Förnyad nätkoncession för 130 kv kraftledning L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 E.ON Energidistribution AB Nobelvägen Malmö eon.se T Kompletterande miljökonsekvensbeskrivning Förnyad nätkoncession för 130 kv kraftledning L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län December 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Energidistribution AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av och För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 För innehåll i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet sid 2/74

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Energidistribution AB 11 2 Tillstånd och bestämmelser Nätkoncession för linje Rättigheter och övriga tillstånd De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Fysisk planering 15 3 Alternativutredning Alternativa tekniska utföranden Förordad sträckning och tekniskt utförande Nollalternativ 29 4 Utförande, drift och underhåll Anläggande och försiktighetsåtgärder Rasering av befintlig luftledning Drift och underhåll 40 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 54 sid 3/74

4 5.8 Rennäring Kumulativa effekter 71 6 Samlad bedömning 72 Referenser 73 Bilagor 1. Översiktskarta 2. Samrådsredogörelse kompletterande samråd 3. Karta natur- och kulturmiljöintressen 4. Karta artobservationer sid 4/74

5 Sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON Energidistribution) äger och driver den befintliga 130 kv kraftledningen L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun. Ledningen är av mycket stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvalls kommun och försörjer många kunder, såväl hushåll som industrier, med el. Ledningen är lokaliserad i tätortsnära miljöer och utgör på vissa delsträckor hinder för bebyggelseutveckling i Sundsvall. E.ON Energidistribution ansökte om förlängning av tillståndet (nätkoncession för linje) för ledningen Energimarknadsinspektionen (Ei) begärde 2015 att inlämnad ansökan skulle kompletteras med utredning avseende alternativa lokaliseringar och utföranden, vilket gjordes under Därefter beslutade E.ON Energidistribution att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes alternativ C. Under 2017 har närmare utredningar av förordat alternativ genomförts och till viss del justerats, och ett kompletterande samråd skedde under Genomfört samråd Inför upprättande av den ansökan som skickades in till Ei 2007 genomfördes samråd avseende förnyat tillstånd för den redan existerande ledningen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade i samband med detta att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att E.ON Energidistribution kompletterat ansökan under 2016 remitterades ansökan ut till berörda parter. Med bakgrund i föreslagna sträckningsjusteringar och ändring av tekniskt utförande genomfördes under 2017 ett kompletterande samråd, med de parter som berörs av justeringarna; Länsstyrelsen, Sundsvalls kommun, Trafikverket, Sundsvalls Elnät samt berörda fastighetsägare inom minst 40 meter från ledningssträckningen av de delsträckor där justeringar avses genomföras. I kompletterande samråd framförda yttranden berör främst frågan om ytterligare markkabelförläggning samt positiva reaktioner på att magnetfälten reduceras. Även andra synpunkter rörande till exempel att ledningarna inte bör markkabelförläggas, kommentarer kring underhåll av befintliga ledningar samt vikten av leveranssäkerheten i elnätet har framförts. Samtliga i ärendet inkomna yttranden och E.ON Energidistributions bemötanden återfinns i en samrådsredogörelse. Studerade alternativ För ledning L12 har en alternativredovisning inlämnats till Ei, inom ramen för inneliggande ansökan. Initialt var E.ON Energidistributions utgångspunkt att låta ledningen kvarstå i oförändrat utförande längs med hela sträckningen. Efter genomförd sid 5/74

6 remissrunda från Ei har synpunkter framkommit avseende ledningens utförande på vissa delsträckor där ledningen idag är belägen i anslutning till bostäder och verksamheter. Sundsvalls kommun anger i gällande översiktsplan 0,4 µt som riktvärde för magnetfält vid bostäder, skolor och förskolor. Dessa frågor har aktualiserats på senare år, efter att ansökan lämnades in till Ei Med anledning av detta har E.ON Energidistribution beslutat att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. E.ON Energidistribution har under 2017 genomfört närmare utredningar av detta alternativ C. Dessa utredningar har gett upphov till vissa justeringar av det ursprungliga Alternativ C, i syfte att så långt möjligt anpassa alternativet efter det av Sundsvalls kommun angivna riktvärde avseende magnetfält. Förordat alternativ Utifrån genomförd alternativutredning har E.ON Energidistribution bedömt att alternativ C erbjuder den bästa lokaliseringen och utformningen av ledningen, och har därför valt att förorda en ledningssträckning i enlighet med detta alternativ. E.ON Energidistribution har beslutat att förorda ett utförande med ombyggnation av befintlig ledning på fem delsträckor, varav tre delsträckor byggs om till trädsäker luftledning i nytt utförande och två delsträckor till markkabel. För övriga sträckor förordar E.ON Energidistribution att befintlig trädsäker luftledning kvarstår i befintligt utförande och sträckning enligt redan inskickade handlingar i koncessionsansökan. Att ledningen föreslås utföras som markförlagd kabel på delsträcka 3 och 5 beror på att inget lämpligt luftledningsalternativ finns. De relativt korta kabelsträckningarna bedöms med föreslagna skyddsåtgärder som acceptabelt ur ett driftsäkerhetsperspektiv för det maskade regionnätet. Förordad sträckning och föreslagen ombyggnation på ledning L12. Ledningen föreslås byggas om på fem delsträckor. Resterande delar av kraftledningen kommer kvarstå i befintlig sträckning och utförande. sid 6/74

7 Konsekvensbedömning förordat alternativ För del delsträckor där ledningen kvarstår som luftledning kommer påverkan på landskapsbilden kvarstå i samma utsträckning som i nuläget, där ledningen markkabelförläggs upphör påverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms ombyggnationen av ledningen innebära positiva konsekvenser för pågående och planerad markanvändning, även om de sträckor där luftledning kvarstår har viss påverkan på omgivningen och således begränsar möjligheterna till ytterligare exploatering, i likhet med befintlig ledning. Avvecklingen av befintlig luftledning på delsträcka 3 och 5 öppnar möjligheter för samhällsutveckling i och med att ledningarna inte längre utgör ett planeringshinder. Aktuella ombyggnationer av ledning L12 mellan Granlo och Ortviken bedöms medföra liten påverkan på naturmiljön, kulturmiljön och friluftslivet i området. Ledningen byggs huvudsakligen om i befintlig ledningsgata utan utpekade värden, inom eller intill tätortsmiljö och samlokalisering med annan infrastruktur nyttjas på många delsträckor. Påverkan på rennäringen bedöms som obetydlig då det inte förekommer någon renskötsel i området. Påverkan på infrastruktur bedöms som obetydlig till liten då samlokalisering med övrig infrastruktur samt tidigare ledningssträckning nyttjas. Fortsatt samarbete kommer ske med landstinget i Västernorrlands län avseende eventuell påverkan på inflygningszon till helikopterplats vid Sundsvalls sjukhus. Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet bedöms som liten. Planerad ombyggnation av ledningarna bedöms medföra stora positiva konsekvenser för boendemiljön vid ett stort antal bostäder i Bosvedjan, Sibirien, Granbacken och Ortviken. Genom planerad ombyggnationen kommer ledningen att vid bostadshus inte längre ge upphov till magnetfältsnivåer överstigande de riktlinjer som finns i översiktsplanen för Sundsvalls kommun För delsträckor som gått i nära anslutning till bebyggelse förordas markförläggning för att skapa förutsättningar för utveckling av områdena samt för att minimera utbredningen av magnetfältet i dessa områden. Ombyggnation av luftledning i annat utförande och med viss justering av sträckningen på delsträcka 1 och 2 medför också att magnetfältsutbredningen från ledningen hamnar på nivåer som är i enlighet med försiktighetsprincipen och Sundsvalls kommuns översiktsplan. Ledningen är av stor betydelse för strömförsörjningen i Sundsvall och driftsäkerheten är en viktig aspekt som har vägts in i bedömningen av mest lämpliga utförande. Ledningen enligt förordat utförande är förenligt med bestämmelserna i miljöbalken. sid 7/74

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON Energidistribution) äger och driver den befintliga 130 kv kraftledningen L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun. Ledningen är av mycket stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvalls kommun och försörjer många kunder, såväl hushåll som industrier, med el. Ledningen är lokaliserad i tätortsnära miljöer och utgör på vissa delsträckor hinder för bebyggelseutveckling i Sundsvall (se Figur 1.1 nedan). Figur 1.1. Befintlig ledningssträckning för 130 kv ledning L12. E.ON Energidistribution ansökte om förlängning av tillståndet (nätkoncession för linje) för ledningen Samråd genomfördes inför upprättande av koncessionsansökan. Information skickades ut till berörda fastighetsägare samt till myndigheter och organisationer. Projektet annonserades även i lokal dagstidning. Länsstyrelsen beslutade 2007 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Energimarknadsinspektionen (Ei) begärde 2015 att inlämnad ansökan skulle kompletteras med utredning avseende alternativa lokaliseringar och utföranden. E.ON Energidistribution kompletterade ansökan i detta avseende under Efter genomförd komplettering och efter att detta varit ute på remiss hos berörda myndigheter, organisationer och enskilda sid 8/74

9 berörda, har E.ON Energidistribution uttryck att bolaget avser att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes alternativ C. Med anledning härav har E.ON Energidistribution under 2017 genomfört närmare utredningar av detta alternativ. Dessa utredningar har givit upphov till vissa justeringar av det ursprungliga alternativ C, och av denna anledning skedde under 2017 ett kompletterande samråd. En översiktskarta med föreslagna ombyggnationer (totalt fem delsträckor) framgår av bilaga 1. På delsträckan mellan Bosvedjan och Ortviken är den aktuella ledningen idag sambyggd med en av E.ON Energidistributions andra 130 kv ledningar, benämndl23. För ledning L23 har en koncessionsansökan inlämnats om ombyggnation i annan sträckning fram till öster om väg E4, varifrån ledningarna L12 och L23 sedan kvarstår i befintligt utförande fram till ställverket vid Korsta för att därifrån markförläggas fram till Ortviken. I samband med utredning av ombyggnation av ledning L23 genomfördes samråd även för ombyggnation av L12 på sträckan Korsta-Ortviken, då det inte skulle fylla något syfte att bygga om en av ledningarna och låta den andra stå kvar. Utifrån vad som framkom från det samrådet avser E.ON Energidistribution låta markförlägga båda ledningarna i denna delsträcka så att befintliga luftledningsstolpar kan raseras. Då en mindre justering av sträckningen för markkabelförläggningen planeras jämfört med vad som presenterades i koncessionsansökan för ledning L23, så inkluderas även ledning L23 i kompletterande samråd och beskrivningar för L12 på sträckan Korsta-Ortviken. E.ON Energidistribution har givit Sweco Energuide AB i uppdrag att hantera kompletterande samråd samt komplettering av koncessionsansökan. 1.2 Lokalisering och omfattning Ledningen L12 är lokaliserad i Sundsvalls kommun. Ledningen utgår från transformatorstationen i Granlo, och sträcker sig mot nordost via Granlo och Granloholm fram till Bosvedjan. Vid Sundsvalls sjukhus gör ledningen ett avstick in till transformatorstationen Granloholm. Vid Bosvedjan viker ledningen av mot sydost och går sammanbyggd med befintlig ledning L23 genom Bosvedjan och över E4 och viker sedan söderut via transformatorstationen Korsta och vidare till ställverket vid Ortviken. Ledningen L12 är cirka 9,5 km lång samt avsticket till Granloholm cirka 400 meter. Ledningen är där den går enskilt uppförd som luftledning i träportalstolpar. Där den är sammanbyggd med ledning L23 är den uppförd som luftledning i trebenta trästolpar eller i fackverksstolpar av stål. Ledningen planeras att byggas om på fem delsträckor, se Tabell 1.1 och Figur 1.2 nedan samt bilaga 1. sid 9/74

10 Tabell 1.1. Delsträckor av ledning L12 aktuella för ombyggnation. Delsträcka Längd (m) Kommentar 1 Granlo Granloholm Bosvedjan E4-passagen Korsta-Ortviken 2300 Inkluderar även L23 Föreliggande MKB beskriver planerade åtgärder på dessa fem delsträckor samt miljökonsekvenser för dessa. Delsträckorna framgår även av Figur 1.2 nedan. Resterande sträckning av ledningen kvarstår i befintligt utförande i enlighet med inneliggande ansökan om koncession. På delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken är L12 sambyggd med en annan 130 kv ledning; L23 (Bandsjö-Ortviken). Denna ledning är i dagsläget föremål för omprövning hos Ei, men inkluderas i MKB då en sträckningsjustering föreslås för denna delsträcka. Figur 1.2. Översikt över sträckningen för befintlig ledning samt de delsträckor där ombyggnation planeras. sid 10/74

11 1.3 E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution ingår i E.ON-koncernen och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 11/74

12 2 Tillstånd och bestämmelser 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en MKB. Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan Samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras Tidigare genomfört samråd och remittering av inskickad tillståndsansökan Inför upprättande av den ansökan som skickades in till Ei 2007 genomfördes samråd avseende förnyat tillstånd för den redan existerande ledningen under början av 2007, i enlighet med 6 kap miljöbalken. Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade i samband med detta att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att E.ON Energidistribution kompletterat ansökan under 2016 remitterades ansökan ut till berörda parter. I samband med att E.ON Energidistribution fick remissvaren för bemötande under sommaren 2016 beslutade E.ON Energidistribution att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. Detta alternativ har efter närmare utredningar justerats något, varför ett kompletterande samråd genomfördes under Delsträckan Korsta-Ortviken har även under 2016 varit föremål för samråd då denna var inkluderad i samrådet för ledningen L Kompletterande samråd Med bakgrund i föreslagna sträckningsjusteringar och ändring av tekniskt utförande genomfördes under 2017 ett kompletterande samråd, med de parter som berörs av justeringarna; Länsstyrelsen, Sundsvalls kommun, Trafikverket, Sundsvalls Elnät samt berörda fastighetsägare inom minst 40 meter från ledningssträckningen av de delsträckor där justeringar avses genomföras. Delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken har tidigare varit del i samrådet för ombyggnation av E.ON Energidistributions 130 kv ledning L23, som är sambyggd med aktuell ledning L12 på denna sträcka. Resultatet från det samrådet är att båda ledningarna sid 12/74

13 ska markförläggas så att befintliga luftledningsstolpar kan raseras. Denna delsträcka presenteras även som en del i detta underlag. I samrådsredogörelsen i bilaga 2 beskrivs genomfört kompletterande samråd mer utförligt. Föreliggande MKB är ett resultat av det kompletterande samrådet och de utredningar som gjorts avseende ombyggnation av ett antal delsträckor. 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Energidistribution vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett s.k. servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. Där ledningen byggs om i samma sträckning som befintlig ledning avser E.ON Energidistribution justera av gällande avtal och/eller ledningsrätt. Där ledningen byggs i ny sträckning avser E.ON Energidistribution teckna helt nya avtal och/eller ledningsrätt Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Strandskyddsdispens kan komma att krävas vid ett fåtal mindre vattendrag längs delsträckorna. Preliminärt bedöms inga övriga tillstånd eller dispenser komma att krävas för ledningarna. 2.3 De allmänna hänsynsreglerna Miljöbalkens (MB) andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Energidistribution uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet Kunskapskravet E.ON Energidistribution har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. sid 13/74

14 För den aktuella ledningen har E.ON Energidistribution låtit genomföra samråd samt en noggrann utredning av alternativa sträckningar, inkluderande en teknisk förprojektering. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet för bedömningen av miljökonsekvenser och vad som är viktigt att tänka på vid framtida detaljprojektering. Mot bakgrund härav har E.ON Energidistribution skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Energidistribution anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet erfordrar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen E.ON Energidistribution är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen Vid rasering samt eventuella framtida reparationer av ledningarna kommer de uttjänta eller trasiga delarna att forslas bort för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats E.ON Energidistribution anser att föreslagen lokalisering av ledningen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den sökta lokaliseringen strider efter genomförande av två planändringar, vilka E.ON Energidistribution ansvarar för att initiera, inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. För en utförlig redogörelse av lokaliseringsutredningen hänvisar E.ON Energidistribution till den till Energimarknadsinspektionen under 2016 inlämnade alternativutredning i detta ärende, samt avsnitt 3 i föreliggande MKB:n. Mot bakgrund härav anser E.ON Energidistribution att förordad sträckning får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. sid 14/74

15 2.3.6 Rimlighetsavvägning Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Energidistribution anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan som åtgärderna medför. 2.4 Miljökvalitetsnormer Ombyggnationen av ledningen kommer inte att påverka några miljökvalitetsnormer för luftkvalitet eller buller. Ledning L12 passerar inga vattendrag/biflöde till vattendrag som omfattas av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms därmed inte innebära någon påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. 2.5 Fysisk planering Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP). Planen täcker hela kommunen och anger bl.a. den långsiktiga visionen för mark- och vattenanvändning inom kommunen. ÖP är vägledande och innehåller inga rättsligt bindande bestämmelser, men är ändå ett mycket viktigt dokument som ligger till grund för kommunens detaljerade planarbete som detaljplaner och områdesbestämmelser med rättslig status. En kraftledning får inte komma till stånd om den strider mot bindande planbestämmelser eller meddelade bygglov. E.ON Energidistribution bedömer att förordat ombyggnadsförslag är förenligt med kommunala planer förutsatt att ändring av en alternativt två detaljplaner genomförs, vilket har initierats i och med genomförda samråd Översiktsplan Sundsvall har en gällande ÖP från 2014, vilken har beaktats vid framtagande av förordad ombyggnation. Delsträcka 1 och 2 berör områden utpekade som grönstråk för tätort som är förlagt längs ledningens sträckning. Delsträcka 5 där ledningen utförs som markkabel berör skog som enligt översiktsplanen bör bevaras för att skapa avskärmning mellan bostads- och verksamhetsområden. Kommunen har i översiktsplanen antagit följande riktlinjer för magnetfält vid planering: Undvik att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 μt (mikrotesla). sid 15/74

16

17 För delsträcka 2 uppstår en konflikt med gällande plan 2272-SKÖ då ledningen föreslås flyttas söder om den i detaljplanen markerade marken för tekniska anläggningar, och därmed hamnar inom område markerat för allmänt ändamål vid Sundsvalls sjukhus. Arbetet med ändring av detaljplanen har genom dialog med landstinget Västernorrland initierats i samband med genomfört samråd För delsträcka 5 föreslås ledningen förläggas som markkabel längs Tunabäcksvägen inom detaljplan DP-404 för Sundsvalls logistikpark. I dialog med Sundsvalls logistikpark har säkerställts att markkablarna är förenliga med övriga intressen inom detaljplanen, ledningens placering samordnas med byggnation av den bullervall mot vägen som logistikparken kommer att genomföra. För att långsiktigt säkerställa ledningarnas utrymmesbehov samt förenlighet med detaljplanen avser E.ON Energidistribution att, om så krävs, begära om planbesked avseende en detaljplaneändring även för denna detaljplan. Arbetet med ändring av de två ovan beskrivna detaljplanerna har initierats i samband med genomfört samråd Begäran om planbesked kommer att lämnas in till Sundsvalls kommun. Arbetet med planprocessen kommer att ske parallellt med tillståndsprövningen för kraftledningen. Ledningen kommer således, efter ändring av planerna, inte att stå i konflikt med kommunal planering. sid 17/74

18 3 Alternativutredning Projektet har inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan, enligt beslut från länsstyrelsen , vilket innebär att det inte finns samma formella krav på utredning och redovisning av alternativ enligt miljöbalken. E.ON Energidistribution har dock studerat alternativa platser och utformningar för ledningen då det funnits skäl att undersöka detta. Resultatet finn i den alternativredovisning som inlämnats till Ei, inom ramen för inneliggande ansökan. Initialt var E.ON Energidistributions utgångspunkt att låta ledningen kvarstå i oförändrat utförande längs med hela sträckningen. Ledningen har funnits på platsen under lång tid och den är av mycket stor vikt för elförsörjningen i regionen. Att helt flytta på ledningen skulle inte vara samhällsekonomiskt försvarbart. Området mellan anslutningspunkterna är dessutom bitvis tättbebyggt och genomförd alternativutredning, som inlämnats till Ei i form av en komplettering av ansökan, visar att det medför flera svårigheter att hitta en lämplig framkomlig alternativ sträckning för ledningen. Efter genomförd remissrunda från Ei har synpunkter framkommit avseende ledningens utförande på vissa delsträckor där ledningen idag är belägen i anslutning till bostäder och verksamheter. Sundsvalls kommun anger i gällande översiktsplan 0,4 µt som riktvärde för magnetfält vid bostäder, skolor och förskolor. Dessa frågor har aktualiserats på senare år, efter att ansökan lämnades in till Ei Med anledning härav har E.ON Energidistribution beslutat att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. E.ON Energidistribution har under 2017 genomfört närmare utredningar av detta alternativ. Dessa utredningar har gett upphov till vissa justeringar av det ursprungliga Alternativ C, i syfte att så långt möjligt anpassa alternativet efter det av Sundsvalls kommun angivna riktvärde avseende magnetfält. 3.1 Alternativa tekniska utföranden I detta avsnitt redovisas de alternativa tekniska utföranden för ledningen som E.ON Energidistribution har utrett, liksom de motiv som ligger bakom E.ON Energidistributions val av förordat utförande på de olika delsträckorna. Regionnätsledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar med olika typer av stolpar alternativt som kablar förlagda i mark eller vatten. Dessa tekniska utföranden har olika föroch nackdelar. För att ge en mer omfattande bild av de avvägningar som gjorts, beskrivs nedan kortfattat de generella för- och nackdelar som de studerade tekniska utförandena har. Kabel innebär både för- och nackdelar sett ur ett miljöperspektiv. Den kanske tydligaste fördelen är att mindre mark tas i anspråk och att ledningen inte syns. För markkabel är den sid 18/74

19 öppna ledningsgata som krävs kring både markförlagda kablar och luftledningar är avsevärt smalare kring kablarna. Därigenom blir den bestående påverkan på bl.a. skoglig naturmiljö och skogsbruk normalt mindre för markkablar. Markförlagd kabel är även generellt fördelaktigt avseende landskapsbildspåverkan, både genom den smalare ledningsgatan och genom att anläggningen är dold i marken. Kabel är att föredra framför luftledning med avseende på olycksrisk för fåglar. Luftledningar medför generellt en risk att fåglar förolyckas dels genom strömgenomgång (främst aktuellt för ledningar på lägre spänningsnivåer) och dels genom kollision med faslinorna. För markkabel är olycksrisken för fåglar helt eliminerad under driftfas. Markkabelförläggning medför generellt mer omfattande markskador jämfört med luftledning då markarbeten erfordras på hela sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall sprängning, vid stolpplaceringar. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel således vara problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. För en luftledning kan stolpplaceringarna i hög grad anpassas för att undvika ingrepp i forn- och kulturlämningar. Vid sträckor med ytligt liggande berg innebär sprängning för kabelschaktet irreversibla markingrepp. Vid schaktarbeten i blöta marker, som är särskilt känsliga för ingrepp, kan påverkan bli allvarlig genom att de hydrologiska förhållandena förändras. Eftersom studerade kabelalternativ huvudsakligen följer befintliga vägar bedöms det dock inte som ett stort problem i det aktuella fallet. Vid passage av vattendrag kan markförläggning påverka naturmiljön vid schaktarbeten medan en luftlednings stolpplaceringar kan anpassas för att undvika närhet till vattendrag. Genom utförande med schaktfria metoder som tryckning och borrning kan påverkan undvikas även för markkablar, dock innebär det stora merkostnader. Vad gäller närboende är det generellt mer fördelaktigt med kabel, främst för att ledningen inte är synlig för boende. Under byggskedet ger både kabel- och luftledning upphov till störningar för närboende, dels i form av buller och avgaser från arbetsmaskiner och dels i form av trafikstörningar. Störningarna kan bli något mer omfattande för markkabel eftersom markarbeten erfordras på hela sträckan. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför kablar förlagda i mark- eller vatten om möjligt undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på kablar. Det kan ta flera veckor att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Särskilt under vintertid när marken är tjälad är det svårt och tidskrävande att komma åt de nedgrävda kablarna. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. E.ON Energidistribution har som nätägare skyldighet att upprätthålla god driftsäkerhet i det maskade regionnätet. I det aktuella fallet riskerar långa avbrott på ledningarna att få sid 19/74

20 stora negativa konsekvenser för samhället, eftersom ett stort antal kunder, såväl privata elkonsumenter, viktiga industrier och andra verksamhetsutövare och samhällsfunktioner riskerar att bli strömlösa. Att markkabelförlägga en så betydelsefull ledning som L12 i hela dess sträckning medför ett mer sårbart system. Samförläggning med andra ledningar bör också minimeras för att säkerställa alternativa matningsvägar vid avbrott. Transformatorstationen Korsta, som försörjer ett stort antal kunder i Sundsvall med ström, förlitar sig på L23 och L12 för matning från regionnätet. Det är därmed för E.ON Energidistribution inte acceptabelt ur ett driftssäkerhetsperspektiv att gemensamt markkabelförlägga även korta delsträckor av båda dessa ledningar väster om Korsta då det måste finnas alternativa matningsvägar för att säkerställa strömförsörjningen vid avbrott. Att markförlägga ledning L12 genom Bosvedjan anser E.ON Energidistribution som acceptabelt eftersom ledning L23 anläggs som luftledning i annan sträckning fram till Korsta. På sträckan mellan Korsta och Ortviken är förutsättningarna delvis annorlunda. Markkabelförläggning av både ledning L12 och L23 kan accepteras på denna delsträcka då det är en isolerad sträckning från övriga nätet. Utredningar av förutsättningarna för förläggning av markkabel visar att både ledning L12 och L23 behöver förläggas på östra sidan om Tunabäcksvägen (se beskrivning av sträckning i avsnitt 3.2.5). Ledningsförbanden kommer att placeras med tillräckligt inbördes avstånd för att säkerställa att kablarna inte riskerar att påverka varandra samt om yttre påverkan uppstår på den ena ledningen ska den andra förbli i drift. Ovanför kablarna kommer kabelskydd samt markeringsband och varningsnät anläggas för att skydda ledningarna från yttre påverkan vid t.ex. grävningsarbeten. Vid vägpassager planeras ledningarna att förläggas i skyddsrör för att minimera risk för påverkan. Att använda kabel i regionnätet är ett avsevärt dyrare alternativ jämfört med luftledning. I till Ei tidigare inlämnad alternativredovisning har en kostnadsjämförelse redovisats som visar att markkabelförläggning för hela L12 beräknas bli cirka 190 miljoner kronor dyrare än förordat alternativ. De fördelar som kabel i hela ledningssträckningen skulle innebära bedöms inte motivera den sämre driftsäkerhet och den högre kostnad som det skulle innebära. Mot denna bakgrund har E.ON Energidistribution beslutat att förorda ett utförande med ombyggnation av befintlig ledning på fem delsträckor, varav tre delsträckor byggs om till trädsäker luftledning i nytt utförande och två delsträckor till markkabel. För övriga sträckor förordar E.ON Energidistribution att befintlig trädsäker luftledning kvarstår i befintligt utförande och sträckning enligt redan inskickade handlingar i koncessionsansökan. Att ledningen föreslås utföras som markförlagd kabel på delsträcka 3 och 5 beror på att inget lämpligt luftledningsalternativ finns. De relativt korta kabelsträckningarna bedöms med sid 20/74

21 föreslagna skyddsåtgärder som acceptabelt ur ett driftsäkerhetsperspektiv för det maskade regionnätet. 3.2 Förordad sträckning och tekniskt utförande Utifrån genomförd alternativutredning har E.ON Energidistribution bedömt att alternativ C erbjuder den bästa lokaliseringen och utformningen av ledningen, och har därför valt att förorda en ledningssträckning i enlighet med detta alternativ. Vissa justeringar i sträckningen har skett sedan alternativutredningen togs fram, baserat på de mer detaljerade utredningar och de samråd som ägt rum under Likaså skiljer sig föreslagen stolptyp jämfört med alternativutredningen eftersom en ny konstruktion har studerats och konstaterats vara mer lämplig. Denna stolptyp är mer lik den befintliga utformningen och således de delsträckor som kvarstår oförändrade. Förordad sträckning innebär att ledning L12 till viss del kvarstår i befintlig sträckning och utförande, men byggs om på fem delsträckor i enlighet med Figur 3.1 nedan för att bättre anpassa ledningen till omgivningen i dessa passager. Figur 3.1 Förordad sträckning och föreslagen ombyggnation på ledning L12. Ledningen föreslås byggas om på fem delsträckor, dessa delsträckor beskrivs närmre i avsnitt nedan. Resterande delar av kraftledningen kommer kvarstå i befintlig sträckning och utförande. Från transformatorstationen i Granlo kvarstår befintlig ledning i befintligt utförande i cirka 1,6 km, fram till delsträcka 1 (se avsnitt 3.2.1), som är cirka 800 meter långt. Efter sid 21/74

22 delsträcka 1 kvarstår befintlig ledning i befintligt utförande i cirka 800 meter fram till delsträcka 2 (se avsnitt 3.2.2), som är cirka 1 km långt. Från mitten av delsträcka 2 går ett cirka 350 meter långt avstick av ledning L12 som dubbel 130 kv ledning ner till transformatorstationen vid Granloholm, där befintliga ledningar kommer kvarstå från ombyggnationen av delsträcka 2 och ner till transformatorstationen. Efter delsträcka 2 kvarstår befintlig luftledning i befintligt utförande i cirka 1,4 km, fram till delsträcka 3 (se avsnitt 3.2.3), som är cirka 1250 meter lång. Delsträcka 3 ansluter sedan till delsträcka 4 (se avsnitt 3.2.4), som är cirka 550 meter lång. Efter delsträcka 4 kvarstår befintlig ledning L12 i befintligt utförande, sammanbyggd med befintlig ledning L23 i cirka 1,6 km fram till transformatorstationen i Korsta. Från transformatorstationen i Korsta tar delsträcka 5 vid (se avsnitt 3.2.5) fram till transformatorstationen vid Ortviken, en sträcka på cirka 2,3 km. De olika delsträckorna samt förslag till ombyggnation på respektive delsträcka presenteras närmare i nedanstående avsnitt Delsträcka 1: Granlo nytt utförande luftledning Delsträcka 1 förbi Granlo är cirka 800 meter lång (se Figur 3.2 nedan). På sträckan förbi Granlo passerar den befintliga 130 kv ledningen L12 parallellt med en dubbel 40 kv ledning förbi bostadsbebyggelse, där 40 kv-ledningarna är belägna närmast bostäderna. Föreslagen ombyggnation innebär att befintlig ledning L12 byggs om cirka 10 meter norrut vid en stolpplacering. De beräknade magnetfälten vid dessa bostäder överstiger idag det riktvärde avseende magnetfält som kommunen anger i översiktsplanen. Genom planerad ombyggnation minskar magnetfälten så att dessa understiger kommunens riktvärde vid närliggande bostadsbebyggelse, se även avsnitt Figur 3.2 Delsträcka 1 där befintlig ledning byggs om till annat utförande i marginellt justerad sträckning. sid 22/74

23

24 Figur 3.4. Delsträcka 2 där befintlig ledning byggs om till annat utförande i justerad sträckning. Avgreningen till transformatorstationen vid Granloholm kommer anpassas till den justerade sträckningen för L12, men i övrigt kvarstå i befintligt utförande och sträckning. Cirka 400 meter in på delsträcka 2 går ett avstick av ledning L12 söderut till transformatorstationen vid Granloholm med dubbla 130 kv ledningar. Avgreningen från L12 kommer att flyttas söderut till där den nya sträckningen av L12 passerar, i övrigt kommer avsticket till transformatorstationen att kvarstå i befintligt utförande och sträckning. För att det ska vara möjligt att bygga om ledningen L12 måste de befintliga 40 kv ledningarna som idag går parallellt med ledningen byggas om i annan sträckning eller markförläggas på denna delsträcka. Då dessa ledningar har separata tillstånd kommer detta att hanteras i ett separat projekt. Beräknade magnetfält vid bostäder överstiger idag det riktvärde avseende magnetfält som kommunen anger i översiktsplanen. Genom planerad ombyggnation minskar magnetfälten så att dessa understiger kommunens riktvärde vid närliggande bostadsbebyggelse, se även avsnitt E.ON Energidistribution förordar på delsträcka 2 ett utförande i likhet med delsträcka 1 med trädsäker luftledning i portalstolpar där de tre faslinorna centreras och komprimeras i en triangelplacering mellan stolparna, se beskrivning och Figur 3.3 i föregående avsnitt. sid 24/74

25 3.2.3 Delsträcka 3: Bosvedjan nytt utförande markkabel Delsträcka 3 förbi Bosvedjan är cirka 1250 meter lång. Befintlig luftledning passerar i anslutning till bebyggelse och i nära anslutning till en förskola. Efter att ledningen vikt av österut är befintlig ledning sambyggd i gemensamma stolpar med ledning L23 genom bostadsområdet. Föreslagen ombyggnation innebär att befintlig luftledning L12 markförläggs på denna sträcka (se Figur 3.5 nedan). Ledning L23 är planerad (tillståndsprövning pågår i ett separat ärende) att byggas om i helt ny sträckning som inte berör det aktuella området. Genom att markförlägga ledning L12 kvarstår därmed ingen 130 kv luftledning genom Bosvedjan. Figur 3.5 Delsträcka 3 där befintlig ledning L12 markförläggs. Befintlig ledning L23 är planerad att byggas om i annan sträckning. Beräknade magnetfält vid bostäder och förskola överstiger idag det riktvärde avseende magnetfält som kommunen anger i översiktsplanen. Genom planerad ombyggnation minskar magnetfälten så att dessa understiger kommunens riktvärde vid närliggande bostadsbebyggelse och förskola, se även avsnitt På delsträcka 3 genom Bosvedjan utgörs förordat utförande av markförlagd kabel. E.ON Energidistribution har på denna delsträcka inte kunnat identifiera en framkomlig luftledningssträckning, på grund av bostäder och annan byggnation i området. Vid markkabelförläggning av L12 för delsträcka 3 blir schaktbredden cirka 3,5 meter. Bredden på det arbetsområde som krävs blir cirka meter och den permanenta ledningsgatans bredd blir cirka 8 meter bred, se schematisk skiss över kabelschakt i Figur 3.6 nedan. sid 25/74

26 Figur 3.6. Principskiss kabelschakt för en 130 kv kraftledning med aktuell överföringskapacitet Delsträcka 4: E4-passagen nytt utförande luftledning Delsträcka 4 över E4 ansluter i väster till delsträcka 3 genom en cirka meter hög kabelstolpe (ca 40 m efter befintlig stolpe väster om väg E4). Befintlig luftledning för ledning L12 är idag sammanbyggd med ledning L23. L23 planeras att byggas om i ny sträckning som ansluter till ledning L12 öster om E4. Från kabelstolpen öster om delsträcka 3 kommer ledning L12 för delsträcka 4 att uppföras som luftledning som passerar över vägen och sedan ansluter i befintlig stolpe öster om vägen. Vid nästa stolpplats ansluter ledning L23 norrifrån. Det blir efter ombyggnation av ledningarna endast ledning L12 som passerar över E4 (se Figur 3.7). Sträckningen för delsträcka 4 är ungefärlig men avser egentligen bara spannet från ny kabelstolpe öster om väg E4 till befintlig stolpe väster om väg E4. Figur 3.7. Delsträcka 4 där befintlig ledning L12 byggs om till enkelledning (luftledning) i befintlig sträckning. sid 26/74

27 E.ON Energidistribution förordar ett utförande för delsträcka 4 med en kabelstolpe som tar över från delsträcka 3, se Figur 3.8. Kabelstolpen beräknas bli cirka meter hög. Från kabelstolpen kommer ett långt ledningsspann att sträcka sig över väg E4 och sedan angöra nästa till nästa stolpplats, befintlig stolpe öster om väg E4 där både L12 och L23 hänger idag (L23 tas bort). Vid nästa stolpplats ansluter ny sträckning för L23 norrifrån och de fortsätter gemensamt i befintlig sträckning. Figur 3.8. Planerat utförande på kabelstolpe där ledningen övergår från kabel (delsträcka 3) till luftledning öster om Bosvedjan. Beräknad höjd på stolparna är cirka meter (gammal stolpe till vänster och ny kabelstolpe till höger i bild) Delsträcka 5: Korsta-Ortviken nytt utförande markkabel Delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken utgår från transformatorstationen vid Korsta, och är cirka 2,3 km lång. På sträckan mellan Korsta och Ortviken är ledning L12 idag sambyggd med ledning L23 i stålstolpar. Ledningarna går delvis i nära anslutning till bostadsbebyggelse. Denna delsträcka har redan varit del i samråd och utredning för ombyggnation av ledning L23, eftersom det är viktigt att ta ett samlat grepp för båda ledningarna vid ombyggnation på denna delsträcka. Föreslagen ombyggnation innebär att både ledning L12 och L23 markförläggs. Markkablarna föreslås i sin sträckning söder om stationen Korsta förläggas längs åkerkant och en mindre väg innan de ansluter till Tunabäcksvägen, för att undvika omfattande markarbeten i bergig terräng, och sedan följa Tunabäcksvägen fram till transformatorstationen vid Ortviken. Sträckningen och utförandet för ledningarna skiljer sig något jämfört med det som framgick av alternativutredningen samt ansökan för ledning sid 27/74

28 L23. Förutsättningarna på platsen har gjort att en del justeringar har gjorts, bland annat kommer de båda ledningarna huvudsakligen att förläggas i gemensamt schakt eftersom det är ont om plats längs med vägen Tunabäcksvägen. Ledningarna föreslås förläggas öster om vägen, samordnat med en bullervall som planeras längs med vägen. Figur 3.9. Delsträcka 5 där befintlig ledning L12 byggs om till markkabel, parallellt med ledning L23. På delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken planerar E.ON Energidistribution att markförlägga både ledning L12 och L23 i gemensamt kabelschakt. Där två ledningar samförläggs i gemensamt kabelschakt beräknas schaktets bredd i marknivå bli cirka 6 meter och kabelschaktets djup cirka 1,5 meter. För att skydda ledningarna och minimera riskerna för att avbrott kan ske på båda ledningarna samtidigt förläggs de med ett väl tilltaget inbördes avstånd samt med skyddsmarkering och skyddsnät ovanför ledningarna. Vid vägkorsningar förläggs ledningarna i skyddsrör. Bredden på det omgivande arbetsområdet som krävs, och som alltså måste avverkas inför förläggning av ledningarna, är då meter. Vegetation kan efter avslutat förläggningsarbete tillåtas återväxa inom större delen av arbetsområdet, men en cirka 10 meter bred korridor i anslutning till kablarna kommer att hållas permanent fri från högväxande vegetation. Se schematisk skiss över kabelschakt för två parallella ledningar i Figur 3.10 nedan. sid 28/74

29 Figur Principskiss kabelschakt för två 130 kv kraftledningar med aktuell överföringskapacitet. 3.3 Nollalternativ Nollalternativet definieras här som att aktuell ledning L12 inte får förlängt/nytt tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Sundsvallsområdet. E.ON Energidistribution skulle i ett sådant scenario inte kunna uppfylla leveransskyldigheten till kunder i området och såväl industrier som enskilda skulle komma att stå utan fullgod elförsörjning. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningarna medför, i befintligt och nytt utförande, uteblir. sid 29/74

30 4 Utförande, drift och underhåll 4.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder Trädsäker luftledning E.ON Energidistribution har låtit genomföra en teknisk förstudie för de delsträckor som ska byggas om för att säkerställa att planerade stolptyper är lämpliga med avseende på magnetfält, terräng och andra förutsättningar i ombyggnationen. Flera olika stolptyper har studerats för ledningarna där ombyggnation med luftledning planeras. Förordad stolptyp för delsträcka 1 och 2 är träportalstolpar där de tre faslinorna centreras och komprimeras i en triangelplacering mellan stolparna. Den föreslagna stolpkonstruktionen, som är dyrare och mer tekniskt komplicerad jämfört med en vanlig portalstolpe, medför att ledningens magnetfält minskas och bedöms vara mest lämplig för de delsträckor där kraftledningen ska byggas om till nytt utförande som luftledning. Stolparna kommer vara mellan 12 och 19 meter höga. I stolparna monteras faslinor för kraftöverföring samt topplinor (åskskydd/jordledare). För de delsträckor som förordas anläggas som luftledning avser E.ON Energidistribution att bygga trädsäker luftledning. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se principskiss i Figur 4.1. Skogsgatans bredd varierar beroende på bl.a. stolptyp, stolparnas höjd, avståndet mellan stolparna och skogens bonitet. Figur 4.1. Principskiss trädsäker ledningsgata. För förordat stolputförande för delsträcka 1 och 2 krävs en cirka 40 meter bred skogsgata där ledningen uppförs i skogsmark. Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver hål i marken där fundament och stolpar placeras. Efter resning av stolparna skruvas de på plats i eventuella sid 30/74

31 fundamentet och säkras genom stagning, där så krävs. Mindre gropar behöver grävas för a stagförankringarna. Fundament och grundläggning kommer inte att innehålla kreosot eller annan impregnering utan kan bestå av stål- eller betongpålar alternativt slipers. Från dessa fundament uppstår ingen lokal miljöpåverkan. De överskottsmassor som uppkommer i samband med grundläggning av stolpar är relativt små och kräver inget specifikt omhändertagande. Huvuddelen av schaktmassorna används för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolparna. När stolparna är på plats monteras reglar och övrig utrustning och faslinorna flyttas över i de nya stolparna. För delsträcka 4 i korsning med E4 kommer ledningen utgå från en kabeländstolpe på västra sidan om väg E4 som markerar gränsen mellan delsträcka 3 och delsträcka 4. Luftledningen kommer passera över vägen och sedan ansluter i en stolpe öster om vägen. Vid nästa stolpplats ansluter nya sträckningen för L23 norrifrån Markkabel Kabelgraven på delsträcka 3 Bosvedjan och delsträcka 5 Korsta-Ortviken kommer att schaktas ut med hjälp av grävmaskin. Schaktmassorna kommer att användas för återfyllning av kabelschaktet efter förläggning. Eventuella överskottsmassor kommer att omhändertas för deponi. För delsträcka 5 kommer markkabelförläggningen att samordnas med den bullervall som anläggs av Sundsvalls logistikpark. Där jordmånen inte är tillräckligt mäktig, vid ytligt berg eller berg i dagen kommer sprängning att krävas. Sprängarbeten kommer att utföras dagtid och närboende och allmänhet kommer att aviseras i god tid. E.ON Energidistribution kommer att samordna arbetsmoment som kräver trafikomledning med Trafikkontoret. Förutsedda trafikstörningar kommer att aviseras Försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av kraftledningar påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker generellt till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. Normalt görs även en värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan och träd aktuella för avverkning stämplas. I det aktuella fallet är det huvudsakligen fråga om ombyggnation i befintlig ledningsgata intill bebyggelse vilket gör att erforderlig avverkning minimeras. För de sträckor där ombyggnation ska ske har förprojektering genomförts för att säkerställa att sträckning och tekniskt utförande är lämpligt, en slutgiltig detaljprojektering behöver dock genomföras. När fältarbetena och detaljprojektering av de delsträckor som ska byggas om är klara samt rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats kan avverkning och ombyggnation påbörjas. Uttransport av material kommer ske på befintliga vägar i området samt i ledningsgatan. Om nya tillfartsvägar erfordras sid 31/74

32 kommer samråd att ske med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken om vägen bedöms kunna skada naturmiljön. Byggnation och rasering av stolpar på delsträcka 1 och 2 kommer att ske succesivt. I den mån det är möjligt kommer nya stolpar att byggas innan befintliga raseras. Under byggnation kommer det därför tillfälligt att finnas både nya och gamla stolpar och tillhörande anläggningsdelar på dessa delsträckor. När de nya stolparna är på plats kommer alla befintliga ledningsdelar (stolpar, stag och fundament) att avlägsnas och marken återställas (se även se avsnitt 0). Ny kabelstolpe på delsträcka 4 kommer att byggas innan befintlig stolpe raseras. För delsträcka 3 5 kommer befintlig luftledning att kvarstå till dess att nya stolpar på delsträcka 4 är på plats och markkabel på delsträcka 3 och 5. Rasering av befintlig ledning genomförs därefter. Byggnation av de nya delsträckorna börjar med att material transporteras in till ledningsgatan. Där terrängkörning behövs för projektering, byggnation, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas, till exempel genom användande av stockmattor eller bandgående arbetsmaskiner med lågt marktryck. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Placering av materialupplag och uppställningsplatser för maskiner optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och stolpplatser/kabelschakt, utan att skada den omgivande miljön. Platserna optimeras även för att minimera störning för närboende. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon. Planerade arbeten kommer att genomföras med hänsyn till närboende så att störningar minimeras. På enstaka platser kan det bli aktuellt med tillfälligt begränsad framkomlighet. För att minimera den negativa påverkan på omgivningen under anläggningsskedet planeras arbeten som ger upphov till buller att i huvudsak genomföras dagtid på vardagar. Planerade arbeten bedöms inte överskrida de rekommendationer som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) Träimpregnering Där ledningen planeras uppföras i träportalstolpar kommer impregnering ske med annat impregneringsmedel än kreosot. Ingen träimpregnering kommer att användas för fundament eller förankring under mark. Kreosot som impregnering kommer inte att användas i träportalstolpar. I dialog med stolptillverkare har alternativa impregneringsmetoder analyserats och utvärderats. Utifrån detta har E.ON Energidistribution valt att för regionnätet fortsättningsvis fokusera på stolpar av trä med impregnering med koppar som aktivt ämne sid 32/74

33 som alternativ till kreosotimpregnering. Impregneringen görs med samma godkända aktiva ämne (koppar) som det tryckimpregnerade virke som saluförs i den allmänna bygghandeln i Sverige. För att minimera urlakning av koppar och därmed även öka stolpens livslängd kommer impregnering även att ske med en olja som ger träet bättre vattenavvisande egenskaper. Impregneringen kommer att utföras med en förnybar- och/eller mineralolja godkänd för behandling av trä. För närvarande pågår fördjupad analys och utvärdering av impregneringsmetoden för att säkerställa att denna optimeras för det aktuella användningsområdet. E.ON Energidistribution bedömer att stolpar med impregnering av koppar och olja kommer att bli tillgänglig för användning inom en snar framtid. Användningen förutsätter att den valda impregneringen uppfyller såväl E.ON Energidistributions prestandakrav som gällande lagstiftning och myndigheters krav och direktiv Risker med träimpregnering med innehåll av koppar IVL Svenska Miljöinstitutet skriver i en rapport från angående spridning och exponeringsrisk att spridning av koppar, Cu, till delar utgjort ett stadsproblem. Som exempel nämns förorenat sediment och grundvatten i Stockholm. Stora spridningskällor för Cu räknas upp, bl.a. korrosion, avloppsvatten, industriella källor och spridning av slam från reningsverk. Särskilt nämns fordons bromsbelägg och vattenledningsrör av koppar som betydande källor för spridning av Cu. Vad gäller spridning till mark står på s 20: Till mark sprids Cu även från träimpregnering (mycket lokalt), stallgödsel och handelsgödsel. Vad gäller ämnets giftighet i mark och vatten så redogörs i rapporten förvisso att Cu kan ha toxisk effekt i höga halter för vissa bakterier, mikroorganismer och akvatiska växter. Biotillgängligheten beror till stor del på i vilken omgivning Cu uppträder. Cu2+ omfördelas under loppet av millisekunder till organiska komplex och binds till marken. En SLU-rapport från redogör för föroreningar från telefonstolpar och konstaterar att spridningen av koppar är mycket begränsad i marken. Den helt övervägande delen 75 90% återfinns i samtliga jordtyper på ett område 0 20 cm avstånd från stolpen. Det konstateras att risken för ett växtupptag som leder till skadliga metallhalter i livsmedel och djurfoder är försumbar på grund av den lilla markyta som berörs. Troligen tillförs inte heller grundvattnet några större metallkvantiteter. I Naturvårdsverkets publikation om metallers mobilitet i mark 3 framgår förvisso att Cu kan vara toxiskt i höga halter men också att det är ett naturligt förekommande näringsämne för växter och djur som är vanligt förekommande i vår vardag och används i dricksvattenledningar och mycket annat. I mycket höga halter kan det vara toxiskt. Ämnet Uppträdande och effekter av koppar i vatten och mark. IVL Rapport, B Ellergård, S Spridning i mark av koppar, krom och arsenik från CCA-impregnerade telefonstolpar. SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för marklära och ekokemi. 3. M fl Metallers mobilitet i mark. Naturvårdsverkets rapport sid 33/74

34 binder starkt till organiska material och transport sker som lösta humuskomplex. Ämnet är inte cancerogent. Enligt Naturvårdsverkets hemsida framgår att koppar är en livsnödvändig metall som i höga halter kan vara skadligt för vattenlevande organismer. Riskerna är generellt störst i mjuka-, närings- och humusfattiga vatten, samt i vatten med lågt ph-värde. I jämförelse med andra metaller och tungmetaller lyfts inte koppar fram som ett problemämne. Kopparsaltimpregnering är mycket vanligt förekommande i samhället i olika typer av tryckimpregnerat trävirke. Användning av sådan impregnering av stolpar har länge funnits, t ex i Finland. E.ON Energidistributions bedömning är att spridningsrisk och därmed förenad miljörisk är liten i och med användandet av sådan impregnering Skydds- och hänsynsåtgärder E.ON Energidistribution använder i alla hänseenden inte impregnerade trästolpar, där de riskerar att komma i direkt kontakt med ytvatten, på avstånd mindre än 5 meter från vattendrag, ytvatten, våtmarker och brunnar. Istället används då stolpar i alternativa material (utan impregneringsämnen). E.ON Energidistribution vill understryka att användandet av kopparsaltimpregnering förutsätter att det finns en sådan produkt på marknaden som uppfyller såväl E.ON Energidistribution prestandakrav som krav från berörda myndigheter. Detta inkluderar att den valda produkten har blivit godkänd för användning för det aktuella användningsområdet. Detta bör i sig betraktas som en skyddsåtgärd för att säkerställa att påverkan på människans hälsa och miljö, inklusive vattenmiljön, blir acceptabel. Om det i framtiden råder sådana omständigheter att en planerad underhållsåtgärd på ledningen, t.ex. ett byte av stolpar, kan antas komma att medföra att naturmiljön väsentligen kan komma att ändras, kommer åtgärden föregås av samråd med länsstyrelsen i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken. Ett sådant samråd innefattar rimligen vilka specifika skyddsåtgärder som behöver genomföras i det enskilda fallet. Vid framtida utbyte av kopparsaltimpregnerade stolpar omhändertas de raserade stolparna som förs till godkänd energiåtervinnings- eller förbränningsanläggning. Med bakgrund i ovanstående kan E.ON Energidistribution inte förutse att eventuella framtida stolpar impregnerade med kopparsalt och olja kan förväntas ge upphov till någon negativ påverkan på förekommande yt- och/eller grundvattenförekomster längs den aktuella planerade ledningen. sid 34/74

35 4.2 Rasering av befintlig luftledning Delsträckor för rasering Den totala ledningssträckan som ska raseras för ledning L12 är cirka 6 km, fördelat på de olika delsträckorna enligt Tabell 4.1 nedan. Tabell 4.1. Delsträckor där befintlig ledning L12 ska raseras. Delsträcka Längd (m) Kommentar 1 Granlo Granloholm Bosvedjan 1250 Ca 350 m inkluderar även L23 4 E4-passagen 550 Inkluderar även L23 5 Korsta-Ortviken 2300 Inkluderar även L23 Utöver de stolptyperna som presenteras i nedanstående avsnitt, som utgör de huvudsakliga utförandena för de delsträckor som ska raseras, förekommer även andra utföranden av stolpar vid specifika stolpplatser. Exempelvis vid passager över väg, järnväg, parallellgång med andra ledningar, skarpa vinklar på ledningarna etc. kan stolputförandet skilja sig något. Beroende på bland annat terräng, markförhållanden, avstånd till berggrund, stolpkonstruktion samt vinklar på kraftledningarna är vissa stolpar stagade med staglinor eller har fundament i marken för att säkerställa ledningarnas stabilitet och hållfasthet Delsträcka 1 Granlo Befintlig ledning L12 som ska raseras på delsträcka 1, cirka 800 meter, är huvudsakligen utförd som träportastolpe. Totalt ska ca sju stolpplatser raseras på delsträcka 1. Då de nya stolparna huvudsakligen ska uppföras i eller i anslutning till befintlig ledningsgata kommer så mycket som möjligt att byggas om medan befintlig ledning står kvar, det kommer således under byggtiden att vara både nya och befintliga stolpar på platsen. Rasering sker succesivt efter att den nya ledningen byggts och när den nya ledningen är på plats kan samtliga av ledningens anläggningar (stolpar, stag och fundament) avlägsnas och marken återställs Delsträcka 2 Granloholm Befintlig ledning L12 som ska raseras på delsträcka 2, cirka 1000 meter, är huvudsakligen utförd som träportalstolpe i samma utförande som för delsträcka 1, se Figur 4.2. Befintligt avstick av ledning L12 mot ställverket i Granloholm kommer att raseras och förflyttas cirka 50 meter söderut till den nya ledningssträckningen för delsträcka 2. Totalt ska ca 10 stolpplatser raseras på delsträcka 2. Byggnation och rasering av delsträcka 2 sker i enlighet med beskrivningen under föregående avsnitt, för delsträcka 1. sid 35/74

36 Utöver ledning L12 behöver även parallellgående 40 kv ledningarna raseras och byggas om för att det ska vara möjligt att bygga om den aktuella 130 kv ledningen. Ombyggnation av 40 kv ledningarna hanteras inom separat tillståndsprocess som E.ON Energidistribution har initierat. Figur 4.2. Befintlig ledning L12 i längs delsträcka 2, nordost om avsticket mot Granloholm. Befintligt avstick mot Granloholm (till höger i bilden) kommer att raseras och flyttas cirka 50 meter i ledningens sträckning söderut till den nya sträckningen av ledning L Delsträcka 3 Bosvedjan Befintlig ledning L12 som ska raseras på delsträcka 3, cirka 1250 meter, är huvudsakligen utförd som träportalstolpe i samma utförande som för delsträcka 1 och 2. Från vinkeln österut är ledning L12 sambyggd med ledning L23, huvudsakligen i ett utförande som trebent träportalstolpe, se bild i Figur 4.3 nedan. För ledning L23 har koncessionsansökan om ombyggnation av ledningen i annan sträckning lämnats in till Ei för att möjliggöra att båda de befintliga ledningarna kan raseras genom Bosvedjan. Totalt är det ca 5 stolpplatser som kommer att raseras på delsträcka 3. Rasering av befintlig luftledning och avlägsnande av samtliga delar (stolpar, stag och fundament) sker efter att den nya markkabeln är på plats. sid 36/74

37 Figur 4.3. Befintliga ledningar L12 och L23 som ska raseras genom Bosvedjan är i huvudsak sammanbyggda i trebenta träportalstolpar Delsträcka 4 E4-passagen Befintlig ledning L12 som ska raseras för delsträcka 4 är sambyggd med ledning L23 i huvudsakligen utförande som trebent träportalstolpe i likhet med del av delsträcka 3, se bild i Figur 4.3 ovan. För ledning L23 har koncessionsansökan om ombyggnation av ledningen i annan sträckning lämnats in till Ei för att möjliggöra att befintliga ledning L23 kan raseras och ledning L12 byggas om. Totalt är det en stolpplats som kommer att raseras på delsträcka 4 och ersättas med en ny kabelstolpe väster om väg E4. Öster om vägen fortsätter L12 i befintlig sträckning och stolpar. Den nya stolpen kommer att uppföras en bit ifrån befintlig stolpe så att denna kan stå kvar tills den nya stolpen är på plats. Därefter raseras den gamla stolen och samtliga delar avlägsnas (stolpar, stag och fundament) Delsträcka 5 Korsta Ortviken Befintlig ledning L12 som ska raseras för delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken, cirka 1,5 km, är sambyggd med befintlig ledning L23 i både enbenta och tvåbenta fackverksstolpar av stål, se Figur 4.4 och Figur 4.5 nedan. Ansökan om nätkoncession för linje inför planerad ombyggnation av ledning L23 är inlämnad till Ei för att möjliggöra att båda de befintliga ledningarna kan raseras i befintligt utförande mellan Korsta och Ortviken. Totalt är det ca 7 stolpplatser som kommer att raseras på delsträcka 5. Rasering av befintlig luftledning och avlägsnande av samtliga delar (stolpar, stag och fundament) sker efter att den nya markkabeln är på plats. sid 37/74

38 Figur 4.4. Figur 4.5. Befintliga ledningar L12 och L23 som ska raseras mellan Korsta och Ortviken är uppförda i gemensamma stolpar, i huvudsak enbenta (t. vänster) eller tvåbenta (t. höger) fackverksstolpar av stål Metod för rasering När de nya delsträckorna är på plats och faslinorna har flyttats över i de nya stolparna för luftledningsdelarna samt fästs i kabelstolparna för delsträcka 3 och 5 kan nedmontering av stolpar och övriga delar ske. (På vissa stolpplatser kan det enligt vad som tidigare angetts bli aktuellt att rasera stolpar och avlägsna övriga delar i samband med att nya stolpar byggs). Stolparnas reglar monteras ned, normalt med hjälp av kran, och sedan transporterar markgående maskiner, såsom traktorer och/eller bandvagnar, materielen ut från arbetsområdet. En annan metod som kan användas i särskilt känsliga miljöer är att reglarna placeras i s.k. konsoller och transporteras ut från arbetsområdet med hjälp av helikopter. Valet av transportmetod beror av de rådande förhållanden på den aktuella platsen/området. När reglarna är nedmonterade så grävs stolparna normalt upp med hjälp av traktorgrävare och avlägsnas i hela sin längd. Eventuella fundament tas normalt bort men kan ibland, om omständigheterna så kräver, kapas cirka 0,5 meter under markytan varefter därtill underliggande delar kvarlämnas. Eventuella fundament i form av kreosotimpregnerade sliper tas alltid bort i samband med rasering. Stag i form av tex. bergöglor kapas i regel i bergnivå och underliggande delar kvarlämnas. Linor, reglar, stolpar och fundament samt övrigt material transporteras efter nedmontering för materialåtervinning och destruering. Efter avslutad rasering återställs arbetsområdet. sid 38/74

39 4.2.3 Intressen längs sträckningar som ska raseras Befintliga delsträckor för L12 som ska raseras sträcker sig genom skogsridåer och tätortsnära områden. Den befintliga ledningen är hävdad genom regelbundet återkommande underhåll av kraftledningen. I närheten av de delsträckor som ska raseras finns endast ett fåtal intressen för naturmiljö och kulturmiljö. Inom befintlig ledningsgata för de delsträckor av befintlig ledning som avses raseras återfinns endast ett identifierat intresse, beläget längs delsträcka 1 vid Granlo. Identifierat intresse är en fornlämning, som är beläget cirka 16 meter söder om ledningens centrumlinje, under befintliga 40 kv ledningar. Lämningen bedöms ej påverkas vid rasering då inga arbeten bedöms behöva äga rum under parallellgående befintliga ledningar. Intressen som återfinns utanför befintliga ledningsgator bedöms inte beröras av planerad rasering då raseringsarbetet sker via ledningsgatan och närliggande vägar. Det finns inga utpekade våtmarker eller sumpskogar i ledningsgatan. Det finns en sumpskog angränsande till delsträcka 2, som inte bedöms beröras av raseringsarbetet, men däremot av ombyggnationen av delsträcka 2, se avsnitt 5.3. Då de delsträckor som ska raseras berör tätortsnära miljöer där det tidigare kan ha förekommit industriell verksamhet, finns en risk att potentiellt förorenade markområden finns längs med delar av sträckningarna. För att inhämta kunskap om potentiellt förorenade objekt i området har E.ON Energidistribution hämtat information från länsstyrelsen (WMS-tjänst ). I närhet av de delsträckor som ska raseras finns ett identifierat objekt i form av en före detta bensinstation vid delsträcka 2 Granloholm med riskklass 0. Området är beläget vid befintlig byggnation utanför befintlig ledningsgata och bedöms därmed ej beröras av planerad rasering Generella skyddsåtgärder vid rasering Eventuella skadeförebyggande åtgärder i samband med rasering för att begränsa påverkan på tex. natur- och kulturmiljö vidtas utifrån behov och rådande förhållanden. Vid korsning av vattendrag och sankare markpartier kommer arbeten att ske med hänsyn till områdets markförhållanden. Där terrängkörning blir aktuellt ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under raseringsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om misstänkta fornlämningar görs omgående till länsstyrelsen. sid 39/74

40 För de områden där ledningar ska raseras i tätbebyggda områden kommer särskild hänsyn tas till närboende t.ex. genom anpassning av raseringsmetodik samt tidpunkt för arbetena (i enlighet med vad som beskrivs för anläggningsarbeten i avsnitt 4.1). Samtliga stolpar och fundament med kreosotimpregnering kommer att tas bort i sin helhet. E.ON Energidistribution avser att ta fram en miljöåtgärdsplan innan arbetena utförs, i vilken skydds- och återställningsåtgärder kommer att behandlas. I miljöåtgärdsplanen utreds och beskrivs de åtgärder som behöver vidtas för att minimera miljöpåverkan både vid byggnation av kraftledningen i den nya sträckningen samt vid rasering och återställning av den tidigare kraftledningsgatan. I åtgärdsplanen kommer till exempel eventuella områden där körning bör undvikas angränsande till befintlig ledningsgata samt övriga hänsynsåtgärder att noteras på kartor och i text och föras vidare till den entreprenör som utför arbetet. 4.3 Drift och underhåll E.ON Energidistribution är en av Sveriges största nätägare och ansvarar för drift och underhåll av en stor del av det svenska regionnätet. För att säkerställa ellagens krav på säkra, tillförlitliga och effektiva elleveranser (3 kap. 1 ellagen) måste E.ON Energidistributions underhåll av nästan 850 mil elledningar i regionnätet kunna bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. För att fullgöra denna skyldighet krävs att E.ON Energidistribution utför ett ständigt pågående underhållsarbete inom förutbestämda och förutsägbara tidsintervaller, för regionnätsledningar i tioårsintervaller. Utöver detta måste det även finnas förutsättningar för E.ON Energidistribution att vid behov utföra akuta åtgärder på de aktuella ledningarna. För att planerade underhållsåtgärder såväl som akuta insatser ska kunna utföras på ett effektivt och miljömässigt acceptabelt sätt, är ledningens tillgänglighet och skick avgörande. Tillgängligheten och skicket beror i sin tur på att det löpande underhållsarbetet (omfattande både röjningsunderhåll och ledningsunderhåll) har kunnat ske enligt plan. Att underhållsarbetet av ledningarna kan ske planenligt är även direkt nödvändigt ur ett finansiellt perspektiv. Investerings- och underhållskostnader måste på rimliga grunder kunna förutses och fördelas i linje med bolagets intäkter, d.v.s. genom nättariffer, för det aktuella året Underhållsåtgärder E.ON Energidistribution delar upp underhållet av elnätet i vad som kan kallas röjningsunderhåll och ledningsunderhåll Röjningsunderhåll Röjningsunderhåll sker regelbundet vart åttonde till tionde år och innefattar både s.k. bottenröjning och toppning eller fällning av träd. sid 40/74

41 Bottenröjning innebär att all högväxande vegetation i skogsgatan som bedöms kunna nå en luftledning inom åtta år, och därigenom störa den, tas bort, medan lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Lågväxande vegetation kan i praktiken ofta lämnas kvar eftersom en luftlednings stolpar är så höga att vegetation som växer långsamt och har en begränsad högsta höjd inte utgör någon risk. Bottenröjning sker företrädesvis under den tiden på året då det är barmark. E.ON Energidistribution undviker om möjligt att röja på våren då marken är känsligare med avseende på t.ex. risken för körskador. Bottenröjning utförs i princip alltid motormanuellt, vilket normalt innebär till fots med hjälp av röjsåg och motorsåg. Bottenröjning genomförs även för markkablar för att säkerställa åtkomst till kablarna vid eventuella akuta åtgärder samt för att undvika att rötter riskerar att skada kablarna. Ledningsgatan för en markkabel är dock av mindre omfattning än för luftledning. Utöver bottenröjning av skogsgatan måste normalt även kantträd i sidoområdena av en luftledningsgata toppas eller avverkas. Dessa träd bukar kallas farliga träd, då de riskerar att innan nästa regelbundet återkommande underhållsåtgärd kunna falla ned på en luftledning eller på stolpar och stag. Dessa träd fälls eller toppas. Träden mäts in och stämplas innan avverkning. Vanligen används en skördare för avverkningen, som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Toppning av träd kan vid vissa passager numera också genomföras med hjälp av helikopter. I ungefär mitten av intervallet för röjningsunderhållet, d.v.s. 4 5 år efter senaste röjning, genomförs en röjningsbesiktning. Röjningsbesiktningen innebär att ledningssträckan inventeras, vanligen med hjälp av laserscanning och därefter vid behov manuellt, med avseende på snabbväxande vegetation såsom al, ask och asp. Om det finns risk att snabbväxande vegetation kan komma i närheten av ledningen innan det är dags för nästa ordinarie röjning, fälls eller toppas vegetationen. Röjningsbesiktningen omfattar bara de kritiska delarna av ledningsgatan och åtgärderna har karaktär av punktinsatser. Arbetet sker i princip uteslutande motormanuellt Ledningsunderhåll Ledningsunderhåll genomförs efter behov på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningarna genomförs med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots längs med hela ledningssträckan. De behov som noteras åtgärdas vanligen inom två år från besiktningen Miljöhänsyn vid drift och underhåll E.ON Energidistribution har stor erfarenhet och höga ambitioner vad gäller hänsyn till naturmiljön i samband med planerade och akuta åtgärder på elnätet. Med nästan 850 mil regionnätsledningar har bolaget lång erfarenhet av arbeten i alla typer av naturmiljöer, inklusive våtmarker. E.ON Energidistribution strävar alltid efter att minimera negativ sid 41/74

42 påverkan på miljön genom exempelvis val av metod och utrustning. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerhetsställa elförsörjningen väljer E.ON Energidistribution metod efter de förhållanden som för tillfället råder på platsen. De entreprenörer som bolaget anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Hänsyn kan behöva tas till allt ifrån häckningsperioder till väderlek. Vid vattendrag undviks om möjligt borttagande av sly och i stället toppas vegetationen så att skuggzoner bevaras. I våtmarker kan, i tillägg till andra hänsynstaganden, mindre bandmaskiner med särskild våtmarksbeläggning användas. En annan skyddsåtgärd kan vara att lägga ut mattor som fördelar trycket från maskinen. Om möjligt utförs arbetet alltid när våtmarken är uttorkad eller tjälad, dels av hänsyn till naturmiljön, dels för att det minskar risken för fastkörning. Att marken är tjälad behöver dock inte innebära det bästa skyddet för våtmarken, och heller inte att manuella metoder används (vissa åtgärder, såsom byte av stolpar, kan heller inte utföras utan maskin). Arbetet anpassas för varje specifik situation. E.ON Energidistribution har under de senaste åren genomfört lyckade försök med toppning av träd med hjälp av helikopter. Med denna metod kan markskador helt undvikas och det är E.ON Energidistributions förhoppning och bedömning att bolaget ska kunna utöka användningen av metoden i takt med att den blir mer beprövad. Inför planerat regelbundet återkommande röjningsunderhåll av en hel ledningssträcka samråder E.ON Energidistribution med länsstyrelsen avseende åtgärderna i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken samt vid behov enligt kulturmiljölagen. Samråd sker dessutom innan åtgärder utförs som kan medföra att naturmiljön väsentligen ändras samt om åtgärderna berör skyddade områden eller specifika intresseområden. Länsstyrelsen beslutar vid behov om försiktighetsmått, exempelvis att åtgärderna inte ska genomföras en viss tid på året av hänsyn till något naturvärde, såsom spelande fågel som riskerar att störas. För det fall en åtgärd, oavsett om det är fråga om en punktinsats eller underhållsröjning, kräver tillstånd, dispens eller anmälan, gör E.ON Energidistribution nödvändiga ansökningar och/eller anmälningar. sid 42/74

43

44 Ledningen mellan Granlo och Ortviken är belägen i anslutning till Sundsvalls tätort. Landskapet är här svagt kuperat, i tätort med direkt närhet till bebyggelse och vägar. De skogspartier som passeras är i tätortsnära områden och kan antas användas för rekreation och friluftsliv. Ingen av de fem delsträckor där ledningen ska byggas om är belägen inom eller i närhet av områden med utpekade värden för landskapet Konsekvensbedömning Ledningen medför för de tre delsträckor som byggs om till ny luftledning (delsträcka 1, 2 och 4) huvudsakligen samma påverkan som i nuläget, även efter ombyggnation. Lokalt kan utseendet på ledningen förändras något och mindre justeringar av sträckningen görs på enstaka platser men ur ett större landskapsperspektiv blir det ingen förändring jämfört med befintlig ledning. För de två delsträckor där ledningen markkabelförläggs (delsträcka 3 och 5) kommer ledningens påverkan på landskapsbilden att upphöra, bortsett från en trädfri korridor närmast ovanför markkablarna där de uppförs i skogsmark. Denna korridor blir smalare än motsvarande korridor kring befintlig luftledning då det endast är några meter utanför schaktet som hålls trädfritt. På delsträcka 5 förläggs ledningen dessutom i stor utsträckning intill väg och samlat med en planerad bullervall vilket innebär att ledningen inte får någon påverkan alls på landskapsbilden. Att ledningen kvarstår i huvudsakligen samma sträckning genom Granlo och Granloholm innebär att man nyttjar samlokalisering med befintlig infrastruktur och andra kraftledningar och vägar, vilket begränsar tillkommande visuell påverkan i sedan tidigare opåverkade landskapsavsnitt. För delsträcka 2 kommer befintliga 40 kv luftledningar behöva byggas om i annan sträckning eller utförande för att det ska vara möjligt att bygga om aktuell 130 kv ledning. Sammantaget bedöms ombyggnadsförslaget medföra en svagt positiv påverkan på landskapsbilden genom att ledningen markförläggs på två av delsträckorna nära bebyggelse, vid bostadsområdena Bosvedjan (se Figur 5.1 nedan), Sibirien, Ortviken och Granbacken. I övrigt blir det ingen förändring av påverkan på landskapsbilden. sid 44/74

45 Figur 5.1. Befintlig ledning L12 tillsamman med L23 genom Bosvedjan där L12 markförläggs (delsträcka 3) och L23 byggs om i annan sträckning (hanteras i separat ärende). 5.2 Markanvändning och naturresurser Beskrivning De föreslagna ombyggnationerna berör tätortsnära grönområden intill bostadsbebyggelse och industrier, huvudsakligen områden som redan idag påverkas av ledningen och annan exploatering. Ledningssträckningen för delsträcka 1 och 2 är i översiktsplan för Sundsvalls kommun utpekade som grönstråk/grönområden i tätort, beskrivning av berörda detaljplaner återfinns i avsnitt 2.5. Den nya markkabelsträckningen för delsträcka 5 följer på en kortare sträcka i utkant av odlingsmark, i övrigt främst intill vägar. Planerade ombyggnationer berör tätortsnära miljöer där det tidigare kan ha förekommit industriell verksamhet, där det kan finnas en risk att potentiellt förorenade markområden förekommer. För att inhämta kunskap om potentiellt förorenade objekt i området har E.ON Energidistribution hämtat information från länsstyrelsen (WMS-tjänst ). I närhet av de delsträckor där ombyggnation ska ske finns tre objekt. En före detta bensinstation vid delsträcka 2 vid Granloholm (Id ) som återfinns cirka 40 meter från befintlig sträckning och cirka 50 meter från planerad ny sträckning samt en verkstad (bilverkstad eller liknande, Id ) cirka 80 meter norr om delsträcka 4. Båda dessa har identifierats men inte riskklassats. Ny kabelsträckning för delsträcka 5 passerar på motsatt sida av Tunabäcksvägen, cirka 70 meter från punkt där det funnits en glasindustri som riskklassat till klass 4 (Id ). sid 45/74

46 5.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Arbetet med utredning av lokalisering och utformning för planerade ombyggnationer av aktuella delsträckor har i möjligaste mån anpassats efter pågående markanvändning, samtidigt som vikten av en stabil och säker eldistribution varit en viktig aspekt Konsekvensbedömning Förordad sträckning har projekterats för att så långt möjligt tillmötesgå de intentioner som kommunerna redovisar för samhällsutveckling och markanvändning i sin översiktsplan (se även avsnitt 2.5), samtidigt som leveranssäkerheten i regionnätet upprätthålls med god kvalitet och minimerad avbrottsrisk. Avvecklingen av befintliga luftledningssträckor är positivt för utvecklingen av bostadsområden vid Bosvedjan samt mellan Korsta och Ortviken. Ombyggnation av delsträcka 2 och 4 bedöms inte medföra risk för spridning av markföroreningar då grävarbeten inte kommer att bli aktuellt i direkt närhet till utpekade objekt. Det innefattar även schaktarbete i samband med rasering av befintliga ledningar. Planerad markkabelförläggning av L12 (och L23) mellan Korsta och Ortviken kommer att innebära omfattande schaktarbeten längs med Tunabäcksvägen samt i anslutning till industriområde vid Ortvikens pappersbruk, men bedöms inte påverka det potentiellt förorenade objektet norr om Tunabäcksvägen. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms risken för spridning av eventuella föroreningar som liten. Sammantaget bedöms ombyggnationen av ledningen innebära positiva konsekvenser för pågående och planerad markanvändning, även om de sträckor där luftledning kvarstår har viss påverkan på omgivningen och således begränsar möjligheterna till ytterligare exploatering, i likhet med befintlig ledning. Avvecklingen av befintlig luftledning på delsträcka 3 och 5 öppnar möjligheter för samhällsutveckling i och med att ledningarna inte längre utgör ett planeringshinder. 5.3 Naturmiljö Beskrivning Området för ledningen ligger inom den naturgeografiska region som brukar kallas Norrlands vågiga bergkullterräng. Landskapet utgörs till större delen av en vågig bergkullterräng på urberg, täckt av skogsklädd morän. Det präglas av dalstråk, och är rikt på sjöar, myrar och granskog. De stora höjdskillnaderna mellan kust och inland medför stora klimatskillnader. Den aktuella ledningen är belägen inom kustområdet, i anslutning till Sundsvalls tätort. Kartor med naturmiljöintressen längs med ledningen återfinns i bilaga 3. Underlagsmaterialet är hämtat från länsstyrelsen (riksintressen, naturreservat, våtmarksinventeringen, naturvårdsobjekt m.fl.), Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, biotopskydd, sumpskog, naturvärdesobjekt m.fl.) samt genomförd naturvärdesinventering sid 46/74

47 på sträckan mellan Korsta och Ortviken (genomförd i samband med utredning av ny sträckning för ledning L23). Planerade ombyggnationer kommer huvudsakligen att göras i eller i anslutning till befintlig ledningsgata, bortsett från sträckan mellan Korsta och Ortviken. Ledningen passerar huvudsakligen genom tätortsnära områden, bitvis inom skogsmark eller grönområden i anslutning till bebyggelse. Inga riksintressen för naturmiljö berörs av ledningen och de planerade ombyggnationerna. Sträckningen berör inte heller några naturreservat eller Natura 2000-områden. Inga större älvar eller åar och inga vattendrag klassificerade i VISS berörs. Ny sträckning för delsträcka 2 vid Granloholm berör norra ytterkanten av ett utpekat sumpskogsområde, norr om Sundsvalls sjukhus. Där L12 (och L23) föreslås utformas som markkabel mellan Korsta och Ortviken, delsträcka 5, tangerar sträckningen skogsområdet Korstaberget som är klassat som naturvårdsobjekt (NVO) med naturvärdesklass 3 av länsstyrelsen. I utkanten av området, närmast Tunsjövägen, berör sträckningen ett inventerat naturvärde i klass 4 (lövblandskog med gråal, där områdets värden är knutna till lövskogen). På motsatt sida av vägen finns ytterligare ett naturvärde med lövskog, det berörs dock inte av sträckningen. Samtliga naturmiljöintressen inom 100 m från ledningen och de delsträckor som ska byggas om redovisas på karta i bilaga 3 samt i sid 47/74

48 Tabell 5.1 nedan. sid 48/74

49

50 utanför området, annars i ytterkanten av skogen. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Planerade ombyggnationer nyttjar i hög grad samlokalisering med andra kraftledningar och infrastruktur och följer huvudsakligen befintlig ledningsgata. Samlokalisering är nästan alltid att föredra ur naturmiljöhänseende, eftersom miljön i anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas. I anslutning till de mindre vattendrag som berörs kommer lågväxande vegetation att sparas. Kantzonsvegetation kommer vid röjningsarbeten under drifttiden att sparas intill vattendrag så långt det är möjligt utan att äventyra ledningens säkerhet. E.ON Energidistribution kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder. För att minimera kollisionsrisk för fåglar kommer E.ON Energidistribution att utrusta ledningen med fågelavvisare på befintlig ledning L12, där den går tillsammans med L23 norr om Korsta, vid korsning över Gärdetjärnen. Denna åtgärd har föreslagits i ansökan för ledning L23, som ligger inne hos Energimarknadsinspektionen och avser en av de sträckor där L12 står kvar oförändrad i befintligt utförande. De fågelavvisare som kommer att användas är av typen som både snurrar och fluorescerar i mörker. Dessa sätts med cirka 10 meters mellanrum och särskilt topplinan är viktig att märka ut Konsekvensbedömning Ny sträckning för delsträcka 2 vid Granloholm kommer att påverka utkanten av den sumpskog som berörs. En stolpplacering kommer att bli aktuell i utkanten av det utpekade området, möjligen att det går att anpassa placeringen så att den hamnar utanför. Avverkning i ytterkanten kommer att bli aktuellt men angränsar till/överlappar befintlig ledningsgata. Sammantaget bedöms påverkan på sumpskogsområdet bli liten. Markkabelsträckningen för delsträcka 5 kommer att beröra utkanten av naturvårdsobjektet Korstaberget (NVO). Planerad markkabelförläggning av L12 (och L23) längs Tunabäcksvägen kommer att innebära att en cirka 20 m bred zon avverkas. Totalt berörs cirka 1 hektar skog, men området har till största del triviala naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering. Ett mindre objekt lövblandskog med vissa naturvärden (NVI 2) kommer att påverkas av avverkningen. Efter avslutad markförläggning kan större delen av det avverkade området återbeskogas men närmast kablarna kommer en trädfri zon att upprätthållas. Då ledningen förläggs intill vägen bedöms påverkan på skogsområdet bedöms bli liten. sid 50/74

51 Fågelsjön Gärdetjärnen korsas av ledning L12 (och L23) norr om Korsta och utgör ett utpekat naturvärde. Naturvärdet ligger på den delsträcka där befintliga ledningar föreslås bibehållas oförändrade, varför ingen ny påverkan på objektet uppstår. Vid fågelinventering för L23 har inventeraren bedömt att befintlig lokalisering och utförande av ledningarna över sjön, är de bästa möjliga avseende risken att fåglar förolyckas genom kollision med ledningarnas faslinor. Vid denna passage kommer fågelavvisare att sättas upp, vilket blir en förbättring jämfört med nuläget. Vad gäller artobservationer från ArtDatabanken längs med berörda delsträckor bedöms de enstaka observationer av fåglar i närheten av delsträcka 1 och 2 inte visa på att dessa områden är av särskild vikt för fågellivet och ledningen bedöms därmed inte påverka arternas bevarandestatus. Att ledningen byggs om och kvarstår som luftledning bedöms medföra en liten påverkan på fåglar. Vad gäller artobservationer i närheten av delsträcka 5 är det nästan uteslutande fåglar som observerats och dessa bedöms inte påverkas av ny markkabel och kabelförläggning intill Tunsjövägen. Vid rasering av befintlig luftledning kommer hänsyn att tas till registrerad artobservation i nära anslutning till ledningen och ingen påverkan bedöms därmed uppstå. Sammantaget bedöms aktuella ombyggnationer av ledning L12 mellan Granlo och Ortviken medföra liten påverkan på naturmiljön i området. Ledningen byggs huvudsakligen om i befintlig ledningsgata utan utpekade naturvärden, inom eller intill tätortsmiljö och samlokalisering med annan infrastruktur nyttjas på många delsträckor. 5.4 Kulturmiljö Förordad ledningssträckning har analyserats med avseende på kända kulturmiljöintressen utifrån länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala underlag (Skogsdataportalen) samt Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, FMIS. Karta med kulturmiljöintressen längs med förordade alternativ presenteras i bilaga Beskrivning Människor har bott i trakten kring Sundsvall och Timrå åtminstone i 2000 år. Människor har dock funnits i den här delen av Västernorrland betydligt längre än så. Längs den dåvarande kustlinjen och i älvdalar och runt sjöar finns bevis på att människor vistades här redan under stenåldern. Stenåldersmänniskorna var jägare och samlare och hade sannolikt inte fasta bosättningar. Inga riksintressen för kulturmiljö berörs av planerad ombyggnation på de fem aktuella delsträckorna. Det finns fyra kända forn- och kulturlämningar inom 50 meter från delsträckornas centrumlinje enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). sid 51/74

52

53 Om möjligt kommer fornlämning att undvikas vid markkabelförläggning i området (delsträcka 5). Dock är avståndet mellan ledningssträckning och fornlämningen cirka 20 meter, vilket innebär att risk för påverkan inte kan uteslutas. I samband med kommande detaljprojektering av ledningarna kommer påverkan på lämningen att utredas och om det blir aktuellt kommer ansökan om tillstånd för ingrepp i fornlämning att sökas hos länsstyrelsen. Ombyggnation av ledning L12 bedöms sammantaget medföra liten påverkan på kulturmiljön i området. 5.5 Friluftsliv Beskrivning Det finns inga utpekade intressen för friluftslivet i närheten av de aktuella delsträckorna. Ledningen är dock belägen i tätortsnära miljöer där många människor sannolikt nyttjar närliggande grönområden för rekreation. Ledningssträckningen för delsträcka 1 och 2 är i översiktsplan för Sundsvalls kommun utpekade som grönstråk/grönområden i tätort Skadeförebyggande åtgärder E.ON Energidistribution kommer att tillse att krav ställs på de entreprenörer som ansvarar för arbeten i samband med anläggning, drift och skogligt underhåll, så att markerna återställs efter avslutade arbeten. Eventuella överskottsmassor vid stolpplatser ska jämnas ut, ris och avverkningsrester ska flyttas från stigar och småvägar och eventuella djupa spår efter arbetsmaskiner ska fyllas igen Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels av den förändring av landskapsbilden som ombyggnadsförslaget innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med ombyggnation och underhåll av ledningen. Störningarna är dock tillfälliga och övergående. För delsträcka 1, 2 och 4 kommer påverkan på friluftslivet att bli i enlighet med befintlig påverkan, då ledningen byggs om i nytt tekniskt utförande och endast mindre justering av sträckningen. För delsträcka 3 och 5 kommer befintlig luftledning att markförläggas vilket innebär att marken frigörs och intrycket av påverkat landskap minimeras. Sammantaget bedöms ledningen ha en liten påverkan på friluftslivet i dagsläget och det bedöms huvudsakligen bli motsvarande påverkan efter föreslagna ombyggnationer, till och med något bättre då två delsträckor markförläggs. sid 53/74

54 5.6 Infrastruktur Beskrivning Delsträckor aktuella för ombyggnation korsar ett antal kommunala och statliga vägar. Delsträcka 1 korsar kommunala cykelvägar. Delsträcka 2 korsar kommunala bilvägar och cykelvägar. Delsträcka 3 planeras att markförläggas intill kommunala vägar. Delsträcka 4 korsar kommunala vägar samt europaväg E4 öster om Bosvedjan. Delsträcka 5 planeras att markförläggas intill kommunal väg 613/Tunabäcksvägen. Delsträcka 2 är belägen inom inflygningszon till helikopterplats vid Sundsvalls sjukhus. Landstinget i Västernorrlands län genomför en fördjupad utredning för att säkerställa vilken påverkan ledningen medför på inflygningszonen. Förordad sträckning nyttjar i viss utsträckning samlokalisering med befintliga kraftledningsgator samt vägar vilket kan bidra till att samordna infrastrukturen i området Skadeförebyggande åtgärder E.ON Energidistribution kommer att upprätta avtal med kommunen för nyttjande av vägar i samband med byggnation och ledningsunderhåll. Likaså kommer avtal med eventuella väghållare av enskilda vägar att upprättas. Eventuella vägskador kommer att ersättas och åtgärdas efter avslutade arbeten. Om de utredningar som landstinget i Västernorrlands län genomför gällande inflygningszonen visar att stolparna inom zonen behöver hindermarkeras med hinderbelysning för luftfarten kommer så att ske. E.ON Energidistribution håller fortsatt dialog med landstinget rörande detta. Detaljprojektering av L12 över väg E4 kommer att göras i samråd med Trafikverket och korsningsavtal och eventuella andra tillstånd kommer att sökas inför start av planerade arbeten Konsekvensbedömning Förordad ombyggnation av delsträcka 3 och 5 nyttjar i stor utsträckning samlokalisering med väg. Förordad ombyggnation av delsträcka 1, 2 och 4 nyttjar befintliga ledningsgator, vilket samordnar infrastrukturen i området. Gällande inflygningszon till helikopterplats vid Sundsvalls sjukhus kommer E.ON Energidistribution säkerställa att ledningen utförs i enlighet med de säkerhetskrav som ställs. Ombyggnation av kraftledningen sker i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med gällande normer och i samråd med berörda väghållare och myndigheter. Detsamma gäller de delsträckor som sid 54/74

55

56

57 Figur 5.2. Skolor och förskolor inom 100 m från befintlig och nya sträckningar för ledning L12 mellan Granlo och Ortviken Buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek, till exempel vid dimma, regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande db(a) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kv. Vid kraftledningsbyggnation samt vid skogligt och tekniskt underhåll av kraftledningar kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. Likaså kan schaktarbeten och liknande medföra tillfälliga störningar. sid 57/74