersättningen och boendestödet för årets sista två månader. Information om möjligheten att söka ersättning för fickpengar och kläder ges till godman av resursenheten för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen skriver däremot inte ansökan utan här åligger det godman att upprätta en ansökan och att ta kontakt med Migrationsverket. Det är också möjligt att söka ersättning till socialtjänsten för utredningskostnader. Ansvaret för att upprätta ansökan ligger på utredningsenheten ungdomar och unga vuxna inom arbetsmarknad- och socialförvaltning. För varje utredning så ersätts kommunen med kr. Eskilstuna kommun har inte ansökt om ersättning för utredningar av flyktingbarn eller ungdomar. 6.2 Ansökan om ersättning för äldre och funktionshindrade Ansökningar om ersättning för äldre och funktionshindrade upprättas av arbetsmarknadsoch familjeförvaltningen samt av vuxenförvaltningen. Vid arbetsmarknads- och familjeförvaltningen ansöker man en gång om året ersättning från Migrationsverket för kostnader för försörjningsstöd och introduktionsersättning för de som var 60 år när de fick uppehållstillstånd och för de flyktingar som pga sjukdom eller funktionshinder hade en arbetsoförmåga när de kom till Sverige. Ansökan sammanställs av ekonom på Stöd och arbete och till grund för ansökan ligger rapporter som hämtas ur 19

22 försörjningsstödssystemet över de särskilda beslutskoder som avser försörjningsstöd till äldre och funktionshindrade. För att få en korrekt uppfattning om vilka kostnader som kommunen haft under året krävs att socialsekreterarna vid varje individuellt beslut uppger beslutskoden för försörjningsstöd till äldre eller funktionshindrade i försörjningsstödssystemet. Till stöd i arbetet har socialsekreterarna en lista med olika beslutskoder, men i övrigt finns inga riktlinjer eller rutinbeskrivningar för registrering i försörjningsstödssystemet. Vid intervjuerna uttrycks oro för att beslut om försörjningsstöd det sista året inte alltid försetts med rätt beslutskod och att det finns en risk för att kommunen går miste om ersättning för För år 2006 beviljades arbetsmarknads- och familjeförvaltningen ersättning för försörjningsstöd till äldre och funktionshindrade motsvarande 662 tkr. Vuxenförvaltningen ansöker om ersättning för färdtjänst och särskilda kostnader inom ramen för LSS och äldreomsorg från och med mottagningsdatum. Inför varje ansökan upprättar ansvarig för myndighetsenheten inom vuxenförvaltningen tillsammans med biståndshandläggarna en lista över de individer som beviljats biståndsbedömda insatser. Listan stäms sedan av med flyktingsamordnaren vid Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i syfte att försäkra sig om att individerna är registrerade som mottagna flyktingar. Utifrån listan med individer och insatser så upprättas ansökningar för färdtjänst, lönekostnader för stöd och hjälp i boendet inom ramen för LSS samt för äldreomsorg. Ansökningarna sammanställs enskilt för färdtjänst, LSS och äldreomsorg av olika ekonomer i förvaltningen. Vuxenförvaltningen har av Migrationsverket beviljats ersättning för anhörigvård och personligassistans motsvarande 221 tkr För färdtjänstkostnader har ingen ersättning sökts för de sista två åren. Vid intervjuerna med berörda tjänstemän i vuxenförvaltningen framkom att det var svårt att bedöma vilka kostnader kommunen hade rätt att söka ersättning för. 6.3 Sammanfattande kommentar och bedömning - finns system och rutiner för att säkerställa att rätt bidrag och ersättning erhålls? Vår bedömning är att det finns system och rutiner för att säkerställa att kommunen erhåller statlig schablonersättning för ersättningsberättigade individer, men att det saknas system och rutiner för ansökning av särskild ersättning för äldre och handikappade. Bristerna behöver åtgärdas annars är risken stor att kommunen går miste om berättigade intäkter. Granskningen visar också att rutiner sällan är nedtecknade och inte heller helt efterlevs. Ett exempel på detta är flyktingmottagningen. Det finns beslutskoder för kodning av 20

23 biståndsbeslut om försörjningsstöd till funktionshindrade och äldre. I intervjuerna framkom att beslutskoderna inte använts i full utsträckning under 2007 vilket innebär att samtliga ersättningsberättigade kostnader inte registrerats. Ansökningarna tycks också oftare vara kopplade till person än till en viss funktion i verksamheten, vilket gör systemet sårbart. Om nyckelpersoner slutar eller blir sjuka så finns risk för att ansökningar helt uteblir eller att ersättning inte söks för samtliga kostnader. Många personer är inblandade i ansökningarna av ersättning för särskilda kostnader. Det finns ingen central samordning av ansökningarna i kommunen eller inom respektive förvaltning. I nuläget ankommer det på berörda verksamheter och enheter att hålla reda på när i tiden ansökningen ska göras, för vilka kostnader samt hålla sig uppdaterad om eventuella förändringar i lagar eller riktlinjer som påverkar möjligheterna att få ersättning. Vår rekommendation är att nämnden säkerställer att en funktion i förvaltningen ges ansvar för att samordna och kontrollera ansökningarna av särskilda ersättningar samtidigt som enhetschefernas ansvar för ansökningarna tydliggörs. På motsvarande sätt så bör vuxennämnden ta ett samlat grepp om de ansökningar om särskild ersättning som görs för insatser inom LSS, hemtjänst och färdtjänst. 7 Till vilken verksamhet går den statliga grundersättningen och schablonersättningen? Den statliga grundersättningen och schablonersättningen för mottagna flyktingar går i sin helhet till Arbetsmarknads- och familjenämnden som beslutar om fördelning till den egna verksamheten. En mindre del av den statliga schablonersättningen fördelas av nämnden till pedagogisk verksamhet. 7.1 Verksamheter inom Arbetsmarknads- och familjenämnden som finansierades med statlig schablonersättning 2007 Det har i denna granskning inte varit möjligt att fullt ut kartlägga i vilken utsträckning den statliga schablonersättningen under åren 2006 och 2007 finansierat verksamheten och i vilken utsträckning kommunbidrag använts. Inte heller nämndens delårs- eller helårsbokslut ger någon närmare information i denna fråga. Under 2007 användes 11,6 mkr av statsbidraget till att finansiera riktade insatser såsom anställning av ytterligare personal och finansiering av yrkesutbildningarna för invandrare under en övergångsperiod då statsbidraget för vuxenutbildning togs bort. 21

24 I bokslutet överfördes 27,4 mkr av det statliga bidraget för flyktingar till 2008 som ackumulerats i verksamheten över ett flertal år Introduktionsersättning och flyktingmottagning För utbetalning av introduktionsersättning till flyktingar budgeterade Arbetsmarknadsoch familjenämnden med 35 mkr i statlig schablonersättning Till handläggning vid flyktingmottagningen budgeterades den statliga grundersättningen på 0,5 mkr, vilket motsvarar det belopp som staten betalar som generell ersättning för administration av verksamheten till kommuner som man har avtal med. De verkliga administrationskostnaderna för flyktingmottagningen uppgick till 6,8 mkr år 2007 och utöver statsbidraget så användes därmed 5,6 mkr av nämndens kommunbidrag för att finansiera merparten av flyktingmottagningens verksamhet Under året togs beslut av förvaltningsledningen att öka flyktingmottagningens budget med 686 tkr, vilket finansierades genom att ianspråkta ytterligare medel av den statliga schablonersättningen som ackumulerats i verksamheten över åren. Intäkterna användes till att finansiera personalförstärkning vid flyktingmottagningen i syfte att möta den växande tillströmningen av flyktingar under året. Budget och redovisat utfall för flyktingmottagningen och introduktionsersättning 2007 Budget kostnaderbudget intäkterredov kostnaderredov intäktertot.utfall netto Introduktionsersättning Personal utökatflyktingmottagning delsumma: Personal Integrationsteamet delsumma: I Eskilstuna är introduktionsersättning likställt med ekonomiskt bistånd till flyktingar Kommunen har utvecklat ett särskilt administrativt stödsystem för redovisning av intäkter för flyktingmottagande och introduktion. Systemet var i bruk under 2002 och Uppdatering av det administrativa stödssystemet för redovisning av intäkter för flyktingmottagande och introduktion pågår och systemet beräknas åter vara i drift under Kostnaden för utbetald introduktionsersättning går att få fram per årsgrupp från försörjningsstödssystemet men ej från ekonomisystemet. Under 2008 pågår ett arbete med att i ekonomisystemet dela upp kostnaderna utifrån vilket år flyktingarna anlänt och att matcha dessa med intäkterna för respektive årsgrupp. 22

25 7.1.2 Svenska för invandrare, SFI Historiskt så har Arbetsmarknads- och familjenämnden finansierat 50 % av kostnaderna för SFI med statlig schablonersättning och 50 % med kommunbidrag. I dag är heller inte kostnadsfördelningen 50/50, utan merparten av svenskundervisningen finansieras med statliga medel. Anledningen till att det från början var en 50/50 fördelning sägs vara att av de som förr om åren påbörjade SFI studier var i genomsnitt hälften invandrare för vilka kommunen har finansieringsansvaret. År 2007 budgeterade Arbetsmarknads- och familjenämnden för att SFI-verksamheten skulle finansieras med 8,7 mkr av den statliga schablonersättningen. Kostnaderna för SFI verksamheten budgeterades till drygt 12 mkr och därmed behövdes verksamheten förstärkas med 3,4 mkr från nämndens kommunbidrag för att få en budget i balans. Av redovisat utfall i tabellen nedan framgår att den kommunens egen finansiering av SFI uppgick till närmare 3 mkr. Budget och redovisat utfall för SFI 2007 Budget kostnader Budget intäkter Budget netto Redov kostnader Redov intäkter redovisat utfall Svenska för invandrare personal Svenska för invandrare övrig drift SFI Administration SFI Kortutbildade övrig drift SFI Teori- och kväll övrig drift SFI extra personal SFI extra övrig drift SFI extern utbildning Café SFI övrig drift SFI Starten personal SFI Starten övrig drift SFI Intro övrig drift Interkommunal SFI delsumma Yrkesspår personal Yrkesspår övrig drift delsumma Verksamheter vid andra förvaltningar som finansierades med statlig schablonersättning 2007 Arbetsmarknads- och familjenämnden fördelar en del av den statliga schablonersättningen till andra verksamheter i kommunen. År 2007 överfördes 30 tkr till förskoleverksamheten, tkr till de internationella klasserna och 745 tkr för finansiering av slussen vid Barn och utbildningsnämnden. Fördelningen baseras på hur många flyktingbarn och ungdomar som tagits emot i de tre verksamheterna och ersättning utgår från ett fast platspris. Till 23