Förnyade nätkoncessioner för 130 kv kraftledningar L22 Bandsjö-Granlo och L23 Bandsjö-Ortviken i Timrå och Sundsvalls kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Förnyade nätkoncessioner för 130 kv kraftledningar L22 Bandsjö-Granlo och L23 Bandsjö-Ortviken i Timrå och Sundsvalls kommuner Mars 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 11 2 Tillstånd och bestämmelser Nätkoncession för linje Rättigheter och övriga tillstånd De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Fysisk planering 15 3 Alternativutredning Metod Utredningsområde Utredda stråk Översiktligt studerade stråk som avfärdats innan samråd Utvärdering av stråk efter samråd Studerade sträckningsalternativ för L Studerade sträckningsalternativ för L Nollalternativ 44 4 Utförande, drift och underhåll Alternativa tekniska utföranden Förordad utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 52 sid 3/141

4 5 Förordat alternativ; beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Rennäring Fysisk planering Kumulativa effekter 90 6 Alternativ lokalisering/utformning; beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Rennäring Fysisk planering Kumulativa effekter Samlad bedömning L Konsekvenser till följd av avveckling av befintlig ledning Konsekvenser till följd av förordad sträckning samt alternativ sträckning Samlad bedömning av förordat alternativ Samlad bedömning L Konsekvenser till följd av avveckling av befintlig ledning 132 sid 4/141

5 8.2 Konsekvenser till följd av förordad sträckning samt alternativ sträckning Samlad bedömning av förordat alternativ 139 Referenser 140 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Beslut avseende betydande miljöpåverkan 3. Översiktskarta 4. Kartor med naturmiljöintressen L22 och L23 5. Kartor med kulturmiljöintressen L22 och L23 6. Fågel- och naturvärdesinventering 7. Karta med artobservationer. sid 5/141

6 Sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver 130 kv kraftledningarna L22 (Bandsjö och Granlo) och L23 (Bandsjö-Ortviken) i Sundsvalls och Timrå kommuner. Ledningarna är idag delvis lokaliserade nära bebyggelse och utgör på vissa delsträckor hinder för bebyggelseutveckling i kommunerna. Ledningarna, som är av stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvall och Timrå, är två av flera viktiga tätortsnära regionnätsledningar i området vars koncessioner (tillstånd) behöver förnyas. Med anledning av detta inledde E.ON Elnät under 2016 arbetet med nya tillståndsansökningar för L22 och L23. Under detta arbete har såväl befintliga som nya ledningsstråk och ledningssträckningar samt tekniska utföranden för ledningarna utretts. E.ON Elnät har genom utredningsarbetet strävat efter att optimera utformningen av ledningarna och samtidigt skapa de bästa förutsättningar för utvecklingen av hela regionnätet i området. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökningar om förnyade tillstånd gällande 130 kv ledningarna L22 mellan Bandsjö och Granlo samt L23 mellan Bandsjö och Ortviken. Ansökningarna avser en delvis ny sträckning och utformning av ledningarna. Genomfört samråd Samråd har genomförts i flera steg under Under våren 2016 genomförde E.ON Elnät samråd avseende utredningsområde och ledningsstråk. Efter avslutat stråksamråd utvärderade E.ON Elnät inkomna synpunkter och tillgänglig information. Bolaget upprättade sedan sträckningsförslag som var föremål för samråd i flera steg under hösten 2016 och vintern Inkomna samrådsyttranden har bl.a. behandlat motstående intressen, ersättning samt lokalisering och utformning av ledningen. Länsstyrelsen i Västernorrland har beslutat att ombyggnationen av ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Studerade alternativ Flera alternativa lokaliseringar för ledningarna har studerats. Även alternativa utföranden, såsom markförlagd kabel och olika stolputföranden med luftledning, har utretts. Alternativutredningen har gjorts gemensamt för de båda ledningarna eftersom dessa delvis är sambyggda. Även delar av andra intilliggande kraftledningar har varit och är fortsatt föremål för utredning. Samordningen har varit nödvändig för att optimera utformningen av regionnätet i området. sid 6/141

7 Kraftledningarna föreslås i huvudsak byggas med rörstolpar. Där ledning L22 och L23 går i samma sträckning kommer ledningarna att byggas i samma stolpe. Stolparna för enkel ledning är i normalfallet ca 25 m höga och för dubbel ledning ca 30 m, men stolphöjden kan variera beroende på terrängförhållandena. Vid vissa passager kommer andra stolptyper att bli aktuella, t.ex. fackverkstorn av stål eller stolpar av stål eller trä. För förordat utförande med enbenta stålrörsstolpar kommer det krävas en ca 35 m bred skogsgata. Detta gäller både för de sträckor där L22 och L23 kan sambyggas och för sträckor där ledningarna går för sig själva. I parallellgång med befintliga 130 kv ledningar behöver befintlig skogsgata breddas med ca 15 m. Befintlig ledningssträcka för L22 som behålls norr om Granlo är utförd med portalstolpar. Norr om Korsta där befintlig ledningssträcka för L23 behålls, är ledningen sambyggd med L12 i trebenta stolpar av trä. För L23 mellan Korsta och Ortviken föreslås att ledningen förläggs som markkabel längs Tunabäcksvägen. E.ON Elnät kommer att genomför regelbundet återkommande drift och underhåll på kraftledningarna. Förordat alternativ Förordat alternativ för ombyggnation av L22 nyttjar en ny sydostlig sträckning från transformatorstationen i Bandsjö till Märlo, söder om Timrå tätort. Sträckningen är här lokaliserad huvudsakligen i tätortsnära skogsmark. Söderut från Märlo är förordat alternativ samlokaliserat med andra kraftledningar. Befintlig ledning L22 bibehålls den sista biten ner till stationen Granlo. Övriga delar av befintlig ledning L22 kommer att avvecklas. Förordad sträckning för L23 från Bandsjö till Öråker är densamma för L22. Vid Öråker viker den av österut och nyttjar parallellgång med andra kraftledningar. Ledningen passerar strax söder om industri- och handelsområdet Birsta innan det når väg E4. Motorvägen följs sedan söderut och den nya ledningen ansluter till befintlig ledning som behålls fram till transformatorstationen i Korsta. Övriga delar av befintlig ledning L23 kommer att avvecklas. Mellan Korsta och Ortviken föreslås L23 utföras som markkabel längs med Tunabäcksvägen. Ledningarna kommer enligt det förordade alternativet i huvudsakligen att utformas som trädsäkra luftledningar i enbenta stålrörsstolpar. E.ON Elnät bedömer att förordat alternativ sammantaget innebär bästa lokalisering och utförande av ledningarna. Konsekvensbedömning förordade sträckningar Förordad ledningssträckning innebär att nya luftledningar byggs i obruten terräng mellan Bandsjö och Orsill/Märlo (L22 och L23) samt vid Birsta (L23). De nya ledningarna kommer att medföra ett nytt intrång, främst där ledningarna anläggs i nysträckning, å andra sidan kommer delar av befintliga sträckningar att raseras. Sammantaget bedöms de sid 7/141

8 förordade sträckningarna medföra en positiv påverkan på landskapsbilden, markanvändningen och bostadsbebyggelsen i området, då samordningen med övrig infrastruktur ökar samt befintliga luftledningar försvinner från ett flertal bebyggda och känsliga landskapsavsnitt. Passager vid järnväg och vägar kommer att utföras enligt gällande säkerhetsregler, påverkan på infrastruktur bedöms som obefintlig. De förordade sträckningarna bedöms förenliga med gällande kommunala planer, för ledning L23 efter att initierad planändring vid Klökan/Birsta har genomförts. Mellan Bandsjö och Märlo kommer ledningen att dras i ny sträckning i skogsmark, men i gengäld försvinner befintlig ledningssträckning, varför påverkan på rennäringen i området blir likvärdig. För resterande delar av förordad sträckning innebär samordning med andra kraftledningar och vägar att det blir färre ledningsgator i landskapet, vilket bedöms medföra mindre påverkan på rennäringen än i nuläget. Förordade ledningssträckningar har anpassats till områdets natur- och kulturmiljö, och berör inga naturvärden högsta eller näst högsta naturvärdesklass enligt svensk inventeringsstandard. Inga känsliga växter bedöms påverkas negativt av förordade ledningssträckningar. Området där ledningarna planeras bedöms inte vara ett viktigt sträckeller rastningsområde får fåglar med dålig manöverförmåga. För att minimera kollisionsrisk för fåglar kommer E.ON Elnät att utrusta ledningen med fågelavvisare på tre delsträckor. Påverkan på friluftslivet består dels av den förändring av landskapsbilden som ombyggnadsförslaget innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningarna. Där de befintliga ledningarna raseras bedöms förutsättningarna för friluftslivet att påverkas positivt. Förordade sträckningar har i möjligaste mån anpassats för att undvika närhet till bebyggelse. Där bostäder finns inom 100 m av planerade ledningar är dessa samlokaliserade med befintlig infrastruktur (kraftledningarna L8 och L3 samt väg E4). Den tillkommande påverkan som planerade ledningar medför vid dessa boendemiljöer bedöms bli liten. Planerad ombyggnation av ledningarna bedöms medföra stora positiva konsekvenser för boendemiljön vid ett antal bostäder i Lill-Bandsjö, Laggarberg, Huli, Bosvedjan, Sibirien, Granbacken och Ortviken. sid 8/141

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver de två 130 kv kraftledningarna L22 mellan Bandsjö och Granlo samt L23 mellan Bandsjö och Ortviken. Båda ledningarna byggdes företrädelsevis under 1960-talet och är av stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvalls och Timrå kommuner. Ledningarna försörjer många kunder, såväl hushåll som industrier, med el. Ledningarna är idag delvis lokaliserade nära bebyggelse och utgör på vissa delsträckor hinder för bebyggelseutveckling i kommunerna. E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillstånden (nätkoncession för linje) för ledningarna under Energimarknadsinspektionen (Ei) avvisade dessa ansökningar i december 2015, i huvudsak på grund av att inga alternativa ledningssträckningar redovisades i ansökningarna. Med anledning av detta inledde E.ON Elnät under 2016 arbete med nya tillståndsansökningar för de båda ledningarna. Under detta arbete har såväl befintliga som nya lokaliseringar och tekniska utföranden för ledningarna utretts. E.ON Elnät har genom utredningsarbetet strävat efter att hitta bästa möjliga lokalisering och utformning av L22 och L23 och samtidigt skapa de bästa förutsättningar för utvecklingen av hela regionnätet i området. Sweco Energuide AB har på uppdrag av E.ON Elnät hanterat samråd och framtagandet av koncessionsansökningar för ledningarna. L22 och L23 är idag sambyggda i gemensamma stolpar på sträckan mellan Bandsjö och Gudmundsbyn. Ytterligare en 130 kv ledning som är föremål för omprövning, L12 mellan Granlo och Ortviken, är sambyggd med L23 från Bosvedjan till Ortviken. Eftersom ledningarna delvis hänger ihop, har utredningsarbetet delvis genomförts samlat för dessa ledningar/ledningssträckor. Under samrådet har det framkommit önskemål om anpassning av ledningen L8 på sträckan mellan Gudmundsbyn och Huli. E.ON Elnät utreder denna möjlighet med ambitionen att ledningarna förläggs i gemensamt stråk. Detta kommer att hanteras i separat projekt. Samråd för ledningarna L22 och L23 har genomförts i flera steg under med berörda myndigheter, organisationer, enskilt särskilt berörda och allmänhet. E.ON Elnäts bedömning är att en gemensam alternativutredning och ett gemensamt samråd för ledningarna möjliggör en optimerad utformning av det framtida regionnätet i området. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökningar om förnyade nätkoncessioner för linje (tillstånd) gällande 130 kv ledningen L22 mellan Bandsjö och Granlo samt 130 kv ledningen L23 mellan Bandsjö och Ortviken. Ansökningarna avser delvis nya sträckningar och utföranden av ledningarna. sid 9/141

10 E.ON Elnät avser även utreda och därefter, beroende på resultatet av utredningarna, ansöka om nya/förnyade tillstånd för L12 och L8 i delvis förändrad sträckning och/eller utförande, detta hanteras i kommande separata projekt. 1.2 Lokalisering och omfattning Ledningarna L22 och L23 är lokaliserade i Sundsvalls och Timrå kommuner. Båda ledningarna utgår från transformatorstationen i Bandsjö, ca 3 km västnordväst om Timrå tätort. Därifrån går de i parallellgång söderut genom Lill-Bandsjö och Laggarberg och därefter vidare till Gudmundsbyn. L22 fortsätter söderut och antar snart parallellgång med två andra 130 kv ledningar (L3 och L8) innan den ansluter till transformatorstationen i Granlo. L23 viker istället av österut vid Gudmundsbyn, från bostadsområdet Bosvedjan antar den parallellgång med en annan 130 kv ledning (L12), passerar genom Bosvedjan och över väg E4 innan den viker av söderut och ansluter till transformatorstationen i Korsta. Därifrån fortsätter ledningen i fortsatt parallellgång med L12 förbi bostadsområdena Sibirien, Ortviken och Granbacken innan den slutar i transformatorstationen vid pappersbruket i Ortviken. L22 är ca 11 km lång och L23 är ca 16 km lång. Ledningarna är utförda som luftledningar, huvudsakligen i trebenta portalstolpar med stolpben av trä. På sträckan mellan Korsta och Ortviken är L23 delvis byggd med stålstolpar i fackverkskonstruktion i sambyggnation med L12. På sträckan Bosvedjan-Ortviken är L23 sambyggd med en annan 130 kv ledning; L12 (Granlo-Ortviken). Denna ledning är i dagsläget föremål för omprövning hos Ei. Även för denna ledning bör åtgärder vidtas för att de förbättringsåtgärder som föreslås för L23 ska nå full effekt. E.ON Elnät arbetar just nu med att utreda den bästa möjliga lokaliseringen och tekniska utformningen för ledningen L12. I detta utredningsarbete beaktas aktuella förändringar av L23 i enlighet med förordat utformningsförslag. På sträckan mellan Korsta och Ortviken har E.ON Elnät dock redan nu beslutat att förorda samordnad ombyggnation av de båda ledningarna som markkabel, då inga andra alternativ bedömts framkomliga. sid 10/141

11 Figur 1.1. Befintliga ledningssträckningar för 130 kv ledningarna L22 och L E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 11/141

12 2 Tillstånd och bestämmelser 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en MKB. Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan Samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet har E.ON Elnät redan från början valt att samråda brett med samtliga instanser som kan antas vara berörda av projektet. E.ON Elnät har genomfört en omfattande samrådsprocess i flera steg för projektet, se bilaga 1. Samrådet har bedrivits gemensamt för ledningarna L22 (Bandsjö-Granlo) och L23 (Bandsjö-Ortviken) och har även inkluderat förslag till ombyggnation av ledningen L12 (Granlo-Ortviken) för delsträckan Korsta-Ortviken. Samrådet föregicks av ett inledande informationsmöte med länsstyrelsen och berörda kommuner den 15 april Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende utredningsområde och ledningsstråk genomfördes sedan under slutet av april till början av juni Stråksamrådet kungjordes genom annonser i Sundsvalls Tidning och Sundsvalls Nyheter. Den information och de synpunkter som framkommit i stråksamrådet har sedan tillsammans med övrig tillgänglig information legat till grund för arbetet med att upprätta sträckningsförslag för ledningarna. Samråd avseende ett förordat sträckningsförlag för ledningarna genomfördes genom skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare under mitten av september till slutet av oktober Berörda fastighetsägare inbjöds samtidigt till ett öppet samrådsmöte i Sundsvall den 19 oktober Sträckningssamrådet kungjordes genom annonsering i Sundsvalls Tidning och Sundsvalls Nyheter Två kompletterande sträckningssamråd avseende delvis justerade sträckningsförslag för ledningarna genomfördes under slutet av november 2016-februari Föreslagna sträckningsjusteringar och alternativa sträckningsförslag, se beskrivning under avsnitt 3.6 för L22 och under 3.7 för L23, föranleddes av synpunkter och information som sid 12/141

13 framkommit under sträckningssamrådet. Efter avslutat samråd har E.ON Elnät fattat beslut om slutliga förordade sträckningar för de båda ledningarna. I samrådsredogörelsen i bilaga 1 redovisas närmare hur samrådsprocessen genomförs samt vad som framkommit i denna. Samrådsredogörelsen är gemensam för ledningarna L22, L23 och på delsträckan Korsta-Ortviken även L Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län har den 20 januari 2017 beslutat att den planerade ombyggnationen av ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett s.k. servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Strandskyddsdispens kan komma att krävas vid Märlobäcken, Öråkerstjärnen, Ottsjöbäcken samt ett antal mindre vattendrag längs med ledningssträckningarna. Preliminärt bedöms inga övriga tillstånd eller dispenser komma att krävas för ledningarna. 2.3 De allmänna hänsynsreglerna Miljöbalkens (MB) andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet Kunskapskravet E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. sid 13/141

14 Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät låtit genomföra samråd i flera steg med en bred krets, utredning av framkomlighet samt en naturvärdes- och fågelinventering för området kring vald sträckning. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet för bedömningen av miljökonsekvenser och vad som är viktigt att tänka på vid framtida projektering. Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet erfordrar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen E.ON Elnät är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen Vid eventuella framtida reparationer av ledningarna kommer de uttjänta eller trasiga delarna att forslas bort för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats E.ON Elnät anser att föreslagna lokaliseringar av ledningarna är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den sökta lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. För en utförlig redogörelse av lokaliseringsutredningen hänvisar E.ON Elnät till avsnitt 5 i MKB:n. Mot bakgrund härav anser E.ON Elnät att förordade sträckningar får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. sid 14/141

15 2.3.6 Rimlighetsavvägning Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan som åtgärderna medför. 2.4 Miljökvalitetsnormer De planerade ledningarna kommer inte att påverka några miljökvalitetsnormer för luftkvalitet eller buller. De förordade sträckningarna korsar två vattendrag/biflöde till vattendrag som omfattas av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, Ottsjöbäcken och Märlobäcken. Projektet bedöms inte innebära någon påverkan på vattendragens miljökvalitetsnormer, vare sig gällande ekologisk status eller kemisk ytvattenstatus. 2.5 Fysisk planering Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP). Planen täcker hela kommunen och anger bl.a. den långsiktiga visionen för mark- och vattenanvändning inom kommunen. ÖP är vägledande och innehåller inga rättsligt bindande bestämmelser, men är ändå ett mycket viktigt dokument som ligger till grund för kommunens detaljerade planarbete som detaljplaner och områdesbestämmelser med rättslig status. En kraftledning får inte komma till stånd om den strider mot bindande planbestämmelser eller meddelade bygglov, se även avsnitt Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. Eftersom ledningarna L22 och L23 till stor del idag är sambyggda är åtgärder som vidtas på den ena ledningen i syfte att minska omgivningspåverkan i stort sett verkningslösa om sid 15/141

16 den andra kvarstår oförändrad. Båda ledningarna är viktiga för elförsörjningen i Sundsvalls- och Timråområdet och en eventuell ombyggnation måste planeras så att driftsavbrott så långt möjligt undviks. Båda ledningarna är dessutom del av det befintliga regionnätet i Sundsvalls- och Timråområdet och varje förändring som görs kan få följdverkningar på nätet som helhet. Det är alltså inte verkningsfullt eller ens möjligt att utreda lokalisering och utformning av ledningarna var för sig. Alternativutredningen har därför gjorts gemensamt för L22 och L23 samt delvis inbegripit även andra ledningar där det bedömts nödvändigt, exempelvis L12 (Granlo-Ortviken) som delvis är samlokaliserad med L23. Även om fokus i detta avsnitt ligger på L22 och L23, beskrivs kortfattat åtgärder som utreds eller planeras på angränsande ledningar där det bedömts nödvändigt. Detta för att ge en förståelse av hur utredningen fortskridit samt en helhetsbild av de förändringar av regionnätet som planeras eller utretts inom ramen för utredningsarbetet. Se även översiktskarta i bilaga 3, där utredda stråk redovisas tillsammans med förordade ledningssträckningar. 3.1 Metod E.ON Elnät har utvecklat en särskild utredningsmetodik för lokalisering av kraftledningar som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara ledningsstråk. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. När lämpliga stråk har identifierats hålls samråd med berörda parter. Stråksamrådet genomförts normalt skriftligen genom annonsering i tidningar och utskick av underlag till berörda parter. En genomgång av allmänna intressen, som exempelvis natur- och kulturmiljö inom stråken, görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är mest lämpligt att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. inkomna samrådssynpunkter samt tekniska och ekonomiska aspekter. När det mest lämpliga stråket för en förbindelse har valts arbetas ett eller flera förslag på ledningssträckning fram. Detta/dessa utgör sedan underlag för det sträckningssamråd som genomförs. Synpunkter och information som framkommer under sträckningssamrådet ligger sedan till grund för val av sträckning. Sträckningssamrådet blir ofta en process där inkomna synpunkter leder till förslag på sträckningsjusteringar, som vid behov föranleder kompletterande samråd innan en förordad sträckning slutligen väljs. sid 16/141

17 Efter avslutat sträckningssamråd upprättas en MKB för förordad sträckning och en alternativ sträckning som sedan utgör en del av den ansökan om nätkoncession för linje som lämnas in till Ei. 3.2 Utredningsområde Figur 3.1: Utredningsområde och befintliga ledningar. I det aktuella projektet har ett gemensamt utredningsområde för de båda ledningarna L22 och L23 identifierats, se Figur 3.1. Utredningsområdet täcker in de befintliga transformatorstationer som ledningarna ansluter till; Bandsjö, Granlo, Korsta och Ortviken Utredningsområdet avgränsas i söder av transformatorstationerna Granlo och Ortviken samt av Selångersån. I väster avgränsas utredningsområdet av väg 86. I norr inkluderar området transformatorstation Bandsjö samt anslutande ledningar och avgränsas delvis av sid 17/141

18

19

20

21 Ledningssträckningen för L22 mellan Bandsjö och Granlo inom stråk 2 är ca 11 km. Ledningssträckningen för L23 delsträckan mellan Bandsjö och Gudmundsbyn är ca 7,5 km Stråk 3 (luftledning i delvis ny sträckning) Figur 3.5: Stråk 3, luftledning för L22 och del av L23. Stråk 3 sträcker sig mot sydost över Bodberget och väster om Furudal, Vävland och Orsill. Vid Märlo korsar stråket väg 631 och vinklar mot sydväst. Härifrån ansluter stråket till befintliga 130 kv ledningar L3 och L8 som följs i parallellgång söderut. L23 viker av österut och lämnar stråk 3 antingen i höjd med Öråker (se stråk A) eller vid Gudmundsbyn (se stråk B). L22 fortsätter i parallellgång med L3 och L8 söderut. Söder om Gudmundsbyn når stråket fram till befintlig ledningssträckning som följs vidare söderut till Granlo. sid 21/141

22

23 Stråk A viker av från det nord-sydliga stråk 3 i höjd med Öråker och följer inledningsvis befintliga 130 kv ledningar L3S1 och L8S2 i parallellgång österut. Stråket korsar väg 622 (Timmervägen) och Ådalsbanan och viker av söderut mot Torrsvedberget. Söder om Birsta studeras ett brett område där stråk A och B sammanfaller och sträcker sig vidare österut mot Bosvedjan. Stråket omfattar även befintlig ledningssträckning Stråk B (L23, luftledning österut i befintlig och/eller delvis ny sträckning) Stråk B viker av från de nord-sydliga ledningsstråken 1-3 vid Gudmundsbyn och följer befintlig ledningssträckning österut över väg 622 (Timmervägen) och Ådalsbanan. Vidare österut mot Bosvedjan studeras ett brett område där stråk A och B sammanfaller. Figur 3.7: Stråk B, luftledning för del av L23. sid 23/141

24 3.3.6 Stråk C (L23, luftledning österut i ny sträckning norr om Bosvedjan) Stråk C innebär att en ny ledningssträckning söks norr om Bosvedjan och över väg E4. Öster om E4 studeras området såväl norr och öster om bergtäkten på Fillaberget som väster och söder om bergtäkten. Söder om bergtäkten omfattar stråket även befintlig ledningssträckning mot stationen i Korsta. Från Bosvedjan till Ortviken är L23 sambyggd med 130 kv ledningen L12. En ny sträckning för L23 bör därför omfatta även L12 på detta avsnitt. Figur 3.8: Stråk C, luftledning för del av L23. sid 24/141

25 3.3.7 Stråk D (L23, luftledning i huvudsakligen befintlig sträckning med tekniska anpassningar alternativt delsträcka med markkabel genom Bosvedjan) Stråk D innebär att befintlig ledningssträckning genom bostadsområdet Bosvedjan i huvudsak behålls. Tekniska lösningar studeras för att genom ombyggnation av luftledning i befintlig sträckning eller i kombination med mindre sträckningsjusteringar minska påverkan gentemot närliggande bebyggelse. Från Bosvedjan till Ortviken är L23 sambyggd med 130 kv ledningen L12. Eventuella ombyggnadsåtgärder på L23 måste därför omfatta även L12 på detta avsnitt. Figur 3.9: Stråk D, luftledning för del av L23. Tekniska anpassningar alternativt kabel på delsträcka genom Bosvedjan. Ett alternativ som studerats inom ramen för alternativ D är att markförlägga en av ledningarna på en sträcka om ca 500 meter i passagen genom Bosvedjan, för att därefter återgå till luftledning. Öster om Bosvedjan korsar ledningarna väg E4 och fortsätter sid 25/141

26 därefter mot Korsta i ett stråk som omfattar befintlig sträckning och ett område öster därom Stråk E (luftledning i huvudsakligen befintlig sträckning Korsta-Ortviken med tekniska anpassningar) Stråk E innebär att L23 behålls som luftledning i befintlig sträckning mellan stationerna Korsta och Ortviken. Vid trånga passager med närliggande bebyggelse studeras tekniska lösningar för att genom ombyggnation av luftledningen i befintlig sträckning eller i kombination med mindre sträckningsjusteringar minska påverkan gentemot närliggande bebyggelse. L23 är sambyggd med 130 kv ledningen L12 på sträckan och ombyggnadsåtgärder på L23 måste därför omfatta även L12. Figur 3.10: Stråk E, luftledning för del av L23. sid 26/141

27 3.3.9 Stråk F (markkabel Korsta-Ortviken i ny sträckning) Stråk F bygger på en lösning med markförlagd kabel i en ny sträckning mellan Korsta och Ortviken. Stråket följer väg 613 (Tunabäcksvägen) på huvuddelen av sträckningen. En ombyggnation med kabelutförande i ny sträckning för L23 bör även omfatta den parallellgående L12 på detta avsnitt. Figur 3.11: Stråk F, markkabel för del av L23. sid 27/141

28 3.4 Översiktligt studerade stråk som avfärdats innan samråd Markförlagd kabel hela sträckningen Bandsjö-Granlo och Bandsjö-Ortviken Ett alternativ som studerats i ett tidigt skede är ett utförande med markförlagda kablar på hela sträckningen mellan Bandsjö och Granlo (L22) samt Bandsjö och Ortviken (L23). Kabelstråken skulle i huvudsak följa vägar. Figur 3.12: Markkabel Bandsjö-Granlo och Bandsjö-Ortviken. Avfärdat alternativ. Alternativet avfärdades dels eftersom den avsevärda merkostnaden, vilken beräknats till ca Mkr relativt övriga studerade alternativ, inte bedöms kunna motiveras av minskad påverkan på markanvändning och miljö och dels eftersom avbrottstiden vid eventuella fel är mycket längre för markkabel än för luftledning, se avsnitt 4.1, samt att samförläggning av ledningarna som markkabel inte är godtagbart på grund av driftsäkerheten i det maskade elnätet, varför två separata schakt skulle krävas för markförläggning längs stora delar av sträckningen, vilket ökar både merkostnad och markintrång. sid 28/141

29

30 och två separata sträckningar som sjökabel skulle krävas. Alnösundet är en farled som trafikeras av stora fartyg vilket dessutom innebär en påtaglig risk för skador på kablarna vid ankring. 3.5 Utvärdering av stråk efter samråd Förordat stråk E.ON Elnät beslutade efter genomfört stråksamråd att gå vidare med stråk 3 för ledningen L22 (Bandsjö-Granlo) och stråkkombinationen 3/A/C/F för ledningen L23 (Bandsjö- Ortviken) för att utreda lämpligt utförande och sträckningsförslag för ledningarna. I nord-sydlig riktning mellan Bandsjö och Granlo bedömde E.ON Elnät att luftledningsalternativet stråk 3 (öster om Laggarberg) är att föredra framför stråk 1 och 2 eftersom det förbättrar boendemiljön, främst i Laggarberg och Gudmundsbyn, samtidigt som tillkommande intrång i obruten terräng minimeras genom att huvuddelen av ledningssträckningen kan samlokaliseras med andra befintliga luftledningar. Stråk 3 öppnar även för möjligheten att i framtiden omstrukturera regionnätet i framförallt Timrå kommun, något som inte skulle vara möjligt om stråk 1 (väster om Laggarberg) väljs. I ostlig riktning mellan Öråker/Gudmundsbyn och Korsta har E.ON Elnät valt att gå vidare med luftledning enligt stråkkombinationen A/C. Motivet till valet är att detta stråk bedöms ge den bästa möjligheten att hitta en ny luftledningssträckning för L23 som minimerar påverkan på boendemiljö och fysisk planering i området. Stråkkombinationen B/D, med i huvudsak befintligt luftledningsutförande samt markförläggning av L23 genom Bosvedjan, är ur ett driftsäkerhetsperspektiv endast möjlig om den andra ledningen som matar transformatorstationen i Korsta (L12) även fortsättningsvis i sin helhet är utformad som luftledning (se avsnitt 4.1). E.ON Elnät bedömer att det är svårt att finna en lämplig ny luftledningssträckning för L12 runt Bosvedjan. Om nuvarande luftledningssträckning för L12 bibehålls kommer åtgärder på L23 genom Bosvedjan att vara i stort sett verkningslösa. Mellan Korsta och Ortviken har markkabelalternativet i stråk F valts för L23 (och L12), eftersom E.ON Elnät bedömt att det inte är möjligt att genomföra tekniska åtgärder på ledningarna i befintlig sträckning genom bostadsområdena Granbacken och Ortviken utan ett längre driftsstopp på Ortvikens pappersbruk. Det har inte heller bedömts möjligt att fullt ut uppnå eftersträvade förbättringar av boendemiljön genom sådana åtgärder. Ingen alternativ luftledningssträckning har kunnat identifieras på sträckan mellan Korsta och Ortviken. E.ON Elnät bedömer att det här är möjligt att markförlägga båda ledningarna utan att göra avkall på driftsäkerheten då denna delsträckning är isolerad från det övriga maskade regionnätet, samt att ledningarna kan förläggas huvudsakligen var för sig i naturmark, se resonemang under avsnitt 4.1. sid 30/141

31 3.5.2 Avfärdade stråk Nedan redovisas kortfattat på vilka grunder övriga stråk har avfärdats Stråk 1 Stråk 1 innebär en betydligt mindre omfattande ombyggnation av befintliga ledningar än stråk 3, men har avfärdats då det jämfört med förordat stråk (stråk 3) inte bedöms medföra lika omfattande förbättringar avseende främst landskapsbild, boendemiljö och markanvändning. Detta gäller i synnerhet för Gudmundsbyn och Huli, eftersom intrånget från regionnätsledningarna med stråk 3 samlas i en gemensam ledningsgata istället för som med stråk 1 i två separata ledningsgator. Med stråk 1 är det inte heller möjligt att genomföra vidare strukturförändringar i regionnätet i framför allt Timrå kommun Stråk 2 (befintlig sträckning Bandsjö-Granlo) Stråk 2 har avfärdats då befintlig sträckning genom det bebyggda jordbrukslandskapet vid byarna Lill-Bandsjö, Laggarberg, Gudmundsbyn och Huli bedöms vara en sämre lokalisering av kraftledningarna än förordat stråk med avseende på främst landskapsbild, boendemiljö och markanvändning. Genom de tätbebyggda områdena inom stråk 2 krävs omfattande ombyggnation av befintliga kraftledningar för att ledningarna skulle kunna kvarstå i befintlig sträckning, och ledningarna skulle även trots ombyggnation finnas i direkt närhet av bebyggelse. Samförläggning av ledningarna som markkabel i gemensamt schakt genom bebyggelsen är inte heller godtagbart på grund av driftsäkerheten i det maskade elnätet, varför två separata schakt skulle krävas för markförläggning. Stråk 2 innebär att befintlig ledningsgata bibehålls mellan Bandsjö och Granlo, och medför inget nytt intrång i markanvändning eller naturmiljö. Det intrång som uppstår i förordat alternativ kompenseras dels genom att avvecklingen av befintliga ledningar frigör en ännu större areal skogsmark där ledningsgatan kan återgå till annan markanvändning, dels genom att fragmenteringen av skogslandskapet i området totalt sett minskar i stråk 3 genom samlokalisering av kraftledningar. Samtidigt har förordad ledningsträckning i stråk 3 projekterats för att minimera påverkan på identifierade naturvärden Stråk B E.ON Elnät har bedömt att stråk B är något sämre än stråk A med avseende på främst markanvändning, landskapsbild och boendemiljö. Stråk A skulle innebära att befintlig ledning L23 även fortsatt korsar det öppna jordbrukslandskapet i bebyggelsenära sträckning vid Gudmundsbyn. I stråk A kan samlokalisering med andra befintliga regionnätsledningar delvis nyttjas, samtidigt som ett större avstånd till bebyggelse kan hållas. Även med avseende på naturmiljö och friluftsliv bedöms stråk A vara att föredra eftersom den fortsatta ledningssträckningen österut mot Bosvedjan kan lokaliseras i anslutning till verksamhetsområden i Birsta och befintlig ledningssträckning inte längre sid 31/141

32 utgör ett hinder för utveckling av friluftsliv och naturvård i området mellan Gudmundsbyn och Bosvedjan. Bland annat Sundsvalls kommun har förordat stråk A eftersom alternativet tillskapar ett mer sammanhängande naturområde med tätortsnära skog väster om Bosvedjan, när befintlig ledningsgata för L23 avvecklas Stråk D Idag är L23 sambyggd som luftledning med 130 kv ledningen L12 (Granlo-Ortviken) genom Bosvedjan i Stråk D. Stråk D med luftledningsutförande genom Bosvedjan bedöms olämpligt främst med avseende på landskapsbild, boendemiljö och markanvändning. Befintliga luftledningar genom Bosvedjan utgör enligt Sundsvalls kommun ett hinder för utveckling av bostadsområdet. Stråk D med markkabelutförande av L23 genom Bosvedjan är inte acceptabelt ur ett driftsäkerhetsperspektiv om även L12 markförläggs här, eftersom all matning i det maskade regionnätet till regionnätsstationen Korsta i så fall skulle vara beroende av en potentiellt mycket sårbar markkabelsträcka, se fördjupat resonemang under avsnitt 4.1. E.ON Elnät kan dock acceptera markkabel för en av ledningarna genom Bosvedjan, förutsatt att den andra ledningen utförs uteslutande med luftledning. Eftersom förordat stråk för ledning L23 inte passerar genom Bosvedjan kan det vara möjligt att utreda markkabelförläggning för L12 genom Bosvedjan, vilket E.ON Elnät avser utreda i ett separat projekt för L Stråk E (befintlig sträckning Korsta-Ortviken) Stråk E har avfärdats eftersom E.ON Elnät har bedömt att befintlig sträckning förbi bostadsområdet Sibirien samt genom Granbacken och Ortviken är en sämre lokalisering än alternativ F med avseende på främst landskapsbild, boendemiljö och markanvändning. Bolaget förordar normalt utförande med luftledning framför markkabel i sitt regionnät, i första hand beroende på de höga kostnader och de långa avbrottstider vid fel som är förknippade med markkabel. I det aktuella fallet har ingen framkomlig alternativ luftledningssträckning identifierats. E.ON Elnät bedömer att den relativt korta markkabelsträckningen mellan Korsta och Ortviken är en isolerad delsträckning från det övriga maskade regionnätet, där stationen Korsta vid eventuellt kabelbrott kan matas av andra ledningar, samt att ledningarna kan förläggas huvudsakligen var för sig i naturmark, är acceptabel ur ett leveranssäkerhetsperspektiv. Sammantaget bedöms de fördelar som markkabelalternativet innebär överväga nackdelarna som befintlig sträckning innebär. sid 32/141

33 3.6 Studerade sträckningsalternativ för L Förordad sträckning E.ON Elnät har bedömt att stråk 3 erbjuder den bästa lokaliseringen och utformningen av ledningen och har därför valt att förorda en ledningssträckning som nyttjar detta stråk. Från Bandsjö till Öråker planeras ledningen i förordat alternativ att sambyggas med L23 i gemensamma enbenta stålrörsstolpar med vertikalt placerade faslinor. Den nu förordade ledningssträckningen har utformats efter synpunkter framkomna i stråk-, sträcknings-, samt kompletterande sträckningssamråd som hållits under 2016 och Det ursprungliga sträckningsförslaget har reviderats i flera omgångar i samband med kompletterande sträckningssamråd. Tidigare utredda och samrådda delsträckningar redovisas i avsnitt Nedan beskrivs förordad sträckning kortfattat. Förordad sträckning följer befintlig sträckning för L22 och L23 ut från stationen i Bandsjö. Sträckningen är lokaliserad i skogsmark väster om befintliga ledningar. Efter drygt en halv kilometer lämnas parallellgången och sträckningen vinklar av mot sydost. Sträckningen korsar över Bodberget för att sedan passera i skogen mellan bebyggelsen i Lill-Bandsjö och Furudal. Därefter går sträckningen genom öppen jordbruksmark öster om Orsills Gård för att ansluta till befintligt ledningsstråk för ledningarna L3 och L8 strax väster om Märlo. Sträckningen följer sedan i parallellgång först väster om befintliga ledningar i ca 1 km för att sedan korsa befintliga ledningar och fortsätta parallellgång öster om dessa i sydvästlig riktning, då östra sidan av ledningsstråket för L3 och L8 maximerar avstånd till bostadshus. Förordad sträckning för L22 och L23 innebär att ledningarna sambyggs i gemensamma stolpar mellan Bandsjö och en punkt sydväst om Öråker. Från Öråker fortsätter L22 ensam vidare söderut i parallellgång med L3 och L8. För att ytterligare minska påverkan på markanvändning och landskapsbild i området utreder E.ON Elnät möjligheten att även bygga om ledningen L8 från en punkt söder om Öråker till en punkt väster om Hulistugan. Därigenom skulle samtliga ledningar kunna samlas i en gemensam ledningsgata på hela sträckan mellan Märlo och Bandsjö. I höjd med Hulistugan korsar förordad ledningssträckning över L3, och ledning L22 ansluter till befintligt utförande med separata träportalstolpar. Förordad sträckning innebär ca 11 km ny ledningssträckning varav ca 7 km utgör dubbelledning (L22 och L23). Av den totala ledningslängden är 6,5 km samlokaliserad med L3 och L8. Förordad sträckning innebär att L22 och L23 i befintligt utförande kommer att raseras mellan Bandsjö och Gudmundsbyn, en sträcka om 7,5 km. Befintlig L22 raseras vidare söderut från Gudmundsbyn på en sträcka av ca 2 km förbi Huli. Ledningarna försvinner därmed från Laggarberg och västra Gudmundsbyn. Även i Huli bedöms boendemiljön bli avsevärt förbättrad. sid 33/141

34 Figur 3.14: Förordat ombyggnadsförslag för ledning L22 Bandsjö-Granlo Utredda sträckningar mellan Bandsjö och Märlo Den nu förordade ledningssträckningen är resultatet av en samrådsprocess som genomförts i flera steg, se samrådsredogörelse i bilaga 1. På sträckan mellan Bandsjö och Märlo har synpunkter under samrådet föranlett utredning av ett flertal alternativa sträckningsförslag. Det ursprungligen samrådda sträckningsförslaget (se mörkgrå linje i Figur 3.15 nedan) har därmed av olika anledningar utretts och justerats efter att kompletterande sträckningssamråd genomförts för alternativa sträckningsförslag. Nedan beskrivs kortfattat de avvägningar som gjorts i samband med val av förordad sträckning mellan Bandsjö och Märlo. sid 34/141

35 Figur 3.15: Tidigare studerade sträckningar mellan Bandsjö och Märlo. Bandsjö- Bodberget/Bandsjö V och Bandsjö Ö För den första sträckan ut från transformatorstationen i Bandsjö utreddes förutom ursprungligt sträckningsförslag två alternativa sträckningsförslag; alternativ Bandsjö V och alternativ Bandsjö Ö. Inkomna samrådsyttranden har enhälligt förordat alternativ Bandsjö V, i första hand eftersom detta bedöms innebära mindre påverkan på naturvärden söder om regionnätsstationen vid Bandsjö. sid 35/141

36 Bodberget-Orsill E.ON Elnät har utrett en justering västerut om ursprungligt stäckningsförslag vid Furudal och Vävland eftersom det finns planer på nya bostadsområden väster om Vävland och norr om Furudal. Timrå kommun har i samrådet förordat att ursprungligt sträckningsförslag i områdesgräns mot planerat bostadsområde vid Vävland bibehålls. E.ON Elnät har trots det valt att förorda en sträckning något längre västerut. Motivet till detta är dels att undvika att ledningen i framtiden utgör hinder för etablering av bostäder, dels att undvika påverkan på identifierade naturvärden. Genom föreslagen sträckningsjustering bedömer E.ON Elnät att ledningarna inte utgör något hinder för eventuell bostadsbebyggelse i området. Orsill/Märlo Även vid Orsill har två alternativa sträckningsförslag utretts; alternativ Orsill V och alternativ Orsill Ö. Samrådsyttrande från berörda fastighetsägare, länsstyrelsen samt Timrå kommun har entydigt förespråkat alternativ Orsill Ö, med hänvisning till mindre påverkan på kulturmiljön vid Orsillgården, men även med avseende på landskapsbild, naturmiljö och intrång i skogsmark. E.ON Elnät har därför valt att förorda alternativ Orsill Ö. Förordad sträckning Orsill Ö medför på grund av terrängförhållanden och vägar i området att parallellgången med befintliga ledningar L8 och L3 mot sydväst fortsätter cirka 1 km på västra sidan om befintliga kraftledningar innan förordad sträckning övergår till parallellgång på östra sidan om befintliga ledningar. Bandsjö-Lillbandsjö-Märlo Timrå kommun har i samrådet önskat att en sträckning i enlighet med blå linje i Figur 3.15 utreds. Detta motiveras av att kommunen vill undvika en kraftledningssträckning i närheten av befintlig tätortsmiljö som på sikt skulle kunna försvåra en utbyggnad av tätorten. E.ON Elnät har efter utredning valt att avfärda alternativet med avseende på bl.a. följande: Kommunens förslag innebär att kraftledningssträckningen behöver passera genom odlingslandskapet väster om Orsill, då föreslagen sträckning inte är kompatibel med förordat alternativ Orsill Ö. I samrådet har framkommit bland annat att länsstyrelsen bedömer att en ledningsdragning väster om Orsill är olämplig ur kulturmiljösynpunkt då de innebär en alltför stor påverkan på kulturmiljön. Därmed bedöms kommunens förslag medför större påverkan på kulturmiljö, landskapsbild samt identifierade naturvärden vid Orsill än förordat alternativ. sid 36/141

37 Kommunens förslag passerar genom en relativt smal passage mellan bostadsbebyggelse i Lill-Bandsjö, vilket medför att kraftledningssträckningen hamnar nära bostäder. Kommunens förslag hamnar i närhet av en telemast, vilket medför risk för begränsningar i samband med helikopterbesiktning av ledningen. Ledningen kan även medföra risk för störning av teletrafiken, i sådana fall måste E.ON Elnät bekosta säkerhetsutrustning på masten. Kommunens förslag passerar inom område utpekat i Timrå kommuns översiktsplan som friluftslivsintresse för Bandsjön-Barnberget, samt passerar även invid område med högt naturvärde. Förordad ledningssträckning tar hänsyn till de av Timrå kommun redovisade framtida områden för bostadsexploatering. För av Timrå kommun redovisat möjligt område för bostadsexploatering väster om Vävland har kommunen i samrådet förordat en ledningssträckning närmare planerat bostadsområde (i fastighetsgräns) än den sträckning som E.ON Elnät förordar. E.ON Elnäts förordade sträckning tar därmed mer hänsyn till potentiellt framtida bostadsområde än vad Timrå kommun efterfrågat i samrådet. E.ON Elnät har vid utredning av den av kommunen föreslagna alternativa sträckningen mellan Bandsjö och Märlo i förhållande till förordad sträckning gjort bedömningen att förordad sträckning medför mindre samlad påverkan än av kommunen föreslagen alternativ sträckning Alternativ sträckning L22 I genomförd alternativutredning har E.ON Elnät bedömt att stråk 1 erbjuder en möjlig alternativ sträckning och utformning av ledning L22 och har därför studerat en alternativ sträckning som nyttjar detta stråk se Figur 3.16 nedan. Att en sträckning inom stråk 1 studerats som alternativ till förordad sträckning beror på att stråk 1 nyttjar befintligt ledningsutförande i stor utsträckning, men med avsteg förbi områden med tätare bebyggelse. Dock erbjuder stråk 1 ingen samlokalisering med övriga kraftledningar samt möjliggör inte för framtida strukturförändringar inom ledningsnätet i området. Det har sammantaget bedömts vara det alternativ som, i dessa delar, är mest relevant att jämföra det förordade huvudalternativet emot i föreliggande MKB. sid 37/141

38 Figur 3.16: Alternativt ombyggnadsförslag L22 Bandsjö-Granlo Alternativ sträckning för L22 nyttjar i stor utsträckning befintligt ledningsutförande. Alternativet viker av västerut från befintlig sträckning norr om Laggarberg och en ny luftledningssträckning om ca 5 km går genom kuperad skogsmark mellan Brödlösa och Laggarberg innan den åter ansluter till befintligt utförande söder om Laggarberg. Sammanlagt innebär alternativet ca 5 km ny luftledningssträckning. Totalt ca 3 km befintlig luftledning avvecklas genom alternativet. sid 38/141

39 3.7 Studerade sträckningsalternativ för L Förordad sträckning E.ON Elnät har bedömt att stråkkombinationen 3/A/C/F erbjuder den bästa lokaliseringen och utformningen av ledningen och har därför valt att förorda en sträckning som nyttjar dessa stråk, se Figur Figur 3.17: Förordat ombyggnadsförslag L23 Bandsjö-Ortviken. Förordad sträckning från Bandsjö till Öråker är densamma som tidigare beskriven sträckning för L22 (se avsnitt 3.6.1). Förordad ledningssträckning har utformats efter synpunkter framkomna i stråk-, sträcknings, samt kompletterande sträckningssamråd som hållits under 2016 och Det ursprungliga sträckningsförslaget har reviderats i flera omgångar i samband med kompletterande sträckningssamråd. Tidigare utredda och sid 39/141

40 samrådda delsträckningar redovisas i avsnitt Nedan beskrivs förordat sträckningsförslag kortfattat. Förordad sträckning för L23 lämnar L22 sydväst om Öråker där den viker av österut i parallellgång på södra sidan om befintliga 130 kv ledningar L8S2 och L3S1. Dessa följs en knapp kilometer innan ledningssträckningen vinklar av mot sydost och passerar mellan bebyggelse i Hammal och Klökan. Därefter vinklar sträckningen mot nordost och passerar strax söder om industri- och handelsområdet Birsta innan det når väg E4. Motorvägen följs sedan söderut, först på den västra sidan och sedan på den östra. Strax söder om bergtäkten vid Fillaberget ansluter det nya sträckningsförslaget till befintlig ledning i parallellgång med L12. Befintlig sträckning går över Gärdeberget och vinklar sedan söderut för att korsa över Gärdetjärnen innan den ansluter till transformatorstationen i Korsta. Sträckningsförslaget mellan Öråker och Korsta innebär ca 6 km ny luftledningssträckning, varav ca 1 km i parallellgång med andra kraftledningar, och ca 1,5 km av kraftledningssträckningen kvarstår i befintligt utförande och sträckning. Förordad sträckning innebär att L23 i befintligt utförande kommer att raseras mellan Gudmundsbyn och öster om väg E4, en sträcka om drygt 5 km. Ledningen försvinner därmed från Gudmundsbyn och Bosvedjan. Genom Bosvedjan kommer E.ON Elnät även att i ett separat projekt utreda eventuell markkabelförläggning av luftledningen L12. Förordad sträckning mellan Korsta och Ortviken gäller ett utförande med markförlagd kabel. Sträckningsförslaget utgår i sydostlig riktning från Korsta transformatorstation och följer sedan väg 613 (Tunabäcksvägen) på dess östra sida i en båge runt bostadsområdena Sibirien, Ortviken och Granbacken fram till pappersbruket Ortviken. Även på sträckan mellan Korsta och Ortviken kommer E.ON elnät utreda markkabelförläggning av luftledningen L12, eftersom det inte bedöms lämpligt att ha kvar någon luftledning på denna delsträckning. Förordad sträckning innebär att L23 och L12 i befintligt utförande kommer att raseras mellan Korsta och Ortviken, en sträcka om drygt ca 1,5 km. Därmed försvinner luftledningarna från bostadsområdena Sibirien, Ortviken och Granbacken Utredda sträckningar Den nu förordade ledningssträckningen är resultatet av en samrådsprocess som genomförts i flera steg, se samrådsredogörelse i bilaga 1. Nedan redovisas översiktligt de olika alternativ som utretts och de avvägningar som gjorts i samband med val av förordad sträckning. Bandsjö-Märlo På sträckan mellan Bandsjö och Märlo har synpunkter under samrådet föranlett utredning av ett flertal alternativa sträckningsförslag. Då E.ON Elnät förordar sambyggnation av de två ledningarna L22 och L23 på denna sträcka är förordat alternativ identiskt L22. sid 40/141

41 Utredningsprocessen av sträckning och alternativ fram till förordad sträckning för L23 är därmed densamma som för L22, se avsnitt Öråker-Klökan Med anledning av inkomna samrådssynpunkter från främst närboende och markägare i området har E.ON Elnät efter sträckningssamrådet utrett flera olika sträckningsalternativ mellan Öråker och Klökan/Birsta, se Figur 3.18 nedan. Förordad sträckning är resultatet av samråd med berörda fastighetsägare och Sundsvalls kommun. Förordad sträckning berör detaljplanelagt område för industri, men sträckningen är lokaliserad inom mark utpekad som parkmark i detaljplanen. Sundsvalls kommun har tillstyrkt förordad lokalisering inom detaljplanen. E.ON Elnät har begärt planbesked och därmed initierat processen kring en formell planändring som medger byggnation av ledningen enligt förordat alternativ. Figur 3.18: Tidigare studerade sträckningar mellan Öråker och Klökan. Förordat sträckningsförslag passerar liksom tidigare samrådda sträckningsförslag inom korridor för framtida järnväg samt bevarandeplan för odlingslandskapet. Inga ytterligare sid 41/141

42 intressen har identifierats längs ledningssträckningen. E.ON Elnät bedömer att förordad sträckning medger bäst anpassning till planerad järnvägsutbyggnad samt innebär minsta möjliga omgivningspåverkan för närboende och verksamhetsutövare i området. Europaväg 4 För att säkerställa att det är möjligt att uppföra ledningen L23 i den trånga passagen längs med väg E4 mellan Birsta och Gärdeberget har E.ON Elnät låtit genomföra en teknisk förstudie för detta avsnitt. Utredningen har resulterat i en mindre justering av ursprungligt sträckningsförslag. E.ON Elnät bedömer att föreslagen sträckningsjustering är mest lämpad med avseende på teknisk byggbarhet, trafiksäkerhet samt magnetfältsutbredning vid kontorsbyggnad vid bergtäkten öster om väg E4. Figur 3.19: Tidigare studerade sträckning längs väg E4. sid 42/141

43 3.7.2 Alternativ sträckning L23 I genomförd alternativutredning har E.ON Elnät bedömt att stråkkombinationen 1/B/D/F erbjuder en möjlig alternativ sträckning och utformning av ledning L23 och har därför studerat en alternativ sträckning som nyttjar dessa stråk, se Figur 3.20 nedan. Att en sträckning inom stråkkombinationen 1/B/D/F studerats som alternativ till förordad sträckning beror på att stråkkombinationen nyttjar befintligt ledningsutförande i stor sträckning, med avsteg vid områden med tätare bebyggelse. Dock erbjuder sträckning inom alternativ stråkkombination ingen samlokalisering med övriga kraftledningar samt möjliggör inte för framtida strukturförändringar inom ledningsnätet i området. Det har sammantaget bedömts vara det alternativ som, i dessa delar, är mest relevant att jämföra det förordade huvudalternativet emot i föreliggande MKB. Figur 3.20: Alternativt ombyggnadsförslag L23 Bandsjö-Ortviken sid 43/141

44 Alternativ sträckning för L23 nyttjar i stor utsträckning befintligt ledningsutförande. Vid Laggarberg sambyggs L23 med L22 väster om byn. Genom Bosvedjan innebär alternativet markkabelförläggning på en sträcka om ca 0,5 km, vilket dock innebär att ledning L12 inte kan markförläggas på grund av driftsäkerheten i det maskade regionnätet utan behöver kvarstå som luftledning i befintlig eller alternativ sträckning förbi Bosvedjan. Mellan Korsta och Ortviken föreslås markkabelförläggning i enlighet med förordat alternativ. Sammanlagt innebär alternativet ca 5 km ny luftledningssträckning och ca 3 km ny markkabelsträckning mellan Bandsjö. Totalt ca 4 km befintlig luftledning avvecklas genom alternativet. 3.8 Nollalternativ Nollalternativet definieras här som att L22 och L23 inte får förnyade tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Timråoch Sundsvallsområdet. E.ON Elnät skulle i ett sådant scenario inte kunna uppfylla leveransskyldigheten till kunder i området. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningarna medför uteblir. 4 Utförande, drift och underhåll 4.1 Alternativa tekniska utföranden En MKB ska utöver en redovisning av alternativa platser även innehålla beskrivning av alternativa utformningar. I detta avsnitt redovisas de alternativa tekniska utföranden för ledningen som E.ON Elnät har utrett, liksom de motiv som ligger bakom E.ON Elnäts val av förordat utförande. Regionnätsledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar med olika typer av stolpar alternativt som kablar förlagda i mark eller vatten. Dessa tekniska utföranden har olika föroch nackdelar. För att ge en mer omfattande bild av de avvägningar som gjorts, beskrivs nedan kortfattat de för- och nackdelar som de studerade tekniska utförandena har. Kabel innebär både för- och nackdelar sett ur ett miljöperspektiv. Den kanske tydligaste fördelen är att mindre mark tas i anspråk. Vid sjökabelförläggning kan visserligen sjötrafik påverkas genom ankringsförbud, men i övrigt begränsas inte pågående verksamheter. För markkabel är den öppna ledningsgata som krävs kring både markförlagda kablar och luftledningar är avsevärt smalare kring kablarna. Därigenom blir den bestående påverkan på bl.a. skoglig naturmiljö och skogsbruk normalt mindre för markkablar. Markförlagd kabel är även generellt fördelaktigt avseende landskapsbildspåverkan, både genom den smalare ledningsgatan och genom att anläggningen är dold i marken. sid 44/141

45 Kabel skulle vara att föredra framför luftledning med avseende på olycksrisk för fåglar. Luftledningar medför generellt en risk att fåglar förolyckas dels genom strömgenomgång (främst aktuellt för ledningar på lägre spänningsnivåer) och dels genom kollision. För markkabel är olycksrisken för fåglar helt eliminerad under driftfas. Markkabelförläggning medför generellt mer omfattande markskador jämfört med luftledning då markarbeten erfordras på hela sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall sprängning, vid stolpplaceringar. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel således vara problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. För en luftledning kan stolpplaceringarna i hög grad anpassas för att undvika ingrepp i forn- och kulturlämningar. Vid sträckor med ytligt liggande berg innebär sprängning för kabelschaktet irreversibla markingrepp. Vid schaktarbeten i blöta marker, som är särskilt känsliga för ingrepp, kan påverkan bli allvarlig genom att de hydrologiska förhållandena förändras. Eftersom studerade kabelalternativ huvudsakligen följer befintliga vägar bedöms det dock inte som ett stort problem i det aktuella fallet. Vid passage av vattendrag kan markförläggning påverka naturmiljön vid schaktarbeten medan en luftlednings stolpplaceringar kan anpassas för att undvika närhet till vattendrag. Genom utförande med schaktfria metoder som tryckning och borrning kan påverkan undvikas även för markkablar, dock innebär det stora merkostnader. Vad gäller närboende är det generellt mer fördelaktigt med kabel, främst för att ledningen inte är synligför boende. Under byggskedet ger både kabel- och luftledning upphov till störningar för närboende, dels i form av buller och avgaser från arbetsmaskiner och dels i form av trafikstörningar. Störningarna kan bli något mer omfattande för markkabel eftersom markarbeten erfordras på hela sträckan. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför kablar förlagda i mark- eller vatten om möjligt undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på kablar. Det kan ta flera veckor att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Särskilt under vintertid när marken är tjälad är det svårt och tidskrävande att komma åt de nedgrävda kablarna. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. E.ON Elnät har som nätägare skyldighet att upprätthålla god driftsäkerhet i det maskade regionnätet. I det aktuella fallet riskerar långa avbrott på ledningarna att få stora negativa konsekvenser för samhället, eftersom ett stort antal kunder, såväl privata elkonsumenter, viktiga industrier och andra verksamhetsutövare och samhällsfunktioner skulle bli strömlösa. Att kabelförlägga två så betydelsefulla ledningar som L22 och L23 på långa sträckor skulle skapa ett alltför sårbart system, samt att samförläggning av ledningarna inte skulle vara möjligt då det måste finnas möjligheter till alternativa matningsvägar vid avbrott, vilket innebär att de två ledningarna behöver förläggas separerat från varandra. sid 45/141

46 Även på kortare sträckor anser E.ON Elnät att markkabel i vissa fall innebär en alltför stor risk. Transformatorstationen Korsta, som försörjer ett stort antal kunder i Sundsvall med ström, förlitar sig på L23 och L12 för matning från regionnätet. Det är därmed för E.ON Elnät inte acceptabelt ur ett driftssäkerhetsperspektiv att gemensamt markkabelförlägga även korta delsträckor av båda dessa ledningar väster om Korsta då det måste finnas alternativa matningsvägar för att säkerställa strömförsörjningen vid avbrott. Samförläggning av ledningarna L23 och L12 genom Bosvedjan bedöms därmed som uteslutet, eftersom det då inte skulle finnas någon alternativ matningsväg till stationen vid Korsta, och elnätet blir helt beroende av markkabel förlagd under hårdgjorda ytor som snöröjs, vilket innebär att risken för tjäle vintertid ökar. I tätbebyggd miljö ökar dessutom risken för kabelbrott i samband med grävarbeten eftersom annan infrastruktur är nedgrävd i marken. Att markkabelförlägga endast L12 genom Bosvedjan anser E.ON Elnät som acceptabelt, då förordat alternativ för L23 innebär en alternativ matningsväg till Korsta i annan sträckning som inte är beroende av markkabel. På sträckan mellan Korsta och Ortviken är förutsättningarna delvis annorlunda. Markkaberförläggning av både ledning L12 och L23 kan accepteras på denna delsträcka då det är en isolerad sträckning från övriga nätet. Här finns möjlighet att förlägga ledningarna i skogsmark i anslutning till Tunabäcksvägen och ledningarna kan förläggas i separata kabelschakt längs med större delen av sträckan, vilket minskar risken för att båda ledningarna skadas samtidigt. Att använda kabel i regionnätet är därutöver ett avsevärt dyrare alternativ jämfört med luftledning. En kostnadsjämförelse mellan förordat alternativ och studerat markkabelalternativ, visar att ledningarna skulle bli ca 350 miljoner kronor dyrare i ett utförande med markkabel jämfört med det förordade alternativet med huvudsakligen luftledning (omkring tre gånger så dyrt). Studerat alternativ med delvis sjökabel skulle bli ca 850 miljoner kronor dyrare än förordat alternativ (omkring åtta gånger så dyrt). De fördelar som kabel skulle innebära bedöms inte motivera den sämre driftsäkerhet och den högre kostnad som det skulle innebära. Mot denna bakgrund har E.ON Elnät beslutat att förorda ett utförande med huvudsakligen trädsäkra luftledningar. Att L23 föreslås utföras som markförlagd kabel på sträckan Korsta-Ortviken beror på att inget lämpligt luftledningsalternativ finns. Den relativt korta kabelsträckningen i en avgränsad del av det maskade regionnätet mellan de två stationerna bedöms som acceptabel ur ett driftsäkerhetsperspektiv. sid 46/141

47 4.2 Förordad utformning Trädsäker luftledning Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se principskiss i Figur 4.1. Skogsgatans bredd varierar beroende på bl.a. stolptyp, stolparnas höjd, avståndet mellan stolparna och skogens bonitet. Om parallellgång kan nyttjas med befintliga ledningar behöver mindre skog avverkas eftersom angränsande befintlig ledningsgata är trädfri och då delvis kan nyttjas. Figur 4.1: Principskiss trädsäker ledningsgata Flera olika stolptyper har studerats för ledningarna där ombyggnation med luftledning planeras. I stolparna monteras faslinor för kraftöverföring samt topplinor (åskskydd/jordledare). E.ON Elnät förordar ett huvudsakligt utförande med enbenta stålrörsstolpar med reglar av stål och hängkedjor av isolerande material (vanligtvis porslin eller glas, alternativt komposit eller gummi). Principskisserna i Figur 4.2 visar förordat stolputförande för sambyggnation av två ledningar (Figur 4.2 a) och för enkel ledning (Figur 4.2 b). Stolparna för enkel ledning är i normalfallet ca 25 m höga och för dubbel ledning ca 30 m, men stolphöjden kan variera beroende på terrängförhållandena. Även spannlängden (avståndet mellan stolparna) varierar, men är normalt ca 250 m. Stolparna stagas och grundläggs med prefabricerade betongelement som grävs ned i marken. Samtliga stolpar kommer att stagas med stålvajrar. Även stagfundamenten består av prefabricerade betongelement. För förordat utförande med enbenta stålrörsstolpar kommer det krävas en ca 35 m bred skogsgata. Detta gäller både för de sträckor där L22 och L23 kan sambyggas och för sid 47/141

48

49

50 avvika nämnvärt från nulägessituationen då förordat utförande förvisso är högre, men då sträckningen i större utsträckning samordnas med andra kraftledningar minskar påverkansområdet av kraftledningar i landskapet generellt, samt att skadeförebyggande åtgärder föreslås för ledningen vid specifika avsnitt (påverkan på fåglar och skadeförebyggande åtgärder för förordat alternativ beskrivs i avsnitt 5.3). E.ON Elnät bedömer sammantaget att det reducerande magnetfältet, den minskade påverkan på naturmiljö och det minskade markintrånget som enbenta stolpar innebär, överväger eventuell ökad påverkan på landskapsbild och fåglar Markförlagd kabel På sträckan Korsta-Ortviken är förordad sträckning för L23 öster om Tunabäcksvägen ett utförande med markförlagd kabel, detta eftersom E.ON Elnät inte har kunnat identifiera en framkomlig luftledningssträckning på denna delsträcka på grund av bostäder samt planerad hamnterminal. E.ON Elnät planerar även att markförlägga L12 på denna sträcka. För var och en av ledningarna krävs tre kabelförband om vardera tre enledarkablar med diameter 1200 mm 2. För att uppfylla kraven om driftsäkerhet kommer ledningarna på huvuddelen av sträckan att förläggas för sig, på varsin sida om vägen. Sträckningsförslag för L12 kommer att hanteras i separat process. Kabelschaktens bredd i marknivå blir ca 3,5 m och kabelschaktets djup ca 1,5 m, se Figur 4.4. Bredden på det arbetsområde som krävs, och som alltså måste avverkas inför förläggning, blir ca m. Vegetation kan efter avslutat förläggningsarbete tillåtas återväxa inom större delen av arbetsområdet, men en korridor i anslutning till kablarna kommer att hållas permanent fri från högväxande vegetation. Denna korridor blir ca 8 m bred. Figur 4.4: Principskiss kabelschakt för en 130 kv ledningar med aktuell överföringskapacitet. Förbi bostadsområdet Granbacken föreslås de två ledningarna L23 och L12 att samförläggas på en kortare sträcka i ett gemensamt schakt öster om vägen för att minimera påverkan på boendemiljön. Kabelschaktets bredd i marknivå blir då ca 6 m och kabelschaktets djup ca 1,5 m (se Figur 4.5). Bredden på det arbetsområde som krävs är då m och den permanenta skogsgatans bredd blir ca 10 m bred. sid 50/141

51 Figur 4.5: Principskiss kabelschakt för två 130 kv ledningar i gemensamt kabelschakt med aktuell överföringskapacitet. Större delen av arbetsområdet, men en korridor i anslutning till kablarna kommer att hållas permanent fri från högväxande vegetation. Denna korridor blir för två samförlagda ledningar ca 10 m bred. 4.3 Anläggande och försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. Normalt görs även en värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena och detaljprojektering av ledningen är klara samt rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats kan avverkning och byggnation påbörjas. Uttransport av material kommer i första hand på befintliga vägar i området samt i den nya ledningsgatan. Om nya tillfartsvägar erfordras kommer samråd att ske med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Byggnation av ledningarna börjar med att material transporteras in till ledningsgatan. Stolpplaceringar kommer så långt möjligt att undvikas i våtmarker. Där terrängkörning behövs för projektering, byggnation, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas, till exempel genom användande av stockmattor eller bandgående arbetsmaskiner med lågt marktryck. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Placering av materialupplag och uppställningsplatser för maskiner optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och stolpplatser, utan att skada den omgivande miljön. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn Trädsäker luftledning Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 m djupt hål vari stolpfundamentet placeras. Efter resning av stolparna skruvas de på plats i sid 51/141

52 fundamentet och säkras genom stagning. Mindre gropar behöver grävas för var och en av de, i normalfallet, fyra stagförankringarna. Där markerna är blöta placeras stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att hitta fast mark nyttjas i sällsynta fall pålat fundament eller slipersfundament. De överskottsmassor som uppkommer i samband med grundläggning av stolpar är relativt små och kräver inget specifikt omhändertagande. Vid stolpresning i sank torvmark är schaktningen mer omfattande. Detsamma gäller för grundläggning av eventuella fackverksstolpar. Huvuddelen av schaktmassorna används för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När stolpen är på plats monteras reglar och övrig utrustning. När samtliga stolpar är färdiga dras faslinorna ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas Markkabel Kabelgraven på sträckan Korsta-Ortviken kommer att schaktas ut med hjälp av grävmaskin. Schaktmassorna kommer att användas för återfyllning av kabelschaktet efter förläggning. Eventuella överskottsmassor kommer att omhändertas för deponi. För att säkerhetsställa att eventuella markföroreningar inte sprids kommer E.ON Elnät inför byggnation att låta genomföra markprovtagning. Om föroreningar påträffas kommer en masshanteringsplan att upprättas för omhändertagning av förorenade överskottsmassor. Där jordmånen inte är tillräckligt mäktig, vid ytligt berg eller berg i dagen kommer sprängning att krävas. Sprängarbeten kommer att utföras dagtid och närboende och allmänhet kommer att aviseras i god tid. E.ON Elnät kommer att samordna arbetsmoment som kräver trafikomledning på Tunabäcksvägen med Trafikkontoret. Förutsedda trafikstörningar kommer att aviseras. 4.4 Drift och underhåll E.ON Elnät är en av Sveriges största nätägare och ansvarar för drift och underhåll av en stor del av det svenska regionnätet. För att säkerställa ellagens krav på säkra, tillförlitliga och effektiva elleveranser (3 kap. 1 ellagen) måste E.ON Elnäts underhåll av nästan 850 mil elledningar i regionnätet kunna bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. För att fullgöra denna skyldighet krävs att E.ON Elnät utför ett ständigt pågående underhållsarbete inom förutbestämda och förutsägbara tidsintervaller, för regionnätsledningar i tioårsintervaller. Utöver detta måste det även finnas förutsättningar för E.ON Elnät att vid behov utföra akuta åtgärder på de aktuella ledningarna. För att planerade underhållsåtgärder såväl som akuta insatser ska kunna utföras på ett effektivt och miljömässigt acceptabelt sätt, är ledningens tillgänglighet och skick avgörande. Tillgängligheten och skicket beror i sin tur på att det löpande underhållsarbetet (omfattande både röjningsunderhåll och ledningsunderhåll) har kunnat ske enligt plan. sid 52/141

53 Att underhållsarbetet av ledningarna kan ske planenligt är även direkt nödvändigt ur ett finansiellt perspektiv. Investerings- och underhållskostnader måste på rimliga grunder kunna förutses och fördelas i linje med bolagets intäkter, d.v.s. genom nättariffer, för det aktuella året Underhållsåtgärder E.ON Elnät delar upp underhållet av elnätet i vad som kan kallas röjningsunderhåll och ledningsunderhåll Röjningsunderhåll Röjningsunderhåll sker regelbundet vart åttonde till tionde år och innefattar både s.k. bottenröjning och toppning eller fällning av träd. Bottenröjning innebär att all högväxande vegetation i skogsgatan som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därigenom störa den, tas bort, medan lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Lågväxande vegetation kan i praktiken ofta lämnas kvar eftersom ledningens stolpar är så höga att vegetation som växer långsamt och har en begränsad högsta höjd inte utgör någon risk. Bottenröjning sker företrädesvis under den tiden på året då det är barmark. E.ON Elnät undviker om möjligt att röja på våren då marken är känsligare med avseende på t.ex. risken för körskador. Bottenröjning utförs i princip alltid motormanuellt, vilket normalt innebär till fots med hjälp av röjsåg och motorsåg. Utöver bottenröjning av skogsgatan måste normalt även kantträd i sidoområdena toppas eller avverkas. Dessa träd bukar kallas farliga träd, då de riskerar att innan nästa regelbundet återkommande underhållsåtgärd kunna falla ned på ledningen eller på stolpar och stag. Dessa träd fälls eller toppas. Träden mäts in och stämplas innan avverkning. Vanligen används en skördare för avverkningen, som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Toppning av träd kan vid vissa passager numera också genomföras med hjälp av helikopter. I ungefär mitten av intervallet för röjningsunderhållet, d.v.s. 4-5 år efter senaste röjning, genomförs en röjningsbesiktning. Röjningsbesiktningen innebär att ledningssträckan inventeras, vanligen med hjälp av laserscanning och därefter vid behov manuellt, med avseende på snabbväxande vegetation såsom al, ask och asp. Om det finns risk att snabbväxande vegetation kan komma i närheten av ledningen innan det är dags för nästa ordinarie röjning, fälls eller toppas vegetationen. Röjningsbesiktningen omfattar bara de kritiska delarna av ledningsgatan och åtgärderna har karaktär av punktinsatser. Arbetet sker i princip uteslutande motormanuellt. sid 53/141

54 Ledningsunderhåll Ledningsunderhåll genomförs efter behov på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningarna genomförs med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots längs med hela ledningssträckan. De behov som noteras åtgärdas vanligen inom två år från besiktningen Miljöhänsyn vid drift och underhåll E.ON Elnät har stor erfarenhet och höga ambitioner vad gäller hänsyn till naturmiljön i samband med planerade och akuta åtgärder på elnätet. Med nästan 850 mil regionnätsledningar har bolaget lång erfarenhet av arbeten i alla typer av naturmiljöer, inklusive våtmarker. E.ON Elnät strävar alltid efter att minimera negativ påverkan på miljön genom exempelvis val av metod och utrustning. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerhetsställa elförsörjningen väljer E.ON Elnät metod efter de förhållanden som för tillfället råder på platsen. De entreprenörer som bolaget anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Hänsyn kan behöva tas till allt ifrån häckningsperioder till väderlek. Vid vattendrag undviks om möjligt borttagande av sly och i stället toppas vegetationen så att skuggzoner bevaras. I våtmarker kan, i tillägg till andra hänsynstaganden, mindre bandmaskiner med särskild våtmarksbeläggning användas. En annan skyddsåtgärd kan vara att lägga ut mattor som fördelar trycket från maskinen. Om möjligt utförs arbetet alltid när våtmarken är uttorkad eller tjälad, dels av hänsyn till naturmiljön, dels för att det minskar risken för fastkörning. Att marken är tjälad behöver dock inte innebära det bästa skyddet för våtmarken, och heller inte att manuella metoder används (vissa åtgärder, såsom byte av stolpar, kan heller inte utföras utan maskin). Arbetet anpassas för varje specifik situation. E.ON Elnät har under de senaste åren har genomfört lyckade försök med toppning av träd med hjälp av helikopter. Med denna metod kan markskador helt undvikas och det är E.ON Elnäts förhoppning och bedömning att bolaget ska kunna utöka användningen av metoden i takt med att den blir mer beprövad. Inför planerat regelbundet återkommande röjningsunderhåll av en hel ledningssträcka samråder E.ON Elnät med länsstyrelsen avseende åtgärderna i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken samt vid behov enligt kulturmiljölagen. Samråd sker dessutom innan åtgärder utförs som kan medföra att naturmiljön väsentligen ändras samt om åtgärderna berör skyddade områden eller specifika intresseområden. Länsstyrelsen beslutar vid behov om försiktighetsmått, exempelvis att åtgärderna inte ska genomföras en viss tid på året av hänsyn till något naturvärde, såsom spelande fågel som riskerar att störas. För det fall en åtgärd, oavsett om det är fråga om en punktinsats eller underhållsröjning, kräver tillstånd, dispens eller anmälan, gör E.ON Elnät nödvändiga ansökningar eller anmälan. sid 54/141

55

56

57 5.1.2 Skadeförebyggande åtgärder Förordade sträckningar har projekterats för att så långt möjligt nyttja samlokalisering med befintlig infrastruktur såsom andra kraftledningar och vägar. Därigenom begränsas tillkommande visuell påverkan i mer opåverkade landskapsavsnitt. Där ledningsbyggnation föreslås i helt ny sträckning berörs huvudsakligen sluten skogsmark där ledningarna blir mindre synliga i landskapet. Vid den känsliga passagen genom odlingslandskapet vid Orsill/Märlo har ett flertal möjliga lokaliseringar utretts. E.ON Elnät har för denna passage låtit genomföra en teknisk förstudie som legat till grund för fotomontage över förordat alternativ för ledningarna, se Figur 5.1 och Figur 5.2. Flera olika stolptyper har utretts i denna tekniskt komplicerade passage. E.ON Elnät bedömer att det exempel som visas i Figur 5.1 och Figur 5.2 innebär en teknisk konstruktion som är genomförbar och sammantaget medför ett begränsat markintrång samt begränsad påverkan på landskapsbilden Konsekvensbedömning Förordad ledningssträckning innebär att nya luftledningar byggs i obruten terräng mellan Bandsjö och Orsill/Märlo (L22 och L23) samt vid Birsta (L23). I det förstnämnda området är det främst vid den korta passagen genom det öppna odlingslandskapet vid Orsill/Märlo som ledningarna synliggörs. Här finns kulturhistoriskt intressant bebyggelse vilket gör landskapsavsnittet förhållandevis känsligt. Påverkan på landskapsbilden bedöms ändå bli måttlig eftersom det öppna landskapsrummet är relativt begränsat med korta öppna utblickar och endast ett fåtal kraftledningsstolpar bedöms behöva lokaliseras i öppen mark. Figur 5.1: Exempel på utförande av ledningar L22 och L23 i förordad sträckning vid Orsill/Märlo i fackverksstolpe. Bilden är tagen söder om Orsillgården i västlig riktning. Observera att detaljprojektering av ledningarna inte är gjord och att det slutgiltiga utförandet därför sannolikt kommer att avvika något från redovisat fotomontage. sid 57/141

58 Figur 5.2: Exempel på utförande av ledningar L22 och L23 i förordad sträckning vid Orsill/Märlo i fackverksstolpe. Bilden är tagen söder om Orsillgården i sydvästlig riktning, mot väg 648/Laggarbergsvägen. Observera att detaljprojektering av ledningarna inte är gjord och att det slutgiltiga utförandet därför sannolikt kommer att avvika något från redovisat fotomontage. Vid Birsta bedöms påverkan på landskapsbilden bli begränsad eftersom ledningssträckningen här är lokaliserad i nära anslutning till bebyggt område för industri och handel. Övriga delsträckor med ny ledningsdragning är lokaliserade antingen i anslutning till andra befintliga kraftledningar eller i anslutning till vägar och bedöms medföra liten påverkan på landskapsbilden. L23 kommer att bli synlig för trafikanter på väg E4 öster om Bosvedjan. Förordad ledningssträckning innebär att befintliga ledningar raseras genom bland annat Laggarberg, Bosvedjan, Sibirien och Granbacken. Sammantaget bedöms de förordade sträckningarna medföra en positiv påverkan på landskapsbilden i området, då befintliga luftledningar försvinner från ett flertal bebyggda och känsliga landskapsavsnitt. Främst i det öppna odlingslandskapet vid Lill-Bandsjön, Laggarberg och Gudmundsbyn bedöms landskapsbilden påverkas positivt. Även i tätbebyggd miljö i bostadsområdena Bosvedjan, Sibirien, Ortviken och Granbacken och kommer rasering av befintliga luftledningar sannolikt att upplevas som positivt. sid 58/141

59 Figur 5.3: Befintliga ledningar L22 och L23 som försvinner från det bebyggda odlingslandskapet i Laggarberg. Figur 5.4: Befintliga ledningar L23 och L12 som försvinner från Bosvedjan alternativt byggs om (L12). L12 kommer att hanteras i ett separat projekt. sid 59/141

60 5.2 Markanvändning och naturresurser Beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området och förordade sträckningar berör huvudsakligen skogsmark. Privat skogsbruk såväl som mer storskaligt skogsbruk bedrivet av skogsbolag förekommer. Förordad sträckning för L22 och L23 berör öppen jordbruksmark mellan Orsill och Märlo i Timrå kommun. I parallellgång med andra ledningar korsar L22 även jordbruksmark vid Gudmundsbyn, Huli och Bergsåker i Sundsvalls kommun. Detsamma gäller för L23 mellan Öråker och Hammal. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av förordade sträckningar enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några områden med utpekad grundvattenförekomst berörs av de förordade sträckningarna. L23 passerar längs väg E4 en tillståndsgiven bergtäkt där NCC Industry bedriver verksamhet i form av bergtäkt och asfaltstillverkning. Verksamheten vid bergtäkten består bland annat av borrning, sprängning, krossning, upplagshantering och transporter. Därutöver finns kontorsbyggnad och laboratorium. Det finns även sedimentationsdammar vid området. Förordad sträckning för L23 berör bergtäktens verksamhetsområde utkanten, inom tio meter från ytterkanten på verksamhetsområdet, längs en sträcka av cirka 130 meter, i sträckningen mellan NCC:s kontorsbyggnad och E4. Då förordad sträckning delvis berör tätortsnära miljöer där det tidigare kan ha förekommit industriell verksamhet, finns en risk att potentiellt förorenade markområden finns längs med delar av sträckningen. För att inhämta kunskap om potentiellt förorenade objekt i området har E.ON Elnät låtit göra ett utdrag ur länsstyrelsens databas för förorenade områden (EBH-stödet, tidigare MIFO-databasen, samt ). För sträckning L23 som markkabel mellan Korsta och Ortviken återfinns strax norr om Ortviken plats för tidigare glasindustri (EBH Id ), som är beläget 70 meter norr om förordad markkabelsträckning, på norra sidan om Tunabäcksvägen. I nära anslutning till befintlig ledningssträckning i Laggarberg, strax norr om väg 631, har det tidigare funnits en bensinstation (EBH Id ) som numera är nedlagd. Marken öster om ledningsgatan kan vara potentiellt förorenad Skadeförebyggande åtgärder Arbetet med lokalisering och utformning av ledningarna har gjorts i nära dialog med berörda kommuner för att så långt som möjligt anpassa ledningarna till pågående och planerad markanvändning. Vidare har förordade sträckningar i största möjliga mån anpassats för att minimera intrång i skogs- och jordbruksmark. Där så varit möjligt har sid 60/141

61 sträckningen lokaliserats i fastighetsgränser eller i anslutning till andra kraftledningar, vägar och annan infrastruktur. För att minimera tillkommande brukningshinder i åkermark kommer E.ON Elnät att, vid detaljprojektering av ledningarna, så långt möjligt eftersträva stolpplacering i anslutning till befintliga stolpplatser för parallellgående ledningar. Vid passage av bergtäkten kommer E.ON Elnät att bygga kraftledningen i förstärkt utförande för att säkerställa att ledningen klarar av de krafter i form av sprängning, borrning, krossning, transporter och vibrationer som sker vid bergtäkten. E.ON Elnät kommer vidare att bygga ledningens isolatorer i komposit/gummi, vilket gör att de är tåliga för eventuellt nedfall av material vid ledningen, vibrationer etc. För att säkerhetsställa att eventuella markföroreningar inte sprids vid förläggningsarbetet av markkabel mellan Korsta och Ortviken kommer E.ON Elnät inför byggnation att låta genomföra markprovtagning. Om föroreningar påträffas kommer en masshanteringsplan att upprättas för omhändertagning av förorenade överskottsmassor Konsekvensbedömning Förordad sträckning har projekterats för att så långt möjligt tillmötesgå de intentioner som kommunerna redovisar för samhällsutveckling och markanvändning i sina översiktsplaner. E.ON Elnät bedömer att förordat ombyggnadsförslag är förenligt med kommunala planer, se även avsnitt 5.9. Avvecklingen av befintliga luftledningssträckor öppnar möjligheter för samhällsutveckling på flera platser i och med att ledningarna inte längre utgör ett planeringshinder. Detta blir påtagligt främst i områdena kring Laggarberg och Gudmundsbyn (L22 och L23) samt vid bostadsområdena på sträckan mellan Bosvedjan och Ortviken (L23). Föreslagen ombyggnation bedöms även medföra positiva effekter för landskapsbilden i dessa områden. Förordad ombyggnation kommer sammantaget för de två ledningarna L22 och L23 att ta ca 40 hektar skogsmark i anspråk och ledningarna kommer i vissa fall att innebära fragmentering av skogsbruksenheter. Påverkarkan för enskilda fastighetsägare kan i vissa fall bli betydande. Detsamma gäller påverkan för brukare av den jordbruksmark som berörs, totalt en sträcka av ca 3,3 km (varav 2,6 km i parallellgång med befintliga kraftledningar). I synnerhet mellan Orsill och Märlo kommer stolpar i åkermark medföra nya brukningshinder. Som helhet bedöms dock förordad ombyggnation ha positiva effekter på jord- och skogsbruk i området, då avvecklingen av befintliga ledningar frigör ca 38 hektar skogsmark som kan återgå till skogsbruket. Samtidigt försvinner de brukningshinder som befintliga stolpar utgör på en sträcka om ca 4,5 km i det öppna odlingslandskapet främst runt Bandsjö, Laggarberg och Gudmundsbyn. Intrånget i skogsmark ökar alltså marginellt samtidigt som intrånget i det öppna odlingslandskapet minskar sid 61/141

62 E.ON Elnät har låtit genomföra en detaljerad projektering av kraftledningen i passagen förbi bergtäkten för att säkerställa att kraftledningen kan passera bergtäkten utan att inskränka på bergtäktens verksamhet. E.ON Elnät bedömer att sträckningen inte kommer att påverka NCC:s möjligheter att genomföra sin verksamhet enligt bergtäktens miljötillstånd då passagen sker i absolut ytterkant av verksamhetsområdet i tät parallellgång med E4. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms påverkan på bergtäkten som liten. De nya luftledningarna bedöms inte medföra risk för spridning av markföroreningar. Inte heller bedöms schaktarbete i samband med rasering av befintliga ledningar bli aktuellt i potentiellt förorenad mark i anslutning till EBH-objektet i Laggarberg. Planerad markkabelförläggning av L23 (och L12) mellan Korsta och Ortviken kommer att innebära omfattande schaktarbeten längs med Tunabäcksvägen samt i anslutning till industriområde vid Ortvikens pappersbruk, men bedöms inte påverka EBH-objektet norr om Ortviken. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms risken för spridning av eventuella föroreningar som liten. Sammantaget bedöms ombyggnationen av ledningarna innebära positiva konsekvenser för pågående och planerad markanvändning i och omkring Timrå och Sundsvall. Avvecklingen av befintliga luftledningssträckor öppnar möjligheter för samhällsutveckling på flera platser i och med att ledningarna inte längre utgör ett planeringshinder. Detta blir påtagligt främst i områdena kring Laggarberg och Gudmundsbyn (L22 och L23), vid Bosvedjan (L23) samt vid bostadsområdena på sträckan mellan Korsta och Ortviken (L23). Föreslagen ombyggnation bedöms även medföra positiva effekter för boendemiljön i dessa områden. 5.3 Naturmiljö I denna MKB behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, t.ex. för hotade och skyddsvärda arter. Både tidigare registrerade områden och områden som identifierats vid genomförd naturvärdesinventering i fält, ingår i konsekvensbeskrivningen. De berörda områdenas naturvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Kartor med naturmiljöintressen längs med förordade alternativ presenteras i bilaga 4A (L22) och bilaga 4B (L23). Underlagsmaterialet är hämtat från länsstyrelsen (riksintressen, naturreservat, våtmarksinventeringen, naturvårdsobjekt m.fl.), Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, biotopskydd, sumpskog, naturvärdesobjekt m.fl.) samt genomförd naturvärdesinventering. En fågel- och naturvärdesinventering genomfördes i fält längs med förordad sträckning under sommaren och början av hösten 2016 av Sweco Environment AB (Sweco, 2017). Fågelinventeringen utfördes under perioden 20 maj 15 juni, i enlighet med länsstyrelsens sid 62/141

63 yttrande. Denna fågelinventering utmynnade i att tre särskilt fågelrika områden kunde pekas ut. Rödlistade fåglar och fåglar som ingår i fågeldirektivet, som noterats under naturvärdesinventeringen, redovisas också även om de noterats utanför nämnda datum. En bedömning av arternas status längs sträckningsalternativen görs i tabell 5.4. Naturvärdesinventeringen har utförts på fältnivå enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SS :2014). Naturvärdesinventeringsrapporten redovisas i bilaga 6. Som underlag för avgränsning av objekt inför naturvärdesinventeringen i fält har information från länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen, skogsbolagens frivilliga avsättningar, jordbruksverket och ortofoton använts. Samtliga våtmarker undersöktes vid inventeringen, oavsett storlek. Dessutom undersöktes samtliga skogsområden som kunde misstänkas hysa höga skogliga naturvärden samt biotoper som kunde misstänkas hysa skyddsvärda fågelarter. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en fyra-gradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde, klass 3 påtagligt naturvärde och klass 4 visst naturvärde. Inom ramen för naturvärdesinventeringen har dessutom en genomgång gjorts av artobservationer (gjorda efter år 2000) av fridlysta-, rödlistade- och s.k. Natura2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2016). Uppgifter om fåglar längs ledningssträckningen har hämtats från naturvärdesinventeringen, ArtDatabanken, samt muntligen från lokala ornitologer. Samtliga observationer av skyddade och rödlistade arter inom 200 m från förordat alternativ som tidigare registrerats i ArtDatabanken, samt identifierats vid Swecos naturvärdesinventering, redovisas i bilaga 7. Bilaga 7 har belagts med sekretess eftersom den kan innehålla skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken. Statusklassningar, med tillhörande data, över vattendrag är hämtade från länsstyrelsens webbportal (VISS, VattenInformationsSystem Sverige) Beskrivning Området för de nya ledningssträckningarna ligger inom den naturgeografiska region som brukar kallas Norrlands vågiga bergkullterräng. Landskapet utgörs till större delen av en vågig bergkullterräng på urberg, täckt av skogsklädd morän. Det präglas av dalstråk, och är rikt på sjöar, myrar och granskog. De stora höjdskillnaderna mellan kust och inland medför stora klimatskillnader. Vissa delar har legat under högsta kustlinjen och i dessa områden finns finsediment som ger bördigare marker. Området utgörs främst av kuperad skogsmark som bryts upp av öppnare landskap vid byar, jordbruksmark och vattendrag. Det kuperade landskapet gör att det i området finns berg med en något mer sydligt präglad flora. Skogslandskapet består av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och mindre kvarvarande objekt av naturskog med höga naturvärden. Skogen är dominerad av gran och tall men i jordbrukslandskapet finns ofta dungar med sälg, hägg, asp, björk och gråal. sid 63/141

64 Förordad sträckning för L22 och L23 är lokaliserad i öppet jordbrukslandskap vid Orsill/Märlo i Timrå kommun samt mellan Äkrom och Öråker i Sundsvalls kommun. Dessa två områden ingår i bevarandeplan för jordbrukslandskapet och har en lång historia av jordbruk och bebyggelse. I dessa områden finns mindre bäckar, träddungar och åkerholmar som bidrar till mångfald och ett rikt fågelliv. Inga större älvar eller åar berörs av förordade ledningssträckningar. Däremot korsas några bäckar med höga naturvärden, däribland biflöden till Selångersån (riksintresse för naturvården). Två av de bäckar som berörs finns beskrivna i VISS. Förordad sträckning för L22 och L23 går parallellt med och korsar Märlobäcken (VISS 1) söder om Märlo. Märlobäcken utgör naturvårdsobjekt (NVO 2) med naturvärdeklass 3 enligt länsstyrelsens digitala underlag. Märlobäcken avvattnar Hamstasjön och mynnar i Timråviken. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig med krav på god ekologisk status till Ottsjöbäcken (VISS 2), som mynnar i Selångersån, korsas av förordad sträckning för L22 söder om Gudmundsbyn. Den ekologiska statusen för Ottsjöbäcken har klassificerats till måttlig med krav på god ekologisk status till Området för förordade sträckningar har relativt låg förekomst av våtmarker och sträckningarna berör inga våtmarker som ingår i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Ett antal mindre våtmarker finns dock som inte ingår i våtmarksinventeringen. Våtmarkerna i området är fattigmyrar vars bottenskikt domineras av rostvitmossa, praktvitmossa, björnvitmossa och myrbjörnmossa. Markskiktet på de små myrarna domineras av triviala växter såsom tuvull, tuvsäv, trådstarr, flaskstarr och taggstarr. På tuvor och på torrare partier dominerar ris, som till exempel dvärgbjörk, ljung, odon, kråkbär och blåbär. Inga riksintressen för naturmiljö berörs av förordade sträckningar. Sträckningarna berör inte heller några naturreservat eller Natura 2000-områden. Ett sumpskogsområde bestående av en kärrskog (SS 1) och en myrskog (SS 2) tangeras av förordad sträckning för L22 och L23 i anslutning till befintlig ledningsgata söder om Bandsjö. I anslutning till befintlig ledningsgata vid Huli tangerar sträckningsförslaget för L22, som här löper parallellt med L3, ett naturvårdsobjekt (NVO 3A) med naturvärdeklass 3 enligt länsstyrelsens digitala underlag. Objektet, som även registrerats i ängs- och betesmarksinventeringen (ÄoB 1), utgörs av en liten äng med kulturväxter. Där L23 föreslås bibehållas i befintligt utförande mellan väg E4 och transformatorstationen Korsta finns en nyckelbiotop (NB 3) i direkt anslutning till befintlig ledningsgata, öster därom. Biotopen är en barrnaturskog, som även är skyddad som biotopskydd (BS 2). Skogen utgör även del av ett naturvårdsobjekt (NVO 3) för Gärdeberget som fortsätter väster om befintlig ledningsgata. Även Gärdetjärnen, som ligger söder därom och som korsas av befintlig L23, är klassad som ett naturvårdsobjekt (NVO 4). sid 64/141

65

66

67

68

69

70

71 sträckningar för att minimera ledningarnas påverkan på naturmiljön. De förordade sträckningarna nyttjar i hög grad samlokalisering med andra kraftledningar och infrastruktur. Samlokalisering är nästan alltid att föredra ur naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas. Ledningssträckningen i obruten terräng har anpassats för att så långt möjligt undvika identifierade naturmiljöintressen. Detsamma gäller sidval vid parallellgång med andra kraftledningar. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt möjligt att undvikas i våtmarker. Arbeten med tunga fordon inom blöta markområden kommer i den mån det är möjligt att ske när marken är tjälad. Där terrängkörning behövs för projektering, byggnation, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas, till exempel när möjligt genom byggnation när marken är tjälad, användande av stockmattor eller bandgående arbetsmaskiner med lågt marktryck. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med helikopter. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. I anslutning till vattendrag kommer lågväxande vegetation att sparas. Kantzonsvegetation kommer vid röjningsarbeten under drifttiden att sparas intill vattendrag så långt det är möjligt utan att äventyra ledningens säkerhet. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder. Generellt vid avverkning under anläggningsskedet så kommer befintlig liggande död ved, s.k. lågor, att lämnas kvar i skogsgatans sidoområden. Grövre liggande död ved > ca 30cm diameter flyttas från den avverkade skogsgatan till intilliggande kantzon för att skydda skugg- och fuktighetsgynnade arter som växer på grov död ved. Stående död ved, s.k. torrakor, lämnas i kantzonen såvida de inte utgör en risk för ledningen. Bedöms de som riskträd, görs högstubbar och de avverkade torrakorna lämnas på plats om markägaren godkänner detta. Högstubbar lämnas i kantzonen. I anläggningsskedet ska E.ON Elnät eftersträva att i samverkan med markägaren lämna högstubbar i större utsträckning i närheten eller i kanten av föreslagna hänsynsobjekt (se naturvärdesobjekt i Tabell 5.3). I samband med skogligt underhåll av ledningsgatan kan det eventuellt bli aktuellt med helikoptertoppning av farliga kantträd, istället för avverkning. Toppning av bristträdslag sid 71/141

72 (t.ex. asp och sälg), istället för avverkning, kommer att eftersträvas, läs mer om underhållsåtgärder i avsnitt 4.4. För att minimera kollisionsrisk för fåglar kommer E.ON Elnät att utrusta ledningen med fågelavvisare på tre delsträckor enligt rekommendation i genomförd fågel- och naturvärdesinventering; förordad ny sträckning för L22 och L23 i passagen genom det öppna jordbrukslandskapet vid Orsill/Märlo, förordad ny sträckning för L23 vid passagen förbi bergtäkten i anslutning till väg E4 samt på befintliga ledningar L23 och L12 vid korsningen över Gärdetjärnen. De fågelavvisare som kommer att användas är av typen som både snurrar och fluorescerar även i mörker. Dessa sätts med ca 10 m mellanrum och särskilt topplinan är viktig att märka ut Konsekvensbedömning Av de kända naturmiljöintressen som redovisas i Tabell 5.2 bedöms ledningarna endast medföra påverkan på sumpskogsområdet (SS 1-2) vid Bandsjö samt på två naturvårdsobjekt; Märlobäcken (NVO 2) samt Korstaberget (NVO 5). Påverkan på objekten bedöms i samtliga fall bli liten. Sumpskogen tangeras av förordad sträckning för L22 och L23 i anslutning till befintlig ledningsgata och har i denna del endast triviala naturvärden enligt genomförd inventering. Förordad sträckning för L22 och L23 följer Märlobäcken på en sträcka av ca 200 m. Eftersom ledningarna lokaliseras i anslutning till befintliga ledningar bortanför bäcken, kommer endast enstaka träd behöva avverkas där befintlig ledningsgata breddas vid korsningen över bäcken. Lågväxande kantzonsvegetation kring bäcken kommer att sparas så långt möjligt. Ledning L23 kommer söder om Korsta i befintligt utförande passera NVO 3B, NB 3 och BS 2, vid dessa intressen förordas att befintlig ledning kvarstår, varför påverkan på dessa intressen inte förändras. I utkanten av naturvårdsobjektet Korstaberget, längs med Tunabäcksvägen, kommer planerad markkabelförläggning av L23 (och L12) att innebära att en ca 20 m bred zon avverkas. Totalt berörs ca 1 hektar skog, men området har till största del triviala naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering. Ett mindre objekt lövblandskog med vissa naturvärden (NVI 23) kommer att påverkas av avverkningen. Efter avslutad markförläggning kan större delen av det avverkade området återbeskogas. Även Gärdetjärnen (NVO 4 tillika NVI 21) berörs av sträckningen för L23, men här föreslås befintlig ledning bibehållas och ingen ny påverkan uppstår (se även resonemanget nedan). Förordade sträckningar berör inget naturvärde av högsta eller näst högsta naturvärdesklass enligt svensk inventeringsstandard. Två naturvärdesobjekt av klass 3 (påtagligt naturvärde) berörs av sträckningsförslaget, utkanten av NVI 11, som är en lövrik skog berörs av L22 och L23 i nysträckning i parallellgång söder om Märlo. Enstaka träd i kanten på naturvärdet kan behöva avverkas. Fågelsjön Gärdetjärnen (NVI 21) korsas av ledning L23 norr om Korsta. Naturvärdet ligger på den delsträcka där befintliga ledningar föreslås bibehållas oförändrade, varför ingen ny påverkan på objektet uppstår. Fågelinventeraren har bedömt att befintlig lokalisering och utförande av ledningarna över sjön, är de bästa sid 72/141

73 möjliga avseende risken att fåglar förolyckas genom kollision med ledningarnas faslinor. Vid denna passage kommer fågelavvisare att sättas upp, vilket blir en förbättring jämfört med nuläget. Åtta naturvärdesobjekt av lägsta naturvärdesklass (klass 4, visst naturvärde) bedöms påverkas av ledningarna, eftersom det av olika anledningar inte bedömts möjligt att undvika dessa vid projektering. Norr om Orsill korsar förordad sträckning för L22 och L23 utkanten på naturvärde NVI 9 i cirka 60 m, området avser blandskog på mark som troligen tidigare använts som betesmark, det finns stor variation i trädslag, en naturlig skogsbäck och enstaka lågor. Påverkan begränsas genom att området passeras precis i utkant, dock kommer ledningssträckningen att medföra att träd behöver avverkas inom området. Förordad sträckning för L22 och L23 passerar vid Märlo precis utanför område NVI 10 som är en grandominerad skog med inslag av bland annat grov asp. Ledningens passage utanför detta område längs cirka 140 meter gör att området undviks, dock kan enstaka kantträd behöva avverkas inom området, om möjligt lämnas dessa som antingen högstubbar eller död ved. NVI 13 avser Söråkerstjärnen, strandskogen intill sjön samt skogen väster om utloppet, där det finns tämligen allmänt med död ved. Ledning L22 och L23 kommer att korsa detta område i parallellgång med befintliga kraftledningar. Påverkan på NVI 13 består i att högväxande träd i ledningssträckningen behöver avverkas, att ledningssträckningen är i parallellgång med befintliga ledningar samlar påverkan till ett gemensamt område. Om möjligt kan avverkade träd lämnas kvar som död ved. Ledning L23 passerar genom naturvärden NVI 14, 15, 16 och 18 i dess sträckning söder om Birsta och längs väg E4. NVI 14 består av hälltallmarksskog med en del gamla tallar. NVI 15 består av en kulturpåverkad mark med lövinslag intill väg E4, NVI 16 av ett fågelrikt gråalskärr med död ved av löv i flera stadier och grovlekar, NVI 18 av område med äldre tallar på hällmark. Ledningsgatan för ledning L23 berör områdena, vilket gör att områdenas naturvärden påverkas genom att träd behöver avverkas och markskiktet påverkas i samband med främst byggnation och ledningsåtgärder. Om möjligt kan avverkade träd lämnas kvar som död ved, lågväxande vegetation kan efter anläggande av kraftledningen åter växa i ledningsgatan. Ledning L23 (och L12) passerar som markkabel längs Tunabäcksvägen NVI 23, som är en lövblandskog med gråal, där områdets värden är knutna till lövskogen. Avverkning längs ett stråk längs vägen kommer att ske inom NVI 23, där markkabeln förläggs. Av arterna i Tabell 5.4 bedöms inga insekter, blommor eller rödlistade svampar och lavar påverkas negativt av förordad ledning. Inga objekt som dessa finns i kommer att påverkas. Tvåblad är en fridlyst orkidé som noterades i ledningsgatan norr om Öråkerstjärn. Ett bra exempel på att även en ledningsgata kan ha naturvärden. sid 73/141

74 Vad gäller fåglar så bedöms vissa arter påverkas svagt positivt. Detta gäller fåglar knutna till öppen mark och buskmark t.ex. rosenfink, buskskvätta och gulsparv. När en ny ledningsgata tas upp, samtidigt som den andra sakta tillåts växa igen så kommer dessa att ha mer areal att leva i, åtminstone under den första igenväxningsfasen av nuvarande ledningsgata. Eftersom inget objekt med påtagliga eller höga skogliga naturvärden kommer att behöva avverkas bedöms skyddsvärda fåglar knutna till skogsmark påverkas väldigt lite. Största risken bedöms vara kollision med ledningen, särskilt längs de sträckor där rörstolpar med vertikalt ledningsutförande planeras. Sedan tidigare vet man att de fåglar som löper störst risk att förolyckas genom kollision är fåglar med dålig manöverförmåga, vilka har svårt att snabbt väja bort från ledningen när de upptäcker den. Exempel på sådana fåglar är svanar, gäss och skogshöns såsom tjäder. Området som ledningen planeras genom bedöms inte vara ett viktigt sträck- eller rastområde för svanar och gäss och bedöms inte heller hysa en stark stam av skogshöns. Därav minskar risken för att dessa arter ska kollidera med ledningen. Vid Hamstasjön (fågelrikt område 1) har dock mindre antal svanar och gäss noterats rasta vissa vårar. Därför är det ett riskområde för kollision och ledningen kommer här att förses med fågelvarnare för att minska risken. Vid det finaste fågelområdet längs sträckningen (Gärdetjärnen, fågelrikt område 3) kommer befintlig ledning att finnas kvar. Redan nu passerar alltså befintliga ledningar genom både fågelrikt område 1 (Märlo) och fågelrikt område 3 (Gärdetjärnen). Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet, med föreslagna skyddsåtgärder, som små. Sammantaget bedöms förordad ledningssträckning medföra liten påverkan på naturmiljön i området, samtliga naturvärden av klass 3 och högre undviks av ledningssträckningarna, endast åtta naturvärden av lägsta naturvärdesklass (klass 4, visst naturvärde) kommer påverkas. Invägt i denna bedömning är det faktum att ca 17 km befintlig ledningsgata kommer att avvecklas i området och att flera närliggande värdefulla naturmiljöer därmed kan utvecklas och expandera när ledningsgatorna inte längre hävdas. 5.4 Kulturmiljö Förordad ledningssträckning har analyserats med avseende på kända kulturmiljöintressen utifrån länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala underlag (Skogsdataportalen) samt Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, FMIS. Kartor med kulturmiljöintressen längs med förordade alternativ presenteras i bilaga Beskrivning Människor har bott i trakten kring Sundsvall och Timrå åtminstone i 2000 år och flera järnålderslämningar, bl.a. i form av de 1500 år gamla gravhögarna i Högom, finns inom utredningsområdet. Människor har dock funnits i den här delen av Västernorrland betydligt längre än så. Längs den dåvarande kustlinjen och i älvdalar och runt sjöar finns bevis på att sid 74/141

75

76

77 arbetet kommer arbetet omedelbart att avbrytas i de delar som berör lämningen. Anmälan om misstänkta lämningar görs omgående till länsstyrelsen. Påverkan på kulturmiljö till följd av den planerade ledningen bedöms sammantaget bli liten. 5.5 Friluftsliv Beskrivning Det finns inga riksintressen för friluftslivet i närheten av förordad sträckning. Sträckningsförslaget är dock delvis lokaliserat i tätortsnära miljöer där många människor sannolikt nyttjar närliggande grönområden för rekreation. I anslutning till sträckningen finns även några mindre områden som i gällande översiktsplaner är utpekade som värdefulla för friluftslivet. Mellan Lill-Bandsjön och Laggarberg passerar förordad ledningssträckning i kanten av område utpekat för friluftslivet vid Bandsjön-Barnberget i översiktsplan för Timrå kommun. Norr om Granlo sträcker sig ledning L22 i befintligt utförande genom område utpekat som kärnområde för stadsnatur i översiktsplan för Sundsvalls kommun. Sträckningsförslaget passerar, i parallellgång med de befintliga ledningarna L3 och L8, även över en golfbana vid Gudmundsbyn. I övrigt nyttjas sannolikt stora delar av området för förordad sträckning i viss utsträckning för skoteråkning, jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät kommer att tillse att krav ställs på de entreprenörer som ansvarar för arbeten i samband med anläggning drift och skogligt underhåll, så att markerna återställs efter avslutat arbete. Eventuella överskottsmassor vid stolpplatser ska jämnas ut, ris och avverkningsrester ska flyttas från stigar och småvägar och eventuella djupa spår efter arbetsmaskiner ska fyllas igen Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels av den förändring av landskapsbilden som de förordade ledningssträckningarna innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningarna. Påverkan på det vardagliga friluftslivet i skog och mark i form av buller, avgaser och ökad trafik kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen av de nya ledningssträckorna. Tillfälliga störningar kommer även att uppkomma i samband med rasering av befintliga ledningssträckor. Störningarna är dock tillfälliga och övergående. Sträckningsförslaget innebär att nya luftledningar byggs i obruten terräng mellan Bandsjö och Orsill/Märlo samt vid Birsta. I det förstnämnda området bedöms de nya ledningarna sid 77/141

78 genom sin landskapsbildspåverkan lokalt medföra måttlig påverkan på det tätortsnära friluftslivet. Här kan ledningarna upplevas som ett främmande inslag i skogslandskapet och påverka naturupplevelsen för de människor som nyttjar området för rekreation. Samtidigt kan ledningsgator även ha en positiv påverkan för friluftslivet i skogsmark då det kan öka tillgängligheten och framkomligheten i skogsterräng. Vid Birsta bedöms påverkan bli begränsad eftersom ledningssträckningen här är lokaliserad i nära anslutning till bebyggt område för industri och handel. Övriga delsträckor med ny ledningsdragning är lokaliserade antingen i anslutning till andra befintliga kraftledningar eller i anslutning till vägar och bedöms medföra obetydlig påverkan på friluftslivet. Sammantaget bedöms de förordade sträckningarna medföra liten påverkan på friluftslivet. Bedömningen bygger på att förslaget innebär en relativt kort sammanlagd sträcka ny luftledning i obruten terräng samtidigt som flera befintliga ledningssträckor i bebyggt odlingslandskap och tätortsnära skogsmiljö kan avvecklas. Den tillkommande påverkan på friluftslivet bedöms bli störst i området väster om Timrå, medan den mest påtagliga förbättringen bedöms uppnås kring Laggarberg samt i området mellan Gudmundsbyn och Bosvedjan där befintlig ledning L12 avvecklas i ett tätortsnära rekreationsområde. Även mellan Bandsjö och Huli kommer avvecklingen av L22 och L23 att påverka friluftslivet positivt. 5.6 Infrastruktur Beskrivning Förordad ledningssträckning korsar ett antal statliga vägar; länsvägarna 647, 648 och 631 väster och söder om Timrå, länsväg 602 och 622 vid Gudmundsbyn, Hammal och Huli, samt europaväg E4 norr om Övre Bosvedjan. E4 följs även i parallellgång öster om Övre Bosvedjan. Dessutom korsas ett antal kommunala och enskilda vägar. Mellan Korsta och Ortviken föreslås L23 och L12 förläggas som markkablar i anslutning till den kommunalt förvaltade vägen 613 (Tunabäcksvägen). Befintlig järnväg, Ådalsbanan, korsas av förordad sträckning för L22 i parallellgång med L3 vid Huli. Förordad sträckning för L22 och L23 passerar även inom en korridor avsatt för möjlig framtida utbyggnad av järnvägsnätet på flera ställen mellan Märlo och Granlo. Mellan Öråker och Klökan berör förordad sträckning för L23 det av Trafikverket planerade Malandsprojektet som omfattar mötesstation Birsta med utbyggnad av två nya järnvägsspår öster om befintlig järnväg. Förordad sträckning nyttjar i stor utsträckning samlokalisering med antingen befintliga kraftledningsgator vilket kan bidra till att samordna infrastrukturen i området Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät kommer att upprätta avtal med väghållare av enskild väg som behöver användas i samband med byggnation och ledningsunderhåll. Eventuella vägskador kommer sid 78/141

79 att ersättas och åtgärdas. Detaljprojektering av L23 mellan Öråker och Klökan kommer att ske i samråd med Trafikverket för att säkerställa att ledningen och planerad järnvägsutbyggnad inte påverkar varandra negativt Konsekvensbedömning Kraftledningarna kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även väg- och järnvägskorsningar kommer att utföras i enlighet med gällande normer och i samråd med berörda myndigheter. Detsamma gäller de sträckningsavsnitt som följer längs med vägar. Ledningarna bedöms inte utgöra något hinder för pågående planering av nya järnvägssträckningar i området. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Förordade sträckningar har i möjligaste mån anpassats för att undvika närhet till bebyggelse. Där E.ON Elnät föreslår att ledningarna byggs i obruten terräng finns inga bostadshus inom 100 m. I parallellgång med befintliga ledningar passerar förordad sträckning för L22 inom 100 m från bostadsbebyggelse vid Bandsjö, Gudmundsbyn, Huli och Bergsåker. Närmast belägna bostadshus ligger i Gudmundsbyn, ca 60 m från förordad sträckning för L22. Inga skolor eller förskolor finns inom 100 m från förordad sträckning. Förordad luftledningssträckning för L23 passerar inom 100 m från bostadsbebyggelse vid Bandsjö, Färsta, Övre Bosvedjan och Gärdesjön samt bebyggelse för industri och verksamhet vid Klökan/Birsta, Färsta och Övre Bosvedjan. Förordad sträckning för markkabel mellan Korsta och Ortviken passerar inom 100 m från bostäder i Sibirien och Granbacken. Närmaste bostadshus ligger ca 70 m från förordad ledningssträckning för L23. Inga skolor eller förskolor finns inom 100 m från förordad sträckning. Samtliga byggnader, inom 100 m från förordade ledningssträckningar, där människor kan antas vistas stadigvarande redovisas i Tabell 5.6 nedan. För att skilja ut sådana byggnader har skiktet byggnader (by) i Lantmäteriets digitala fastighetskarta (GSD Fastighetskartan) använts. Byggnader med de angivna ändamålen bostad, industri, samhällsfunktion och verksamhet har valts ut. Exempel på byggnader i kategorin samhällsfunktion är hälsocentral, samfund, sjukhus och skola medan byggnader i kategorin verksamheter kan användas exempelvis för kontor, handel och restaurang. Tabell 5.6: Bostadshus och andra byggnader där människor kan antas vistas stadigvarande inom 100m från förordade luftledningssträckningar och 50 m från förordad markkabelsträckning. Informationen är hämtad från Lantmäteriets digitala fastighetskarta (GSD Fastighetskartan) samt observationer gjorda i fält. sid 79/141

80

81 Industri L23 Ny markkabel 45 Industri L23 Ny markkabel 50 *Där det är relevant för magnetfältsnivån vid byggnaden anges i vilket väderstreck byggnaden ligger i förhållande till ledningen Buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande db(a) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kv. Vid kraftledningsbyggnation samt vid skogligt och tekniskt underhåll av kraftledningar kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. sid 81/141

82 Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar Magnetfält från aktuella ledningar De magnetiska fälten från aktuella ledningar har beräknats för en nivå om 1,5 m över markytan. Parallellgående ledningar har inkluderats i beräkningarna som alltså visar sammanvägda magnetiska fält. De sammanvägda magnetiska fälten har beräknats utifrån uppskattade årsmedelströmlaster för ledningarna och ger således ett genomsnittligt värde sid 82/141

83

84 L22 och L23 Bandsjö- Märlo Figur 5.5: Magnetfält kring planerade kraftledningar mellan Bandsjö och Märlo och befintliga parallellgående kraftledningar. Stolpmitt för planerade ledningar är 0 på x-axeln. L22 och L23 Märlo-Öråker Figur 5.6: Magnetfält kring planerade och befintliga kraftledningar mellan Bandsjö och Märlo och befintliga parallellgående kraftledningar. Mittpunkt för funktionen (0 på x-axeln) är stolpmitt för befintlig ledning L3. Bilden är orienterad mot norr, dvs. negativa värden på x-axeln ligger väster om L3 och positiva värden öster därom. Stolpmitt för planerade ledningar är 18 m på x-axeln. sid 84/141

85 L22 Öråker-Granlo Figur 5.7: Magnetfält kring planerade och befintliga kraftledningar mellan Öråker och Granlo och befintliga parallellgående kraftledningar. Mittpunkt för funktionen (0 på x-axeln) är stolpmitt för befintlig ledning L3. Bilden är orienterad mot norr, dvs. negativa värden på x-axeln ligger väster om L3 och positiv värden öster därom. Stolpmitt för planerad ledning är 18 m på x-axeln. L23 Öråker-Korsta Figur 5.8: Magnetfält kring planerade kraftledningar mellan Bandsjö och Märlo och befintliga parallellgående kraftledningar. Stolpmitt för planerade ledningar är 0 på x-axeln. sid 85/141

86 L23 Korsta-Ortviken Figur 5.9: Magnetfält kring planerade markkablar mellan Korsta och Ortviken. Planerad markkabel L12 har inkluderats i beräkningen Skadeförebyggande åtgärder Eventuella sprängningsarbeten i samband med markkabelförläggning av L23 mellan Korsta och Ortviken kommer att utföras under dagtid och närboende kommer att informeras om planerade arbeten som kan medföra störningar. Förordat alternativ för ombyggnation av ledningarna har utformats för att minimera magnetfält vid bostadshus och annan bebyggelse där människor kan antas vistas stadigvarande. Tekniska förstudier har gjort för kritiska passager för att skapa ytterligare underlag för beslut om förordad sträckning och utförande. Förordade stolptyper har valts med beaktande av att de bl.a. medför ett förhållandevis begränsat magnetfältsutbredning jämfört med andra stolptyper, såsom t.ex. det idag befintliga utförandet med träportal. Ledningen kommer att utformas i enlighet med gällande föreskrifter för elsäkerhet Konsekvensbedömning Där bostäder finns inom 100 m av planerade ledningar är dessa samlokaliserade med befintlig infrastruktur (kraftledningarna L8 och L3 samt väg E4). Den tillkommande påverkan som planerade ledningar medför vid dessa boendemiljöer bedöms bli liten. sid 86/141

87 Planerad ombyggnation av ledningarna bedöms medföra stora positiva konsekvenser för boendemiljön vid ett antal bostäder i Lill-Bandsjö, Laggarberg, Huli, Bosvedjan, Sibirien, Granbacken och Ortviken. Främst handlar det om minskad visuell påverkan från ledningarna vid de närmast belägna boendemiljöerna i anslutning till befintliga ledningar. Det kan inte uteslutas att avvecklingen av befintliga ledningar genom dessa bostadsområden även kan medföra minskad oro för hälsopåverkan till följd av exponering för magnetiska fält. Längs befintlig ledning L22 finns cirka 30 bostadshus som idag har magnetfält som överskrider 0,2 µt. Längs befintlig ledning L23 finns cirka 190 bostadshus som har magnetfält som överskrider 0,2 µt, av dessa är 21 st. flerfamiljsbostadshus. Genom planerad ombyggnation kommer ledningarna inte längre ge upphov till magnetfältsnivåer som avviker från det normala vid bostäder eller andra byggnader där barn kan antas vistas stadigvarande. 5.8 Rennäring Beskrivning Inga riksintressen för rennäringen berörs. Fyra samebyars områden för sedvanerätt till renskötsel berörs av förordad ledningssträckning. Den nordligaste delen av sträckningen för L22 och L23, mellan Bandsjö och Bodberget, är belägen inom område för Raedtievaerie och Jijnjevaerie samebyar. Jijnjevaerie sameby har enligt Sametingets digitala underlag rätt till vinterbete samt för- och vårvinterbete i detta område. Även Ohredahke sameby har rätt till vinterbete i detta område. Hela ledningssträckningen är belägen inom Voernese sameby och samebyn har rätt till vinterbete i hela området. Raedtievaerie sameby har i stråksamrådet meddelat att de i dagsläget inte nyttjar området för vinterbete. Övriga samebyar har inte yttrat sig i samrådet Skadeförebyggande åtgärder För att förebygga att störningar under byggnationsfasen påverkar renar som uppehåller sig i området, kommer E.ON Elnät att etablera dialog med berörda samebyar i god tid innan byggnation. E.ON Elnät kommer att sträva efter att så långt möjligt planera byggnationsarbeten efter samebyarnas önskemål. Hänsyn måste dock även tas till andra faktorer, exempelvis planerad driftstart, tillgänglig arbetskraft och säsongsvariationer avseende markförhållanden tjälad mark är att föredra för arbeten i sanka marker för att undvika körskador) mm Konsekvensbedömning Mellan Bandsjö och Märlo kommer ledningen att dras i ny sträckning i skogsmark, men i gengäld försvinner befintlig ledningssträckning, varför påverkan på rennäringen i området sid 87/141

88 blir likvärdig. Den nya sträckningen är dock längre österut än den befintliga och därmed närmare den sammanhållna bebyggelsen kring Timrå. För resterande delar av förordad sträckning innebär samordning med andra kraftledningar och vägar att det blir färre ledningsgator i landskapet, vilket bedöms medföra mindre påverkan på rennäringen än i nuläget. Under anläggningstiden av den planerade kraftledningen kan buller och andra störningar uppkomma som lokalt påverkar förutsättningarna att bedriva renskötsel. Det är därför viktigt att planering av anläggningsarbete görs efter dialogmed berörda samebyar och att arbetena i möjligaste mån anpassas enligt renskötselns villkor. Eftersom det råder osäkerhet om i vilken utsträckning området nyttjas för vinterbetande renar är det svårt att uppskatta den kumulativa påverkan som kan uppkomma under anläggningsfasen. Förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms påverkan på rennäringen till följd av ledningar enligt de alternativa sträckningarna bli liten. 5.9 Fysisk planering Översiktsplaner Timrå kommun Gällande översiktsplan (ÖP) för Timrå är från Denna, tillsammans med fem fördjupade översiktsplaner och en vindkraftsplan, utgör kommunens ÖP. Gällande ÖP för Timrå kommun är idag delvis inaktuell. Arbete med en förnyad ÖP har pågått inom kommunen under en längre tid. Ett planförslag togs fram 2011, men planen antogs aldrig bl.a. beroende på osäkerhet kring pågående järnvägsutredningar i kommunen. Arbetet med en förnyad ÖP har nu återupptagits och ett nytt planförslag är föremål för samråd under perioden november 2016-februari Både gällande ÖP och nuvarande förslag till ny ÖP har beaktats vid projektering av förordad sträckning. Förordad ledningssträckning tangerar östra delen av ett om område som i ÖP från 1990 är markerat som lokalt intresse för friluftslivet avseende skidspår och stigar vid Bandsjön och Barnberget. Ledningssträckningen passerar strax väster om två områden som i det nya planförslaget till ÖP är utpekade för utveckling av bostäder. Det ena området ligger norr om Furudal (Ubo2) medan det andra (Ubo21) ligger söder om Furudal och väster om Vävland. Inget av områdena berörs direkt av föreslagen ledningssträckning. Timrå kommun anger i sitt nya planförslag riktlinjer för magnetfält vid planering; Undvik att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 μt (mikrotesla). sid 88/141

89

90 Tunabäcksvägen 2281K-DP-404 Område som skyddar mot störning, naturområde Ortviken 2281K-DP-318 Industri Förordat sträckningsförslag för L23 passerar inom detaljplan för Klökan 1:16 m.fl. (del av Birsta industriområde). Sträckningsförslaget passerar genom område markerat som parkmark i detaljplan, vilket medför att en planändring av detaljplanen behöver komma till stånd för att kraftledningen ska kunna anläggas enligt föreslagen sträckning. E.ON Elnät har inlett en dialog med Sundsvalls kommun avseende möjligheterna att genomföra en planändring med mål att den föreslagna ledningssträckningen blir förenlig kommunala planer. Sundsvalls kommun har uttryckt sig positiva till att genomföra en planändring som möjliggör ledningsbyggnation enligt förordad sträckning. En begäran om planbesked har lämnats i till kommunen i januari Arbetet med planprocessen kommer att ske parallellt med tillståndsprövningen för kraftledningen Konsekvensbedömning Arbetet med att definiera förordad lokalisering och utformning av ledningarna har gjorts i nära dialog och i samråd med berörda kommuner för att så långt som möjligt anpassa ledningarna till pågående och planerad markanvändning och i överensstämmelse med kommunala planer. Förordad ledningssträckning bedöms förenlig med gällande översiktsplaner och dess tillägg, nuvarande planförslag för ny detaljplan för Timrå kommun samt detaljplaner, förutom förordad sträckning för ledning L23 vid Klökan/Birsta, där en planändring kommer att genomföras för att säkerställa att ledningen är förenlig med detaljplanen. Alternativ ledningssträckning för L23 som markkabel mellan Korsta och Ortviken berör tre detaljplaner och bedöms vara förenlig med dessa. För ledning L23 mellan Korsta och Ortviken kan viss förlust av område som skyddar mot störning/naturområde längs Tunabäcksvägen uppstå, detta bedöms dock kompenseras av att befintlig kraftledning genom bostadsområdena raseras. Sammantaget bedöms förordad ledningssträckning vara förenlig med förekommande planer, varför konsekvenserna bedöms bli små Kumulativa effekter Beskrivning Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är landskapsbildspåverkan från flera kraftledningar i samma ledningsgata, där det sammantagna intrycket av industrilandskap lokalt kan uppfattas som starkare. Ur landskapssynpunkt kan även t.ex. vägar och järnvägar i närområdet bidra till kumulativa effekter, främst närmare tätorterna. sid 90/141

91 Gällande påverkan på boendemiljö kan andra befintliga kraftledningar i närområdet behöva inkluderas i utredningar och beräkningar av exempelvis magnetfält. Detta har gjorts i det aktuella fallet, se avsnitt För arealkrävande näringar som skogs- och jordbruk samt rennäring innebär andra ytkrävande verksamheter och infrastruktur i ett område ett bortfall av areal som har använts, eller som skulle kunna vara lämplig, för att bedriva den egna näringen. Det sammanlagda arealbortfallet för dessa areella näringar kan ibland vara betydande inom ett område. För rennäringen kan infrastruktur och andra verksamheter som bedrivs inom betydelsefulla renskötselmarker även medföra andra störningar som exempelvis ändrade rörelsemönster och undvikandebeteenden vid val av betesmarker hos renarna. Dessutom kan konkurrerande verksamheter innebära att förflyttning av renarna och annan hantering i samband med renskötseln försvåras. Dessa störningar kan på motsvarande sätt förstärkas och bli kännbara i takt med att fler och fler verksamheter tillkommer i området. Rennäringen har historiskt sett bedrivits inom stora orörda områden där renarna har kunnat ströva fritt i stor utsträckning. Utspridd infrastruktur som fragmenterar landskapet och minskar de orörda områdena innebär en påverkan på förutsättningarna att bedriva renskötsel. I det aktuella fallet innebär den planerade ledningsombyggnationen att befintliga ledningar avvecklas på flera delsträckor i Timrå och Sundsvalls kommun. Detta innebär en förändring av utbredningen av infrastruktur i området som kan sägas bidra till kumulativa effekter. Det förordade alternativet har även utformats för att möjliggöra eventuella framtida omstruktureringar i regionnätet i området. Dessa eventuella framtida förändringar skulle möjligen kunna innebära att ytterligare befintliga ledningar kan avvecklas i området, vilket i så fall skulle kunna innebära positiva kumulativa effekter. Eftersom förutsättningarna för regionnätet ändras över tid, i takt med att elproduktion och elkonsumtion förändras, är det inte möjligt att förutse behovet av elöverföring långt in i framtiden. E.ON Elnät har dock inlett ett omfattande utredningsarbete för det framtida regionnätet i området. På grund av den stora osäkerhet som råder i dagsläget kring förutsättningarna för det framtida regionnätet har denna aspekt inte inkluderats i nedanstående konsekvensbedömningar. Nedan beskrivs förväntade konsekvenser relaterade till de kumulativa effekter som E.ON Elnät bedömer är relevanta i det aktuella projektet Konsekvenser för landskapsbild Tillsammans med andra ledningar och övrig infrastruktur i området bidrar de aktuella kraftledningarna till en påverkan på landskapsbilden. Den sammanlagda ledningsgatan som sid 91/141

92 ledningsträckningen nyttjar vid parallellgång mellan Märlo och Granlo, kommer efter ombyggnation enligt förordat alternativ att bli till m bred och innehålla flera olika ledningar. Detta ledningsstråk kan upplevas som ett främmande inslag i landskapet. Den tillkommande kumulativa påverkan på landskapsbilden bedöms dock som liten jämfört med nulägessituationen, eftersom de nya ledningarna ersätter befintliga ledningar. Därmed försvinner flera ledningsgator genom skogs- och odlingslandskapet väster om Sundsvall och Timrå Konsekvenser för jord- och skogsbruk För enskilda skogsägare och brukare av åkermark som berörs mellan Märlo och Granlo kan det kumulativa intrånget från planerade och befintliga ledningar vara kännbart. Detta trots att projektet i sig endast breddar skogsgatan med ca 15 m och att ett begränsat antal nya stolpplatser tillkommer i åkermark. Att befintliga ledningar kommer att avvecklas innebär inte en lindring för majoriteten av de berörda fastighetsägarna eftersom det till största del är andra fastigheter som påverkas positivt av avvecklingen. Skogs- och jordbruket i området som helhet bedöms dock påverkas positivt av ombyggnationen genom samlokaliseringen och genom att större arealer frigörs än tas i anspråk Konsekvenser för rennäring Under anläggningstiden av den planerade kraftledningen kan buller och andra störningar uppkomma som lokalt påverkar förutsättningarna att bedriva renskötsel. Tillsammans med störningar från annan verksamhet som bedrivs i området samt eventuellt rovdjurstryck mm som påverkar renarnas vinterbete, kan den kumulativa påverkan under anläggningsfasen av planerad ledning medföra att renar undviker området under vinterbetet. Det är därför viktigt att planering av anläggningsarbete görs i samråd med berörda samebyar och att arbetena i möjligaste mån anpassas enligt renskötselns villkor. Eftersom det råder osäkerhet om i vilken utsträckning området nyttjas för vinterbetande renar är det svårt att uppskatta den kumulativa påverkan som kan uppkomma under anläggningsfasen. 6 Alternativ lokalisering/utformning; beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Detta avsnitt behandlar den alternativa lokalisering och utförande av ledningen som redovisas i avsnitt och I avsnittet redovisas berörda intressen längs med de alternativa sträckningarna för L22 och L23 från norr till söder. Beteckningar på identifierade intressen i kursiv stil inom parentes hänvisar till tabeller i detta avsnitt samt till intressekartor i bilaga 4 och 5. Här redovisas även den miljöpåverkan som föreslagen ombyggnation av aktuella ledningar kan förutses sid 92/141

93 kunna ge upphov till. Bedömningsgrunderna är desamma som för förordade alternativ, se avsnitt 5. Mellan Korsta och Ortviken utgör alternativet samma sträckning och utformning som det förordade alternativet, eftersom alternativet att befintliga luftledningar kvarstår genom bostadsområdet inte bedöms framkomligt, samt att det inte finns utrymme för luftledning eller markkabel i annan sträckning på grund av bebyggelse samt planerad hamnterminal. Beskrivning och konsekvensbedömning för denna delsträcka redovisas därför endast under avsnitt 5 och har uteslutits i detta avsnitt. 6.1 Landskapsbild Beskrivning Området för de alternativa ledningssträckningarna ligger inom den naturgeografiska regionen Norrlands vågiga bergkullterräng. Landskapet är kuperat och utgörs till största delen av barrskog på moränjordar som täcker urberget. Det präglas av dalstråk, och är rikt på sjöar och granskog. De stora höjdskillnaderna mellan kust och inland medför stora klimatskillnader. Vissa dalgångar ligger under högsta kustlinjen och i dessa områden finns finsediment som ger bördigare marker. I dessa delar av området bedrivs jordbruk och här har skogarna större inslag av lövträd. Som helhet utgörs området för de alternativa sträckningarna främst av kuperad skogsmark som bryts upp av öppnare landskap vid byar, jordbruksmark och vattendrag. Huvuddelen av de alternativa sträckningarna för L22 och L23 utgörs av befintliga ledningssträckningar och går genom kuperad skogsmark. Skogen består av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och mindre kvarvarande objekt av naturskog med höga naturvärden, främst i de norra delarna. Gran och tall är de trädslag som dominerar skogen. På delsträckan från Bandsjö till Gudmundsbyn följer båda ledningarna i samma sträckning och här passerar sträckningen genom öppet jordbrukslandskap vid Lill-Bandsjön. Norr om bebyggelse vid Roken, Skottgård, Horsta och Laggarberg viker sträckningen av från befintlig ledningssträckning och passerar väster om bebyggelsen, genom kuperad skogsmark. Vid Gudmundsbyn passerar de alternativa sträckningarna, som här följer befintliga sträckningar, i västra utkanten av bebyggelsen. Sträckningen för L22 fortsätter söderut och passerar genom jordbrukslandskap vid Huli som omfattas av en bevarandeplan för odlingslandskapet (BVO 2). Området utgörs av en kuperad dalgång strax nordväst om Sundsvall. I området finns flera mindre bäckar, träddungar och åkerholmar som bidrar till en småskalighet. Närheten till Sundsvall och goda kommunikationer gör att området är lättillgängligt för rekreation. Sträckningen korsar väg 622 samt järnvägen och passerar genom öppet odlingslandskap på sista sträckan vid Bergsåker, in mot stationen vid Granlo. sid 93/141

94

95 Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av förordade sträckningar enligt underlag från Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU). Inte heller några områden med utpekad grundvattenförekomst berörs av de alternativa sträckningarna. Då de alternativa sträckningarna berör tätortsnära miljöer där det tidigare kan ha förekommit industriell verksamhet, finns en risk att potentiellt förorenade markområden finns längs med delar av sträckningarna. För att inhämta kunskap om potentiellt förorenade objekt i området har E.ON Elnät låtit göra ett utdrag ur länsstyrelsens databas för förorenade områden (MIFO/EBH, samt ). Inom 100 m från de alternativa sträckningarna finns ett identifierat objekt i form av en verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Området är identifierat men ej inventerat och är beläget vid Bosvedjan, väster om väg E4, mellan Europavägen och en kommunal väg (öster om bostadsområdet vid Bosvedjan) Skadeförebyggande åtgärder De alternativa sträckningarna utgörs huvudsakligen av befintliga ledningar vilket innebär att ledningarna idag redan medför en påverkan på pågående markanvändning, som har behövts anpassas till existerande ledningar. Sträckningarna för L22 och L23 är till stor del samlokaliserade vilket minimerar erforderligt markintrång Konsekvensbedömning De alternativa sträckningarna innebär huvudsakligen att befintliga ledningar får stå kvar. Det innebär att ianspråktagande av totalt ca 52 ha mark, inkluderat att ca 17,5 ha behöver avverkas för den nya sträckningen runt bebyggelsen kring Laggarberg. De alternativa sträckningarna innebär att intrånget i jordbruksmark kvarstår, främst till följd av stolpplaceringarna som utgör brukningshinder. Sträckningen för L23 innebär att intrånget i bostadsområdet vid Bosvedjan kvarstår (se även konsekvensbedömning för boendemiljö i avsnitt 6.7). Sträckningarna i anslutning till golfbanan norr om Gudmundsbyn bedöms inte påverkan möjligheten att spela golf. Då det enligt den alternativa sträckningen för L23 skulle innebära att man behåller luftledningen på sträckan förbi det utpekade potentiellt förorenade område som finns mellan Bosvedjan och väg E4, bedöms påverkan som obetydlig. Sammantaget skulle de alternativa sträckningarna i liten utsträckning ändra nuvarande markanvändning, även om de begränsar den markanvändning som annars skulle kunna bedrivas, vilket är en anledning till att nya sträckningar tagit fram. Befintliga sträckningar begränsar kommunens möjligheter till utveckling och planering av vissa intressanta områden längs med sträckningarna. Påverkan på markanvändningen och den potential som finns för markanvändning längs med de alternativa sträckningarna bedöms som måttlig. sid 95/141

96 6.3 Naturmiljö I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, t.ex. för hotade och skyddsvärda arter. Både tidigare registrerade områden och områden som identifierats vid genomförd naturvärdesinventering i fält, ingår i konsekvensbeskrivningen. De berörda områdenas naturvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Kartor med naturmiljöintressen längs med de alternativa sträckningarna presenteras i bilaga 4A (L22) och bilaga 4B (L23). Underlagsmaterialet är hämtat från länsstyrelsen (riksintressen, naturreservat, våtmarksinventeringen, naturvårdsobjekt m.fl.), Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, biotopskydd, sumpskog, naturvärdesobjekt m.fl.) samt genomförd naturvärdesinventering. En fågel- och naturvärdesinventering genomfördes i fält längs med både förordade och alternativa sträckningar under sommaren och början av hösten 2016 av Sweco Environment AB (Sweco, 2017). Fågelinventeringen utfördes under perioden 20 maj 15 juni, i enlighet med länsstyrelsens yttrande. Denna fågelinventering utmynnade i att tre särskilt fågelrika områden kunde pekas ut. Rödlistade fåglar och fåglar som ingår i fågeldirektivet, som noterats under naturvärdesinventeringen, redovisas också även om de noterats utanför nämnda datum. En bedömning av arternas status längs sträckningsalternativen görs i Tabell 6.4. Naturvärdesinventeringen har utförts på fältnivå enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SS :2014). Naturvärdesinventeringsrapporten redovisas i bilaga 6. Som underlag för avgränsning av objekt inför naturvärdesinventeringen i fält har information från länsstyrelsen, ArtDatabanken, Skogsstyrelsen, skogsbolagens frivilliga avsättningar, jordbruksverket och ortofoton använts. Samtliga våtmarker undersöktes vid inventeringen, oavsett storlek. Dessutom undersöktes samtliga skogsområden som kunde misstänkas hysa höga skogliga naturvärden samt biotoper som kunde misstänkas hysa skyddsvärda fågelarter. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en fyra-gradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde, klass 3 påtagligt naturvärde och klass 4 visst naturvärde. Inom ramen för naturvärdesinventeringen har dessutom en genomgång gjorts av artobservationer (gjorda efter år 2000) av fridlysta-, rödlistade- och s.k. Natura2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2016). Uppgifter om fåglar längs ledningssträckningen har hämtats från naturvärdesinventeringen, ArtDatabanken, samt muntligen från lokala ornitologer. Samtliga observationer av skyddade och rödlistade arter inom 200 m från förordat alternativ som tidigare registrerats i ArtDatabanken, samt identifierats vid Swecos sid 96/141

97 naturvärdesinventering, redovisas i bilaga 7. Bilaga 7 har belagts med sekretess eftersom den kan innehålla skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken. Statusklassningar, med tillhörande data, över vattendrag är hämtade från länsstyrelsens webbportal (VISS, VattenInformationsSystem Sverige) Beskrivning Området för de alternativa ledningssträckningarna ligger inom den naturgeografiska region som brukar kallas Norrlands vågiga bergkullterräng. Landskapet utgörs till större delen av en vågig bergkullterräng på urberg, täckt av skogsklädd morän. Det präglas av dalstråk, och är rikt på sjöar, myrar och granskog. De stora höjdskillnaderna mellan kust och inland medför stora klimatskillnader. Vissa delar har legat under högsta kustlinjen och i dessa områden finns finsediment som ger bördigare marker. Området utgörs främst av kuperad skogsmark som bryts upp av öppnare landskap vid byar, jordbruksmark och vattendrag. Det kuperade landskapet gör att det i området finns berg med en något mer sydligt präglad flora. Skogslandskapet består av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och mindre kvarvarande objekt av naturskog med höga naturvärden. Skogen är dominerad av gran och tall men i jordbrukslandskapet finns ofta dungar med sälg, hägg, asp, björk och gråal. De alternativa sträckningarna är lokaliserade i öppet jordbrukslandskap vid Lill-Bandsjön, Huli och Gudmundsbyn. Huli och Gudmundsbyn omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet och har en lång historia av jordbruk och bebyggelse. I dessa områden finns mindre bäckar, träddungar och åkerholmar som bidrar till mångfald och ett rikt fågelliv. Inga riksintressen för naturmiljö berörs av förordade sträckningar. Sträckningarna berör inte heller några naturreservat eller Natura 2000-områden. Inga större vattendrag i form av älvar, åar och sjöar berörs av de alternativa sträckningarna. Inga större älvar eller åar berörs av förordade ledningssträckningar. Däremot korsas några bäckar med höga naturvärden, däribland biflöden till Selångersån (riksintresse för naturvården). En av de bäckar som berörs finns beskrivna i VISS, Ottsjöbäcken (VISS 2). Bäcken, som mynnar i Selångersån, korsas av de alternativa sträckningarna väster om Gudmundsbyn. Den ekologiska statusen för Ottsjöbäcken. har klassificerats till måttlig med krav på god ekologisk status till Området för de alternativa sträckningarna har relativt låg förekomst av våtmarker och sträckningarna berör inga våtmarker som ingår i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Ett antal mindre våtmarker finns dock som inte ingår i våtmarksinventeringen. Våtmarkerna närmast alternativ sträckning är fattigmyrar, vars bottenskikt domineras av sid 97/141

98 rostvitmossa, praktvitmossa, björnvitmossa och myrbjörnmossa. Markskiktet på de små myrarna domineras av triviala växter såsom tuvull, tuvsäv, trådstarr, flaskstarr och taggstarr. På tuvor och på torrare partier dominerar ris, som till exempel dvärgbjörk, ljung, odon, kråkbär och blåbär. Söder om Bandsjö passerar de alternativa sträckningarna i utkanten av ett antal sumpskogar (SS 1-2 och SS A1) samt en nyckelbiotop (NB 2). På lite längre avstånd passeras även ett område som inventerats vid genomförd naturvärdesinventering (NVI 3) men som även utgör nyckelbiotop (NB 1), biotopskydd (BS 2) och naturvårdsobjekt (NVO 1). Där de alternativa sträckningarna frångår befintlig ledningssträckning, för att runda bebyggelse kring Laggarberg, passerar sträckningarna i utkanten eller i närheten av ett antal inventerade naturvärden, ett i klass 4 (NVI A1) och fyra i klass 3 (NVI A2-5). Områdena utgörs av två Hällmarkstallskogar, ett område med granskog (innehållande gamla träd och död ved), ett område som utgörs av bäckskog med lövträd och död ved samt en barrblandskog med gamla träd. Söder om väg 631 passerar sträckningarna i kanten av två inventerade naturvärden av klass 4, en granskog med död ved (NVI A6) samt ett område med ängs- och betesmark (NVI A7). Nordväst om Gudmundsbyn passerar sträckningarna i utkanten av en myr med tallsumpskog ett område som inventerats som naturvärde klass 4 med som även pekats ut som sumpskog (NVI A8 och SS A2) samt i närheten av ytterligare en sumpskog (SS A3). Vid Huli passerar den alternativa sträckningen för ledning L22 intill ett naturvårdsobjekt som utgörs av en liten ängs- och betesmark (NVO 3B och ÄoB 1). Öster om Gudmundsbyn passerar den alternativa sträckningen för ledning L23 genom ett naturvärde av klass 4 (NVI A9) samt i nära anslutning till ett naturvärde av klass 3 (NVI A10). Båda utgörs av lövrik skog, det förstnämnda med rik fågelförekomst och det andra utgörs främst av lövsumpskog. Närmare Bosvedjan passerar sträckningen intill ytterligare två inventerade naturvärden, ett med klass 3 (NVI A11) och ett med klass 2 (NVI A12). Båda områdena utgörs av gammal hällmarkstallskog. Öster om dessa passerar sträckningen intill ytterligare en sumpskog (SS A4). Öster om europaväg E4, vid Gärdeberget, berör den alternativa sträckningen för L23 två naturvärden av klass 4 (NVI 19-20), ett område som utgör nyckelbiotop och biotopskydd (NB 3 och BS 2). Intill ledningsgatan finns också ett utpekat naturvårdsobjekt (NVO 3B). Områdena utgörs av hällmarkstallskog, tallskog i sydsluttning och äldre naturskog. Precis norr om stationen vid Korsta återfinns en fågelrik tjärn som utgör naturvårdsområde (NVO 4) och som även utgör ett inventerat naturvärde (NVI 21). sid 98/141

99

100

101

102

103

104

105 naturmiljön. Samlokalisering av ledningar och annan infrastruktur är nästan alltid att föredra ur naturmiljöhänseende. Att bibehålla befintliga ledningar är positivt eftersom miljön i direkt anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder i en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Ingen ny fragmentering av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas. Där de alternativa sträckningarna går i obruten terräng har anpassningar av sträckningen gjorts för att så långt som möjligt undvika identifierade naturmiljöintressen. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt möjligt att undvikas i våtmarker. Arbeten med tunga fordon inom blöta markområden kommer i den mån det är möjligt att ske när marken är tjälad. Där terrängkörning behövs för projektering, byggnation, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön användas, till exempel när möjligt genom byggnation när marken är tjälad, användande av stockmattor eller bandgående arbetsmaskiner med lågt marktryck. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med helikopter. Eventuella markskador ska återställas till godtagbart skick. Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. I anslutning till vattendrag skulle lågväxande vegetation att sparas vid byggnationsarbeten där ledningen byggs i ny sträckning samt för hela ledningarna vid återkommande underhåll, förutsatt att det inte äventyrar ledningarnas säkerhet. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder. Generellt vid avverkning under anläggningsskedet, för den del av de alternativa sträckningarna som uppförs i ny sträckning, så kommer befintlig liggande död ved, s.k. lågor, att lämnas kvar i skogsgatans sidoområden. Grövre liggande död ved > ca 30cm diameter flyttas från den avverkade skogsgatan till intilliggande kantzon för att skydda skugg- och fuktighetsgynnade arter som växer på grov död ved. Stående död ved, s.k. torrakor, lämnas i kantzonen såvida de inte utgör en risk för ledningen. Bedöms de som riskträd, görs högstubbar och de avverkade torrakorna lämnas på plats om markägaren godkänner detta. Högstubbar lämnas i kantzonen. I anläggningsskedet ska E.ON Elnät eftersträva att i samverkan med markägaren lämna högstubbar i större utsträckning i närheten eller i kanten av föreslagna hänsynsobjekt. I samband med skogligt underhåll av ledningsgatan kan det eventuellt bli aktuellt med helikoptertoppning av farliga kantträd, istället för avverkning, efter markägarens godkännande. Toppning av bristträdslag (t.ex. asp och sälg), istället för avverkning, kommer att eftersträvas. sid 105/141

106 För att minimera kollisionsrisk för fåglar ska E.ON Elnät utrusta ledningen med fågelavvisare på den delsträcka där störst risk för kollision föreligger, där sträckningen för L23 korsar över Gärdestjärnen strax norr om transformatorstationen vid Korsta. Dessutom ska EON utrusta ledningen med fågelavvisare vid passagen av fågelrikt område 2, öster om Gudmundsbyn där naturvärdesobjekten NVI A9 och NVI A10 är lokaliserade. De fågelavvisare som kommer att användas är av typen som både snurrar och fluorescerar även i mörker. Dessa sätts med 10 m mellanrum och särskilt topplinan är viktig att märka ut Konsekvensbedömning Av de tidigare kända naturmiljöintressen som framgår av Tabell 6.2 bedöms de alternativa sträckningarna direkt beröra tre sumpskogar (SS1-2, SS A1) samt Gärdestjärnen som utgör ett naturvårdsobjekt (NVO 4). Av dess är det endast sumpskogen SS A1 som berörs av ny sträckning medan övriga objekt redan idag berörs av de befintliga ledningarna. Förutom dessa tangeras några objekt i utkanten av den befintliga ledningsgatan. Negativ påverkan på sumpskogen som berörs av ny sträckning bedöms huvudsakligen kunna undvikas genom de skadeförebyggande åtgärder som angetts för blöta markområden i föregående avsnitt. Ledning L23 kommer söder om Korsta i befintligt utförande passera NVO 3B, NB 3 och BS 2, vid dessa intressen förordas för alternativ sträckning att befintlig ledning kvarstår, varför påverkan på dessa intressen inte förändras. Sammantaget bedöms de alternativa sträckningarna medföra en liten påverkan på tidigare kända naturmiljöobjekt. De alternativa sträckningarna berör två objekt som identifierats vid genomförd naturvärdesinventering, dels ett naturvärde med klass 4 kring järnvägen sydost om Gudmundsbyn (NVI A9), dels Gärdestjärnen norr om Korsta som utgör ett naturvärde med klass 3 (NVI 21). Det sistnämnda utgör även ett utpekat naturvårdsobjekt och området är värdefullt för fågellivet. Båda dessa naturvärden återfinns längs med de befintliga ledningarna vilket gör att påverkan på naturmiljön för de alternativa sträckningarna inte förändras jämfört med dagsläget. Fågelinventeraren har bedömt att befintlig lokalisering och utförande av ledningarna över Gärdestjärnen, är de bästa möjliga avseende risken att fåglar förolyckas genom kollision med ledningarnas faslinor. Fågelavvisare kommer här att sättas upp, vilket blir en förbättring jämfört med nuläget. På denna sträcka sammanfaller den alternativa sträckningen med den förordade för L23. Ytterligare ett inventerat naturvärde (klass 4) tangeras i ytterkant av befintlig ledningsgata vid Gärdesberget (NVI 19), även här skulle påverkan på naturvärdet bli oförändrat. Där de alternativa sträckningarna går i ny sträckning tangeras tre naturvärden av klass 4 av tänkt ledningsgata. Områdena utgörs av hällmarkstallskog (NVI A1), granskog med död ved (NVI A6) och en myr med tallsumpskog (NVI A8). Vid detaljprojektering av ledningen skulle det vara möjligt att huvudsakligen undvika dessa objekt, möjligen skulle det bli sid 106/141

107 aktuellt med avverkning precis intill objekten vilket skulle kunna innebära en viss negativ påverkan. Av arterna i Tabell 6.4 bedöms inga insekter, blommor eller rödlistade svampar och lavar påverkas negativt av förordad ledning. Inga objekt som dessa finns i kommer att påverkas. Vad gäller fåglar så bedöms vissa arter påverkas svagt positivt. Detta gäller fåglar knutna till öppen mark och buskmark t.ex. rosenfink, buskskvätta och gulsparv. När en ny ledningsgata tas upp, samtidigt som den andra sakta tillåts växa igen så kommer dessa att ha mer areal att leva i, åtminstone under den första igenväxningsfasen av nuvarande ledningsgata. En negativ skillnad med detta alternativa sträckningsförslag, jämfört med valt alternativ, är att alternativa sträckningsförslaget kommer närmare ett revir av pilgrimsfalk. Denna art är dock inte känd för att kollidera med ledningar, men risken finns alltid även om den är låg. Eftersom inget objekt med påtagliga eller höga skogliga naturvärden kommer att behöva avverkas bedöms skyddsvärda fåglar knutna till skogsmark påverkas väldigt lite. Största risken bedöms vara kollision med ledningen, särskilt längs de sträckor där rörstolpar med vertikalt ledningsutförande planeras. Sedan tidigare vet man att de fåglar som löper störst risk att förolyckas genom kollision är fåglar med dålig manöverförmåga, vilka har svårt att snabbt väja bort från ledningen när de upptäcker den. Exempel på sådana fåglar är svanar, gäss och skogshöns såsom tjäder. Området som ledningen planeras genom bedöms inte vara ett viktigt sträck- eller rastområde för svanar och gäss och bedöms inte heller hysa en stark stam av skogshöns. Därav minskar risken för att dessa arter ska kollidera med ledningen. I dalgången mellan Huli och Hammal skulle det dock kunna röra sig fåglar. Ledningen passerar dalgången öster om Gudmundsbyn (fågelrikt område 2). Vid passage av detta område rekommenderas därför fågelavvisare. Vid det finaste fågelområdet längs sträckningen (Gärdetjärnen, fågelrikt område 3) kommer befintlig ledning att finnas kvar och utrustas med fågelavvisare. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet, med föreslagna skyddsåtgärder, som små. Sammantaget bedöms påverkan på de naturvärden som identifierats vid genomförd naturvärdesinventering bli liten till följd av ledningar enligt de alternativa sträckningarna. 6.4 Kulturmiljö De alternativa ledningssträckningarna har analyserats med avseende på kända kulturmiljöintressen utifrån länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala underlag (Skogsdataportalen) samt Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, FMIS. Kartor med kulturmiljöintressen längs med alternativa sträckningar presenteras i bilaga 5. sid 107/141

108

109

110 ledningsutförande samt i nysträckning inom område utpekat för friluftslivet vid Bandsjön- Barnberget i översiktsplan för Timrå kommun. Väster om Gudmundsbyn samt norr om Granlo sträcker sig alternativ sträckning i befintligt utförande genom område utpekat som kärnområde för stadsnatur i översiktsplan för Sundsvalls kommun. Alternativ sträckning för ledning L23 i befintligt utförande korsar även område utpekat i översiktsplan för Sundsvalls kommun som grönstråk. De skogsområden som berörs av de alternativa sträckningarna nyttjas sannolikt i viss mån för skoteråkning, jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m Skadeförebyggande åtgärder Huvudsakligen skulle de alternativa sträckningarna innebära att befintliga ledningar kvarstår vilket minimerar erforderliga anläggningsarbeten och de störningar som det medför. E.ON Elnät skulle tillse att krav ställs på de entreprenörer som ansvarar för arbeten i samband med anläggning, drift och skogligt underhåll, så att markerna skulle återställas efter avslutat arbete. Eventuella överskottsmassor vid stolpplatser skulle jämnas ut, ris och avverkningsrester skulle flyttas från stigar och småvägar och eventuella djupa spår efter arbetsmaskiner skulle fyllas igen Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels av störningar för landskapsbilden kraftledningen utgör, dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningarna. För de alternativa sträckningarna kvarstår huvudsakligen den påverkan på landskapsbilden som finns idag och byggnationsarbeten kan huvudsakligen undvikas. De alternativa sträckningarna medför att den potential som finns för friluftslivet och möjligheten att vistas i rekreationsområden utan påverkan från kraftledningar påverkas negativt. Samtidigt kan ledningsgator ha en positiv påverkan för friluftslivet i skogsmark då det kan öka tillgängligheten och framkomligheten i skogsterräng. På delsträckan där ledningen byggs om och istället går väster om Laggarberg och närliggande bostadsområden medför en ny ledning en tillfällig påverkan i form av buller, avgaser och ökad trafik. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnation. Störningarna är dock tillfälliga och omfattar endast en kortare delsträcka. Sammantaget bedöms de alternativa sträckningarna medföra en liten påverkan på friluftslivet. sid 110/141

111 6.6 Infrastruktur Beskrivning De alternativa sträckningarna passerar ett antal statliga vägar; länsväg 647 vid Bandsjö, 631 väster om Laggarberg, 622 vid Huli, samt 615 norr om stationen vid Korsta. Öster om Bosvedjan korsar sträckningen för L23 europaväg E4. Sträckningen mellan Korsta och Ortviken, som är densamma som för förordat alternativ, berör även länsväg 613. Befintlig järnväg, Ådalsbanan, korsas av alternativ sträckning för L22 i befintlig sträckning vid Huli. Alternativa sträckningar för L22 och L23 i befintligt utförande passerar även inom en korridor avsatt för möjlig framtida utbyggnad av järnvägsnätet, för L23 öster om Gudmundsbyn och för L22 norr om Granlo på flera ställen mellan Märlo och Granlo. De alternativa sträckningarna innebär huvudsakligen att befintliga ledningar behålls och att infrastrukturen inte förändras nämnvärt jämfört med idag Skadeförebyggande åtgärder För nya korsningar eller ny påverkan på infrastruktur upprättar E.ON Elnät nya avtal med berörda väghållare och söka erforderliga tillstånd och korsningsavtal hos Trafikverket. Då de alternativa sträckningarna huvudsakligen innebär att befintliga ledningar får stå kvar fortlöper gällande avtal och överenskommelser Konsekvensbedömning De alternativa sträckningarna innebär inte några stora förändringar jämför med idag. Nya vägkorsningar utförs i enlighet med gällande normer och i samråd med berörda myndigheter. Ledningarna bedöms inte utgöra något hinder för pågående planering av nya järnvägssträckningar i området. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur till följd av de alternativa sträckningarna bli obetydlig. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Alternativa sträckningar har anpassats för att undvika närhet till bebyggelse vid Laggarberg. Där E.ON Elnät föreslår att ledningarna byggs i obruten terräng finns inga bostadshus inom 100 m. Dock kvarstår befintliga ledningssträckningar vid Gudmundsbyn. Genom Bosvedjan föreslås för alternativ sträckning att ledning L23 anläggs som markkabel, dock är det inte möjligt att samförlägga befintlig ledning L12 som i nuläget passerar sammanbyggd med ledning L23 genom Bosvedjan. Ledning L12 inkluderas inte i vidare resonemang eller magnetfältsberäkningar för alternativ sträckning av ledning L23 genom Bosvedjan eftersom samförläggning inte är acceptabelt ur driftsäkerhetssynpunkt. Alternativ ledningssträckning för L22 och L23 passerar i befintligt utförande inom 100 meter från bostadsbebyggelse söder om Bandsjö, vid Lill-Bandsjön och Gudmundsbyn. sid 111/141

112

113

114 Bostad/småhus L23 Befintlig luftledning 90 Bostad/småhus L23 Befintlig luftledning 100 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 20 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 25 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 35 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 40 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 25 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 40 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 50 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 25 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 40 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 50 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 30 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 50 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 40 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 40 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 40 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 25 Bostad/flerfamiljshus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 20 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 35 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 50 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 20 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 30 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 35 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 35 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 40 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 35 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 40 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 45 Bostad/småhus L23 Ny markkabel 50 sid 114/141

115

116

117 L22 och L23 Bandsjö-Gudmundsbyn (befintligt utförande) Magnetfältsberäkningen avser alternativ sträckning för L22 och L23 i befintligt utförande i sammanbyggda portalstolpar mellan Bandsjö och Gudmundsbyn, med avsteg vid Laggarberg där alternativ sträckning passerar väster om Laggarberg. Magnetfält för alternativ sträckning förbi Laggarberg blir detsamma som det som presenterats i Figur 5.5, det finns dock inte några bostäder i närheten på delsträckan för alternativ sträckning runt Laggarberg varför ingen beräkning presenteras i detta avsnitt. Figur 6.1: Magnetfält kring befintliga kraftledningar L22 och L23 mellan Bandsjö och Gudmundsbyn, som även är alternativ sträckning, bortsett från alernativ sträckning runt Laggarberg. Centrumpunkt mellan de två sammanbyggda ledningarna L22 och L23 är 0 på x-axeln. L22 Gudmundsbyn Magnetfältsberäkningen avser alternativ sträckning för L22, vilket innebär att befintlig ledning kvarstår i ensam passage i träportalstolpe genom Gudmundsbyn och mot Granlo. sid 117/141

118 Figur 6.2: Magnetfält kring befintlig kraftledning L22 vid Gudmundsbyn, som även är alternativ sträckning. Stolpmitt för befintlig ledning är 0 på x-axeln. L22, L3 och L8 vid Huli Magnetfältsberäkningen avser alternativ sträckning för L22, vilket innebär att befintlig ledning kvarstår förbi Huli i parallellgång med befintlig ledning L8, och i närhet av befintlig ledning L3. Vid Huli finns en byggnad med kraftledning L8 och L22 på västra sidan och kraftledning L3 på östra sidan om byggnaden. Figur 6.3: Magnetfält kring befintliga kraftledningar L22, L3 och L8 vid Huli, norr om Granlo. Alternativ ledningssträckning innebär att kraftledningarna kvarstår som i nuläget. Mittpunkt för funktionen (0 på x- sid 118/141

119 axeln) är stolpmitt för befintlig ledning L22. Bilden är orienterad mot norr, dvs. negativa värden på x-axeln ligger väster om L22 och positiv värden öster därom. L23 Gudmundsbyn-Bosvedjan Magnetfältsberäkningen avser alternativ sträckning för L23, vilket innebär att befintlig ledning kvarstår, i ensam passage i träportalstolpe genom Gudmundsbyn och österut fram till Bosvedjan. Figur 6.4: Magnetfält kring befintlig kraftledning L23, som även är alternativ sträckning mellan Gudmundsbyn och Bosvedjan. Stolpmitt för befintlig ledning är 0 på x-axeln. L23 Bosvedjan Magnetfältsberäkningen avser alternativ sträckning för L23 som markkabel genom Bosvedjan. Befintlig ledning L12 som idag går samma sträckning som L23 genom Bosvedjan är inte inkluderad i magnetfältsberäkningen eftersom det ur driftsäkerhetssynpunkt inte är acceptabelt att samförlägga L23 och L12 norr om Korsta i ett gemensamt kabelschakt. L12 kan därmed inte markförläggas i samma sträckning som L23 genom Bosvedjan. sid 119/141

120 Figur 6.5: Magnetfält kring alternativ sträckning för L23 som markkabel genom Bosvedjan. Befintlig ledning L12 är inte inkluderad i beräkningen då E.ON Elnätinte finner det acceptabelt ur driftsäkerhetssynpunkt att samförlägga de två ledningarna L12 och L23 norr om Korsta Skadeförebyggande åtgärder Då beräknade magnetfält på flera sträckningar där alternativ sträckning innebär att befintliga luftledningar kvarstår påvisar förhöjda magnetfältsnivåer i bostadsmiljö behöver alternativ sträckning vid dessa passager utredas för eventuell ombyggnation från befintligt utförande av ledningarna för att minska magnetfältet vid bostadshus. Eventuella sprängningsarbeten i samband med markkabelförläggning av L23 vid Bosvedjan kommer att utföras under dagtid och närboende kommer att informeras om planerade arbeten som kan medföra störningar Konsekvensbedömning Det finns längs alternativ sträckning många bostäder inom 100 meter från luftledning och 50 meter från markkabel. Längs alternativ sträckning för ledning L22 finns 24 bostäder inom 100 meter från luftledning, varav 6 bostadshus beräknas ha magnetfält som avviker från vad som kan betraktas som normal magnetfältsnivå i bostadsmiljö (0,2 µt). Längs alternativ sträckning för ledning L23 finns 100 bostäder, varav 7 flerfamiljshus inom 100 meter från luftledning respektive 50 meter från markkabel, varav 30 bostadshus, inklusive ett flerfamiljsbostadshus, beräknas ha magnetfält som avviker från vad som kan betraktas som normal magnetfältsnivå i bostadsmiljö (0,2 µt). Det kan inte uteslutas att befintliga ledningar genom dessa bostadsområden även kan medför oro för hälsopåverkan till följd av exponering för magnetiska fält. Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet för alternativ sträckning bedöms därmed som stor. sid 120/141

121 6.8 Rennäring Beskrivning Tre samebyars områden berörs av de alternativa sträckningarna enligt Sametingets digitala underlagsmaterial. De nordvästra delarna omfattas av Jijnjevaerie och Ohredahke samebyars områden medan sträckningarna i sin helhet är belägna inom Voerneses samebys område. Samtliga samebyar har enligt Sametingets underlag vinterbete i området. Jijnjevaerie har även rätt till bete på förvinter och vårvinter. Inga områden av riksintresse eller andra särskilt utpekade områden för rennäringen berörs av de alternativa sträckningarna Skadeförebyggande åtgärder Då de alternativa sträckningarna huvudsakligen innebär att befintliga ledningar bibehålls skulle det inte innebära några omfattande störningar till följ av byggnationsarbeten. För att säkerställa att minimal påverkan uppkommer på eventuell rennäring i området skulle dialog föras med berörda samebyar inför ombyggnation av den delsträcka som föreslås runda väster om Laggarberg och omgivande bebyggda områden Konsekvensbedömning Då de alternativa sträckningarna till största del innebär att befintliga ledningar bibehålls innebär det ingen förändring av påverkan på rennäringen jämfört med idag. Det innebär marginell ytterligare fragmentering av landskapet i och med en ny ledningsgata i skogsmarken runt Laggarberg, men ingen större förändring av möjligheterna att bedriva rennäring i området i stort. Däremot kan de befintliga ledningarna medföra begränsningar och svårigheter för möjligheten att bedriva rennäring, något som i så fall skulle kunna förbättras om ledningarna inte fanns på platsen. Där ledningarna enligt de alternativa sträckningarna föreslås flyttas skulle erforderliga anläggningsarbeten kunna störa eventuellt bete i området. Förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms påverkan på rennäringen till följd av ledningar enligt de alternativa sträckningarna bli liten. 6.9 Fysisk planering Översiktsplaner Timrå kommun Gällande översiktsplan (ÖP) för Timrå är från Denna, tillsammans med fem fördjupade översiktsplaner och en vindkraftsplan, utgör kommunens ÖP. Gällande ÖP för Timrå kommun är idag delvis inaktuell. Arbete med en förnyad ÖP har pågått inom kommunen under en längre tid. Ett planförslag togs fram 2011, men planen antogs aldrig bl.a. beroende på osäkerhet kring pågående järnvägsutredningar i kommunen. Arbetet med en förnyad ÖP har nu återupptagits och ett nytt planförslag är föremål för samråd under perioden november 2016-februari Både gällande ÖP och nuvarande förslag till ny ÖP har beaktats vid utredning av alternativ sträckning. sid 121/141

122 Alternativ ledningssträckning i befintligt utförande passerar genom område som i ÖP från 1990 är markerat som lokalt intresse för friluftslivet avseende skidspår och stigar vid Bandsjön och Barnberget. Alternativ ledningssträckning väster om Laggarberg tangerar område som i ÖP från 1990 är utpekat som naturvårdsobjekt av regionalt intresse med mycket högt skyddsvärde. Timrå kommun anger i sitt nya planförslag riktlinjer för magnetfält vid planering; Undvik att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 μt (mikrotesla) Sundsvalls kommun Sundsvall har en gällande ÖP från 2014, vilken har beaktats vid utredning av alternativ sträckning. Alternativ sträckning för L22 och L23 passerar i befintligt utförande vid Gudmundsbyn genom kärnområde för natur/friluftsliv, samt sträckning för L22 vid Gudmundsbyn/Huli även inom område utpekat för att bevara natur-/kulturlandskapet samt ytterligare ett kärnområde för natur/friluftsliv norr om Granlo. Både ledning L22 och L23 passerar i befintligt utförande yta av intresse för framtida järnväg. Ledning L23 passerar i befintligt utförande öster om Gudmundsbyn samt väster om Bosvedjan grönstråk i tätort. Ledning L23 passerar även väster om Bosvedjan precis norr om föreslaget nytt bostadsområde. Väster om väg E4 passerar befintlig ledning L23 genom bevarandeområde för natur/kultur, grönstråk samt kärnområde för natur och friluftsliv. Mellan Korsta och Ortviken berör alternativ sträckning för markkabel skog som enligt översiktsplanen bör bevaras för att skapa avskärmning mellan bostads- och verksamhetsområden. Kommunen har i översiktsplanen antagit följande riktlinjer för magnetfält vid planering: Undvik att placera bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar och transformatorstationer som ger förhöjda magnetfält. Magnetfälten ska vara så låga som möjligt och inte överstiga 0,4 μt (mikrotesla) Detaljplaner och övriga planbestämmelser Timrå kommun Alternativ ledningssträckning berör inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller andra bindande planer eller beslut avseende fysisk planering Sundsvalls kommun Alternativ ledningssträckning för ledning L22 berör inga detaljplaner. Alternativ ledningssträckning för ledning L23 berör detaljplaner listade i Tabell 6.8. sid 122/141

123

124 För arealkrävande näringar som skogs- och jordbruk samt rennäring innebär andra ytkrävande verksamheter och infrastruktur i ett område ett bortfall av areal som har använts, eller som skulle kunna vara lämplig, för att bedriva den egna näringen. Det sammanlagda arealbortfallet för dessa areella näringar kan ibland vara betydande inom ett område. För rennäringen kan infrastruktur och andra verksamheter som bedrivs inom betydelsefulla renskötselmarker även medföra andra störningar som exempelvis ändrade rörelsemönster och undvikandebeteenden vid val av betesmarker hos renarna. Dessutom kan konkurrerande verksamheter innebära att förflyttning av renarna och annan hantering i samband med renskötseln försvåras. Dessa störningar kan på motsvarande sätt förstärkas och bli kännbara i takt med att fler och fler verksamheter tillkommer i området. Rennäringen har historiskt sett bedrivits inom stora orörda områden där renarna har kunnat ströva fritt i stor utsträckning. Utspridd infrastruktur som fragmenterar landskapet och minskar de orörda områdena innebär en påverkan på förutsättningarna att bedriva renskötsel. I det aktuella fallet innebär de alternativa sträckningarna huvudsakligen att befintliga ledningssträckningar behålls, med ombyggnation på en delsträcka kring Laggarberg. Det innebär att det inte blir några stora förändringar jämför med idag vilket begränsar ytterligare kumulativ påverkan. Nedan beskrivs förväntade konsekvenser relaterade till de kumulativa effekter som E.ON Elnät bedömer är relevanta i det aktuella projektet Konsekvensbedömning Tillsammans med andra ledningar och övrig infrastruktur i området bidrar de aktuella kraftledningarna till en påverkan på landskapsbilden, möjligheten att bedriva jord- och skogsbruk samt för rennäringen. Då de alternativa sträckningarna innebär att befintliga ledningar i huvudsak står kvar blir det ingen ytterligare påverkan eller stor förändrad påverkan jämfört med idag. Det existerande ledningsstråket bidrar tillsammans med vägar och järnvägar till kumulativa effekter och en fragmentering av landskapet som på vissa platser kan upplevas som påtaglig och som kan påverka möjligheten att bedriva en viss markanvändning. Ledning L12 och L23 kan med avseende på driftsäkerheten i det maskade regionnätet inte samförläggas genom Bosvedjan, vilket gör att ledning L12 behöver kvarstå som luftledning eller anläggas i annan sträckning genom Bosvedjan om ledning L23 anläggs enligt alternativt sträckningsförslag. Området där ledning L22 och L23 är beläget relativt nära tätorter vilket gör att området inte är orört och infrastrukturetableringar är nödvändiga för att samhället ska fungera. Sammantaget bedöms den kumulativa påverkan på landskapsbilden, på jord- och skogsbruk samt på rennäring som liten för de alternativa sträckningarna. sid 124/141

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138