Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller"

Transkript

1 Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller

2 Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller

3 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion Jupiter Reklam Foto omslag Matton Tryck Kopiecenter, Stockholm 2007 ISBN

4 Innehållsförteckning Inledning 4 Genomförande av uppdraget och avgränsningar 6 Analys av befintliga mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare 7 Förslag på reviderade mål 10 Sysselsättningsmål 10 Delaktighetsmål 11 Svenskundervisning 11 Förslag på resursplanering 13 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 15 Förslag på innehåll i introduktionen 16 Introduktionsprogram uppdelat på två faser 16 Motivation och delaktighet i genomförandet 16 Introduktionsfas 16 Etableringsfas 18 Förslag på lokala organisationsmodeller 20 Utgångspunkter för den kommunala organisationen 20 Samverkan mellan kommuner 20 Samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen 21 Bilaga 1 Innehållet i introduktionsverksamheten, skiss 23 Bilaga 2 Arbetsförmedlingens medverkan 24

5 4 Inledning Inledning Utifrån vad som framkommit i rapporten Del 1, Introduktion av nyanlända kartläggnig av hinder, definieras i denna rapport en modell med mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare och förslag på hur verksamheten kan organiseras. Uppdraget utförs inom ett av Programberedningens tre målområden Introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Den övergripande målsättningen för beredningens arbete är att förkorta tiden mellan nyanlända flyktingars och invandrares ankomst till Sverige och deras inträde på arbetsmarknaden. Rapporten har författats av Ronny Nilsson. Uppdragsbeskrivning Uppdraget består av två delar. Denna rapport behandlar den andra delen av uppdraget. Första delen av uppdraget bestod i att ge en samlad bild av vilka hinder som finns för att invandrare snabbare kan ta sig in på arbetsmarknaden eller in i reguljära studier. Andra delen av uppdraget består i att definiera en modell av en miniminivå för vad en differentierad och resultatmässigt effektiv introduktionsperiod bör innehålla. I modellen ska mål för verksamheten liksom förslag på organisation tas fram. Rapporten, del 2, förväntas innehålla och behandla: 1. Genomgång av befintliga mål att utgå ifrån analys av befintliga mål och hinder enligt första delen i uppdraget 2. Föreslå nya mål 3. Utifrån målen definiera innehållet under etableringsfasen. Det vill säga vad behövs minst för att uppnå uppställda mål? 4. Fullskalig modell, om möjligt utifrån olika kommuntyper a. Med regional introduktionsverksamhet b. Enbart kommunal introduktion 1 Liten kommun 2. Mellanstor kommun 3. Stor kommun

6 Inledning 5 Disposition Rapporten kommer att disponeras enligt följande: I andra kapitlet finns en beskrivning av hur uppdraget genomförts. I kapitel tre analyseras befintliga mål i introduktionen, vilket är en sammanfattning av vad som framkommit i första delen av uppdraget och som finns redovisat i rapport del 1. Med utgångspunkt från analysen av befintliga mål i kapitel tre lämnas förslag på reviderade mål i kapitel fyra. Förslagen kring resursplanering, som är viktigt för att effektivisera introduktionen, finns i kapitel fem. En viktig del av denna planering är de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Med utgångspunkt från målen för introduktionen föreslås introduktionen ha ett visst innehåll som finns redovisat i kapitel sex. Innehållet finns också schematiskt uppställt i bilaga 1. I bilaga 2 beskrivs hur samverkan med arbetsförmedlingen kan utformas. I kapitel sju finns redovisat förslag och resonemang kring hur introduktionsverksamheten kan organiseras.

7 6 Genomförande av uppdraget och avgränsningar Genomförande av uppdraget och avgränsningar Uppdraget att definiera modeller för introduktionen bygger huvudsakligen på den analys och bedömning som finns redovisat i första delen av uppdraget i rapporten Introduktion ett sätt att göra nyanlända delaktiga i svenskt arbets- och samhällsliv, Del 1: Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder daterad Uppdraget till att föreslå en miniminivå av vad en introduktionsperiod bör innehålla har inneburit att jag har begränsat förslagen kring modeller för introduktion till de delar av introduktionen som direkt eller indirekt påverkar etableringen på arbetsmarknaden.

8 Analys av befintliga mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrade 7 Analys av befintliga mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare Som har redovisats i del 1 av min rapport är resultaten mycket dålig inom introduktionsverksamheten. Det kan finnas tre orsaker till detta. Insatserna kan vara otillräckliga och/eller felaktiga, målen kan vara felaktiga eller så är orsaken en kombination av båda problemen. Som framgår av del 1, är min bedömning att det är en kombination av båda. Det finns flera anledningar till att ett så dåliga resultat innebär problem. Tilltron till målet med introduktionen blir liten. Insatsplaneringen blir sannolikt felaktig. Målet ger heller inte stöd för vilka insatser som är aktuella. Dessa insatser är beroende av vilken sysselsättning som kan vara aktuell för den nyanlände efter introduktionstiden. Nedan följer en analys av målen för introduktionen och vilka problem som finns med dess nuvarande utformning. Målen bör i första hand kunna tolkas av målgruppen. Målen bör dessutom utformas så att de ger en vägledning om vilka insatser som kan vara aktuella för att uppnå målen. Målen bör också kunna följas upp. Det behövs en analys av utgångsläget för de nyanlända för att rätt planera och avsätta resurser för att uppnå målen. Mål och analys av utgångsläget bör utformas på samma sätt nationellt och lokalt men på olika nivåer. Analys av integrationsverkets mål Det övergripande målet med introduktionen enligt propositionen Sverige, framtiden och mångfalden, från invandrarpolitik till integrationspolitik är att den skall underlätta nyanländas försörjning och delaktig i samhället. Integrationsverkets definierar målet för introduktionen såsom: Efter avslutad introduktion ska individen kunna ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbets- och samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, arbetslivet och språket. Kunskaperna ska relateras till individens kompetens, livssituation och förutsättningar för egen försörjning. Det övergripande målet att försörja sig är inte enkelt att följa upp. Uppföljning av hur stor andel som har försörjningsstöd vid olika tidpunkter efter uppehållstillstånd ger begränsad information om en person har etablerat sig i Sverige via arbete eller utbildning. En person kan ha fått ett arbete men familjen behöver kompletterande försörjningsstöd från kommunen bl a pga familjens storlek, vilket inte är helt ovanligt. Försörjningsmålet ger inte heller information på vilket sätt en person etablerat sig i samhället, vilket kan vara en väsentlig uppgift för att analysera målgruppens behov av generella insatser. Behovet av fortsatta säråtgärder,

9 8 Analys av befintliga mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrade framför allt fortsatta svenskstudier på grundläggande nivå, tyder på att introduktionen inte har fungerat. Det övergripande målet ger inte heller någon vägledning om vad introduktionen skall förbereda individen för typ av sysselsättning efter introduktionstiden. Möjlig sysselsättning för nyanlända invandrare är beroende av deras utbildningsoch arbetslivserfarenhet och förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden. Innehållet i introduktionen är beroende av om den nyanländes sysselsättning är arbete, vilket typ av arbete det är och om den nyanlände behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Ju mer introduktionen innehåller konkret förberedelse för ett specifikt arbete eller specifika studier ju kortare blir vägen till etablering i Sverige I Integrationsverkets måldokument anges också delmål för introduktionen. För personer i arbetsför ålder ska nedanstående delmål vara uppfyllda efter avslutad introduktion: ha kunskaper om samhällets grundläggande demokratiska värderingar, människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt om jämställdhet mellan könen och barns rättigheter, ha kunskaper om svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv, ha sådana kunskaper i svenska att språket fungerar som ett kommunikationsmedel i såväl vardags- och yrkesliv som vid utbildning, ha fått tidig och relevant kontakt med svenskt arbets- och föreningsliv, ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad och har en plan för en eventuell kompletterande utbildning, ha påbörjat kompletterande utbildning eller sysselsättning utifrån sina individuella förutsättningar om han/hon är i arbetsför ålder, men saknar utbildning motsvarande svensk grundskola. Integrationsverkets delmål är mer att betrakta som medel för att nå försörjnings-/ sysselsättningsmålet och delaktighetsmålet. Målen är kunskapsmål: ha kunskap om, ha fått tidig och relevant kontakt, ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad, ha påbörjat kompletterande utbildning etc. Detta är kunskapsmål som är svåra att följa upp. Men vad gör den nyanlände efter introduktionen med eller utan generella insatser via arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller vuxenutbildning? Det finns inget som tyder på att samverkande myndigheter har tagit fasta på Integrationsverkets måldokument då policy och insatser utformats eller då utvecklingsarbete initierats inom respektive myndighet. Enligt de kommuner som medverkat i utvärderingen som redovisats i tidigare rapport så medverkar till exempel inte arbetsförmedlingen i att planera den kommunala introduktionen så att den blir arbetslivsinriktad. Enligt samma utvärdering förekommer det ytterst få parallella och integrerade kompletterande utbildningar under introduktionen.

10 Analys av befintliga mål för introduktion av nyanlända flyktingar och invandrade Sammanfattning: Det övergripande målet om försörjning och delaktighet i samhället tillsammans med Integrationsverkets kunskapsmål ger inte någon vägledning för planering av vilka introduktionsinsatser som behöver sättas in och omfattningen av dessa. Som framgår av rapporten del 1 är avsättningen av arbetsmarknadspolitiska medel och medel för vuxenutbildning på nationell nivå inte relaterade till målgruppens behov av insatser varken under eller efter introduktionstiden. Enligt Integrationsverkets enkätundersökning, rapport 2005:01, deltar till exempel endast två procent av de flyktingar som avslutat sin introduktion i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Merparten av de arbetsmarknadspolitiska medlen är generella resurser som även kan användas för nyanlända invandrare. I praktiken används dessa medel först efter den kommunala introduktionen. Detta gäller även för de insatser som är särskilt riktade till nyanlända invandrare. I ett fåtal kommuner och för vissa grupper finns en planering av introduktionsinsatser som utgår ifrån en analys av gruppens förutsättningar och eventuell framtida sysselsättning. Sammanfattande analys Dåliga resultat och låg måluppfyllelse efter introduktionen. Sannolikt har den nyanlände svårt att identifiera sig med målen. Försörjningsmålet ger inte någon information hur den nyanlände har etablerat sig i samhället. Fortsatt stor andel säråtgärder efter introduktionen tyder på att introduktionen inte fungerar. Det övergripande målet, försörjning och delaktighet, ger ingen vägledning om vad introduktionen skall innehålla. Integrationsverkets delmål är kunskapsmål som är svåra att följa upp och snarare medel att uppnå en viss sysselsättning. Analysen av målgruppens förutsättningar relaterade till uppsatta mål bör utgöra underlag för att avdela resurser för introduktionen. Det finns till exempel ingen synbar analys av de nyanlända invandrarnas behov av arbetsmarknadspolitiska medel under introduktionstiden.

11 10 Förslag på reviderade mål Förslag på reviderade mål Det övergripande målet med introduktionen enligt propositionen Sverige, framtiden och mångfalden, från invandrarpolitik till integrationspolitik är att den skall underlätta för nyanlända att försörja sig och att bli delaktig i samhället. Utgångspunkter för utredningen vid definition av mål för introduktionsverksamheten är att de nyanlända invandrarna kan förstå och identifiera sig med målen, innehållet i introduktionen kan utformas med ledning av dessa mål, målen kan följas upp. Målgruppen i förslaget är alla nyanlända invandrare som har behov av olika delar av en introduktion. Sysselsättningsmål Mål om sysselsättning ger en betydligt bättre indikation om de nyanlända invandrarnas etablering efter introduktionen. Mitt förslag på sysselsättningsmål direkt efter introduktionen är: arbete inom utbildnings- och/eller erfarenhetsyrket eller inom ett näraliggande yrke ev med stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Är målet arbete så bör ju frågeställningarna för den enskilde och handläggarna vara då introduktionsplanen görs upp: Vilka är förutsättningarna på arbetsmarknaden i aktuellt yrke? Vilka svenskkunskaper krävs? Hur långt räcker min kompetens? Kan jag komplettera min kompetens under introduktionen? Vilket stöd kan jag få av arbetsförmedlingen under och efter introduktionen? kompletterande utbildning inom grundläggande vuxenutbildning gymnasium eller högskola Aktuella frågeställningar för den enskilde och handläggarna bör vara: Hur långt räcker min kompetens? Vilken utbildning saknar jag utifrån förutsättningarna i Sverige? Hur omfattande är mitt utbildningsbehov? Vad krävs det av mig vid studier och hur försörjer jag mig? Vilket stöd kan jag få av vuxenutbildningen under och efter introduktionen? alternativ sysselsättning som inte finns på den ordinarie arbetsmarknaden. Aktuella frågeställningar för den enskilde och handläggarna bör vara: Hur ser arbetsmarknaden ut i Sverige? Vilka jobb finns det som jag kan söka? Vilken utbildning behöver jag för att kunna få arbete i Sverige? Är jag beredd att bedriva vuxenstudier med beaktande av min familjesituation och mängden utbildning jag behöver, vid min ålder etc? Det är nödvändigt att samhället, via kommunerna, tillskapar mer långsiktig sysselsättning utanför ordinarie arbetsmarknad inom och utanför den kommunala verksamheten. Dessa bör finnas tillgängliga direkt då behovet konstateras för den enskilde, även under introduktionen. Långa väntetider, arbetslöshetstider försenar integrationen. Dessa mål bör de nyanlända invandrarna bättre kunna identifiera sig med. De är också lättare att kontinuerligt följa upp. Relativt enkelt skulle sysselsättningssituationen kunna kontinuerligt registreras som ger möjlighet till uppföljning både lokalt och nationellt. Syftet med introduktionen är ju att den nyanlände skall förberedas för nästa fas i etableringen i Sverige. Innehållet i introduktionen blir mer individuellt anpassat och stödjer en snabbare etablering då det relateras till realistisk sysselsättning med beaktande av den nyanländes förutsättningar.

12 Förslag på reviderade mål 11 Delaktighetsmål Skall mål kring delaktighet i samhällslivet sättas upp så måste det samtidigt finnas en idé om hur dessa mål skall följas upp. Det är svårt att mäta faktisk delaktighet. Hur mäter man förstått och agerar efter de demokratiska värderingarna vi har i Sverige? Det som återstår att mäta är tillägnad kunskap. Det bör vara möjligt att i likhet med till exempel det teoretiska körkortsprovet ha en uppsättning av frågor som besvaras under introduktionen. Det bör vara möjligt utfärda intyg. Men provet bör snarare vara till för att mäta kvalitén i undervisningen som ger möjlighet att komplettera undervisningen. Med detta utgångsläge skulle målen kring delaktighet kunna ha följande utformning: Efter introduktionen skall den nyanlände ha kunskap om det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar beträffande människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, jämställdhet mellan könen, barns rättigheter, vårt sätt att organisera och styra samhället, bl.a. via demokratiska val samt kunskap om samhället i övrigt såsom arbete, boende, skola och utbildning, hälso- och sjukvård. Svenskundervisning Mitt förslag är att svenskundervisningen i form av Sfi-undervisning slopas som egen skolform. Svenskundervisningen integreras med övriga delar i introduktionen. Betygssystemet har ingen relevans i de situationer merparten av de nyanlända kommer att använda svenskkunskaperna vid nästa steg i etableringen i Sverige. Vid anställning så är det den reella förmågan att kommunicera som bedöms. Betyget används ofta för att sortera bort deltagaren så att denne inte få tillgång till arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning. Alltför stor andel fortsätter att studera enbart svenska, 37 % av dem som avslutat introduktionen enligt Integrationsverket enkätundersökning, som redovisats i del 1 av rapporten. Detta kan inte vara syftet med Sfi-undervisningen. De nyanlända skall ju ha fått så relevanta kunskaper i svenska att de kan gå ut i arbetslivet, med eller utan stöd av arbetsförmedlingen, eller gå vidare i studier. Undervisningen i svenska, Sfi, är nu föremål för den femte förändringen, egentligen justering, sedan Genomgående vid varje förändring har varit att utvärderingarna visar på brister såsom omfattande avbrott, dålig måluppfyllelse. Den nu aktuella förändringen enligt propositionen 2005/06:148 är inget undantag. Det anges att fler numera avslutar utbildningen med godkänt betyg, dvs ett av fyra betygsteg. Då har man inte beaktat att 37 %, enligt tidigare refererad enkätundersökning genomförd av Integrationsverket, fortsätter med svenskinlärning efter avslutade Sfi. I praktiken är de som har lägre betyg än Sfi D fortfarande utestängda från arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och vuxenutbildningen. Det är felaktiga slutsatser som regeringen utgår ifrån genom förslaget att ännu mer markera undervisningen i svenska, Sfi, som en renodlad språkundervisning där behovet av annan utbildning skall kunna fås parallellt och att språkundervisningen skall bedrivas i omgivande svenskspråklig miljö. Det är ingen större förändring av syftet som funnits sedan drygt 10 år tillbaka. Fortfarande visar undersökningen inför denna rapport att det inte finns någon samordning av introduktionsplanerna, studieplanerna i Sfi. Det är en traditionell språkundervisning där det inte finns mål eller reflektioner kring vilket funktionellt språk den nyanlände behöver. Det behövs en helt annan reform av undervisningen i svenska, en rejäl förändring där undervisningen i svenska för nyanlända invandrare helt integreras med övriga delar i introduktionen med möjlighet att tillägna sig svenska språket i ett reellt sammanhang, relevant språklig miljö. Undervisningen i svenska (Sfi) slopas som egen skolform.

13 12 Förslag på reviderade mål Kommunens ansvar för svenskundervisningen läggs in i kommunens ansvar för att introducera nyanlända invandrare i det svenska samhället. Självklart skall det fortfarande vara samma höga krav på svenskutbildarnas kompetens. Behovet av svenskundervisning för de som bott längre tid i Sverige bör kunna tillgodoses inom den reguljära vuxenutbildningen. Målet för svenskundervisningen med detta syfte skulle då kunna vara att den nyanlände kan kommunicera på svenska i det sammanhang han/hon skall befinna sig efter introduktionen, får ett intyg som beskriver deltagarens förmåga att kommunicera på svenska relaterat till den sysselsättning han/hon skall befinna sig i. Om det behövs ytterliggare redovisning för svenskundervisningen så skulle det kunna beskrivas genom omfattning av undervisning i antal timmar. Min bedömning är att det inte behövs en redovisning som anger nivån på svenskkunskaperna. En enkel redovisning skulle kunna vara att personen avslutat svenskundervisningen med intyg alternativt avbrutit undervisning med intyg. Vid ansökan till vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning bör den reella kompetensen i svenska bedömas och vara avgörande för tillträdet till undervisningen. Generellt bör behovet av kompletterande undervisning i svenska integreras med den övriga undervisningen. Analys av nyanländas förutsättningar, utbildnings- och arbetslivsbakgrund, relaterat till sysselsättningsmålet kan användas för att planera och avsätta introduktionsinsatser med rätt mix och i tillräcklig omfattning. Målen går att följa upp. Effekterna av introduktionsinsatserna som använts kan relateras till måluppfyllelsen. Risker för att positiva effekter inte uppnås Det är svårt att förutse möjligheterna på arbetsmarknaden. Det är svårt att förutse individens drivkraft, motivation att delta i introduktionen. Målen om delaktighet i samhällslivet är kunskapsmål. Uppföljning av individerna uppnått målen kräver prov. Det innebär inte att man är delaktig i samhällslivet. Om undervisning i svenska (Sfi) fortsätter bedrivas som egen skolform och som en renodlad språkutbildning. Förväntade effekter: Positiva effekter De nyanlända kan identifiera sig med målen. Målet, intyget, för svenskundervisning kan användas för att bedöma om den nyanlände har reell kompetens att kommunicera på svenska i det arbete, den utbildning som är aktuell. Det går att identifiera vad introduktionen behöver innehålla och hur den skall bedrivas för att nå målen.

14 Förslag på resursplanering 13 Förslag på resursplanering Skall det vara möjligt att nå målen med introduktionen så måste resurserna som avsätts för introduktionen relateras till de olika målgruppernas förutsättningar och sysselsättningsmål. Naturligtvis är det svårt att beräkna andelen av de nyanlända som har förutsättningar för det ena eller det andra. Med utgångspunkt i en analys av de nyanländas utbildnings- och arbetslivserfarenhet relaterat till förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden bör det vara möjligt att grovt uppskatta andelen och antalet i de olika sysselsättningsalternativen med en sysselsättningsprognos. Med några års erfarenhet bör analysen kunna bli alltmer träffsäker. Analysen förutsätter att det finns bakgrundsuppgifter under det första mottagningsåret, så som uppgifter om utbildnings- och arbetslivserfarenhet. Inför starten av Sfi-undervisningen registrerar kommunerna den nyanländas utbildningsbakgrund. Däremot är det enbart enstaka kommuner som registrerar den nyanländes arbetslivserfarenhet med möjlighet att ta ut statistik. Det bör vara möjligt att systematiskt både registrera utbildnings- och arbetslivserfarenhet vid mottagningstillfället i kommunen. Den senaste statistiken över om nyanländas utbildningsbakgrund på nationell nivå är den som Integrationsverket redovisar i sin rapport Introduktion för nyanlända invandrare enkätundersökning :01. Statistiken kan fungera som ett exempel på hur en sysselsättningsprognos kan se ut relaterat till de nyanländas utbildningsbakgrund. Observera att det inte är en totalredovisning då den bygger på en enkätundersökning. Det är också nödvändigt att väga in tidigare uppföljningar av sysselsättningen efter introduktionen.

15 14 Förslag på resursplanering Tabell: Antagande av nyanländas sysselsättning efter introduktionen Utbildningsbakgrund Omfattas av ersättningsförordningen Sysselsättning efter introduktionen Omfattas av ersättningsförordningen Nej Ja Nej Ja Ingen utbildning 2 12 Kompletterande utbildning Grundskola < 9 år grundläggande Grundläggande Grundskola 9 år Gymnasium Gymnasium Gymnasium Högskola Högskole-/ universitetsexamen Högskola Annan utbildning 5 3 Kan inte svara Gymnasium Arbete varav arbets marknadsåtgärd Sysselsättning ej på ordinarie 5 10 arbetsmarknad Kommentarer: Ingen eller kortare utbildning än 9 år: En tredjedel går in i grundläggande utbildning med hänsyn till antal år i skola, ålder, familjesituation, studietradition samt yrkeserfarenhet som kan vara gångbar. En tredjedel har möjlighet att söka arbete med och utan stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Resterande tredjedel kommer att behöva sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Grundskola 9 år: Hälften går in i utbildning varav hälften vardera i grundläggande och gymnasium En fjärdedel har möjlighet att söka arbete med och utan stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Resterande fjärdedel kommer att behöva sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Gymnasium: En tredjedel går in i utbildning varav hälften vardera i gymnasium och högskola. Två tredjedelar har möjlighet att söka arbete med och utan stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Högskole-/universitetsexamen: En fjärdedel går in i utbildning i högskola. Tre fjärdedelar har möjlighet att söka arbete med och utan stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Annan utbildning och kan inte svara: Alla har möjlighet att söka arbete med och utan stöd av arbetsmarknadspolitiska insatser. Behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Två tredjedelar av dem som beräknas kunna gå ut på arbetsmarknaden antas behöva stöd av åtgärder från arbetsförmedlingen.

16 Förslag på resursplanering 15 Vinsterna med denna resursplanering är också att det är möjligt att planera de generella insatserna inom arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. Det ger möjlighet att underlätta och förkorta övergången till dessa insatser. Men det ger också underlag för metodutveckling som i sin tur underlättar för målgruppen att tillgodogöra sig insatsen. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Det absolut största hindret att åtgärda avser dålig tillgängligheten och bristen på arbetsmarkandspolitiska åtgärder för nyanlända invandrare. Det framgår tydligt av den första delen av rapporten. Det framgår både av styrdokument som granskats och enligt uppfattningar i de kommuner som deltagit i utvärderingen. Utgångsläget för förslagen i denna rapport är att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, som anvisats från staten, skall vara konjunkturoberoende. Utöver syftet att stödja målgruppens inträde på arbetsmarknaden bör syftet också vara att främja mångfalden i arbetslivet. Det innebär att arbetsmarknadsutbildningen även kan riktas till personer som har kompetens inom områden där det inte är synbar brist på utbildad arbetskraft. Tilldelning av resurserna bör utgå ifrån en resursplanering som beskrivits ovan. Det andra förslaget är att dessa arbetsmarknadspolitiska medel endast får användas i samarbete med kommunerna. Detta för att säkerställa att resurserna används för nyanlända invandrare under introduktionen och i direkt anslutning till att introduktionen avslutas. Överenskommelserna om utvecklingen av introduktionen (den centrala, de regionala och lokala) ingås med flera olika parter och upplevs ge litet konkret stöd i den operativa verksamheten. Samverkansavtal kan vara en lämplig form att gemensamt bestämma det konkreta innehållet i verksamheten och hur den skall finansieras ur de sammantaget tillgängliga resurserna. Ett sådant avtal kan också underlätta att bestämma vem, kommun eller arbetsförmedling, som skall ha huvudansvaret att genomföra åtgärden. T.ex. kan det undvikas att fastna i att hävda strikta ansvarsområden såsom att arbetsförmedlingen inte anser sig kunna medverka i en förberedande aktivitet på gymnasial vuxenutbildningsnivå och kommunen anser sig inte kunna bedriva aktivitet som tillhör Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. Sådana konflikter undviks genom att kommunen och arbetsförmedlingen gemensamt skriver samverkansavtal om en utbildning som innehåller både förberedande aktivteter och det som behövs för anställningsbarheten. Den gemensamma finansieringen finns också med i avtalet. Detta underlättar samverkan och det blir tydligt för alla parter vad som gäller. Förväntade effekter: Positiva effekter Det blir tydligt vilka insatser och vilken omfattning som behövs i introduktionen. Underlättar att planera behovet av generella insatser efter introduktionen. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används under nyanländas introduktion utan alltför långa väntetider och kompetensförluster för nyanlända invandrare. Med samverkansavtal mellan kommunen och arbetsförmedlingen vet alla parter vad som gäller för den avtalade verksamheten och perioden. Det ger förutsättningar att mer effektivt använda de gemensamma resurserna utan förlustbringande glapp emellan kommunens aktivitet och arbetsförmedlingens efterföljande aktivitet. Risker för att positiva effekter inte uppnås Svårigheter att förutspå förutsättningar på framtida arbetsmarknader. Det måste vara grova uppskattningar av sysselsättningsalternativ. På mindre orter kan målgruppen känna sig utpekade. Tilltron att samverkan och samutnyttjande av arbetsmarknadspolitiska medlen tillsammans med kommunala insatser fungerar med nuvarande ansvarsfördelning.

17 16 Förslag på innehåll i introduktionen Förslag på innehåll i introduktionen Introduktionsprogram uppdelat på två faser Det är nödvändigt att den enskilde har motivation och är delaktig både i planeringen och genomförande av introduktionen. Att dela in introduktionen i två faser, introduktionsfas och etableringsfas, kan göra det mer synligt för deltagarna vad introduktionen syftar till och vad den innehåller. Uppdelningen kan även ha fördelar för de som är ansvariga på olika nivåer. Med en tydlig och koncentrerad introduktionsfas som ger den nyanlände förutsättningar att planera en arbetsmarknads- eller studieinriktad etableringsfas bör den sammanlagda introduktionstiden väsentligt förkortas. Under hela 90-talet har målsättningen varit att introduktionen skall vara helt individuellt upplagd. Integrationsverket har länge kritiserat att kommunernas upprättade individuella planer i hög grad är kollektivt individualiserade och att introduktionen är styrd av kommunala resurser och prioriteringar. Det är dags att avliva myten om värdet och möjligheterna av att genomföra en helt individualiserad introduktion. En helt individualiserad introduktion skulle bli mycket dyr med höga personalkostnader som inte alls ryms inom den statliga ersättningen till kommunerna. Stora delar av introduktionen är betrakta som generella och tjänar på att ge gemensamt, såsom samhällskunskap, arbetslivskunskap mm. Även andra delar är gemensamma för grupper som har samma utbildnings- och/eller arbetslivserfarenhet. Självklart så finns det återstående delar som behöver och skall vara individualiserade. De olika delarna av introduktionen som kan vara kollektiva respektive individuella beskrivs i en detaljerad introduktionsplan. Varje kommun bör ha ett introduktionsprogram som arbetats fram tillsammans med samverkande parter i vilken det klargörs parternas olika roller, i första hand kommunens och arbetsförmedlingens roller. Målen och innehållet i programmet bör också vara så utformat att det kan kommuniceras med målgruppen nyanlända invandrare, vilket förutsätter att det översätts på de mest frekventa språken. Motivation och delaktighet i genomförandet Den stora utmaningen är att få de nyanlända att känna sig motiverade och delaktiga i både planering och deltagande i introduktionen. Det bör alltid finnas avsnitt i introduktionsprogrammet som behandlar hur delaktighet skall ökas och säkerställas. Ett sätt att öka delaktigheten/motivationen är att ersättningen under introduktionen, introduktionsersättningen, tydligt relateras till genomförda prestationer. T.ex. för en grundläggande del av introduktionen utbetalas en miniminivå av introduktionsersättning. Tillkommande delar av introduktion ersätts med fastställt tillägg i introduktionsersättningen. Introduktionsfas Introduktionsfasen syftar till att deltagaren får grundläggande kunskap om Sverige relaterat till sina egna förutsättningar. Detta är kunskaper som den nyanlände behöver för att i nästa fas kunna bestämma vad han/hon skall göra efter introduktionen. Kunskaperna behöver den nyanlände också för att kunna ta del av den vägledning som olika handläggare ger. Innehållet i denna fas bör omfatta: Kartläggning: Grundläggande kartläggning av personens sociala situation, utbildnings- och yrkesbakgrund används både av introduktionsansvariga och i svenskundervisningen. Samtliga som kommer att möta den nyanlända bör vara överens om vilka uppgifter som kartläggningen ska omfatta. Introduktionsplanen: Introduktionsplanen skall vara ett levande dokument som ständigt revideras i samspel mellan den nyanlände och de inblandade handläggarna.

18 Förslag på innehåll i introduktionen 17 Orienteringskurser: Orienteringskurser med samhällsinformation, i första hand kring lokalsamhället, ges med tolk eller på deltagarnas modersmål. Svenskundervisningen: Svenskundervisning har stort utrymme i denna fas och den knyter an till övriga delar i introduktionen. En viktig del av undervisningen är att definiera i vilka situationer den nyanlände kommer att kommunicera på svenska efter introduktionen. Meritportfölj: De nyanlända påbörjar sitt arbete med meritportfölj. Det är ett arbete som både är en del av svenskundervisningen och en del som möjliggör för deltagaren att synliggöra sin kompetens. Handledare kan i första hand vara svenskläraren. Handledarstödet kan tidvis ges av andra såsom introduktionssekreterare, studieoch yrkesvägledare samt arbetsförmedlare. Den nyanländes beskrivning av arbetslivserfarenheter och utbildningsbakgrund underlättar att identifiera vilken praktik som kan vara aktuell. Beskrivningarna kan också användas för att ringa in vilken yrkesbedömning som kan behövas. Den nyanländes ökade självinsikt och ökade förmåga att kommunicera kring sin kompetens är värdefull för planeringen av introduktionen. Samhällsorientering delaktighet i samhället: Fortsatt samhällsorientering som också innehåller information kring det svenska samhällets grundläggande värderingar. Det är inte helt enkelt att förmedla samhällsinformation som både omfattar konkreta sakupplysningar som direkt berör individen och till att förmedla samhällets grundläggande värderingar. Det är då viktigt att ta tillvara olika sätt att förmedla dessa värderingar t.ex. att använda dubbelt språk- och kulturkompetenta personer. Det är en grannlaga uppgift att välja ut hur kunskapen skall förmedlas och vilka som bäst förmedlar denna kunskap. Det är därför nödvändigt att det finns en särskild utarbetad plan för denna del av introduktionen. Varje del av orienteringen skall ha ett syfte och beskrivning av innehållet i undervisningen samt en plan över hur och vem som skall förmedla kunskaperna. Programmet bör göras upp tillsammans med alla som är involverade i introduktionen. Naturligtvis ska svenskundervisningen hämta stoff och övningsuppgifter från denna verksamhet. Arbetslivs- och studieorientering: Arbetslivsoch studieorienteringen är både allmän och riktad utifrån deltagarens utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Deltagaren själv bör aktivt identifiera vilken information som han/ hon behöver ta del av. Tidigt bör deltagarna få möjlighet att konkret bekanta sig med sitt yrke på den svenska arbetsmarknaden, varav praktik är ett av de bästa sätten. Men det bör vara möjligt att i tidigt arrangera enskilda studiebesök, upp till ett par dagar. Ett annat sätt är att engagera yrkesmentorer. Men då underlättar det om mentorskapet har ett tydligt avgränsat syfte med en början och ett slut. I detta avsnitt av introduktionen bör det finnas en stor utvecklingspotential att samverka med nya aktörer, se rapporten del 1 avsnitt 8. Praktik: Den obligatoriska praktiken i denna fas bör relateras till deltagarens yrkeserfarenhet. Praktiken bör vara både språk-, arbetslivsoch yrkesorienterande. Har deltagaren inte någon yrkeserfarenhet bör praktiken relateras till utbildningsbakgrund och/eller intresse. Syftet och förväntningarna med praktiken skall vara tydligt både för deltagaren och för arbetsplatsen. Det är resurskrävande att skaffa praktikplatser och att underhålla platserna. Checklista och avtal kan vara ett bra stöd både till arbetsgivaren, den som skaffar praktiken och till den nyanlände. I den enskildes introduktions- och studieplan skall det tydligt framgå innehållet i de ovan uppräknade delarna av introduktionsfasen och syftet med de olika delarna. Deltagaren tillsammans med aktuell handläggare/aktuella handläggare bestämmer vad han eller hon bör veta om förhållanden i Sverige. Handläggarna, som samverkar i denna fas, är i första hand introduktionssekreterare, svensklärare, lärare i samhällskunskap/studie- och yrkesvägledare samt praktikanskaffare. Arbetsförmedlingen medverkar i första hand i arbetslivsorienteringen, se bilaga 2. Andra som kan medverka är yrkesmentorer och representanter från nya aktörer. Stor uppmärksamhet bör

19 18 Förslag på innehåll i introduktionen ägnas åt att i rätt tid involvera berörda handläggare i den med den nyanlände gemensamma planeringen. Längden på introduktionsfasen varierar beroende på deltagarens förutsättningar. Riktmärket bör vara sex månader, och den bör inte vara längre än tolv månader. Etableringsfas Etableringsfasen syftar till att förbereda och underlätta för den nyanlände att nå sysselsättningsmålet efter introduktionen. Sysselsättningsmålet bör vara realistiskt utifrån individens bakgrund, förutsättningarna på svensk arbetsmarknad och i vuxenutbildningen. Sannolikt kan individens planering påverkas av om det finns möjligheter att få stöd från arbetsförmedlingen och få stöd till försörjningen under kompletterande utbildning. Planeringen av sysselsättningsmålet och innehållet i denna fas bör ske i samverkan mellan introduktionssekreterare, arbetsförmedlare, studievägledare inom vuxenutbildningen och svensklärare beroende på vilka sysselsättningsmål som är aktuellt. Är flera handläggare inblandade så gäller att planeringen sker i flerpartssamtal. Arbetsförmedlingens insatser kan i första hand koncentreras till denna fas. Samtidigt skall det finnas en beredskap hos arbetsförmedlingen att ge service till enskilda personer i ett tidigare skede av introduktionen. Innehållet i etableringsfasen bör omfatta: Handlingsplan: Att handlingsplanen och innehållet i introduktionen läggs upp i samverkan med berörda handläggare i flerpartssamtal. Den grundläggande utgångspunken är att ta tillvara deltagarens kompetens med ett vidgat perspektiv på att bejaka mångfalden i samhället. Dock det finns kompetens som primärt inte kan tas tillvara då marknaden är ytterst begränsad i Sverige. Meritportfölj: Fortsatt arbete med att färdigställa meritportföljen. Detta är en process som stödjer undervisningen i svenska samtidigt som den nyanlände ökar sin förmåga att synliggöra sin kompetens. Yrkesbedömning: Yrkesbedömning genomförs om det är möjligt att bekräfta deltagarens kompetens på detta sätt. Insatsen tar cirka fem dagar. Resultatet kan dessutom användas för att ytterligare konkretisera målet med sysselsättningen efter introduktionen och för att planera innehållet i introduktionen. Validering mot gymnasiala kurser genomförs då detta är möjligt. Insatsen bör vara en aktiv del av introduktionen. Samhällsorientering delaktighet i samhället: Fortsatt samhällskunskap kring det svenska samhällets grundläggande värderingar där vissa delar av innehållet fördjupas beroende på den situationen som deltagaren befinner sig i. T.ex. om deltagaren har barn bör denna del innehålla en fördjupning i barns rättigheter och kring det svenska skolsystemet. Se även under introduktionsfasen. Arbetslivs- och studieorientering: Arbetslivsorienteringen respektive studieorienteringen samt praktik kan ingå i kommunala arbetsmarknads- och studieorienterande kurser. Dessa kurser förbereder då deltagarna för arbetsmarknaden respektive studier. Behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder respektive vuxenutbildning kan med fördel koppla på dessa orienteringskurser. Viktigt är att dessa aktiviteter utgår inte enbart från den lokala arbetsmarknaden utan även utgår ifrån den regionala arbetsmarkanden. Samverkan med branscher och övriga nya aktörer : Denna samverkan kan bidra med värdefulla resurser vid planeringen av innehållet i introduktionsaktiviteterna och att få tillgång till praktikplatser. Bra praktikplatser under relativ lång tid bör vara ett viktigt mål att sträva mot. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder respektive vuxenutbildning: Arbetsmarknadspolitiska åtgärder respektive vuxenutbildning kopplas på under denna fas parallellt och integrerat med i första hand svenskundervisningen. Hittills har detta använts i liten utsträckning därför bör dessa insatser planeras nog och stödjas under genomförandet. Samverkansavtal, som beskrivits ovan, mellan kommun och arbetsförmedling kan vara en lämplig

20 Förslag på innehåll i introduktionen 19 form att gemensamt bestämma innehållet i verksamheten och hur den skall finansieras ur de sammantaget tillgängliga resurserna. Svenskundervisning: Svenskundervisning har fortsatt stort utrymme och den knyter an i ännu större utsträckning till övriga delar i introduktionen. Förväntade effekter: Positiva effekter Med två introduktionsfaser blir syftet med introduktionen tydligare både för den nyanlände och för inblandade handläggare. Tydlig struktur i innehållet underlättar att synliggöra vad som förväntas av deltagarna och vad som krävs av ansvariga. Med tydlighet vad etableringsfasen syftar till förkortas introduktionen. Arbetsförmedlingens och vuxenutbildningens systematiska medverkan i planering och genomförande av etableringsfasen garanterar att introduktionen underlättar för deltagarna att nå sysselsättningsmålet eller få tillgång till generella insatser utan negativa väntetider. Engagemang från nya aktörer kan medföra att introduktionsaktiviteterna blir bättre anpassade till det som gäller för etablering i arbete eller studier. Samtidigt lär de nya aktörerna känna de nyanländas förutsättningar. Risker för att positiva effekter inte uppnås Den nyanlände känner inte delaktighet i introduktionen. Att den nyanlände inte fått tid att bli medveten om sina förutsättningar i Sverige. Att meritportföljsarbetet inte är en del av svenskundervisningen. Att meritportföljsarbetet blir att sammanställa en traditionell CV. Att introduktionsfasen drar ut på tiden. Att sysselsättningsmålet inte är realistiskt. Att innehållet i samhällskunskapen som förmedlar det svenska samhällets grundläggande värderingar är alltför abstrakt och svårförståeligt.

21 20 Förslag på lokala organisationsmodeller Förslag på lokala organisationsmodeller Det grundläggande ansvaret för introduktionen har kommunen. Staten har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Behovet av samverkan mellan kommuner kring nyanländas introduktion har förts fram i utredningar och i propositioner sedan början av 90-talet. Fortfarande är det få kommuner som i realiteten samverkan i dessa frågor. I förslagen nedan redovisas grundläggande utgångspunkter för en effektiv kommunal organisation. I ett särskilt avsnitt redovisas utgångspunkter för samverkan mellan den kommunala verksamheten och arbetsförmedlingen. Utgångspunkter för den kommunala organisationen Helhetsperspektiv och samsyn Introduktionen spänner över flera verksamhetsområden. Det innebär att flera handläggare samtidigt och över tiden ansvarar för introduktionen. Det är ett teamarbete som kräver gemensamma värderingar och helhetsperspektiv på verksamheten samt samsyn kring hur man ska samverka. Ansvarsfördelning Erfarenheterna från kommunerna som medverkat i utvärderingen visar att helhetsperspektivet bäst utvecklas om den kommunala verksamheten med introduktionssekreterare, svensklärare och studie- och yrkesvägledare - samordnas och samlokaliseras. Är inte verksamheten organiserad inom samma förvaltning så bör den trots det samordnas och samlokaliseras. Det bör finnas en tydlig transparant ansvarsfördelning mellan alla inblandade parter. När och hur samverkan behövs skall klart framgå av denna ansvarsfördelning. Kostnadseffektivitet Ska introduktionen vara kostnadseffektiv så behöver målgruppen ha viss storlek En större målgrupp möjliggör att bedriva verksamheter för grupper som har behov av samma introduktionsinsatser till rimliga kostnader. Det underlättar samtidigt att erbjuda individualiserade insatser. Detta utgångsläge motiverar att vara öppen för att samverka med andra kommuner - att överlåta och betala för verksamheter som bedrivs i andra kommuner. Nya aktörer konsekvenser Skall engagerande av nya aktörer såsom arbetsgivare, fackliga organisationer, högskolor och universitet, KY-myndigheten, bemanningsföretag m.fl. få reell effekt gäller det att överlåta verksamheter till dessa aktörer. Det innebär inte att överlåta ansvaret. Det är då viktigt att ha rätt kompetens inom kommunen för att beställa, upprätta avtal samt, vilket är minst lika viktigt, att konsekvent och kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Samverkan mellan kommuner Det är inte enkelt att finna en naturlig och en tydlig samverkan över kommungränserna. I det kommunala ansvaret ingår det sociala stödet som inte är direkt kopplad till introduktionen, men som påverkar introduktionen. Detta ansvar är mindre lämpligt att överlåta till en samverkan mellan kommuner. Det är också mindre lämpligt att överlåta att hantera eventuellt kommunalt försörjningsstöd. Samverkan bör alltså endast omfatta introduktionsverksamheten. Avtal om gemensam introduktion för riktade målgrupper underlättar att differentiera introduktionen utifrån målgruppens behov. Ett viktigt skäl för att utveckla samverkan mellan kommuner, som då tillsammans har en antalsmässigt stor målgrupp, är att det underlättar att

22 Förslag på lokala organisationsmodeller 21 tillsammans med arbetsförmedlingen utnyttja de samlade resurserna. Det sökbara arbetsmarknadsområdet vidgas för den nyanlände. Arbetsförmedlingen får ett större sökandeunderlag vilket underlättar för dem att använda riktade insatser. Det naturliga geografiska arbetsmarknadsområdet bör vara avgörande för vilka kommuner som skall samverkan. En större målgrupp kan öka branschers intresse av att medverka i introduktionen. I inledningsskedet av samverkan kommer det att behövas diskussioner kommunerna emellan för att ta fram en gemensam ambitionsnivå beträffande introduktionen. Idag varierar ambitionsnivåerna mellan kommunerna. Endast de tre storstadskommunerna, Göteborg, Malmö och Stockholm, har i dagsläget tillräckligt stor målgrupp och därmed underlag för att ensamt bedriva en differentierad introduktion. Det kan trots det finnas rationella skäl för att tillsammans med kranskommunerna samordna introduktionsverksamheten. De kommuner som i andra sammanhang samarbetar, till exempel kring gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen, i kommunalförbund kan med fördel överlåta hela eller delar av introduktionsverksamheten till kommunalförbundet. Förväntade effekter: Positiva effekter Gemensam helhetssyn, tydlig ansvarsfördelning och öppen för reell samverkan medför att introduktionen blir mer effektiv, förkortas och mer kostnadseffektiv. Engagerande av nya aktörer kan effektivisera introduktionen för vissa grupper nyanlända. Den nyanlände blir trygg i planering och i genomförandet av introduktionen. Omgivningen som medverkar och/eller stödjer introduktionen vet vad som förväntas av dem. Samverkan mellan kommuner ökar möjligheterna att differentiera introduktionen efter målgruppens behov till rimliga kostnader. Risker för att positiva effekter inte uppnås För liten tid och resurser avdelas för att uppnå en helhetssyn hos alla inblandade. Bristande helhetssyn och oklar ansvarsfördelning kan medföra att handläggarna förmedlar olika mål till den nyanlände med följd att den nyanlände känner otrygghet och introduktionen förlängs och fördyras. Ovilja att överlåta verksamhet till nya aktörer och/eller samverka med andra kommuner. Samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen De kommunala och statliga resurserna via arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör samutnyttjas för att få ut bästa effekt av de samlade resurserna. Erfarenhetsmässigt bör de riktade arbetsmarknadspolitiska medlen endast får utnyttjas i samverkan med den kommunala introduktionsverksamheten. En mycket lämplig form att konkret reglera denna samverkan kan vara via samverkansavtal, i vilket regleras innehåll, ansvar och finansiering. Det bör underlätta för arbetsförmedlingen att smidigt koppla på den verksamhet kommunen bedriver och att ta hänsyn till speciella förutsättningar som kan finnas i målgruppen. Hittills används arbetsmarknadspolitiska åtgärder i alltför liten omfattning under introduktionen och direkt efter introduktionen. Det har inte framkommit i denna utvärdering att det finns en systematisk och strukturerad planering av hur arbetsförmedlingens resurser skulle kunna användas under introduktionen. De gånger arbetsförmedlingens insatser används under introduktionen är det initierat i det enskilda ärendet. Sammantaget finns det kompetenser som kan utnyttjas inom kommunen och arbetsförmedlingen och som tillsammans kan bli en betydligt effektivare resurs. Till exempel har flera kommuner skapat och utvecklat yrkesutbildning för vuxna. De flesta kommunerna bedriver även arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden.

23 22 Förslag på lokala organisationsmodeller I bilaga 2 listas de situationer arbetsförmedlingen bör medverka i introduktionen. Det är ett försök att mer konkret beskriva syftet med arbetsförmedlingens medverkan, hur det kan gå till och ansvarfördelningen. Förslaget tar upp arbetsförmedlingens medverkan då kommunen övergripande planerar introduktionsprogrammet, uppskattar realistiska sysselsättningsmål, analyserar resursbehovet, konkret planerar insatser och samutnyttjande av resurser. I schemat tas också upp arbetsförmedlingens medverkan inom arbetslivsorienteringen samt för vilka enskilda nyanlända arbetsförmedlingen skall engagera sig i och när. Sökandeunderlaget för arbetsmarknadsutbildning för specifika grupper finns oftast inom ett vidgat geografiska område. Det innebär att Länsarbetsnämnderna i detta sammanhang bör frångå principen att fördela åtgärdsmedlen till det enskilda förmedlingskontoret. Då helhetsperspektivet är viktigt för dem som arbetar med introduktionen är det nödvändigt att arbetsförmedlingens personal som avdelats för denna verksamhet arbetar i nära samverkan och helst samlokaliserad med den kommunala verksamheten. En sådan organisation underlättar också för arbetsförmedlingen att medverka vid planeringen av introduktionen enligt intentionerna i den centrala överenskommelsen om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare. Bland de nyanlända invandrarna är det en stor grupp som under de närmaste åren inte kommer att efterfråga service från arbetsförmedlingen, till exempel de som skall komplettera sina studier och de som står långt ifrån ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen behöver egentligen inte engagera sig för denna grupp mer än att medverka med information om den svenska arbetsmarkanden och om den svenska arbetsmarknadspolitiken. Förväntade effekter: Positiva effekter Att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som avdelats för nyanlända invandrare endast får användas i samverkan med kommunen medför att Insatserna blir betydligt effektivare. Då arbetsmarknadspolitiska insatserna integreras med/knyter an till den kommunala introduktionen så blir det inget glapp mellan åtgärderna och därmed förlust av motivation och kunskaper. Den nyanlände platsar bättre i generella insatser efter introduktionen. Samlokalisering medför att ökade förutsättningar att tillägna sig en gemensam helhetssyn. Risker för att effekter inte uppnås Tron på att samma effekter kan uppnås utan att förändra ansvarsfördelningen och sättet att avdela de arbetsmarknadspolitiska resurserna.

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Sveriges

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Yrkesidentitet före etnicitet

Yrkesidentitet före etnicitet Slutrapport från Programberedningen för integration i arbetslivet Yrkesidentitet före etnicitet Att synliggöra nyanländ kompetens Slutrapport från Programberedningen för integration i arbetslivet Yrkesidentitet

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle 170510 Mohamed Chabchoub Etableringsuppdraget Arbetsförmedlingen har samordnande ansvar för uppdraget sedan december 2010 genom lagen (2010:197) fått ett övergripande

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

Ny lag nya möjligheter

Ny lag nya möjligheter Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege 1 Förslag på Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege Inledning Vad är validering? Validering definieras och beskrivs i lagtext på följande sätt. Skollag (2010:800) 20 kap. Kommunal vuxenutbildning.

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända i Stenungsunds kommun som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Samhällets

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD Lokala kompetensförsörjningsbehovet: Arbetsförmedlingens kartläggning av målgruppens behov visar att en stor andel av etableringssökande i Sundbybergs

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år. SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Avtal om Regional samverkan kring samhällsorientering

Avtal om Regional samverkan kring samhällsorientering TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2015-01-07 KS 2014/0854 0480-45 09 26 Kommunstyrelsen Avtal om Regional samverkan kring samhällsorientering på modersmål permanent organisation

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012 Avbrottstudie Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: ) Avbrottstudie Jag har läst -årig gymnasieutbildning eller motsvarande 55 Jag har läst 9-årig

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Utökning och förlängning av uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk Sida 1 (6) 2019-07-09 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 0850812196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 29 augusti 2019 På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018 2022 Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-11-14 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Handlingsplan för

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten Sid (7) Rapport Dnr 323725 208-02-07 Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten sfi Bakgrund Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ansvaret för uppgifterna i skollagen (200:800) som avser skolformerna

Läs mer

Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet. kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare

Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet. kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare Bilaga 4:7 till kommunstyrelsens protokoll den 9 februari 2005, 24 PM 2005 RVI (Dnr 333-4850/2004) Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige

Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige Dnr 06-1166-09 Dnr INT-23-06-696 Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige Dnr MV-11-2001-3005 Dnr: 2005:144 Dnr 07-2006:1302 Reviderad mars 2006 Dnr 2006/0913

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Förord. Föreskrifter om övergången till den nya kursplanen återfinns i SÖ:s publikation Läroplaner 1985:8. Stockholm i maj Skolöverstyrelsen

Förord. Föreskrifter om övergången till den nya kursplanen återfinns i SÖ:s publikation Läroplaner 1985:8. Stockholm i maj Skolöverstyrelsen Förord Enligt riksdagsbeslut får inom kommunal utbildning för vuxna (komvux) anordnas orienteringskurser för vuxenstuderande (orkvux) som kan vara lokalt anpassade och ha olika inriktning. Föreliggande

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden

Läs mer

"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande

Aktiv väntan - asylsökande i Sverige remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Politiska inriktningsmål för integration

Politiska inriktningsmål för integration Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla

Läs mer

Arbetsmarknadsutredningen

Arbetsmarknadsutredningen Kompetensförsörjningsdagarna 26 oktober Upplägg 1. Om utredningen 2. Om delbetänkandet som släpptes igår 3. Om arbetet framöver Om utredningen December 2016 januari 2019 Särskild utredare: Cecilia Fahlberg

Läs mer

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända 2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk

Läs mer

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Niemelä Tuomo (AMF) Datum 2016-02-02 Rev 2016-04-04 Diarienummer AMN-2016-0108 Arbetsmarknadsnämnden Motion av Anna Manell och Benny Lindholm

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Erfarenheterna från samverkan kring ungdomar Överenskommelser i 287 kommuner Framgångsfaktorer Utmaningar Identifierade hinder och problem Påtalade behov av

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Bilaga 3, Frekvenstabeller, vuxna

Bilaga 3, Frekvenstabeller, vuxna Bilaga 3, Frekvenstabeller, vuxna Personens kön Män 517 55,9 Kvinnor 409 44,1 Total 926 100 Obesvarat 12 1,25 Födelseår 65 år och över 11 1,1 44-64 år 66 7,1 45-54 år 124 13,3 35-44 år 260 27,9 25-34 år

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens Högbo A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a rtikel=6288855 Vad pågår just nu Systematiserat arbetssätt inom etablering Snabbspår

Läs mer

E 2.0 Förändringar inom etableringen och ersättningar. Nytt etableringsprogram och nya ersättningsregler för alla programdeltagare

E 2.0 Förändringar inom etableringen och ersättningar. Nytt etableringsprogram och nya ersättningsregler för alla programdeltagare E 2.0 Förändringar inom etableringen och ersättningar Nytt etableringsprogram och nya ersättningsregler för alla programdeltagare Huvudförändringar Nytt etableringsprogram från och med 1 januari 2018 Ny

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Översyn av flyktingmottagande, sfi-verksamhet samt angränsande frågor - yttrande till kommunstyrelsen

Översyn av flyktingmottagande, sfi-verksamhet samt angränsande frågor - yttrande till kommunstyrelsen Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2003-10-22 DNR 630-617/03 Handläggare: Gunilla Schedin Hahn Tfn: 08-508 09 015 Kerstin Wretborn Tfn: 08-508

Läs mer

Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03)

Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Cathrine Carlberg Utredningen Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att ge en särskild utredare, Cecilia Fahlberg, i uppdrag att analysera hur statens åtagande för

Läs mer

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2017-05-02 237 Status: reviderad ks 2018-11-13 415 Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-02-23 1(5) SN 2009/0031 Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. vidhålla

Läs mer

Regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland. Självskattning

Regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland. Självskattning Regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland Självskattning 2017 Beskrivning Regionalt Vård- och omsorgscollege gör årligen en digital självskattning som är en av två delar i den årliga verksamhetsuppföljningen.

Läs mer

Upphandling avseende samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Upphandling avseende samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.5-0534/2010 SAN 2010-11-25 SID 1 (7) Handläggare: Carin Larsson, tfn 08-508 25 474 Johnny Ridemar, tfn 08-508

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer